Kategori: Nyhet

Regionpolitik, debatt på inlägg om regional utveckling, publicerat 17 november.”Karin Helmersson (C) företräder ett parti som fick underkänt av väljarna och behöver ägna sig åt självrannsakan. I stället gör hon ett debattinlägg späckat av värsta sortens valrörelseretorik, skrämselpropaganda och rent hittepå.”

Helmersson beskriver regeringens budget som ”sveket mot länet”. När det var hennes parti som stöttade den förra regeringen, vars politik försatt Sverige i en situation med elkris, skenande bränslepriser, växande gängkriminalitet och havererad integration. I regionen var C beredda att offra en upprustning av länets vägar och järnvägar för en mångmiljardsatsning på nya spår för höghastighetståg mellan storstäderna, samtidigt som man sa nej till alla förslag från oss partier i opposition om att utveckla länet.

Det blir komiskt när Helmersson ska berätta vad hon åstadkommit för länet och räknar upp flera insatser som började med förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna, röstades ner men återkom långt senare som majoritetsförslag. För länets bästa får vi hoppas att regionmajoriteten kan lägga prestigen åt sidan denna mandatperiod och säga ja till goda förlag från oppositionen.

Sveriges nya regering, till skillnad från den förra och dess stödpartier, blundar inte för de stora samhällsutmaningarna och har pekat ut viktiga reformer som behöver göras. Satsningarna i den första budgeten begränsas av världsmarknadsläget, som de flesta förstår, men ligger i linje med vad som utlovades i valrörelsen. Där ingår bland annat sänkta drivmedelspriser, riktat stöd till jord- och skogsbruk, satsningar på grön omställning, förstärkt reseavdrag och mer pengar till underhåll av vägar.

Det enda som är ”borta”, som Helmersson skriver, verkar vara hennes egna läsglasögon. Att hon vill gå ännu fortare fram i reformarbetet än landets nya regering är berömvärt, om än en smula populistiskt. Hon skulle nå större framgång om hennes parti kom ner från sina höga hästar och blev en del av borgerligheten igen.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd

Carl Dahlin (M), oppositionsråd

Den moderatledda regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck. Inom kort kommer regeringen lämna ett lagförslag som kommer att leda till att fler brottsmisstänkta ska häktas. Regeringen har även gett en utredning i uppdrag att lämna förslag på kriminalisering av oskuldskontroller och oskuldsoperationer.

Mäns våld mot kvinnor är den mest extrema formen av kvinnoförtryck. Tusentals kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. En kvinna löper störst risk att utsättas för våld av den person som hon lever med eller har levt med. Kvinnors utsatthet för våld och förtryck är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Den moderatledda regeringen prioriterar arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Fler misstänkta ska häktas

Häktning är ett viktigt verktyg för att säkerställa att bevisning inte förstörs och för att förhindra fortsatt brottslighet. Regeringen vill att fler personer som är misstänkta för brott ska häktas i syfte att förbättra möjligheterna att utreda brott och för att skydda brottsoffren.

I dag finns det en regel om så kallad obligatorisk häktning. Den innebär att om en person är misstänkt för ett brott som har ett lägsta straff på två års fängelse i straffskalan, så ska personen som huvudregel häktas.

• Regeringen kommer inom kort lämna ett lagförslag till riksdagen om att sänka gränsen för obligatorisk häktning till 1,5 års fängelse. Frågan om ytterligare sänkning kommer att ses över.

Åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet

Att oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer förekommer är oacceptabelt. Det är av stor vikt att det går att ingripa mot denna typ av handlingar. Det finns en pågående utredning – med ett allmänt formulerat uppdrag – att stärka skyddet för unga kvinnor i olika avseenden. Det är viktigt och angeläget, den utredningen ska också utreda dessa frågor.

• Regeringen har igår fattat beslut om tilläggsdirektiv till denna utredning för att den ska lämna förslag om att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer.

Nytt åtgärdsprogram mot mäns våld och kvinnor och hedersförtryck tas fram

Regeringens arbete med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor påbörjas nu. Den kommer innehålla konkreta åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I arbetet kommer regeringen att involvera berörda myndigheter och civilsamhällesorganisationer samt akademin.

Öppet brev angående röntgen-mottagningen i Vimmerby:

Det har kommit till vår kännedom att en MBL 11 (verksamhetsförändring) inom kort skall hållas på röntgen i Vimmerby med anledning av bemanningskrisen. 

Då sjukskötersketjänsterna snart blir vakanta och endast en undersköterska kvarstår som ordinarie personal, är regionens förslag till verksamhetsförändring att röntgen i Vimmerby ”pausas” från och med årsskiftet.

Moderaterna och Kristdemokraterna känner igen detta mönster: intensiven i Oskarshamn och palliativa enheten i Västervik är exempel på verksamheter som lagts ned då bemanningen ej kunnat säkras. Ödet för röntgen i Vimmerby bekymrar oss, är det en stängning vi står inför vid årsskiftet? 

För de boende i Vimmerby med omnejd kommer en stängning, om så temporär, att innebära en markant försämrad service samt tillgänglighet till vård. Det rimmar illa med det av regionen annars så omfamnade begreppet ”nära vård”.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill därför att personalutskottets ordförande Lena Granath (V) redogör för oss i allmänhet, och Vimmerby-borna i synnerhet, vilka bemannings/rekryterings-åtgärder som planeras för att skyndsamt återöppna röntgen i Vimmerby.

Vi vill samtidigt få Regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou (S) löfte om att stängningen (”pausningen”) inte kommer att bli permanent.

Carl Dahlin (M), regionråd Region Kalmar län
Jimmy Loord (KD), regionråd Region Kalmar län
Niklas Gustafsson (M), 1e vice ordförande Vimmerby kommunstyrelse
Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot och ledamot i regionfullmäktige 

Region Kalmar län står inför svåra tider. Efter flera år av stora statliga bidrag uppvisar majoritetens förslag till budget för 2023 ett underskott på 150 miljoner kronor och ett avstånd till resultatmålet för god ekonomisk hushållning på hela 350 miljoner kronor.

Moderaterna och Kristdemokraterna har under föregående mandatperiod återkommande varnat för denna utveckling och efterlyst såväl tydliga prioriteringar som nytänkande. I detta dokument redovisar vi våra förslag för förnyelse och ekonomi i balans.

Läs hela budgeten som är bifogad här nedanför.

Sverige får nu en moderatledd regering med Ulf Kristersson som statsminister. Den kommer att sträva efter att ena ett delat land – för att samla, inte splittra.

Vi påbörjar därmed den mödosamma resan med att lägga om den politiska kursen och börja lösa de stora problem som nästan alla människor upplever i Sverige.

Ulf Kristersson höll idag sin regeringsförklaring, och presenterade sin regering bestående av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna– som kommer att samarbeta nära Sverigedemokraterna i riksdagen.

Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik, med målet att på allvar lösa Sveriges stora samhällsproblem.

Den regering som nu tillträder tar över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. Att lösa Sveriges problem kommer att bli svårt. Det kommer ta tid. Men det kommer att gå.

Sammanfattning av regeringsförklaringen

Ekonomi

En av regeringens första uppgifter blir att hjälpa hushållen att klara den kommande vintern. Därför införs på kort sikt ett högkostnadsskydd mot elkostnader riktat mot hushåll och företag där delar av de höga elräkningarna går tillbaka till konsumenterna. Regeringen kommer också agera för sänkta drivmedelspriser. Amorteringskravet följs upp med berörda myndigheter.

För att mer långsiktigt klara lågkonjunkturen måste arbetslinjen värnas och den svenska tillväxtkraften stärkas. Samtidigt måste den gemensamma välfärden vara pålitlig.

Rättsväsendet

Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Regeringen genomför en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftar från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd. Straffen ska genomgående spegla brottens allvar.

Invandring och integration  

Alla förslag som regeringen lägger fram kommer vara i enlighet med de internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Asylrätten kommer att upprätthållas. Rättssäkerheten på migrationsområdet ska stärkas. Det svenska regelverket ska respektera EU-rätten, och anpassas till dess miniminivå.  

Alla som kommer till Sverige ska naturligtvis också bli en del av det svenska samhället. Krav på att lära sig svenska införs för att få svenskt medborgarskap.

Energi och klimat  

All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. All vattenkraft behövs och omprövning av vattenkraftens miljötillstånd pausas.

Förutsättningarna för att behålla, utveckla och bygga ut svensk kärnkraft förbättras radikalt, för att både tillgodose hushållens och den gröna omställningens massiva behov av ren svensk el.Läs hela regeringsförklaringen här

Statsråd

Statsrådsberedningen

Ulf Kristersson, statsminister (M)

Jessika Roswall, EU-minister (M)

Arbetsmarknadsdepartementet

Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)

Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister (L)

Finansdepartementet

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

Erik Slottner, civilminister (M)

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)

Försvarsdepartementet

Pål Jonson, försvarsminister (M)

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)

Justitiedepartementet

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ebba Busch, energi- och näringsminister (KD)

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister (L)

Kulturdepartementet

Parisa Liljestrand, kulturminister (M)

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD)

Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister (KD)

Socialdepartementet

Jakob Forssmed, socialminister (KD)

Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)

Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M)

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M)

Utbildningsdepartementet

Mats Persson, utbildningsminister (L)

Lotta Edholm, skolminister (L)

Utrikesdepartementet

Tobias Billström, utrikesminister (M)

Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister (M)

Påståendet att Sverige behöver ett frihetsparti möts ofta med höjda ögonbryn och en utläggning om stabil demokrati och allas rätt att tycka och säga vad de vill. En korrekt beskrivning, absolut. Men även i ett land där friheten är självklar måste den försvaras. Den 4 oktober uppmärksammar vi, på förekommen anledning, just det.

Den 4 oktober 1983, samlades tusentals människor i Stockholm. Från hela landet reste företagare för att protestera mot den socialdemokratiska regeringens planer på löntagarfonder. Förslaget att förstatliga företag fick entreprenörer att resa sig för den självklara rätten att få äga verksamheten de själva byggt upp och behålla pengar de satsat. Men regeringen lyssnade inte. Först efter den borgerliga valsegern 1991, då regeringen Bildt tillträdde, stoppades fonderna.

Det är företagsamheten som driver ett land framåt. Entreprenörer kommer alltid slå staten på fingrarna när det gäller innovation och utveckling. Politikens uppgift är därför att skapa bra förutsättningar för företagande. Med företagen som välfärdens finansiella motor torde vikten av fri företagsamhet vara uppenbar för alla.

Icke desto mindre är den finansiella motorn återkommande föremål för politisk klåfingrighet. Under pandemin öppnade Socialdemokraterna för ökat statligt ägande i krisande företag. Och saktfärdigheten i regeringens hantering av stöd till enskilda firmor är ytterligare bevis på socialdemokratins blindhet för egenföretagandets värden. Fyra av fem jobb skapas i småföretag men störst gick först i Socialdemokraternas Sverige. Hade inte Moderaterna drivit på för stöd till de minsta företagen och motsatt sig statligt ägande hade pandemins räddningspaket i än större utsträckning handlat om storbolag och förstatligande av desamma.  

Som frihetsparti bär Moderaterna det största ansvaret att försvara människors rätt att förverkliga sina drömmar, äga det de bygger upp och tjäna sitt levebröd på det. När nu allt pekar på att Sverige får en moderatledd regering finns möjligheten att de kommande åren på allvar minska regelbördan för företagen, sänka kostnader för att anställa och ta krafttag mot orimligt långsamma tillståndsprocesser och tröskel- och stuprörsbeteenden inom myndighetssfären. En möjlighet som både förpliktar och väcker hopp, inte minst en dag som denna.

Den 4 oktober firas företagsamheten och att den, tack vare borgerliga stopplagar och frihetsreformer, är just fri.

Malin Sjölander (M)
Vice ordf. regionstyrelsen

Pär-Gustav Johansson (M)
Vice ordf. regionala utvecklingsnämnden

Marie Nicholson (M)
Riksdagsledamot

Lars-Christer Engsund
Riksdagsledamot

Anna af Sillén (M)
Ordf. Moderata Företagarrådet

För cirka två år sedan öppnade Palliativa enheten i Västervik. Men nu har Västerviks sjukhus stängt ner enheten för vård av svårt sjuka patienter i livets slutskede. Detta på grund av personalbrist och väntan på att ny personal ska rekryteras.

Från Regionen har det låtit att ”sjukhus- och klinikledningarna prioriterar frågan och arbetar intensivt för att kunna öppna de palliativa platserna så snabbt som möjligt. Det är dock beroende av hur snabbt nödvändiga rekryteringar kan genomföras.”

I en intervju med regionstyrelsens regionförande Angelica Katsanidou (S), publicerad i bland annat Dagens Västervik den 25e september, står det att inga annonser om rekrytering till den palliativa avdelningen går att finna någonstans. Detta trots att vi inom politiken försäkrats om att frågan om rekrytering är prioriterad.

Detta är anmärkningsvärt. På regionfullmäktige som hålls på torsdag 29 september vill Moderaterna veta bland annat hur regionen med Socialdemokraterna i spetsen ska arbeta för att lyckas med rekryteringen till den palliativa enheten i Västervik.

– Vi i Moderaterna anser att Socialdemokraterna är skyldiga länets invånare att redogöra för hur läget ser ut. Har de för avsikt att öppna upp den palliativa enheten igen? Och i så fall hur går rekryteringen?, säger Malin Sjölander (M)

– Jag har sett att det publicerats jobbannonser på Platsbanken där man söker sjuksköterska till palliativa enheten i Västervik. Dock är samtliga via bemanningsföretag. Vilket i sig är väldigt anmärkningsvärt med tanke på Socialdemokraternas motstånd gentemot privat vård. Och redan nu lägger regionen cirka en kvarts miljard på hyrbemanning årligen. När hade de tänkt ta tag i bemanningskrisen som varit ett faktum i flera år och satsa på den fasta personalen?, fortsätter Malin Sjölander (M)

– Det här är så enormt oansvarigt. Oppositionen har föreslagit ett antal skarpa åtgärder för att behålla erfarna sjuksköterskor men Socialdemokraterna har sagt nej till allt. Regionens medarbetare förtjänar en politisk styrning som prioriterar dem och därmed också patienternas rätt till en god vård, avslutar Malin Sjölander (M)

När den allmänna värnplikten avskaffades avvecklades allt som hade med beredskap i det svenska folkets medvetande (med få undantag) men också inom landstingsvärlden. Detta fick till följd att lagring av utrustning, förbrukningsmaterial och läkemedel upphörde liksom förberedda vårdinstanser.

Region Kalmar län ingav ett yttrande daterat 2020-08-11 där man bland annat framhävde att ”kunskapen i katastrofmedicin har minskat under senare år. I kombination med den ökade specialiseringen inom sjukvården har det medfört att det på många håll saknas personal med generella kunskaper att hantera stora skadefall utanför sitt eget specialistområde.”

Med en interpellation skriven till regionfullmäktige som äger rum 29 september, ställer vi från Moderaterna frågan till Angelica Katsanidou (S), ordförande regionstyrelsen, hur krismedvetande och katastrofberedskap faktiskt ser ut inom Region Kalmar län.

– I och med det krig som i detta nu utspelar sig i Sveriges direkta närhet tycker jag det är högst relevant att vi får reda på hur det faktiskt står till med krismedvetenheten och katastrofberedskapen i regionen. Har vi så väl manlig, som kvinnlig personal – läkare och sjuksköterskor – som utbildats som värnpliktiga och är verksamma inom regionen? Det här är en del i att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och krig. Något vi måste kunna säkerställa för länsinvånarnas trygghet, säger Kaj Holst.

– Vi måste ta denna fråga på största allvar. Jag är osäker på hur läget i regionen ser ut. Om det är så att Region Kalmar län inte har tagit några initiativ för att till exempel ge blivande och befintlig hälso- och sjukvårdspersonal grundläggande kunskaper i katastrofmedicin, så måste denna process starta omgående. Det är en förutsättning för en fungerande krisberedskap, fortsätter Kaj Holst.

Elpriserna är så höga att människor inte har råd att bo kvar i sina hem och företag går i konkurs. Hushåll och företag behöver stöttas här och nu. Moderaterna föreslår därför att högkostnadsskyddet ska betalas ut retroaktivt från augusti. Vi föreslår också att Vattenfall ska återuppta arbetet med Ringhals 5 och 6. 

Socialdemokraterna har skapat elkrisen

Socialdemokraternas nedstängning av kärnkraften de senaste 20 åren är den främsta anledningen till Sveriges elkris. Den har medfört högre elpriser, sämre stabilitet i elsystemet och ökade klimatutsläpp. Magdalena Andersson skyller elkrisen på Ryssland. Men experter visar att stängningen av reaktorerna har haft en större påverkan på elpriset i södra Sverige än Rysslands krig haft. Läs mer om elpriserna här.

Regeringen har skapat elkrisen. En moderatledd regering kommer att prioritera att lösa den.

Retroaktiv utbetalning av högkostnadsskyddet för el

Moderaterna har tillsammans med KD, SD och L lovat att högkostnadsskyddet för hushåll och företag ska införa senast 1 november i år. Moderaterna föreslår nu att högkostnadsskyddet ska betalas ut retroaktivt, så att hushåll och företag kompenseras från och med augusti. Anledningen till det är att elpriserna redan har skjutit i höjden och pressar hushåll och företag. Många får i dagarna sin dyraste elräkning någonsin. I snitt 5000 kr i södra Sverige och 3600 kr i Mellansverige.

Vi vill återföra 90 miljarder kronor av Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter till hushåll och företag. Det är fem gånger mer än regeringens elstöd förra vintern. Högkostnadsskyddet ska gälla för elpriser över en viss nivå. En betydande del ska gå till hushåll i södra och mellersta Sverige. Den exakta utformningen för stödet ska tas av fram Svenska kraftnät. 

Återuppta arbetet med Ringhals 5 och 6

Moderaterna kommer i regeringsställning fatta beslut om att Vattenfall omedelbart ska påbörja arbetet med Ringhals 5 och 6 – som den socialdemokratiska regeringen beslutade att lägga ned vid regeringsskiftet 2014. Det kommer att öka elproduktionen och sänka elpriset i södra och mellersta Sverige.

Om regeringen inte hade stoppat planerna hade reaktorerna varit nästan klara i dag. Då skulle elsystemet varit stabilt och vi hade haft möjlighet att skydda oss mot de höga elpriserna på kontinenten.

Moderaterna har sedan tidigare föreslagit ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier om 400 miljarder kronor för ny kärnkraft. Dessa kommer Vattenfall att kunna nyttja för att bygga nya reaktorer.

Under de senaste veckorna har media rapporterat om Region Kalmar läns följsamhet av den nationella vårdgarantin. Var tredje patient får inte sin operation eller behandling inom garantin, det vill säga 90 dagar.

Men det är inte första gången smärtsamma patientberättelser når allmänheten. Hur livssituationen ställs på ända när patienterna vecka efter vecka får leva med smärtor och besvär som hade kunnat åtgärdas mycket tidigare.

Men i Kalmar län är det inte bara till operationer som köerna är för långa. Under åren har väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin varit långa, och behöver man en hörapparat så får man också förbereda sig på att vänta.

Vi i Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anser att vård i tid är en av de absolut viktigaste frågorna att lösa under kommande år. Vi vet att väntetiderna dels beror på den eskalerande personalbristen. Vi har presenterat en rad konkreta lösningar kring lönestruktur, arbetsmiljö och arbetstider och vi ska vid en valseger direkt öka takten på reformarbetet samt sätta personalfrågan högst på agendan för alla chefer och politiker.

Men vi vet också att köerna i sjukvården beror på Socialdemokraternas iver att snabbt stänga vårdplatser på sjukhusen. Vi anser precis som andra partier att reformen ”nära vård” är viktig, men den får aldrig ske på bekostnad av tillgängligheten till våra tre sjukhus.

Nu när hösten nalkas ser vi att hela avdelningar stängts, exempelvis palliativa enheten i Västervik, och att många av de vårdplatser som ”sommarstängdes” nu inte avses öppna igen till hösten.

Detta leder givetvis till att konkurrensen kring de vårdplatser som finns kvar blir hårdare och att operationer inte kan utföras då patienterna inte kan läggas in i anslutning till ingreppet.

Så här kan det inte fortsätta. Nu är det dags att vända på utvecklingen. Vi vill öppna upp de stängda vårdplatserna, bemanna med personal som trivs och mår bra på jobbet samt erbjuda vård i annan region eller hos en annan aktör när regionen inte lyckas leva upp till vårdgarantin. Dessutom måste patienterna få hjälp att snabbt få rätt information om var väntetiderna är kortast, till exempel via 1177.

Man brukar säga att den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. Men för den som väntar på sin operation, är väntan alltid för lång.

Malin Sjölander (M), regionråd
Jimmy Loord (KD), regionråd
Johanna Wyckman (L), regionråd