Läs Ulf Kristerssons inledningsanförande vid partiledardebatten i riksdagen 9 september 2020. Det talade ordet gäller.
Herr/fru talman,
Det kommer en dag när vi kan tala om coronakrisen som historia. Men inte än. Många länder är fortfarande ödmjuka inför vart detta tar vägen.
Moderaterna har hela våren drivit på regeringen för fler tester, och kraftfullare ekonomiskt stöd till dem som drabbas värst.
Och vi kommer fortsätta samarbeta. Men också fortsätta kräva en bättre svensk strategi, som inte än en gång sviker Sveriges äldre. Testning, smittspårning, isolering: Det är de som är smittade och sjuka som ska isoleras – inte alla Sveriges äldre. Regeringen måste kliva fram och fatta beslut.
Men Sverige har så många andra problem. Som vi har plågats av länge, och som inte alls tagit paus under coronakrisen.
Som den allt grövre kriminaliteten. Nästan varje dag nya mord, knivdåd eller skjutningar. De kriminella gängen terroriserar hela bostadsområden.
Och arbetslösheten, som nu är högre i Sverige än i Italien. I juni ökade vår arbetslöshet snabbast av alla länder i hela EU.
Mycket som är bra i vårt land, grumlas av allt som är dåligt.
Det här står högst upp på min agenda: Bekämpa brotten och arbetslösheten. Båda frågorna kräver en annan politik och en ny kurs.
För jag vet att Sverige skulle kunna bli ett mycket bättre land – om vi bara bestämde oss, och fattade rätt beslut. Jag vet också att det kommer kräva mycket av var och en av oss, både som medborgare och som medmänniskor.
Och det kräver ett starkt och tydligt politiskt ledarskap. En regering som förstår situationens allvar, och som vet vad den vill. Som talar klartext och kallar en spade för en spade. Som har handlingskraft – och som kan samarbeta med andra för att få något gjort.
Alla ser att Sverige just nu saknar det ledarskapet. En del säger det också högt.
Stefan Löfven och hans regering vill inte ens erkänna sambandet mellan stor invandring, dålig integration och växande kriminalitet. Och i förra veckan kallade statsministern Sveriges grova våldsbrottslingar för ”smågangsters”.
Det är bara ett ord, men ibland är ord viktiga. För om den högst ansvarige för landets inre och yttre säkerhet inte ens förstår problemet, så kan han inte bli en del av lösningen. Och när regeringen är en del av problemet så måste den bytas ut.
Stefan Löfven tittar inte upp och ut över Sverige. Han tittar ner i ett avtal med 73 punkter. Ingen av dem handlar om att krossa den organiserade brottsligheten. Hur är det ens möjligt att skriva 73 punkter svensk politik och missa kriminaliteten?
I förra veckan var jag i Akalla och träffade oroliga föräldrar. En ung mamma som kom från Syrien berättade att knarklangningen nu sker helt öppet, mitt på dagen. Som en maktdemonstration. Gängen vill visa att de äger gatan, inte vi andra.
Samtidigt vittnar poliser i Rinkeby om att barn socialiseras in i kriminalitet. Eller som en annan förälder sa: ”Killarna med guldkedjor och svarta bilar är de unga grabbarnas idoler.”
När jag var i Botkyrka förra veckan för att diskutera våldspreventivt arbete berättade en erfaren polis att ungdomar systematiskt hotas till tystnad. En kille hade fått en pistol upp i munnen, som en signal, att nu håller du tyst.
Och i Norsborg dödades som vi alla vet en 12-årig flicka i början av augusti. I grunden helt ofattbart. Det var inte länge sedan mina döttrar var 12. Jag kan bara föreställa mig den bottenlösa sorgen. Hennes död måste bli en vändpunkt.
För annars förstörs något viktigt i Sverige. Förstår man det, så förstår man också att vi inte längre kan nöja oss med småjusteringar i marginalen. Det krävs mönsterbrytande åtgärder, som leder till riktigt förändring. För om vi bara gör som vi alltid har gjort kommer det att gå som det alltid har gått.
I mitt allra första tal som partiledare sa jag att i mitt Sverige, ska varken kön, klass eller klan begränsa unga människors framtid.
I lördags talade den biträdande rikspolischefen Mats Löfving klarspråk. Han konstaterade att det finns 40 klaner i Sverige som kommit till Sverige för att organisera och systematisera kriminalitet. Han sade, och jag citerar: ”De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar.”
Polischefen efterlyser flera av de politiska förslag som Moderaterna har lagt fram. Han blickar mot andra länder som har gjort mer än vi.
För det går att vända utvecklingen. Titta på Danmark: De har gjort det vi borde göra. De har dubbla straff för gängkriminella. Avlyssning. Visitation. Anonyma vittnen. Det här har Moderaterna föreslagit i flera år. Och allt det har regeringen sagt nej till.
Det är faktiskt en skam för Sverige att vi exporterar grovt kriminella till Danmark. Och det är genant för regeringen, att det är först när de begår sina brott i Danmark, som de döms och får riktigt hårda straff.
***
Sverige behöver ett politiskt ledarskap med handlingskraft att genomföra en ny kriminalpolitik. Och som förstår att det är arbetslinjen – inte bidragslinjen – som kan ta Sverige framåt. Som både kan och vill samla Sverige till lösningar som väcker bred respekt.
Så ser jag på mitt uppdrag. Moderaterna vill bryta dödläget i svensk politik. Ta tag i problemen. Och få något gjort. Sverige behöver en ny kurs och en ny regering.
Tack!