Kategori: Nyhet

Den 7 juni skriver Moderaternas toppkandidat till riksdagen, Jesper Skalberg Karlsson, i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

Så sent som den 30 maj stod Centerpartiets utrikespolitiska talesperson på Försvarshögskolan och bedyrade att partiet vill höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP senast år 2025. Men den 31 maj bytte partiet fot, och den gotländska riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) meddelade att partiet ställer sig bakom vänsterregeringens förslag om att skjuta fram satsningarna till 2028 istället. Att nå målet om 2 procent till 2025, vilket partiet tyckte dagen innan, kallades nu ”oseriöst”. Sådana helomvändningar är inte vackra.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill fortfarande att försvarsanslagen ska uppgå till 2 procent av BNP senast år 2025. Med en sådan ökning av anslagen når Sverige de av Nato uppsatta målen, kan anskaffa material i högre takt och utöka sin verksamhet för att stärka svensk säkerhet.

Det är inte enkelt att utöka försvarets verksamhet på kort tid. Att få in lämpliga personer i verksamheten, genomföra grundutbildning och anskaffa materiel är tidsödande. Just därför är det viktigt att det finns en ordentlig ekonomi för att göra det språng som behövs. Med det bemyndigande som Moderaterna med flera föreslagit finns möjlighet att växa så snabbt man kan.

Tyvärr stoppas detta nu av vänsterpartierna som gjort gemensam sak och skjuter fram viktiga försvarssatsningar. Med en smalare budgetram kommer Försvarsmakten hamna sist i kön när materiel ska anskaffas, eftersom många länder just nu ökar sina inköp på grund av kriget i Ukraina. Det är beklagligt att Centerpartiet valt bort sin egen politik till förmån för att blidka sina nya samarbetspartier.

Moderaterna anser att Gotland är värt att försvara. Om jag blir riksdagsledamot i höstens val lovar jag att fortsätta mitt arbete för att vår motståndskraft ska stärkas. Det handlar om att ge Försvarsmakten tillräckliga resurser för att upprätthålla en god verksamhet och stärka svensk säkerhet. Men det handlar också om en tredje elkabel, en gotländsk reservhamn och investeringar i vår flygplats. Tre avgörande investeringar som kan göra Gotland mindre sårbart för kriser – men som bromsas av nuvarande regering.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Den gotländska riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) meddelade den 31 maj att Centerpartiet släpper sitt krav på att ge 2 procent av BNP till Försvarsmakten senast år 2025, vilket partiet lovat tidigare.

Istället ställer man sig bakom den socialdemokratiska regeringens förslag om att målet ska nås först år 2028^[2]. Det får riksdagskandidaten Jesper Skalberg Karlsson (M) att reagera:

Det är uppenbart att Centerpartiet prioriterar sin relation med Socialdemokraterna högre än vad man värdesätter svensk försvarsförmåga. Det Centerpartiet igår hade som eget förslag kallar man idag för ”oseriöst”. Men det enda som är oseriöst är hur Centerpartiet lägger sig platt för vänsterpartierna, säger Skalberg Karlsson.

Att Centerpartiet lämnar sitt tidigare löfte och istället stöttar regeringens mer blygsamma förslag innebär att det saknas majoritet i riksdagen för att nå en försvarsbudget på 2 procent av BNP år 2025. Det påminner om tidigare svek från gotländska riksdagsledamöter, tycker Skalberg Karlsson:

Det här påminner om när Lilian Virgin (S) röstade för att lägga ned Gotlands Regemente år 2004 och när Hanna Westerén (S) röstade för att stänga Bromma flygplats år 2015. Vi har gotländska riksdagsledamöter som inte röstar för Gotlands bästa, och det är för dåligt helt enkelt, avslutar Skalberg Karlsson.

Moderaterna står fortsatt bakom att ge 2 procent av BNP till försvaret senast år 2025, vilket är en uppfattning som delas av Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Centerpartiet kovänder om finansieringen av försvarets utbyggnad. Det är oseriöst. Läs vårt pressmeddelande nedan.

I samband med mors dag skriver Sara Wilhelmsson (M) och Jesper Skalberg Karlsson (M) i GA om hur vården kan bli mer jämställd. Du kan läsa artikeln här:

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts som vi kan vara stolta över, inte minst inom sjukvården. Men vi ska inte trona på fornstora dagar – mer måste göras för att säkerställa en bättre sjukvård genom hela livet.

Kvinnors sjukdomar har både inom forskning och kliniskt arbete varit eftersatt under lång tid. Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Ändå får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt. Kvinnor kan exempelvis få felställda diagnoser på grund av att deras kranskärl ser normala ut, trots att kvinnor kan ha hjärtinfarkt utan förträngningar i kranskärlen.

Ett annat exempel på en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom är endometrios. För den som drabbats innebär det inte bara stor smärta utan också perioder av sjukskrivningar och upprepade kirurgiska ingrepp med stor påverkan på vardagen. En jämställd vård kräver att kvinnors smärta tas på allvar och att det satsas på forskning kring kvinnosjukdomar. Det krävs också ett nationellt kunskapslyft om kvinnosjukdomar inom primärvården. Detta samtidigt som primärvården får en större andel av sjukvårdens budget med ett mål om minskade väntetider.

Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. Många regioner gör nu stora satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare samt leva upp till målsättningen om en barnmorska per födande. Men Sverige ligger relativt högt gällande kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning. Vården behöver förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Därför vill vi att förlossningsvården ska stärkas. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Inte andra partier. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Sara Wilhelmsson (M)
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Debatten om strandskyddet fortsätter på HelaGotland. Håkan Onsjö (M) har nyligen fått en text publicerad på ämnet, som du kan läsa här:

I sitt svartill mig vidhåller Lars Thomsson sitt försvar för Miljöpartiet och Socialdemokraternas förslag till ny strandskyddslag (GT 18 maj). Det är synd eftersom de enda lättnader som finns med gäller vid grävda dammar och diken, samt vid små sjöar, mindre än 1 ha och diken som är mindre än 2 meter breda. Dessutom skall man kunna göra undantag där bebyggelsetrycket är lågt och det finns gott om obebyggd mark, knappast tillämpbart här på Gotland. Inte i något av de aktuella fallen, Tofta och på Fårö, hade bedömningen blivit annorlunda med den nya lagen.

Centerpartiet har valt väg. Sedan valet 2018 är man ett stödparti till Socialdemokraterna och har röstat fram en socialdemokratisk statsminister hela fyra gånger. Trots att Socialdemokraterna regerat tillsammans med Miljöpartiet, trots att Socialdemokraterna spelat under täcket med Vänsterpartiet och trots att man gjort icke-demokratiska avtal med politiska vildar så har Centerpartiet fortsatt stödja vänsterregeringen.

I början av mandatperioden motiverade Thomsson (C) och andra centerpartister sitt stöd till vänsterregeringen med att gårdsförsäljning skulle införas, att strandskyddet skulle bli bättre och att en omfattande skattereform skulle genomföras. Inget av detta har blivit verklighet. Socialdemokraterna har kunnat köpa Centerpartiets stöd oerhört billigt.

Även i gotländska frågor är arbetsinsatsen skral. Häromveckan meddelade regeringen att man inte kommer gå vidare med förslaget om statliga färjor, något som Moderaterna motsatt sig under en längre tid. Det kommenterade Thomsson (C) med att han ”hoppats på det hela tiden”. Ja, hoppas går ju. Men hur har han arbetat för att det ska ske?

Tittar man på riksdagens hemsida så ser man att Thomsson inte presterat mer än nio debatter där regeringen ställts till svars. Det är mindre än en femtedel av vad vår moderata riksdagsledamot presterade förra mandatperioden. Om Centerpartiet ville ha en ny riktning och annan regering, då skulle man debatterat mot dem mer. Istället väljer Thomsson att lägga all sin vakna tid på att vara upprörd över att Moderaterna inte stöttar vänsterregeringens förslag. Så agerar man när man är stressad och pressad.

Det är tråkigt att se att Thomsson fortsätter att försvara den” breda mitten” inkluderande Miljöpartiet och vänstern, i stället för att verka för en reell förändring av strandskyddslagen som verkligen skulle kunna förbättra förutsättningarna för att bygga och bo på landsbygden. Men du Lasse, vi kan nog vara kompisar ändå!

Håkan Onsjö (M)
Riksdagskandidat

I dagens GA skriver Jesper Skalberg Karlsson om tre centrala prioriteringar för Sverige som medlem i Nato, tillsammans med Pål Jonsson (M) och Hans Wallmark (M). Du kan läsa artikeln här:

Att Sverige och Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato är goda nyheter. Det är en fråga Moderaterna har drivit under nära 20 års tid. Tillsammans med att bygga ett starkt svenskt försvar, är Natomedlemskapet det bästa vi kan göra för att stärka både Sveriges säkerhet och säkerheten i vår del av världen. Då krävs också att vi, i det nya läget, prioriterar rätt.

För det första vill vi se fördjupat samarbetet i närområdet. Om Sverige och Finland går med i Nato finns goda möjligheter att utveckla ett bredare och djupare nordeuropeiskt samarbete inom Nato, där både de nordiska och de baltiska länderna ingår. Vi borde till exempel överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper i länderna i östra Europa eller att med vårt stridsflyg delta i Natos incidentberedskap över Estland, Lettland och Litauen.

För det andra vill vi använda våra svenska styrkor. Sverige ligger i framkant när det gäller en del tekniska förmågor. Vi har en unik tillgång i form av en avancerad försvarsindustri, som gör Sverige attraktiv som partner i Nato. Vi kan bidra mer än de allra flesta med stridsflyg och ubåtar. Och Sverige skulle kunna bidra mer inom teknologier som telekom och artificiell intelligens.

För det tredje vill vi utveckla kompetens och struktur. Sverige kommer som Natomedlem behöva sända ut såväl militär som civil personal till Natos olika staber och arbetsgrupper. Redan omedelbart efter vår ansökan kommer Sverige att få tillträde till stora delar av samarbetets formella strukturer. Bara det kommer handla om över hundra personer, som naturligtvis måste vara kunniga och väl förberedda för det arbete som väntar oss i Nato. Lika viktigt är att det både inom Försvarsmakten och på Försvars- och utrikesdepartementen finns kapacitet att dra nytta av de lärdomar som görs på plats i Nato.

Till detta kommer ekonomin. Sverige måste ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Nato-standard på försvarsanslag om två procent av BNP. Sverige borde bestämma sig för att uppfylla 2-procentsmålet till 2025. Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa.

Nu måste Sverige göra det allra bästa vi kan, av ett helt nytt läge. Bidra till fred och säkerhet på ett helt nytt vis, i Nato. Bistå Ukraina i deras tappra kamp. Se till att svenska kunskaper och förmågor kommer fler till nytta. Sverige kommer nu kunna bidra till fred och stabilitet i vår del av världen på ett helt nytt vis. Vi ser något stort i den uppgiften.

Hans Wallmark (M)
Utrikespolitisk talesperson

Pål Jonson (M)
Försvarspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat Gotland

Andreas Unger (M) har valts till ett nytt uppdrag. Du hittar vårt pressmeddelande nedan.

Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att vi behöver investera mer på Gotland. Läs vårt pressmeddelande nedan.

I dagens GT skriver Håkan Onsjö om det aktuella strandskyddsförslaget som ligger på riksdagens bord. Du kan läsa artikeln här:

När Centerpartiet lämnade Alliansen för att istället bli en socialdemokratisk dörrmatta så gjorde man det mot löften om att strandskyddet ska reformeras. Centerpartiet gick med på att släppa fram Socialdemokraterna och Miljöpartiet till regeringsställning flera gånger om, i utbyte mot löften om att strandskyddslagstiftningen skulle bli mindre restriktiv. Men det har inte blivit verklighet och det ser man tydligt när man granskar det förslag som hamnat på riksdagens bord.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsatte utredningen om ett nytt strandskydd utifrån sina utredningsdirektiv. När utredningen efter lång tid presenterats står det klart att förändringarna som de rödgröna föreslår inte passar retoriken från Centerpartiet.

I förslaget ska kommuner bara kunna ansöka om att få strandskyddet hävt i områden där tillgången på obebyggd mark är god och där efterfrågan för bebyggelse samtidigt är låg. Man ska alltså tillåta lite byggnation där ingen vill bygga. Utöver det har regeringen också lagt ett förslag om förstärkt strandskydd där efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är stor. Det vill säga, där människor vill leva och bo. Tidigare upphävda strandskydd ska också kunna återinföras, vilket minskar tillgången på mark ytterligare.

Moderaterna vill ha ett tillåtande strandskydd. Därför har vi lagt förslag i Sveriges riksdag om att förändra strandskyddet på det sätt som Centerpartiet ville innan de blev stödparti till de rödgröna. Vi moderater kan inte vara nöjda med den strandskyddslagstiftning som nu föreslås, där Miljöpartiet har haft så stort inflytande och där förbättringarna överskuggas av försämringar. Ledande bedömare menar dessutom att den rödgröna strandskyddsutredningen i princip inte skulle göra någon skillnad på Gotland.

Vi moderater vill se ett flexibelt strandskydd där kommunerna själva kan besluta om att peka ut sjöar och vatten där strandskydd ska gälla, att kommunen ska kunna häva gamla onödiga strandskydd och att Länsstyrelsens överprövningsrätt avskaffas. Det behövs fler dispensskäl, större möjligheter till intresseavvägningar, fler undantag för areella näringar och hästnäringen, med mera.

Centerpartiet brukade vara landsbygdens parti. Men att man idag kampanjar för en fortsatt socialdemokratisk regering och en fortsatt miljöpartistisk strandskyddslagstiftning – det är beklagligt. Sverige förtjänar bättre än så och därför säger Moderaterna nej till mer rödgrön politik.

Håkan Onsjö (M)
Riksdagskandidat

Moderaterna Gotland välkomnar att Sverige ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Läs gärna vårt pressmeddelande nedan.