Alliansen: Avskaffa zonerna i kollektivtrafiken från 2024

På Trafik och samhällsutvecklingsnämnden den 27 mars finns ett förslag om att införa ett nytt biljettsystem för enkelbiljetter i kollektivtrafiken. Förslaget innebär att dagens zoner avskaffas och att en tidstaxa införs.

Syftet med beslutet är att öka det hållbara resandet i regionen genom att:

  • Ta bort zonerna och införa ett enhetspris för enkelbiljetter.  
  • Införa student- och pensionärsrabatt på hela utbudet, även enkelbiljetter. Gäller även förmånstagare.
  • Möjliggöra lansering av smarta biljett- och betallösningar, så som blippa och res med betalkort.

Enkelbiljetten kommer att finnas i två prisnivåer, vuxen och rabatterat pris och kommer att gälla i 75 minuter. Med enkelbiljetten kan man resa så långt och hur mycket man vill, sista bytet ska ske inom 75 minuter. Priset på enkelbiljetten blir detsamma oavsett var man köper den, ombord eller hos ombud, i appen eller betalar med reskassa. Även periodbiljetter får två prisnivåer, vuxen och rabatterat, vilket innebär att man som ungdom, student, pensionär eller förmånstagare fritt kan välja vilken biljettyp som passar bäst och ändå få rabatt.

Införandet av tidstaxa möjliggör nya smarta lösningar för biljettköpet, till exempel kommer man i framtiden kunna blippa och resa med betalkort. Syftet är att minska tröskeln till kollektivtrafiken och få fler att ställa bilen och i stället resa med kollektivtrafiken.

– Jag är glad att kunna presentera en denna förändring som underlättar för alla resenärer i och till vårt län. Med tidstaxan tar vi bort onödiga hinder och gör det enklare att resa hållbart. Dessutom skapar vi förutsättningar för smarta biljett- och betallösningar, såsom “Blippa och res med betalkort”, säger Cecilia Linder (M), ordförande i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden.

Fakta

Beslut om nytt biljettsystem för enkelbiljetter fattas på Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden den 27 mars. Beslut om taxor och avgifter fattas i samband med budgeten för 2024 av regionfullmäktige i juni.

Bifogade filer

Presentation om enzonstaxa i Region Uppsala

Alliansen presenterar Wikavtal Region Uppsala

De fyra allianspartierna är överens om en gemensam inriktning för Region Uppsala, och är redo att styra tillsammans. I Wikavtalet lägger vi fram våra reformer och prioriteringar för att möta utmaningarna som regionen står inför. Vi fyra partier kommer att fortsätta ta ansvar för regionen och de viktiga reformer som påbörjats. Vårt fokus är fyra huvudområden, som är av särskild vikt för att möta dagens och framtidens behov.

God kvalitet och kostnadseffektivitet går hand i hand. Alliansen är överens om att gott ledarskap, verksamhetsutveckling och systematiskt förbättringsarbete behövs för att uppnå detta. Vi är också överens om bibehållen skattesats och att sträva efter nettokostnader på samma som eller lägre nivå än jämförbara regioner med universitetssjukhus.

  • ”Långtidsprognoserna visar att vi riskerar ett gap mellan kostnader och intäkter på över 1 miljard kronor 2030, detta i en ekonomiskt mycket orolig tid. Det är därför helt avgörande att Region Uppsala fortsätter ha fokus på en långsiktigt hållbar ekonomi” säger Emilie Orring, gruppledare för Moderaterna.

Alliansen vill förbättra tillgängligheten inom alla regionens verksamheter. Vi vill stärka valfriheten och göra det enklare för patienten att jämföra och välja vårdgivare. Vården måste fortsätta flyttas närmare människorna – vi eftersträvar att primärvården erhåller 25 procent av vårdens budget.

  • ”I läget vi är i behövs vårdens samlade resurser, alla aktörer som kan bidra till en bättre vård är en tillgång. Vi vill förstärka vårdgarantin och upphandla där vårdgarantin inte efterlevs” säger Björn-Owe Björk, gruppledare för Kristdemokraterna.

Vi ska göra vår del för att målen i Agenda 2030 uppfylls. Vi kommer också sträva efter att utveckla Wik och Gamla Uppsala Museum tillsammans med näringsliv, kommun och kulturbranschen. Upphandlingsmodellerna i regionen ska i högre grad än idag underlätta anbud från lokala och mindre aktörer.

  • ”Att uppfylla klimatmålen är en ödesfråga. Region Uppsala har ett viktigt ansvar att bidra till omställningen, vilket går hand i hand med att verka för en tillgänglig region med väl utbyggd kollektivtrafik och ett blomstrande näringsliv” säger Unn Harsem, gruppledare för Centerpartiet.

Löneutveckling, friskvård, möjlighet till återhämtning och kompetensutveckling behövs. Alliansen är överens om att vi måste begränsa beroendet av hyrpersonal och ta till vara seniora medarbetares erfarenheter och kunskaper. De som jobbat för Region Uppsala länge ska veta att de är uppskattade.

  • ”En bra arbetsmiljö där medarbetarna trivs, mår bra och kan känna stolthet över sin arbetsplats är A och O. Regionen måste kunna rekrytera och behålla de medarbetare som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser” säger Malin Sjöberg Högrell, gruppledare för Liberalerna.

Fakta om Wikavtalet

Läs hela Wikavtalet genom att klicka på denna länk.

  • Fyra prioriterade områden för mandatperioden 2022-2026.
  • Innehåller 47 sakförslag.

För mer information kontakta

Emilie Orring (M)

076-785 41 72

Björn-Owe Björk (KD)

072-217 32 78

Unn Harsem (C)

072 202 23 81

Malin Sjöberg Högrell (L)

072-227 02 37

Vaksamhet i en orolig tid – Budget 2023

Trots ett utmanande ekonomiskt läge med hög inflation presenterar det blågröna styret i Region Uppsala en offensiv budget för att minska väntetiderna i vården, förbättra medarbetarnas arbetssituation och ge trygghet till kollektivtrafiken. Rysslands invasion av Ukraina och de senaste årens krishantering har aktualiserat behovet av att stärka regionens krisberedskap. Det är några av nyheterna i det blågröna styrets budget för 2023.

Den höga inflationen bedöms slå mot hushållen. Dessutom drabbas vissa företag av kraftiga kostnadsökningar. Det är idag för tidigt att veta hur det kommer drabba Region Uppsalas ekonomi på kort och lång sikt. Både satsningar på medarbetarnas arbetsmiljö och för att korta köer är angelägna efter en lång period av pandemi och arbete under extraordinära omständigheter.

  • Genom att ha påbörjat en städning av regionens ekonomi kan vi ta viktiga steg för att minska väntetiderna i vården och göra insatser för att förbättra medarbetarnas arbetssituation. Under dessa utmanande tider är det viktigt att ha en färdriktning för att stärka regionens krisberedskap och säkerställa att varje skattekrona gör nytta, säger Regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M). 
  • Pandemins effekter på kollektivtrafiken har inneburit betydande inkomstbortfall. Vi är dock från det blågröna styrets sida beredda att fortsatt upprätthålla kollektivtrafiken för att möta den befolkningstillväxt vi ser i hela länet, säger Unn Harsem (C) regionråd. 
  • Alla ska kunna förvänta sig en trygg vård. Genom att prioritera mödrahälsovård, förebyggandet av förlossningsrädsla och kunskapshöjande insatser gällande motverkandet av könsstympning och sexuellt våld tar vi nu viktiga steg i budgeten för att stärka kvinnors hälsa, säger Björn-Owe Björk (KD) regionråd. 
  • Arbetet med att skapa en effektiv sjukvård på länets sjukhus fortsätter genom att utveckla och prioritera utflyttningen av bassjukvården, samtidigt som vi ger plats för det ökade behovet av specialistvård. Därutöver gör vi riktade satsningar på ungefär 33 miljoner kronor som bland annat går till att skapa en mer jämlik strokevård, fler platser på neuro och etableringen av ett molekylärt centrum för diagnostik, säger Malin Sjöberg Högrell (L) regionråd. 
  • Cancervården behöver mer resurser. Därför gör vi viktiga förstärkningar för att upptäcka och behandla livmoderhalscancer, mer pengar till screening av prostatacancer liksom införandet av ett vårdprogram för barn i behov av palliativ vård, säger regionråd Hans Wennberg (MP).  

Sammanfattning av budgeten  

  • Nettouppräkning på 2 procent till samtliga förvaltningar. 
  • Insatser på 516 mnkr. 
  • Budgeterat resultat 2023 är 105 mnkr (1,0 %)  
  • Oförändrad skattesats (11,71 kr per intjänat hundralapp).

Några delar ur budgeten

  • Medarbetarpaket (142,3 mnkr) 
  • Fokus på psykisk hälsa (42,8 mnkr) 
  • Utveckling av den nära vården (126,4 mnkr) 
  • Digitalisering och kvalitet (53 mnkr) 
  • Cancervård (13 mnkr) 
  • Kvinnors hälsa (26,2 mnkr) 
  • Krisberedskap (13 mnkr) 
  • Kultur (6 mnkr) 
  • Fortsatt arbete för effektiva sjukhus (33,3 mnkr) 
  • Kollektivtrafiken (17 mnkr) 

Låt inte pendlarna vänta på Fyrspåret

Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm måste byggas klart på överenskommen tid och inte försenas. Otillräcklig finansiering och framskjutna tidsplaner hotar nu fyrspåret när regeringen ska avgöra framtidens infrastrukturinvesteringar i vår. En försening skulle vara ett svek mot pendlarna och slå direkt mot bostadsbyggandet i Stockholm-Uppsalaregionen.

Sveriges största pendlarflöde över länsgräns går i stråket mellan Uppsala, Knivsta, Arlanda, Kista och Stockholm. Varje dag reser tiotusentals pendlare i båda riktningarna. När arbetsmarknaderna i våra regioner växer samman tar vi vårt ansvar för ett hållbart och smidigt resande och investerar 16 miljarder kronor i nya tåg för den storregionala kollektivtrafiken. Kommunerna planerar för ett omfattande bostadsbyggande för att möta den befintliga bostadsbristen och efterfrågan när Stockholm-Mälarregionen växer.

Men då måste vi kunna lita på att staten håller sitt löfte och säkerställer att järnvägssträckan mellan Stockholm och Uppsala byggs ut till fyra spår på utsatt tid.

Sju län står bakom fyrspåret
Under de kommande månaderna avgörs framtidens infrastruktur. Den 30 november presenterade Trafikverket sitt förslag till satsningar på transportinfrastrukturen 2022-2033 och i vår väntas regeringen ta beslut om planen. När resurserna är begränsade och behoven stora behövs tydliga prioriteringar där pengarna gör som mest nytta. I Mälardalsrådets infrastruktursamarbete samarbetar sju regioner – Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland för att regeringen och Trafikverket ska vara säkra på vilka infrastruktursatsningar som leder till störst nytta.

Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm är tillsammans med bland annat E4:an och Hjulstabron några av de prioriteringar som samtliga sju regioner står bakom och som regeringen måste färdigställa. De är viktiga infrastruktursatsningar för Stockholm-Mälarregionen, men även viktiga för tillväxten och transporterna i andra delar av landet. I våra län bor hälften av landets befolkning och hälften av Sveriges BNP skapas här. Här ligger Sveriges internationella flygplats Arlanda och andra viktiga trafiknoder som hela landet är beroende av. 8 av 10 tågresor i Sverige startar eller slutar i Stockholm.

Risk för bristande finansiering och försenad byggstart
Att fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm blir klart på utsatt tid är av absolut största vikt för att arbetsmarknaden i Stockholm-Uppsala ska fungera och för att den positiva utvecklingen i landets norra delar ska kunna kopplas ihop med huvudstaden och Arlanda. Det är positivt att Trafikverket har framhållit fyrspårsutbyggnaden inklusive Uppsala Central i sitt förslag till regeringen. Det som oroar oss är den bristande finansieringen och den försenade byggstarten.

Det avtal som har skrivits mellan staten, berörda regioner och kommuner, innebär att fyrspårsutbyggnaden ska vara klar 2034. Som motprestation ska Uppsala och Knivsta kommuner investera i 48 500 nya bostäder till 2050. Den planerade byggstarten angavs tidigare till 2026, men har i Trafikverkets planering skjutits till 2028. På finansieringssidan avsätts endast 2,2 miljarder kronor av 12,9 miljarder kronor fram till 2033. Det är inte ens 20% av finansieringen.

Med Trafikverkets förslag kommer det saknas både tid och pengar för att fyrspåret ska stå klart i tid. Skulle det förslaget bli verklighet vore det ett svek mot regionernas klimatpolitiska, bostadspolitiska och tillväxtpolitiska målsättningar. Och det vore ett svek mot alla pendlare i regionen som förlitar sig på tågtrafiken för att komma i tid till jobbet varje morgon.

En försening av fyrspårsutbyggnaden innebär en samhällsekonomisk kostnad i uteblivna klimatvinster, restidsvinster och orealiserade fastighetsvärden. Totalt handlar det om miljardbelopp enligt en ny rapport från Mälardalsrådet. Nu har regeringen en unik möjlighet att välja väg för framtiden och satsa där nyttan är som störst för transporterna i hela landet. Kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen måste kunna lita på att statens beslut också blir verklighet. Löftena om fyrspåret måste realiseras och järnvägen bli klar i tid.

Kristoffer Tamsons (M), ordförande Mälardalsrådet och trafikregionråd Region Stockholm

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande Region Uppsala och Mälardalsrådets styrelse

Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande Uppsala kommun och vice ordförande Mälardalsrådet

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 22 januari 2021.

Fotograf: Angelica Klang.