Rysslands anfallskrig mot Ukraina har kraftigt försämrat omvärldsläget i Europa, vilket kräver att vi snabbt rustar upp Sveriges försvar. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lägger därför ett skarpt förslag i riksdagen för att göra det möjligt att snabbare rusta upp totalförsvaret. Vi är fyra partier som är överens om att Sverige bör satsa två procent av BNP på försvaret redan 2025.
Sverige är det land i norra Europa som lägger minst andel av sin ekonomi på försvaret – 1,3 procent av BNP – trots att vi har Europas till ytan fjärde största land att försvara. M, SD, KD och L är överens om att Sveriges BNP ska uppgå till minst 2 procent av BNP år 2025.
Vi vill höja försvarsanslagen inför Sveriges medlemskap i Nato
Sverige har ansökt om medlemskap i Nato. Försvarsalliansen har en målsättning om att alla medlemsländer ska ha uppnått två procent av BNP år 2024. Det är viktigt för det transatlantiska samarbetet att medlemsländerna satsar tillräckligt mycket pengar på försvaret.
Nu när Natos trettio medlemsländer ska ta ställning till Sveriges ansökan om medlemskap, är det viktigt vi att vi kan visa att vi är beredda att lägga de resurser som krävs på försvaret. Finland lägger redan i dag två procent av BNP på försvaret, med vårt förslag kommer Sverige också att göra det redan år 2025.
Det hade varit både dyrare och svårare att bygga upp en trovärdig krigsavhållande förmåga om Sverige skulle stå utanför Nato. Men när Sverige nu ska gå med i Nato måste vi uppnå minst två procent av BNP så snart som möjligt.
Men Moderaterna har väl redan lagt förslag om mer resurser till försvaret?
Ja. I vårt gemensamma budgetförslag hedrar vi försvarsberedningens överenskommelse från den 16 mars med satsningar för att stärka försvaret under 2022. Nu tar vi nästa steg bortom 2022.
Våra partier bedömer nu att det kommer att behöva fattas ett nytt försvarsbeslut under hösten 2023.
Varför behövs mer resurser till försvaret?
Mer resurser till försvaret skulle göra det möjligt att höja Sveriges försvarsförmåga genom att
- tidigarelägga planerade beslut
- finansiera förslag i det nuvarande försvarsbeslutet som saknar tillräcklig finansiering
- anskaffa redan färdigutvecklad materiel
Vilka konkreta satsningar på försvarsförmågan kan det handla om?
I praktiken skulle resurstillskottet möjliggöra ökade satsningar på långräckviddig bekämpning och luftvärn, men även stödfunktioner som ledning och logistik. Det finns även ett antal erfarenheter från kriget i Ukraina som bör påverka utvecklingen av den svenska försvarsförmågan:
- Vi behöver stärka vårt luftförsvar.
- Vi behöver stärka vår försvarsunderrättelseförmåga.
- Vi behöver en snabbare tillväxt av våra markstridskrafter.
- Vi behöver mer handburna pansarvärnsvapen, raketartilleri och bättre möjligheter att använda ny teknologi som till exempel beväpnade drönare.
För att det ska vara möjligt att utveckla dessa förmågor måste resurserna till forskning och teknikutveckling öka, ett område som varit eftersatt under många år.
Vad kan göras på kort sikt för att höja den svenska försvarsförmågan?
Och slutligen – för att möjliggöra en snabb tillväxt i försvaret krävs ett antal åtgärder som snabbt höjer vår försvarsförmåga:
- Processen att få miljötillstånd måste bli snabbare så att övningsverksamheten kan utökas.
- Infrastrukturen för de nya förbanden måste komma på plats så att verksamheten kan komma igång.
- Myndigheterna måste få större möjligheter att förfoga över sina anslag och effektivisera inköpen av material.