Ulf Kristersson

20 januari, 2023

De första 100 dagarna: Regeringens åtgärder för att förbättra skolan

Skolan är ett prioriterat område för den moderatledda regeringen. Under de första 100 dagarna har flera åtgärder inom skolområdet inletts. Det handlar bland annat om ökade resurser för att fler elever ska få tillgång till speciallärare, läromedel och lovskola. Det handlar också om åtgärder för att underlätta för fler akademiker att läsa till lärare. Fler åtgärder är också inledda.

Vilka åtgärder har regeringen genomfört på skolans område?

• Satsat 600 miljoner kronor för att öka tillgången till speciallärare, specialpedagogiska insatser och särskilda undervisningsgrupper under 2023

• Satsat 685 miljoner kronor för att under 2023 för att öka tillgången till läromedel av hög kvalitet

• Satsat 100 miljoner kronor 2023 för att kunna erbjuda lovskola även till yngre elever än tidigare

• En satsning görs för samordningen av en kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att locka fler akademiker till läraryrket

• Stärkt kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen i lärarutbildningarna genom övningsskolor

• Ökat anslaget till Läslyftet med 5 miljoner kronor 2023

Vilka åtgärder är på gång på skolans område?

• Ett första steg för att öka undervisningstiden i innehållstunga ämnen tas genom att revidera timplanerna och avskaffa elevens val

• Regeringen har tagit steg för att utöka undervisningstiden i lågstadiet med en timme om dagen.

• Regeringen har skärpt kraven i riktlinjerna för Folkbildningsrådet för att komma tillrätta med fusk och felaktigheter i studieförbundens verksamhet

• Regeringen har skärpt tillsynen och granskningen av skolor med riskbild avseende extremism och islamism.

Lärarnas status behöver öka

Den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska klara skolan är skickliga och erfarna lärare. Läraryrket har tappat i status från att vara ett av de mest sökta och eftertraktade yrkena, en viktig delanledning är svårigheten att göra karriär.

En brist på 12 000 lärare och förskollärare väntas till år 2035. Lärar- och skolledarförbund har tydligt signalerat att det behövs ett sammanhållet system för kompetensutveckling. De mest erfarna och skickliga lärarna upplever brister i den kompetensutveckling de erbjuds. Många erfarna lärare fastnar idag i sin kompetensutveckling, och därmed sin karriär.

Regeringen inför därför en ny nationell struktur för kompetensutveckling så att även erfarna lärare kan fortsätta göra karriär och få fler att stanna i yrket. Kompetensutvecklingen kommer bli mer inriktad mot undervisningen och bättre svara mot lärarnas behov.

Nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Regeringen presenterar idag ett nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i syfte att stärka merit och kompetens:

• Tydligare karriärvägar. Skickliga och meriterade lärare ska få möjlighet att meritera sig.

• Bättre möjlighet till kompetensutveckling. Nytt nationellt system för kompetensutveckling

Legitimerade lärare och förskollärare kommer kunna ansöka om meriteringsnivå hos Skolverket. En meritering blir ett bevis på att man har vissa kunskaper och förmågor. Meriteringen kommer kunna fås både på basis av undervisningsskicklighet och utbildning. I praktiken skapas ett system för drivna och skickliga lärare att få tydliga erkännanden.

För utvecklingen av kompetensutvecklingen och meriteringssystemet tillsätts ett expertråd med förskollärare, lärare, rektorer, huvudmän samt universitet och högskolor. Tillsammans uppgår medlen för alla delar av professionsprogrammet till 234,5 miljoner kronor från 2023 och framåt.

Ta ställning och dela artikeln

Klicka på dörren för att komma in till Europavalets mest tillgängliga valstuga