Kategori: Nyhet

”När nya frågor dyker upp som har bäring på vår lagstiftning, då ska det utredas. Precis som det gjorts kring gårdsförsäljningen av jästa drycker. I förslaget finns det några punkter som är hämmande och behöver skyndsamt rättas till.”

I Sverige har antalet tillverkare av alkoholdrycker ökat kraftigt. 2010 var det 90 tillverkare och 2020 fanns det 792 tillverkare.

Det skulle vara ett välkommet tillskott i Kalmar läns besöksnäring om de här företagen tilläts att sälja sina produkter på sin gård. Förslagen i utredningen är direkt kontraproduktiva och gynnar inte de som småskaligt och hantverksmässigt framställer vin, cider, öl eller sprit.

Förslaget är att volymen per år högst uppgår till 75 000 liter spritdrycker, 500 000 liter jästa drycker med upp till 10 volymprocent alkohol eller 200 000 liter jästa drycker med mer än 10 volymprocent alkohol.

Detta skulle innebära, om det blir verklighet, att producenter som lyckats skapa en attraktiv produkt – vilket ger stora volymer – inte får möjlighet att erbjuda sina produkter i samband med ett besök.

Konkurrensen uteblir genom att framgångsrika företag utesluts från att sälja sina produkter på samma villkor som andra.

Det är orimligt, regler för företag måste vara begripliga, kostnadseffektiva och ändamålsenliga, samt ge en möjlighet för företag att utvecklas.

Konsekvensen av de här kraven kan bli att framgångsrika producenter på landsbygden helt enkelt inte tycker att det är någon idé att investera och växa.

Begränsningarna är onödiga och gynnar inte hårt arbetande företagare, eller för den delen – vare sig landsbygdens attraktionskraft eller möjligheten att skapa fler arbetstillfällen.

För det andra är begränsningen av hur mycket man tillåts att köpa vid varje besök, synnerligen snålt tilltagen.

I förslaget så står det: Att vid gårdsförsäljning får försäljningen till varje enskild person vid samma besökstillfälle inte överstiga 0,7 liter spritdryck, 3 liter vin, 3 liter starköl, och 3 liter andra jästa drycker.

Begränsningen – att få köpa fyra flaskor vin (det vill säga 3 liter, som är samma volym som ryms i en vanlig Bag in Box) – är för snäv.

Som standard levereras just vin i kartonger om sex flaskor runt om i Europa.

De som kanske har åkt långt för att besöka en viss vingård eller öltillverkare vill väl åtminstone kunna ta med sig sex flaskor hem eller en back med öl.

För det tredje, är förslaget om att gårdsförsäljning endast tillåts i anslutning till ett betalt studiebesök eller en föreläsning med anknytning till den aktuella produkten på tillverkningsstället, både dyrt och resurskrävande för producenten. Det tar också fokus från kärnverksamheten, och med den regeln blir det i stort sett omöjligt för de här företagen att införa gårdsförsäljning, vilket i sin tur innebär att nya arbetstillfällen helt uteblir.

Det är inte vad landsbygden behöver!

I Kalmar län har vi entusiasmerande företagare som vill ha begripliga regler, mindre byråkrati och inte tillväxthämmande klåfingrighet från politiker. Enkelt uttryckt vore det välkommet om gårdsförsäljning tillåts i Sverige på samma sätt som det är tillåtet i de flesta andra EU-länder.

Marie Nicholson (M), riksdagsledamot

Lars-Christer Engsund (M), riksdagsledamot

Carl Dahlin (M), regionråd

Pär-Gustav Johansson (M), regionråd

Begreppet ”nära vård” lovprisas upprepat av Emmy Ahlstedt (C) i ett debattinlägg. Är dess innebörd så svårtydd? Eller är ”nära vård” en täckmantel för S, C och V att fortsätta stänga ned vårdplatser på länets sjukhus?

Och överlåta ansvaret på kommunerna, som saknar ekonomiska och kompetensmässiga resurser?

Vi hoppas att Emmy Ahlstedt träffar undersköterskor, sjuksköterskor och medicinska sekreterare på hälsocentralerna – inte bara chefer som säger det hon vill höra. När vi är ute ”på golvet” hör vi inte sällan ”vad menar politikerna – den nära vården har vi ju alltid jobbat med. Det är inget nytt”.

Tidningens läsare har säkert också noterat vad namnkunniga och erfarna läkare såsom Jörg Carlsson, Erik Lexne och Gerhard Kjellén skriver. Exempelvis jämförs ”nära vård” med ”Kejsarens nya kläder”.

Vi hoppas att Emmy Ahlstedt träffar länets kommunpolitiker och tjänstemän och stillar oron för extraarbetet, berättar tydligt vem som ska betala samt stå för kompetensen. Det är viktigt att regionen inte är passiv utan hjälper kommunerna med lösningarna.

Nära vård är inte regionens största fråga. Det verkliga hotet inom hälso- och sjukvården i Region Kalmar län är att vårdplatser saknas, avdelningar stängs samt medarbetare och facken beskriver en ohälsosam arbetsmiljö. När ska S, C och V ta bristen på sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, undersköterskor och läkare på allvar?

Carl Dahlin (M), regionråd Region Kalmar län

I dag presenterades Moderaternas eftervalsanalys för 2022.  Moderaterna lyckades med partiets viktigaste mål för valet 2022 – att samla en majoritet för en ny regering. Maktskiftet är inte en slump. Moderaternas mål var att bilda regering, inte att maximera Moderaternas väljarstöd. Medvetna strategiska val för att nå det målet har under mandatperioden och valrörelsen bidragit till valsegern.

Trots att partistyrelsens viktigaste mål uppnås backar Moderaterna i riksdagsvalet 2022. Emellertid är inte det enskilda valresultatet det mest anmärkningsvärda. Utmaningen för Moderaterna ligger såväl i dåtiden som i framtiden. I ett nytt politiskt landskap riskerar de huvudsakliga skiljelinjerna att gå mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, inte längre mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. 

Tack vare valvinsten och regeringsmakten behåller Moderaterna under denna mandatperiod en av huvudrollerna i svensk politik. Det är av yttersta vikt för Moderaternas, borgerlighetens och Sveriges framtid att den tiden förvaltas väl. En okänd resa ligger framför Moderaterna. Den bär med sig stora möjligheter, men även risker.

Mot denna bakgrund har Moderaternas eftervalsanalys 2022 fått namnet ”Maktskiftesvalet 2022 – en resa in i det okända”.

Läs Moderaternas eftervalsanalys här

Läs debattartikeln om eftervalsanalysen här

”Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En viktig del av detta är rätten till jämställd vård. Tyvärr är vården inte jämställd idag.”

Vi ser exempelvis betydande omotiverade könsskillnader i både vårdtillgång och vårdkvalitet. Rapporter från Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar också att flickor och kvinnor har svårt att hitta rätt i hälso- och sjukvården. Vården har även svårt att vägleda till rätt instans när det gäller tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor. Det saknas tydliga, kommunicerade vårdkedjor och kompetens för att ställa rätt diagnos eller remittera rätt.

Vi moderater vägrar acceptera att kvinnor får sämre tillgång till vård och behandling och har därför envist drivit på för att skapa en mer jämställd hälso- och sjukvård. Nu är vi stolta över att Tidöavtalet, som ligger till grund för regeringens arbete, innehåller en rad viktiga förslag för att säkerställa detta. Konkret handlar det bland annat om forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och göra det möjligt för de kvinnor som vill att, efter konsultation, göra en hemabort.

Ett annat mycket viktigt område handlar om att stärka förlossningsvården och göra den mer tillgänglig, personcentrerad samt jämlik. Det finns väsentliga skillnader när det gäller vård för olika grupper av kvinnor, främst mellan låg- och högutbildade kvinnor och mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utanför Europa.

Inom ramen för Tidöavtalet kommer därför en nationell förlossningsplan att arbetas fram. Syftet är till att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och kvaliteten. Under 2023 gör regeringen en satsning på förlossningsvården på hela 1,6 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat användas för särskilda insatser för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden.

Regeringen har även slutit avtal med Sveriges kommuner och regioner, SKR, inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det handlar om utveckling av hälso -och sjukvården som rör flickors och kvinnors hälsa i stort och sjukdomar som i högre grad drabbar flickor och kvinnor. Överenskommelsen handlar även om sexuell och reproduktiv hälsa, och att ge en god vård för personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning.

Ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, stärkt vård för sexuellt utsatta såväl barn som vuxna samt satsningar på vården för migrän, endometrios och klimakteriebesvär. Detta är några av de exempel på förslag som syftar till att förbättra kvinnors hälsa och som Tidöavtalet tar upp.

Moderaterna och regeringen kommer under mandatperioden genomföra en omfattande reformagenda för att stärka kvinnors hälsa och skapa en mer jämställd vård. Det är hög tid att på allvar prioritera kvinnorelaterade sjukdomar liksom förlossningsvården.

Marie Nicholson (M), riksdagsledamot

Malin Sjölander (M), oppositionsråd region Kalmar län

Marianne Hennel (M), ordförande Moderatkvinnorna i Kalmar län

Johan Hultberg (M), riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna i socialutskottet

”Under flera år har sjukvården varit pressad där främsta orsaken är brist på personal, något som lett till att Region Kalmar län i dag är så pass beroende av inhyrd personal att kostnaden för denna ligger på över 250 miljoner kronor per år.”

Många av de medarbetare vi i Moderaterna och Kristdemokraterna samtalat med anger att löneläget givetvis är en viktig faktor, men en trivselfaktor är även möjligheten att kunna vara med och bestämma på sin arbetsplats. Något som vi förtroendevalda måste ta på största allvar.

Redan 2017 lade vi ett förslag om möjligheten att införa intraprenader på ett eller flera ställen inom regionen. Att driva en enhet som intraprenad innebär att man arbetar under företagsliknande former, men fortfarande inom regionens verksamhet, klinik eller enhet. Genom ett avtal direkt med de styrande inom regionen får den verksamhet som drivs som intraprenad ett eget budgetansvar och en stor frihet att själva påverka inriktningen och hur man arbetar.

På så sätt får medarbetarna större frihet att själva utforma verksamheten efter egen vilja och förmåga. Resurserna stannar inom verksamheten, varpå medarbetarna själva kan utvärdera var varje krona gör mest nytta, samtidigt som de ständigt kan sträva mot förbättrade rutiner och arbetsprocesser, till exempel för att korta vårdköerna.

Vi vet att det finns medarbetare som är mycket positiva till förslaget, samtidigt som arbetsgivaren har möjlighet att visa tillit till professionen. Dock fick vi inte något gehör för det från dåvarande regionmajoritet.

För några veckor sedan hade Centerpartiet skrivit en debattartikel där de ansåg att medarbetarna i Region Kalmar län själva ska få möjligheten att driva sjukvårdsenheterna. Att varje offentlig enhet, klinik eller verksamhet bör få större frihet och ansvar att själva utforma arbetsformer, mål och arbetsmiljö efter egen vilja och förmåga. Ett förslag som starkt påminner om vårt, och således glädjande läsning för oss i M och KD.

Så nu när vi vet var Centerpartiet står, så kommer vi på nytt väcka frågan på kommande regionfullmäktige, där vi vill veta om den styrande majoriteten (S, C och V) kan tänka sig införa intraprenader. Det verkar onekligen så efter att ha läst C:s debattartikel.

Införandet skulle vara ett första steg till en bättre personalpolitik med fler nöjda medarbetare.

Malin Sjölander, vice ordförande regionstyrelsen (M)

Jimmy Loord, vice ordförande hälso- och sjukvårdsberedningen (KD)

Replik i debatt om svensk sjukvård, tidigare inlägg publicerat 13 februari.”Lena Hallengren, Socialdemokraterna, ondgör sig i Barometern över att riksdagen röstat ner Socialdemokraternas förslag om att försvåra för personer och regioner som har avtal och försäkringar med privata vårdgivare.”

Att Hallengren är upprörd är helt logiskt som företrädare för ett parti som skräms mer av sjukvårdsförsäkringar än av gängskjutningar.

Svensk sjukvård håller över lag mycket god kvalitet men lider samtidigt av allvarliga problem i form av bland annat för få vårdplatser, bristande kompetensförsörjning och långa vårdköer. Det är problem som Socialdemokraterna fatalt misslyckats med att åtgärda. Under Socialdemokraternas tid i regeringsställning mer än fördubblades vårdköerna. Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att alla cancerpatienter skulle få vård inom fyra veckor.

Men efter åtta år med deras politik får nu färre än hälften av alla kvinnor med bröstcancervård i tid och inte ens var tredje man med prostatacancer. Detta är ett enormt misslyckade och löftessvek som Socialdemokraterna nu försöker fly genom att attackera de privata sjukförsäkringarna.

Socialdemokraternas förslag om sjukförsäkringar fokuserar på att försvåra och försämra valmöjligheterna för patienter. Vi moderater väljer i stället att angripa de långa vårdköerna och dess grundorsaker. Den nya moderatledda regeringen har rivstartat detta arbete. I budgeten för i år avsätts exempelvis två miljarder kronor för att genom ett prestationsbaserat system öka antalet vårdplatser, samt tre miljarder kronor för att korta köerna och förbättra tillgängligheten över hela landet.

Regeringen har även påbörjat arbetet med att ta fram en nationell plan för vårdens kompetensförsörjning liksom arbetet att inrätta en nationell vårdförmedling. I Region Kalmar län har vi moderater länge påtalat vikten av att se över antalet vårdplatser på samtliga avdelningar på länets tre sjukhus för att undersöka var regionen måste inrätta fler vårdplatser. Något som Socialdemokraterna i regionen tydligen anser inte behövs, trots att flera medborgare i dag väntar längre på vård än vad vårdgarantin föreskriver. Men trots att Socialdemokraterna förkastar goda moderatförslag, har de inga egna att komma med för att korta köerna. Det säger allt om partiets prioriteringar.

Marie Nicholson (M), riksdagsledamot

Lars Engsund (M), riksdagsledamot

Malin Sjölander (M), oppositionsråd

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd

Carl Dahlin (M), oppositionsråd

Johan Hultberg (M), riksdagsledamot, gruppledare Socialutskottet

År 2006 beslutade dåvarande landstingsfullmäktige att en palliativ enhet skulle startas på Västerviks sjukhus, just för att kunna ge patienterna i norra länet samma möjligheter till vård som de som bor i söder. Moderaterna och Kristdemokraterna har sedan dess kämpat envist för att detta skulle bli verklighet. Efter nästan 15 års kamp och processer öppnade en palliativ enhet på Västerviks sjukhus äntligen för ungefär två år sedan.

I höstas fick vi veta, via media, att enheten stängts i väntan på att ny personal skulle rekryteras. Känns detta igen? Samma visa som när behandlingsenheten på Västerviks sjukhus stängde ner på grund av personalbrist och sköra cancerpatienter drabbades. Då protesterade vi och enheten öppnade så småningom.

När vi nu i slutet av januari kunde läsa ett öppet brev från sjuksköterskor vid onkologiska dagvården i Västervik, där det framkom att enheten för palliativ medicin helt har upphört och att remisser omdirigeras till patientens hälsocentral, då är det dags för oss att protestera igen.

Sjuksköterskorna är upprörda och förtvivlade över att regionen utan förhandsbesked och handlingsplan, helt lägger ned ambitionen om en palliativ enhet. De efterfrågar beslutsredovisning och planerade åtgärder framöver. Det gör vi med. Det enda vi vet idag är att just nu finns det två anställda palliativa konsulter som ska stötta vårdavdelningarna i den palliativa vården, men några särskilda palliativa vårdplatser finns inte längre. Därmed saknas möjligheterna att tillgodose de behov som palliativa patienter har.

I och med nedläggningen av den palliativa enheten i Västervik är sjukvården återigen tyvärr ojämlik i Region Kalmar län, helt i strid mot gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning. Hur många fler verksamheter ska drabbas av detta och anser inte regionmajoriteten (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet) att patienter och personal förtjänar en verksamhet som är långsiktig?

Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna kommer inte att släppa denna fråga. Vi vill veta hur framtiden för den palliativa enheten på Västerviks sjukhus ser ut och kommer således ta upp detta på kommande regionfullmäktige i början på mars.

Vi, patienterna och medarbetarna förtjänar raka besked från den styrande regionmajoriteten.

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen

Jimmy Loord (KD), vice ordförande hälso- och sjukvårdsberedningen

Moderaterna har under 2022 haft en kraftig ökning av medlemmar. Med en tydlig politik och en vilja att få ordning på Sverige, samlar Moderaterna nu tusentals fler medlemmar än 2021 och gör den största medlemsökningen sedan 1985.

Allt fler vill engagera sig och vara medlemmar i Moderaterna, det visar den senaste medlemsstatistiken. Det senaste året har Moderaterna ökat med nästan 7 000 medlemmar. Personer som valt att engagera sig och vara delaktiga i Moderaternas arbete för ökad frihet och en tydlig politik för att få ordning på Sverige. Totalt, för 2022, samlar Moderaterna 49 768 medlemmar.

Moderaterna har gjort den största medlemsökningen sedan 1985, vilket är både roligt och betydelsefullt. Det visar att vi som parti är välmående och driver en politik som är relevant och engagerande,

säger Karin Enström, partisekreterare, och tillägger:

– Medlemmarna är vår största styrka och vi ser resultatet av framgångsrik valrörelse där vi fick väljarnas förtroende att bilda regering med Ulf Kristersson som statsminister. Det är ett styrkebesked att så många vill vara delaktiga i Moderaternas arbete. 

I absoluta tal är det den största medlemsökningen sedan 1985, och procentuellt sett den största ökningen på 68 år. Den största ökningen av medlemmar, det senaste året, är bland unga.

– Att vi växer kraftigt bland unga är tryggt för framtiden. Här har vi inte minst vårt fantastiska ungdomsförbund att tacka, utan deras ihållande kampanjande hade vi inte nått dessa starka medlemssiffror bland unga.

– Till alla nya medlemmar i det moderata laget – ni är varmt välkomna! Ta gärna med vänner och bekanta, vi har plats för många fler, avslutar Karin Enström.

Replik på debattinlägg om kommunpolitik i Kalmar, inlägg publicerat 30 januari.”Det är oerhört provocerande att vänstermajoriteten nu säger sig vara nöjda med de förutsättningar som Kalmar kommun har, samtidigt som vi äntrar en lågkonjunktur.”

Det är dags att engagera sig och komma med nya idéer för Kalmars bästa. Vi har väldigt kompetenta tjänstepersoner som gör oerhört mycket men det krävs även lite fart och fantasi från våra majoritetspolitiker.

Kalmar kommun har några av Sveriges bästa förutsättningar. Vi har relativt lätt att rekrytera kompetent personal, erbjuda livskvalité och dessutom har vi ett universitet. Vi har dock en orimligt hög skatt. Det innebär att i 169 kommuner får invånarna behålla mer av sin lön och med tanke på att vi är den 33:e största kommunen i landet är detta naturligtvis helt orimligt. Det drabbar inte minst alla de som kämpar med höga elräkningar. Men också våra butiker och restauranger som givetvis drabbas när medborgarna har mindre pengar att spendera.

Kalmaralliansen har i flera år drivit på att vi, i samverkan med våra medarbetare, behöver effektivisera och förbättra kommunen. Vänstermajoriteten har kontinuerligt sagt nej till våra förslag.

Men framförallt lägger vi inte tillräckligt mycket pengar på att förekomma de kostnader som riskerar att bli påtagliga på lång sikt. Vi har i många år haft alldeles för låg elevpeng och det har bidragit till att skapa ett utanförskap i skolan. Nu behöver vi arbeta med två frågor samtidigt. Vi behöver dels ta hand om det utanförskap som bland annat lett till grov kriminalitet och nyrekrytering till gäng och dels arbeta på nya sätt som resulterar i att inte fler hamnar i ett utanförskap.

Eftersom vänstermajoriteten inte tagit in medarbetarna i arbetet för att effektivisera kommunen tvingas de och därmed även vi att budgetera med 80 miljoner i underskott. Börjar vi inte ta in medarbetarnas idéer och kompetenser för att utveckla och förbättra verksamheten är risken överhängande att kommunen kommer “tvingas” till stora generella besparingar 2024.

Vi har länge drivit att Kalmar kommun behöver arbeta mer strukturerat i sitt arbete för ett bättre företagsklimat. Även förslaget om att anställa en välfärdsstrateg som kan säkerställa att skattebetalarnas pengar inte går till välfärdsbrottslingar, bidragsbrott och liknande är något vi är nöjda med att ha fått igenom. Det kan få positiva effekter på ekonomin framåt. Vi får möjligheter att styra från baksätet men är redo att leda. Vi fortsätter med full kraft att göra oss redo för maktskifte 2026.

Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd

Christopher Dywik (KD), oppositionsråd

Lotta Wahlmino (L), gruppledare

Härmed kallas samtliga medlemmar i Moderaterna i Kalmar län till förbundsstämman 2023. Stämman kommer äga rum på Hotell Hulingen i Hultsfred. Legendarisk mark för den musikintresserade. Det antal ombud varje förening har på stämman baseras på antalet medlemmar i föreningen. Ombuden utses på respektive föreningsårsmöte i början av år 2023.

All votering på stämman kommer ske digitalt via förbundets voteringssystem som hittas på http://votering.moderaterna.se. Du som ombud behöver ta med smartphone, läsplatta eller dator för att kunna rösta.

Motioner till förbundsstämman mejlas till [email protected].

Ytterligare information om tider, talare och annat kommer att utgå vid senare tillfälle tillsammans med handlingar.

Viktiga datum inför förbundsstämman
12 mars – sista dag för årsmöten i föreningar
18 mars – motionsstopp
8 april – handlingarna ska vara ombuden tillhanda inför förbundsstämman
22 april – Förbundsstämma

Frågor mejlas till partiombudsman Marcus Andersson på [email protected], eller via telefon på 0706 057 342.

Välkommen!