Kategori: Artikel

Väljarna förtjänar bättre och vården måste moderniseras.

Jag skulle kunna skriva att IVO riktade kritik om läget på Akademiska sjukhuset när S styrde men politiken valde att göra annat. Eller att kostnaderna för hyrpersonal ökade med nära 200 procent när S styrde samtidigt som villkoren för medarbetare i intensivvården försämrades. Något som vi blågröna fått rätta till. Region Uppsala har för övrigt inte konsultkostnader på 1,8 miljarder kronor. Men pajkastning löser inga problem. Väljarna förtjänar en mogen debatt om vården.

Det stämmer att Region Uppsala har fått kritik från IVO. Vården är ansträngd och har varit det under lång tid. Pandemin är inte orsaken utan har tydliggjort brister som funnits länge. Tidigare har man bara täckt över allt med skattehöjningar. Det går inte att göra så längre. Det är därför vi styr upp.

Vården i Region Uppsala måste moderniseras så att fler patienter får vård i tid och medarbetarna en bättre arbetsmiljö. Alla som vill kapa köer också får bidra. Utgångspunkten i vår politik är att patienter får vård i tid – inte vem som utför det. I det läge där vi befinner oss nu, efter pandemin är det helt orimligt att inte använda vårdens samlade resurser. Fördomar gentemot privata vårdgivare får inte stå i vägen för möjligheterna att ge patienter den vård de har rätt till.

Problemet med långa väntetider och stängda vårdplatser på Akademiska sjukhuset är inte nytt utan ett återkommande problem. Det är inte heller endast ett problem som rör just Akademiska sjukhuset, utan handlar om hur akut sjuka patienter tas om hand från första kontakten med 1177 eller i den kommunala hemsjukvården tills de läggs in på sjukhuset.

Att akuten på Akademiska är belastad har delvis med svårigheterna för sjukhuset att bemanna vårdplatser, men delvis är detta en fråga om att den nära vården inte är tillräckligt utbyggd för att hjälpa svårt sjuka patienter. Alternativa sätt att förbättra vården finns att studera och lära av.

För att minska trycket på Akademiska sjukhuset måste primärvården byggas ut. Vi är även positiva till att fler närakuter öppnas i andra kommuner. Alla vårdgivare ska användas för att minska väntetiderna i vården. Det är en större kostnad när patienter inte får vård i tid än om alla jobbar gemensamt för att öka tillgängligheten.

Arbetsmiljön i vården måste bli bättre och den som anstränger sig extra genom att utbilda sig och ta ett särskilt ansvar för att förbättra verksamheterna ska belönas för det. Schemaläggning måste bli mer hälsosam så att medarbetare får tid till återhämtning. Genom att förbättra IT-miljön och minska onödig administration kan alla med vårdutbildning få tid att vårda patienter. På så sätt kan vi öppna fler vårdplatser som i dag är stängda.

Mina motståndare är de långa väntetiderna i vården och kostnader som inte ger bättre sjukvård. Därför måste vården i Region Uppsala moderniseras.

Emilie Orring (M), regionråd.

Debattartikeln publicerades på Expressen 28 juni 2022.

Mycket pekar på att det stora antalet vakanser i vården beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten.

Sjukhusvården i Region Uppsala och Sverige är idag ansträngd. Orsakerna till det är flera där pandemin försvårade situationen men egentligen inte är grundorsaken. Regionen har i många år haft svårt att rekrytera och behålla personal. Det har gjort att vårdplatser har stängts och akutmottagningen på Akademiska sjukhuset blivit överbelastad när patienter inte har kunnat slussas vidare.

Under de senaste åren har de blågröna partierna arbetat med att förbättra medarbetarpolitiken. Vi har kunnat konstatera att de viktigaste skälen till att anställda säger upp sig är missnöje med schemaläggning, arbetstider, betungande administration och i många fall närmaste chefen. Många sjuksköterskor önskade sig även bättre möjligheter att utvecklas i sina karriärer. Cheferna i sin tur uppfattade sig också som nedtyngda av byråkrati.

Mot bakgrund av detta har vi sjösatt ett antal reformer. Det första vi gjorde var att avskaffa den arbetstidsmodell som krävde att intensivvårdssjuksköterskorna skulle arbeta mer timmar till samma lön. I stället har vi återinfört en poängmodell där arbetstid på nätter och helger kan kvittas mot ledig tid. En liknande modell har införts för undersköterskor i 24/7-verksamheter. Vi har avsatt medel till individuell lönesättning och förbättrat medarbetarerbjudandena såsom friskvårdsbidrag och rabatterad kollektivtrafikbiljett. Antalet AT-platser utökas kraftigt i år och vi fortsätter med viktiga satsningar med studielön för bristyrken i vården. Ett viktigt arbete med att stärka cheferna i sin roll för att de ska kunna leda verksamheterna och stötta medarbetarna har inletts.

Ett stort problem kvarstår och det handlar om sjuksköterskans roll inom sjukhusvården. Att vården har för många stängda vårdplatser beror på att det är svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Saknas det sjuksköterskor i länet eller är det så att de bara inte vill arbeta på regionens sjukhus?

Mycket pekar på att det stora antalet vakanser beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten. Vårdtyngden på vårdavdelningarna har ökat samtidigt som schemamodeller och arbetsmetoder inte följt efter. Den medicinska utvecklingen har gjort att fler patienter kan få sin behandling utan att behöva övernatta inne på sjukhuset. De minst vårdkrävande patienterna läggs inte in längre och kvar blir endast de tunga patienterna. Det gör att arbetsbördan idag är betydligt tyngre än vad den var för 15 år sedan

Idag är inte arbetet på vårdavdelningarna utformat så att sjuksköterskans kompetens kommer till sin rätt. Istället för att arbeta med patienterna går en stor del av tiden till att kämpa med icke-användarvänliga IT-system, onödig dubbeldokumentation och många andra småsysslor som inte har något tydligt värde för patienten. Att det har blivit på detta sätt beror bland annat på att medarbetarnas förändringskraft och kompetenser inte används rätt.

Moderaterna går till val på att modernisera sjukvården för att patienter ska få vård i tid och medarbetare få en bättre arbetsmiljö.

Regionens sjukhus måste förändra arbetet på vårdavdelningarna så att medarbetarnas kompetenser används på rätt sätt. Ineffektiva arbetsmoment och störande tidstjuvar ska tas bort. Schemaläggning och bemanning ska vara anpassat efter patienternas vårdtyngd och ge tid för återhämtning. Politiken ska inte bestämma hur detta ska göras i detalj, men vill vi att regionen ska arbeta med ständiga förbättringar som en del av det dagliga arbetet. Vi vet att det finns många förslag hos medarbetarna om hur arbetet kan moderniseras, men det finns aldrig tid för dem att utveckla nya arbetsmetoder.

Målet ska vara att arbetet på vårdavdelningarna ska vara attraktivt och stimulerande. Då kommer regionen att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som behövs och kunna öppna de vårdplatser som idag är stängda.

Emilie Orring (M), regionråd Region Uppsala.

Stefan Olsson (M), regionråd Region Uppsala.

Jessica Kumlin (M), Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M), Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M), Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Debattartikeln publicerades i UNT den 19 maj 2022

Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med fokus på avancerad och högspecialiserad vård.

Om ingenting görs kommer svårigheterna att rekrytera leda till fortsatt bristande tillgänglighet i vården. Detta skriver Michael Häggman i UNT 22 april. Detta håller vi helt med om. Därför går vi till val på att modernisera Region Uppsala. Det innebär bland annat att vi vill förtydliga vårdgivarnas uppdrag, ta hjälp av samtliga aktörer som vill bidra i arbetet med att korta vårdköerna, ge patienterna vård av god kvalitet, i rätt tid, till rätt kostnad. Det går inte att som Michael Häggman påstår använda tillfälliga överskott för att köpa sig ur grundproblematiken.

Uppsala län är ett välmående och växande län där skatteintäkterna ökat under lång tid. Under det förra styret höjdes skatten med över 1 miljard kronor. Trots det finns problem med bristande tillgänglighet och kompetensförsörjning. Ständiga skattehöjningar utan tydliga krav på att modernisera organisationen har inte gynnat Region Uppsala eller Akademiska sjukhuset. En kostnadseffektiv vård är ett krav från både skattebetalarna och remittenterna, därför ska inte vården i Region Uppsala kosta mer än vården gör i andra regioner med universitetssjukhus.

Moderaterna menar att vägen framåt är att modernisera organisationen så att fler patienter får vård i tid och medarbetare en bättre arbetsmiljö. I detta arbete måste vi hitta nya arbetssätt, ta hjälp av digitaliseringens möjligheter, samarbeta mellan olika vårdnivåer och över regiongränser. Vi måste skapa oss en bättre bild av hur produktion, ekonomi och kvalitet hänger samman. Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med fokus på avancerad och högspecialiserad vård. Att fortsätta i gamla hjulspår kommer inte ge fler patienter vård i tid, leda till en bättre arbetsmiljö eller hjälpa Akademiska sjukhuset med en ekonomi i balans. Vårt ansvar för patienterna kräver reformer där varje skattekrona används på bästa möjliga sätt.

Emilie Orring, (M) Regionråd

Ulf Haglund, kandidat regionfullmäktige Uppsala (M), professor emeritus kirurgi Akademiska sjukhuset

Svante Berg, kandidat till regionfullmäktige Enköping (M), överläkare och docent i ortopedisk kirurgi

Debattartikeln publicerades i UNT 13 maj 2022.

En långsiktigt hållbar ekonomi i Region Uppsala innebär att vi kan återinvestera i bättre arbetsmiljö och för att patienter ska få vård i tid.

I dag debatterar fullmäktige årsredovisningen för Region Uppsala. Mycket kommer att handla om arbetet under pandemin.

Medarbetarnas höga kompetens samt förmåga till omställning har tillsammans med gott samarbete med kommuner, privata vårdgivare och andra parter tagit oss genom pandemin på ett sätt vi alla ska vara stolta över. Det har varit en kraftansträngning av sällan skådat slag. Vår vaccinationskampanj, med hög täckningsgrad i många grupper, har inspirerat hela Sverige och varit möjlig genom bred samverkan och skickliga medarbetare. Alla länsinvånare har bidragit till det goda vaccinationsarbetet.

Under året har en positiv utveckling skett inom ett antal områden. Kollektivtrafiken har trots kraftigt minskat resande och intäktsförluster p.g.a. pandemin upprätthållit sitt uppdrag att erbjuda trygga resor för länets resenärer. Nio busshållplatser och Enköpings resecentrum har byggts om för att förbereda för det nya linjenätet i Enköpings stad som startar i juni. En ny besöksnäringsstrategi har också antagits, med målet att utveckla en växande besöksnäring. Vår nollvision för våld i nära relationer har konkretiserats för att ge stöd till våldsutsatta medarbetare och invånare. Akademiska sjukhuset har tilldelats tre nya tillstånd för att bedriva nationell högspecialiserad vård samt har startat ett nytt Center of Excellence inom aorta. Barn- och ungdomshälsan, en ny mottagning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, har startats. Andel barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 79 procent på två år.

Ett viktigt arbete har inletts för att städa regionens ekonomi. Förra året gjorde regionen ett överskott på 1 miljard kronor. En ny finansiell strategi, försäljning av gamla fastigheter, högre skatteintäkter än beräknat och tillfälliga covidrelaterade intäkter är bidragande orsaker. Merparten av överskottet är engångsintäkter som vi inte kan bygga upp ny verksamhet med. Men vi kan återinvestera överskottet i att tidigarelägga framtidsinvesteringar redan i år som kommer länsinvånare och medarbetare till del.

Lasarettet i Enköping ska bli ett rutinkirurgiskt centrum. Det innebär att viss kirurgi inom ortopedi och allmän kirurgi som idag sker vid Akademiska sjukhuset flyttas till Enköping. Akademiska ges utrymme att vässa den högspecialiserade vården. För att det ska bli verklighet så ska bland annat fem operationssalar uppdateras. Akutmottagningen på Akademiska ska uppdateras. I satsningen ingår att nuvarande väntrum byggs om till triageområde. En ny yta skapas för reception, medan rum anpassas för att möjliggöra fler undersökningsrum på ortopedsidan. Investeringarna innebär att fler patienter får vård i tid och att medarbetarna får en bättre fysisk arbetsmiljö. Vi kommer även att tidigarelägga vissa investeringar i medarbetarnas digitala arbetsmiljö och stärka robustheten i IT-systemens infrastruktur. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av hoten från cyberattacker. Regionens ekonomiska krockkudde förstärks ytterligare för att möta sämre ekonomiska tider. Vi vet inte när nästa kris kommer, men vi kan vara säkra på att den kommer. Medarbetarna och länsinvånarna ska vara trygga med att det inte saknas pengar.

Arbetet med att få en långsiktigt hållbar ekonomi, bli en mer attraktiv arbetsgivare och minska väntetiderna i vården ska fortsätta. Vi kommer inte lägga ansvaret på framtida generationer. Därför måste vi säkra att fler får vård i tid samt göra rätt investeringar som gör nytta för medarbetarna och länsinvånarna. Fokus framåt är att utveckla verksamheterna och öka vårdproduktionen, fördjupa samverkan med andra regioner och fristående aktörer för att fortsätta beta av vårdköerna. Detta går samman med arbetet med att förbättra arbetsmiljön och karriärmöjligheterna så att vården kan bli bättre på att rekrytera och behålla medarbetare.

I det mörkaste av tider har vi sett hur medarbetare och länsinvånare gjort stora insatser. Vi tar med oss dessa erfarenheter och vill göra något gott av dem som kan ta Uppsala län framåt till en bättre framtid.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Johan Örjes (C), regionråd.

Björn-Owe Björk (KD), regionråd.

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd.

Hans Wennberg (MP), regionråd.

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 27 april 2022.

Vi moderater går till val för att styra med andra borgerliga partier, det är tydligt att Uppsala behöver ett nytt styre och en nystart, skriver Therez Almerfors och Sofia Andersson.

Uppsala ska vara en trygg kommun där alla som kan jobba har ett jobb att gå till. Så är det inte i dag. De som står allra längst från arbetsmarknaden i Uppsala blir allt fler. Närmare hälften av Uppsalaborna oroar sig för brottsligheten i samhället och mer än var tredje kvinna är otrygg i sitt bostadsområde och väljer ofta en annan väg på grund av oro för brottslighet. Flertalet skolor har drabbats av vandalisering, företag vittnar om otrygghet och gängkriminaliteten är utbredd. Det är en helt oacceptabel utveckling.

Socialdemokraterna har snart styrt Uppsala kommun i åtta år. Vi moderater går till val för att styra med andra borgerliga partier, det är tydligt att Uppsala behöver ett nytt styre och en nystart. Vi vill se en nystart för näringslivet som drabbats hårt av pandemins efterdyningar och restriktioner, en nystart för arbetsmarknaden och den rekordhöga arbetslösheten och en nystart för tryggheten i ett Uppsala där otryggheten och brottsligheten blivit alltmer utbredd.

Uppsalas parker, gator och torg ska tillhöra de laglydiga medborgarna, det ska vara attraktivt att driva företag och det ska alltid löna sig mer att jobba än att gå på bidrag. Tryggheten kräver ett batteri av åtgärder och ett stärkt rättsväsende i form av fler poliser och skärpta straff för vålds- och sexualbrott. Ungdomar på väg in i kriminalitet ska fångas upp tidigt och därför måste förebyggande arbete intensifieras. Barn ska vara i skolan och inte hänga i dåligt umgänge på stan.

Det är en av kommunens främsta uppgifter att säkra tryggheten för kommuninvånarna. Den upplevda otryggheten ska tas på stort allvar, för den som är otrygg är inte fri. Vi vill att kommunen inrättar en trygghetscentral dit Uppsalabor kan vända sig om de upplever något i offentlig miljö som otryggt. Ordningsvakterna ska bli fler och de ska få patrullera på fler områden i vår kommun, även i våra bygder som har varit hårt ansatta av stöldligor och vandalisering.

Jobb är den bästa förebyggande insatsen mot utanförskap. Alla barn i Uppsala ska se sina föräldrar gå till jobbet. I dag lönar det sig för lite att ta ett jobb jämfört med att leva på bidrag. Det är ett svek mot de som faktiskt vill jobba. Vägen till jobb ska kortas och SFI ska förbättras och kunna leda till jobb i flera olika branscher. Jobb skapas i företag och företag startas av driftiga människor med bra idéer. För att fler idéer ska kunna bli verklighet måste Uppsalas dåliga företagsklimat kraftigt förbättras, dels genom stärkt dialog mellan kommun och näringsliv men också med minskad administrativ börda, dels genom upprättandet av en trygghetsplan för näringslivet. I Moderaternas Uppsala ska nya företag välkomnas, inte motarbetas. Vi vill att företag ska välkomnas att verka inom fler områden. Kommunen är inte per automatik den bästa aktören att bygga och driva verksamheter, sådant som andra aktörer kan göra bättre ska inte kommunen ägna sig åt. Vi vill att fler fristående aktörer får vara med och bygga och utveckla Uppsala till en ännu bättre kommun.

Höstens val är viktigt för valfriheten som ständigt är hotad; Det handlar om ifall det är du som förälder som ska få välja skola till dina barn eller om de ska bussas runt som en del i ett integrationsprojekt. Om det är politiker som ska stänga av och begränsa framkomligheten i innerstaden eller om det är innovationer och ny grön teknik som ska lösa klimatutmaningarna, om du ska känna dig fri att röra dig i vår kommun eller om Uppsala fortsatt ska vara en otrygg kommun. För oss moderater är det självklart, nu får vi ordning på Uppsala.

Therez Almerfors (M) kommunalråd i Uppsala och förstanamn för Moderaterna i kommunvalet

Sofia Andersson (M), andranamn för Moderaterna i kommunalvalet i Uppsala

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 20 april 2020

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare. Det är fullständigt oacceptabelt och den styrande majoriteten har därför beslutat att utreda möjligheten att dölja den behandlande personalen i patientjournalerna.

Den sorgsna samhällsutvecklingen med en allt råare kriminalitet skördar många offer. Uppsala län har, enligt polisens statistik, totalt haft 80 skjutningar sedan 2018 fram till augusti i år. Det är 20,6 skjutningar per 100 000 invånare, vilket gör Uppsala län till ett av de värst drabbade i Sverige per capita. De senaste åren har antalet incidenter ökat. Sjukvårdens och kollektivtrafikens personal är inte förskonade från samhällsproblemen kopplat till våldet. Vad som tidigare bedömdes vara ”extrem sällan-händelse” av vårdpersonal är nu nästan vardag.

Denna samhällsutveckling drabbar alltid oskyldiga värst. Nyligen rapporterades det om ambulanser som förföljs under transport till sjukhus. Det är även vanligt förekommande att polis måste kallas till akutmottagningar efter att kriminella personer tagits sig in i samband med uppgörelser. Som en av länets största arbetsgivare bär vi ett särskilt ansvar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för våra medarbetare. 

Som ett led i detta har den politiska majoriteten i Region Uppsala fattat ett beslut om en utredning gällande möjligheterna att dölja identiteten för behandlande personal i patientjournaler. 

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare och i sjukvårdens verksamheter tvingas man allt oftare konfronteras med kriminellt belastade personer. Redan i dag vittnar medarbetare om en oro över att hamna i en utsatt situation där ens yrkesutövning ligger till grund för hämndaktioner från kriminella och hotfulla personer. Det är fullständigt oacceptabelt och här måste vi som region göra vårt yttersta för att skydda våra medarbetare. Men det är lika viktigt att vi under utredningens gång även säkerställer patientsäkerheten. Vi ska värna medarbetare i specifika fall, inte att stänga patienter ute från rättmätig information.

Samhällsutvecklingen har under en längre period gått åt fel håll när det kommer till lag, ordning och trygghet. Upprättande och återtagande av detta ligger preliminärt på staten – inte regionen. Men vi har ett ansvar för att alla våra medarbetare ska kunna gå till sin arbetsplats och känna sig trygga. Vi kommer söka och använda varje möjlighet för att säkerställa detta. 

Emilie Orring
Regionstyrelsens ordförande (M) Region Uppsala

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälle 6 december.