Idag presenterar Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp sin slutrapport med reformförslag för den svenska mediepolitiken. Knappast något område har förändrats snabbare av digitaliseringen än medierna. Det goda är att fler har kunnat göra sin röst hörd när det offentliga samtalet breddats. Samtidigt har traditionella medier hamnat i kris och en allt större del av mediemarknaden styrs av företag med ursprung i USA och Kina. Det ställer krav på en modern mediepolitik som förmår att värna såväl den teknologiska utvecklingen, mångfalden och den journalistiska friheten.
En stor del av mediemarknaden är numera global. Det gör att en allt större del av svensk mediepolitik handlar om hur vi kan driva på i EU. Sverige har en lång tradition av att värna yttrandefriheten som måste fortsätta. Samtidigt är utvecklingsmöjligheterna för digitala företag i Europa viktiga för Sverige. På båda dessa områden finns det länder i Europa med andra prioriteringar, därför måste Sverige ta på sig ledartröjan och göra mediepolitiken till ett av våra viktigaste områden i EU.
Mediebranschen är inte vilken bransch som helst. Det är det fria ordet och demokratins infrastruktur. För att värna ett medielandskap präglat av mångfald och stark redaktionell frihet ser vi tre centrala områden där en modern svensk mediepolitik kan göra skillnad:
- En europeisk digital inre marknad präglad av innovation och frihet
Förslagen på en europeisk digitalskatt måste begravas. Skatter på en viss teknologi hämmar alltid utvecklingen och en digitalskatt kommer mest att permanenta Europas digitala eftersläpning jämfört med USA och Kina.De sociala nätverken intar idag en maktposition som tidigare medieföretag aldrig haft. De har ett ansvar att agera när deras tjänster utnyttjas av exempelvis organiserad brottslighet eller främmande makt. Samtidigt kan kraven på plattformarnas självcensur skada den fria debatten. Bättre än självcensur är ökad transparens kring hur algoritmer favoriserar visst innehåll. Att EU:s Digital Services Act tar upp användarnas makt över innehållet i deras flöde är välkommet.
För Sveriges del är EU den naturliga arenan för lagstiftning och definitioner kring nätet. Samtidigt är det viktigt att EU:s inre marknad också blir en digital marknad, med harmonisering av regler kring avtal och upphovsrätt.
- Ett tydligt fokus i public service
Utvecklingen gör att några av de traditionella argumenten för public service i radio och TV inte längre är relevanta. Samtidigt har andra skäl snarast vuxit i betydelse. Som värdet av en opartisk och saklig svensk och internationell nyhetsbevakning för en svensk publik. I en värld av allt aggressivare påverkansoperationer av främmande makter, och växande träsk av fejknyheter, blir det viktigare.Detsamma gäller uppdraget att främja originalproduktion av svensk film och TV. Det är viktigt, för att värna svenska språket, kulturell utveckling och för existensen av svensk filmproduktion.
Samtidigt bör uppdraget ”radio och TV i allmänhetens tjänst” definieras tydligare i ljuset av det övergripande mediepolitiska målet om att utveckla en mångfald av medier. Den offentliga finansieringen innebär ett särskilt ansvar för helheten. SVT och SR ska inte tränga ut kommersiell radio och TV, eller bedriva oschysst konkurrens med lokaltidningar på webben. Vi ser exempelvis ett behov av att stärka förhandsprövningen av nya stora satsningar.
Vi föreslår också en ny tillståndsprocess där public service-företagen själva får i uppgift att föreslå prioriteringar i programverksamheten samt beskriva olika anslagsnivåer och dess konsekvenser. På så sätt kan vi få en bättre underbyggd diskussion om public service-bolagens uppdrag och finansiering, utan att politiken kommer in i programfrågor som oberoende medier måste råda över själva. Detta är också en ordning ägnad att värna arbetsro och journalistisk integritet under tillståndsperioderna.
Därtill förordar vi att en oberoende intern revisionsfunktion inrättas inom varje public service-företag med en granskande roll inför anslagsbeslut. Vi vill också att samma revisionsfunktion ansvarar för breda och vetenskapligt grundande granskningar av saklighet och opartiskhet som kompletterar granskningsnämndens viktiga uppgift att bland annat pröva anmälningar från enskilda.
- Värna dagspressens roll
Den svenska dagspressen är mitt i en dubbel omställning. Dels från pappersproduktion till digital produktion och dels från annonsfinansiering till läsarfinansiering. Det finns positiva tecken på att det går att producera dagspressjournalistik med lönsamhet i nya digitala produkter och med nya affärsmodeller. Men omställningen tar tid och kostar pengar. För att stödja dagspressen i att klara detta behöver presstödet göras om.Momsen på dagstidningar bör avskaffas. Driftsstödet bör göras om till ett omställningsstöd, med annan utformning inriktad på att stödja journalistik och högre kvalitet för att samtidigt ha en tydlig ambition om att avvecklas över tiden. Dagspressen är viktig för en levande demokrati, såväl nationellt som lokalt, med ett djup, sammanhang och översikt som inget annat medium fullt ut kan ersätta. Men den får aldrig bli en permanent offentligfinansierad bransch. Dess viktiga betydelse ligger just i att den är självständig och oberoende och styrs av sina egna värderingar och prioriteringar.
En ny mediepolitik för en ny verklighet
När medieverkligheten förändras måste även mediepolitiken prövas. I grunden handlar det om att fortsatt främja mångfald, underlätta transformationen till ny teknik och värna tillgången till en stark svensk samhällsbevakning och innehållsproduktion.
Rapporten i sin helhet kan du läsa här.