Kategori: Nyhet

I en nyligen publicerad artikel skriver Jesper Skalberg Karlsson (M) och Johan Forssell (M) om passkrisen. Du kan läsa artikeln här:

Påskresan inställd? Sommarplanerna hotade? Tacka regeringen för det. Polisen har länge varnat för att köerna för att förnya pass skulle kunna bli långa efter pandemin – ändå har tillräckliga åtgärder uteblivit. Följden har blivit att familjer nu tvingas resa tvärs över landet för att kunna förnya sina pass. ”Passturism” har blivit ett uttryck. Nu krävs åtgärder för att effektivisera passhanteringen på både kort och lång sikt.

Sommaren och semestrarna står snart för dörren. Även om vi alla vet att sommaren på Gotland är fantastisk så är det många som planerar en efterlängtad utlandsresa, särskilt efter att restriktionerna med anledning av pandemin nu lättats. Och det borde inte vara ett problem – men det är det för den som först behöver förnya sitt pass. I flera län kan man få vänta långt in på hösten, eller fram tills nästa år, för en tid. Nästa lediga tid på Gotland är i slutet av november.

Regeringen måste omedelbart ta fram en handlingsplan för att väsentligt korta väntetiderna för att få ut ett nytt pass. Här och nu handlar det bland annat om att ge Polisen ett tydligt uppdrag att utöka öppettiderna – t.ex. till kvällar och helger. Vidare måste regeringen se till att alla möjligheter att sälja passtider vidare i en parallell andrahandsmarknad stoppas. Det är bra att Polisen har uppdaterat sina system så att det nu krävs för- och efternamn samt en kontrollmekanism mot robotar. Men mer kommer att krävas.

På längre sikt behöver Polisens uppdrag renodlas. Fokus för Polisen måste vara att förebygga, ingripa mot och utreda brott. Detta är särskilt viktigt i ett läge där dödsskjutningarna är fler än någonsin tidigare. Moderaterna har sedan innan förra valet föreslagit en renodling av Polisens uppgifter – att bland annat passhanteringen ska flyttas till en annan myndighet. Den nuvarande situationen har lett till att Polisen tvingas prioritera ner mindre brottslighet för passhanteringens skull. Det är inte rimligt att brottsbekämpning riskerar att bli lidande när Polisen gör allt de kan för att lösa passkrisen.

Ytterst faller ansvaret för passkrisen på regeringen. Att man inte ”såg det komma” duger inte som förklaring när Polisen varnat för detta scenario i över ett års tid. Sverige är inget U-land – att kunna förnya sitt pass utan att behöva vänta i ett halvår borde vara en självklarhet. En moderatledd regering kommer efter valet att prioritera en renodling av polisens uppdrag så att både brottsbekämpning och passhantering kan ske så effektivt som möjligt.

Johan Forssell (M)
Rättspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

I en aktuell debattartikel går Jesper Skalberg Karlsson och John Widegren (M) igenom det aktuella förslaget kring att reformera strandskyddet. Du kan läsa texten här:

En bärande del av Januariöverenskommelsen var löftet om att reformera strandskyddet. Centerpartiet har släppt fram Socialdemokraterna till regeringsmakten flera gånger i tron om att det skulle infrias. I löftet angavs mål om att göra det enklare att bygga strandnära, skapa bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamheter och att öka det lokala inflytandet över strandskyddet. Men inget av det infriades – det kan vi se när vi granskar förslaget som lagts på riksdagens bord.

Istället står det klart att kommuner bara ska kunna ansöka om att få strandskyddet hävt i områden där tillgången på obebyggd mark är god och där efterfrågan på mark för bebyggelse samtidigt är låg. Det vill säga på platser där intresset att bygga är lågt. Utöver det har regeringen också lagt ett förslag om förstärkt strandskydd där efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är stor. Det vill säga, där människor vill leva och bo. Tidigare upphävda strandskydd ska även kunna återinföras.

Möjligheterna att utveckla områden i attraktiva lägen försämras alltså, och det blir svårare att anlägga bryggor och vägar ned till stränderna. Länsstyrelsens roll och veto i strandskyddsfrågor stärks, utrymmet för förenklingar blir nästan obefintligt och strandskyddet skärps i mycket stora delar av landet. Det är helt fel väg att gå.

Nu kommer vi göra allt vi kan föra att stoppa S, MP, C-förslaget. Sedan, i regeringsställning, vill vi reformera strandskyddet i grunden. En sådan reform ska bör utgå från tre saker.

För det första, avskaffa det generella strandskyddet och ge kommunerna möjlighet att själva peka ut sjöar och vattendrag där strandskydd ska gälla, och att häva strandskydd de tidigare beslutat om. Länsstyrelsernas överprövningsrätt i plan- och bygglagen bör avskaffas.

För det andra, öka flexibiliteten i strandskyddet genom fler dispensskäl och större möjligheter till intresseavvägningar. Undantagen för areella näringar bör stärkas och även inkludera hästnäringen.

För det tredje, stärk egendomsskyddet genom att under vissa förutsättningar kompensera markägare för värdeminskning som strandskyddet kan medföra.

Moderaternas reformering av strandskyddet skulle möjliggöra, inte minst för Region Gotland, att skapa attraktiva boendemiljöer i naturområden för att på så sätt kunna behålla och locka till sig nya invånare. Det vore en stor vinst för Gotland, och för Sverige som helhet. Att genomföra en sådan förändring är vårt löfte när vi bildar regering efter valet.

John Widegren (M)
Landsbygdspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

I dagens GA kan man läsa en aktuell artikel av vår toppkandidat till riksdagen, Jesper Skalberg Karlsson. Du kan också läsa artikeln här:

Putin-regimens invasion av Ukraina har skapat den största säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget. Kretsen kring Rysslands ledare bär ansvaret för tusentals döda och miljoner människor på flykt. Det barbariska våldet mot den ukrainska civilbefolkningen måste upphöra och därefter straffas i Internationella domstolen i Haag.

Aggressionen mot Ukraina understryker också hur sårbart Sverige är. I mars flög ryska plan utanför Gotland, beväpnade med vad TV4 menar är taktiska kärnvapen. Oavsett riktigheten i den uppgiften finns det skäl att omvärdera den syn på Ryssland som varit gällande i Sverige under de senaste decennierna. En granne som delar vår syn på fred och demokrati beter sig inte på det vis som den ryska regimen gör.

Tiden av evig fred är förbi. Med det sagt måste också tiden av svensk naivitet vara förbi. Det var ett socialdemokratiskt misstag att 2005 lägga ned Gotlands regemente och därmed avsluta Försvarsmaktens permanenta närvaro på ön. Det är nu åtgärdat genom försvarets återetablering. Men mer behövs om Sveriges försvar ska kunna säkra vårt lands gränser och vår befolknings rätt att leva som de vill, när vår granne i öst nu agerar allt mer irrationellt.

Moderaterna vill successivt öka försvarsanslagen till motsvarande två procent av BNP. Det tycker vi är en bättre prioritering än friår, familjevecka och dyra höghastighetståg med tveksam miljönytta. Därutöver startar vår partiledare Ulf Kristersson nu en arbetsgrupp, gemensamt med finska Samlingspartiet, för att förbereda ett svenskt-finskt Natomedlemskap. Nato är den försvarsallians som bäst speglar våra svenska värderingar om frihet och demokrati.

Om jag väljs till riksdagsledamot i höst kommer jag också återuppta mitt arbete för att stärka försvaret av Gotland. En mekaniserad bataljon, väl utbyggd värnpliktsverksamhet och förstärkt förmåga att understödjas av förband via färja och flyg är grundplattan. Därefter bör ytterligare förmågor läggas till succesivt till år 2030, samtidigt som det civila försvaret ges bättre förutsättningar.

Putin-regimens invasion av Ukraina har skapat den största säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget. Hur vi agerar i den här situationen kommer ange riktningen för Sverige och Europa under kommande decennier. Därför vill Moderaterna höja försvarsanslagen och fördjupa samarbetet med länder som delar våra värderingar om frihet och demokrati. Så tar vi ansvar för svensk säkerhet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Idag skriver Niklas Carlberg (M) i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

I Gotlands Tidningar den 22 mars står det att Region Gotlands biogasstrategi inte längre går att följa. Det är bra att man kommit till den insikten till slut. För även om biogas har vissa fördelar, till exempel att den kan produceras lokalt, så finns också stora problem.

Det första och största problemet med biogas på Gotland har varit att målsättningarna varit höga, men det praktiska genomförandet inte följt med. Till exempel vet vi att Region Gotland köpt mängder biogas, faktiskt så mycket att man fått betala för gas man inte lyckats använda. Det är slöseri med skattebetalarnas pengar.

Ett annat problem är att infrastrukturen inte hängt med. Om man kör en hemtjänstbil på Storsudret eller i Ljugarn så är det inte enkelt eller effektivt att tanka gas i Alva. Det blir omvägar och längre transportsträckor som äter upp klimatnyttan.

Men det största problemet är såklart att fordonstillverkarna gått vidare. Det finns i princip ingen fordonstillverkare som idag utvecklar nya biogasbilar. Istället har man börjat tillverka elbilar och vätgasbilar, något kunderna också efterfrågar. Därför är det bra att biogasstrategin lämnas, till förmån för krav på fossilfria drivmedel. Det är en bättre väg framåt för klimatet och skattebetalarnas pengar.

Niklas Carlberg (M)
Moderaterna

Den 5 april besökte partiledare Ulf Kristersson Gotland, för att tala på konferensen 92 Möjligheter i Visby.

Under dagen genomfördes också ett verksamhetsbesök hos Gotlands regemente, som är i en uppbyggnadsfas sedan inrättandet år 2018. Den nytillträdda regementschefen Magnus Frykvall, som efterträder Mattias Ardin, visade upp verksamheten i stort och smått. Du kan läsa mer om Moderaternas försvarspolitik här.

Vid lunch anordnades också ett möte tillsammans med Tillväxt Gotland, där företrädare för lantbruket och aktörer från besöksnäringen deltog. Diskussionen handlade mycket om den kommande färjeupphandlingen för Gotlandstrafiken, där Moderaterna vill följande:

• Vi säger nej till statligt monopol. All erfarenhet av statliga monopol inom svensk infrastruktur lär oss att det blir dyrare, sämre och mindre dynamiskt.
• Miljöhänsyn ska tas genom att bejaka den pågående utvecklingen kring fossilfria drivmedel. I detta ingår bland annat elektrifiering av hamnar, tillgång till biodrivmedel och en långsiktig satsning på vätgas.
• Inriktningen ska vara att binda ihop färdslag vid hamnarna, drivna av hållbara drivmedel. Detta för att säkerställa både gods- och pendingsflöden.
• Nuvarande hamnar ska fortsatt vara den sträckning som gäller, det vill säga fortsatt trafik till Nynäshamn och Oskarshamn.

På eftermiddagen följde sedan konferensen där Ulf Kristersson deltog i en debatt mot Annie Lööf (C) och Anna-Caren Sätherberg (S). Bilden ovan är tagen av Camilla Rullander, Försvarsmakten.

Den 31 mars publicerade Gotlands Allehanda en aktuell artikel av Andreas Unger, kring statens ansvar för flyktingsituationen. Du kan läsa den här:

Återigen tas regeringen på sängen när en situation med människor på flykt ska hanteras. Istället för att visa nationellt ledarskap dumpar regeringen krisen på kommunerna.

Bara två timmar från Sverige har Ryssland inlett ett fullskaligt krig. Dagligen matas vi av fasansfulla bilder från krigets verklighet. Sverige måste nu göra sin del för att hjälpa ukrainare som flytt kriget. Det kräver ett tydligt ledarskap från regeringen.EU:s medlemsstater har beslutat om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att ukrainska medborgare kan få tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Köerna utanför Migrationsverkets lokaler ringlar långa.

Samtidigt lyser regeringens ledarskap för att hantera situationen med sin frånvaro. Ansvaret för det praktiska mottagandet hamnar – liksom 2015 – på kommunerna.Den statliga mottagandeutredningen, som tillsattes efter flyktingkrisen 2015, tog fram ett antal förslag, bland annat om statliga mottagandecenter. De är inte på plats.

Sverige behöver stärka gränskontrollen, för att säkerställa vilka som kommer hit och hur de bör tas emot. När en ny flyktingkris nu inträffar saknas kontroll och kommunerna får hanteringen i sitt knä ännu en gång. Trots att regeringen haft gott om tid på sig för att få ordning på mottagningssystemet.

Vi har sett exempel på frivilliga krafter som hämtat flyende från Ukraina till Sverige. Engagemanget är stort. Samtidigt måste mottagandet av ukrainska flyktingar koordineras med ordinarie verksamhet. Vem har ansvaret att kontrollera vem som hämtas hit och vem ansvarar för den personen, enligt regeringen?

Vi på Gotland är redo att ta vårt ansvar. Men vi ställer också krav på Sveriges regering för att vi tillsammans ska klara det:

• Regeringen måste snarast redogöra för vilka regelverk som ska gälla, hur kommuner och regioner ska kompenseras för de kostnader som nu uppstår, och ta ansvar för att de som flyr hit fördelas på ett rimligt sätt över hela landet.

• Regeringen måste dessutom snarast presentera uppdaterade och nedbrutna prognoser och scenarier för att kommuner ska kunna planera och hjälpa till på bästa sätt. En siffra över nationellt mottagande säger mycket lite om de förväntningar som finns på enskilda kommuner. 

• Oavsett scenario kommer många ukrainare att söka sig till Sverige. Det innebär att mottagande av invandrare från andra länder tillfälligt bör frysas eller minska kraftigt.

Det ska inte råda någon som helst tvekan: Sverige är redo att ta ansvar tillsammans med andra EU-länder. Som kommunföreträdare är redo att ta vårt ansvar. Men vi konstaterar samtidigt att regeringen hittills inte är det. Nu efterlyser vi nationellt ledarskap så att misstagen från 2015 inte upprepas.

Andreas Unger (M)
Regionråd

Nu märker allt fler gotlänningar att pengarna i plånboken inte räcker lika långt som tidigare. Om detta skriver Jesper Skalberg Karlsson i dagens GA:

Sverige hade allvarliga problem redan före coronapandemin. Vid sidan av en allt grövre brottslighet såg vi hur arbetslösheten bet sig fast på höga nivåer och den ekonomiska tillväxten var bland de lägsta i EU. Men istället för att möta problemen med effektiva åtgärder har regeringen gång på gång valt att höja skatten, till låg nytta för skattebetalarna. Nu märker allt fler gotlänningar att pengarna i plånboken inte räcker lika långt som tidigare.

Till ingen nytta har regeringen infört en särskild skatt på dammsugare, kylskåp och annan elektronik. De har infört skatt på plastpåsar, så att de nu kostar sju kronor i matbutiken. De har infört flygskatt och avfallsförbränningsskatt. De vill införa kilometerskatt och ny skatt på kläder och skor. Familjer som är beroende av bilen har straffats med överindexering på bensin och diesel – och fordonsbeskattningen har skjutit i höjden på fordon som krävs för att bo och verka utanför stan.

De nya skatterna jäklas med gotlänningars vardag. Det blir dyrare att leva och särskilt drabbas barnfamiljer där båda föräldrarna jobbar. När dieseln kostar 28 kronor och elpriserna slagit rekord under vintern är det extra jobbigt att tänka på att Socialdemokraterna fortfarande har sitt förslag om ny fastighetsskatt i byrålådan, redo att införas efter valet. En återinförd fastighetsskatt skulle innebära en skattehöjning på 20 000 kronor per år för en genomsnittlig villa på Gotland.

Allt fler ställer sig nu frågan om man har råd att bo kvar.

Jesper Skalberg Karlsson

Allt fler ställer sig nu frågan om man har råd att bo kvar där man valt att bo. Med all rätt; pengarna i plånboken räcker till allt mindre, samtidigt som Socialdemokraterna lanserar idén om en särskild ”beredskapsskatt” för att finansiera större satsningar på försvaret. Varför säger regeringen att det krävs nya skatter för att finansiera försvaret, medan det alltid finns pengar till att höja bistånd med oklar nytta? Det går inte ihop.

Moderaterna vill få ordning på Sverige. Vi kan inte fortsätta ha en regering som inför olika bidrag för att man ska ha råd att betala de höga skatterna. Därför lägger vi skarpa förslag som kan sänka drivmedelspriset med fem kronor per liter vid pump, säger nej till den röda skattechocken som drabbar vanligt folk och föreslår ny kärnkraft som minskar elräkningen.

En regerings uppgift är att lösa de stora samhällsproblemen. Men Sverige har en regering som låter identitets- och symbolpolitik göra livet surt för vanligt folk. Det måste vara slut på det. Det behövs en regering som tar sitt uppdrag på allvar och får ordning på Sverige.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

I dagens GT skriver Andreas Unger och Inger Harlevi om Gotlands behov av en reservhamn på norra Gotland. Du kan läsa artikeln här:

Den ryska invasionen av Ukraina är en humanitär katastrof, initierad av en krigsförbrytare vid namn Vladimir Putin. Vi ser alla på nyheterna hur attackerna mot civila intensifieras, parallellt med nya rapporter om att förstärkningar på den ryska sidan förbereds i Belarus och Tjetjenien. Samtidigt är det tydligt att logistik och planering fallerat för Putin-regimens trupper. Stora konvojer står still, vilket gör att mat och bränsle saknas. Det bromsar framryckningen.

I krig och kris är logistik och varuförsörjning viktigt. Det gäller i allmänhet, men det är också särskilt sant här på Gotland. Som ö belägen mitt i Östersjön är vi beroende av att leveranser till och från fastlandet fungerar. I dagens samhälle levereras många saker ”just in time”. Det märks när båtarna från fastlandet blir kvar i hamn på grund av hårt väder – hyllorna på matbutiken glesas ut efter bara någon dag.

Därför är det viktigt att planera för hur Gotland ska försörjas vid samhällsstörningar och höjd beredskap, till exempel om Visby hamn sätts ur spel. Moderaterna har i flera år drivit frågan om att Gotland behöver en reservhamn för ökad beredskap. Det blev också – på vårt initiativ – ett tillägg i De Gotländska Ståndpunkterna som förhandlades fram under 2021. Länsstyrelsen Gotland har i sin rapport ”Reservhamn Gotland” också förtydligat sin ståndpunkt i frågan.

När läget i omvärlden förändras till det sämre finns skäl att fundera noggrant på hur vi stärker vår beredskap. Att förstärka Försvarsmakten är såklart en mycket viktig del. Att fylla på med torrvaror och vatten i sina förråd hemma en annan. Men vi som tar politiskt ansvar i Region Gotland behöver också föreslå insatser på samhällelig nivå som säkrar vår beredskap. Därför fortsätter Moderaterna att driva på för en gotländsk reservhamn.

Andreas Unger (M)
Gruppledare

Inger Harlevi (M)
Regionfullmäktiges ordförande

I dagens GA har Jesper Skalberg Karlsson och Ingemar Lundqvist skrivit om lantbrukets förutsättningar. Du kan läsa artikeln här:

Alla som är verksamma inom jord- och skogsbruket vet hur priserna utvecklat sig de senaste månaderna. Priserna på el, drivmedel, gödsel och utsäde har rusat. Den ryska invasionen av Ukraina – som är en stor producent av bland annat spannmål – kommer bidra till ytterligare prisökningar. Det är ett mycket allvarligt läge för lantbruket och för hela Sverige.

Regeringen har den senaste tiden presenterat stödpaket, bland annat till jordbruket, för de ökade priserna. Moderaterna står bakom det stödpaket som presenterats och har varit drivande i att merparten av pengarna ska kompensera för höga drivmedelspriser. Samtidigt vill vi mer än regeringen. Det krävs både stödpaket och ett större omtag för att stärka svensk konkurrenskraft, så att lantbruket stärks långsiktigt.

Vi ser hur andra EU-länder, som till exempel Finland, har en hög självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel. Där produceras omkring 80 procent av maten inom landets gränser, medan det i Sverige snarare handlar om 50 procent. Finland har lyckats genom att sänka skatterna, minska kostnaderna och genomföra omfattande regelförenkling. Det är tvärtemot vad regeringen och deras stödpartier gjort i Sverige.

Regeringen höjer skatten på diesel, trots att det är den högsta i världen. Man inför anmälningsplikt för att använda grus, inför krav på fågelinventering i egen skog och bygger ett elsystem med skyhöga elpriser de dagar det inte blåser.

Vi moderater vill gå i motsatt riktning. Därför föreslår vi att en nationell regelförenklingskommission startas, som ska kapa företagens administration med 30 procent. Vi fortsätter också lägga förslag om sänkta skatter på drivmedel, och är det parti som velat sänka skatten på drivmedel mest när det verkligen gäller. Därutöver presenterar vi förslag på att reformera miljöbalken, så att Sverige inte längre ska vara det enda landet i världen där livsmedelsproduktion klassas som miljöfarlig verksamhet. Sådan byråkrati måste vi göra oss av med.

De skenande priserna inom jord- och skogsbruket riskerar vår konkurrenskraft, beredskap och livsmedelsförsörjning. Snabbt förhandlade stödpaket har sin plats, men får inte vara den enda lösningen. Konkurrenskraften måste stärkas och bli uthållig. Därför vill vi göra ett stort omtag med fokus på sänkta skatter, minskade kostnader och omfattande regelförenkling. Så får vi ordning på Sverige.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Ingemar Lundqvist (M)
Lantbrukare i Hejde