10 mönsterbrytande reformer för att stoppa gängen

Gängvåldet är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. Moderaterna går nu fram med ett samlat program av mönsterbrytande reformer för att stoppa de kriminella gängen.

Gängvåldet är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. Brottsligheten är systemhotande. Det kräver bland annat att lagar och verktyg som idag kan användas mot terrorister också bör kunna användas mot de kriminella gängen.

Moderaterna går nu fram med ett samlat program av mönsterbrytande reformer för att stoppa de kriminella gängen.

1. Dubbla straff för gängkriminella
2. Inför ett system med visitationszoner
3. Inför ett system med anonyma vittnen
4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng
5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
6. Fler LVU-omhändertagande för att hindra att barn fostras in i kriminalitet
7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen
8. Nya riktlinjer till samtliga relevanta myndigheter att aktivt bidra i det brottsbekämpande arbetet
9. Fler gängmedlemmar ska utvisas från Sverige
10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från kriminella

Gängvåldet eskalerar i Sverige. Bara de senaste fyra åren har fler än 150 personer dödats i över 1 100 skjutningar. Polisen bedömer att det finns 5 000 medlemmar i kriminella nätverk i utsatta områden som är beredda att skjuta andra. Dessutom finns ett 40-tal kriminella klaner varav flera kommit till Sverige enbart i syfte att begå brott.

Med sitt våldskapital skapar gängen parallellsamhällen där människor inte vågar vittna och staten är allt mer frånvarande. Allt yngre barn rekryteras som spejare, hantlangare och ibland till och med mördare – i stället för att gå i skolan. De som drabbas hårdast av gängens våld är vanliga människor som vill göra rätt för sig. I värsta fall är det barn som faller offer.

Det här är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. För brottsligheten är systemhotande. Gängen är som Sveriges inhemska terrorister. De måste mötas med vår demokratis fulla kraft. Därför behövs mönsterbrytande åtgärder som riktar in sig specifikt på de gängkriminella och som kan vända utvecklingen.

Moderaternas förslag

Moderaterna går fram med tio mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen:

1. Dubbla straff för gängkriminella
   Moderaterna vill införa en gängbestämmelse som kan leda till dubbla straff för vissa brott som har ett samband med uppgörelser i kriminella grupperingar. En sådan typ av straffskärpnings­grund finns sedan tidigare i Danmark och tillämpades bland annat i domen efter den uppmärksammade dödsskjutning då svenska gängmedlemmar dömdes till långa fängelsestraff.

   Exempel på brott som skulle kunna aktualisera tillämpning av gängbestämmelsen är misshandel, rån, olaga hot, olaga frihetsberövande, utpressning, hot och våld mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak.
    

2. Inför ett system med visitationszoner
   För att hitta fler illegala vapen bör de brottsbekämpande myndigheterna ges bättre möjligheter att – under en begränsad tid och vid vissa platser – visitera personer i syfte att söka efter just vapen.

   Moderaterna vill att polisen, efter beslut från åklagare, ska kunna upprätta visitations­zoner där de ges utökade befogenheter att söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Ett beslut om att upprätta en visitationszon får endast fattas när det finns en beaktansvärd risk för att illegala vapen finns i eller kommer transporteras genom ett visst område.

   Zonerna ska vara tillfälliga och begränsade till ytan. Det ska inte krävas någon konkret misstanke om brott för att kontroll ska kunna ske.
    

3. Inför ett system med anonyma vittnen
   Allvarlig brottslighet oftast är svår att utreda eftersom de som kommit i kontakt med den vare sig vågar eller vill berätta om vad de sett. Gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp, och många vägrar vittna eller ens tala med polisen.

   Idag är det i Sverige som huvudregel inte tillåtet med anonyma vittnen i domstol. Däremot är det möjligt att i domstol höra en person som är anställd av polisen eller försvaret under en så kallad kvalificerad skyddsidentitet. Det rör sig då i regel om poliser som bedriver spaning under täcknamn och därför har tilldelats andra personuppgifter. Detta kan i praktiken sägas vara ett undantag från förbudet mot anonymitet.

   Vi ser dock ett behov av att införa en möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet. Förutom polisspanare är det särskilt den som av en tillfällighet har blivit vittne till något som skulle kunna ha nytta av anonymitet. En sådan möjlighet finns sedan år 2001 i Norge. Därför bör ett system med anonyma vittnen prövas.
    

4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng
   Moderaterna föreslår att det införs ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation. Det skulle leda till att fler gängmedlemmar döms till fängelsestraff och dessutom ge Polisen nya möjligheter att agera mot gängen.

   Med gäng avses grupperingar som begår allvarliga brott, i första hand grova våldsbrott. Men det kan också handla om annan brottslighet, såsom grova narkotikabrott eller systematiska förmögenhetsbrott.

   Ett exempel på vad som kan utgöra ett deltagande i ett kriminellt gäng är att upprätta vägspärrar eller anordna möten där olika kriminella gäng deltar.

   Förslaget har bland annat tagit fasta på den nya lag som sedan mars i år finns för att stoppa terrorister: förbud mot samröre med en terrororganisation.
    

5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
   Moderaterna föreslår att det ska vara möjligt att sätta in hemlig avlyssning, dataavläsning och kameraövervakning (s.k. hemliga tvångsmedel) mot aktiva gängmedlemmar innan de begår brott, för att stoppa dem. En sådan möjlighet finns idag enligt den s.k. prev-lagen (lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott). Den begränsar sig dock i huvudsak till terrorist- och spioneribrott.

   Moderaterna vill vidare sänka ribban för när hemliga tvångsmedel ska kunna användas i brottsutredningar, genom att den s.k. utredningslagen (lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott) ska omfatta grova brott som begås inom ramen för gängkriminalitet. Utredningslagen ger idag de brottsbekämpande myndigheterna särskilda möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i samband med utredningar som rör annan typ av systemhotande brottslighet.

   Dessutom vill Moderaterna sänka kraven för när den s.k. inhämtningslagen (lag om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet) får användas. Enligt inhämtningslagen får de brottsbekämpande myndigheterna inhämta uppgifter från teleoperatörer om vilka mobiltelefoner som funnits i ett viss geografiskt område i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.

   De rättssäkerhetskrav som finns i dagens lagstiftning bör även gälla de nya möjligheter att använda tvångsmedel som Moderaterna nu föreslår. Till exempel ska tillstånd att använda hemliga tvångsmedel normalt prövas av domstol.
    

6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn begär grova brott eller fostras in i kriminalitet
   Staten måste ta ett större ansvar för att barn som själva utsätter sig för risker genom att begå grova brott eller som fostras in i kriminalitet av sin egen familj omhändertas. Enligt Polisen finns idag ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk i Sverige som ägnar sig åt organiserad brottslighet. I dessa nätverk är inte individen viktig – klanen går först. Där fostras barn till att ta över den organiserade brottsligheten och det saknas ambitioner att bli en del av samhället. Det finns också andra sammanhang där barn växer upp i en miljö präglad av grovt organiserad brottslighet eller barnet själv återkommande begår grova brott.

   Enligt dagens lagstiftning kan ett omhändertagande enligt LVU (lag om särskilda bestämmelser om vård av unga) vara aktuellt i samtliga dessa fall – när det finns risker för att barnets hälsa och utveckling skadas. Problemet är dock att det sker i för få fall. För att åstadkomma fler omhändertaganden enligt LVU måste staten ta ett större ansvar:

   – En anledning till att omhändertaganden sker för sällan är kostnaden. Det är i huvudsak statens uppgift att upprätthålla lag och ordning, inte kommunernas, och staten bör därför stå för en större del av notan än idag.

   – Staten måste ställa tydligare krav på att fler barn i riskmiljöer ska omhändertas. Det handlar både om en tydligare styrning men också att, vid behov, ändra i regelverken.

   – De brottsbekämpande myndigheterna måste användas vid behov. Polisen har ofta god kännedom om vilka barn som växer upp i kriminella miljöer. Därför bör åklagare kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Idag har bara socialnämnden behörighet att göra en sådan ansökan.
    

7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen
   Enligt dagens regler får myndigheter som utgångspunkt inte dela information med Polisen, men det finns flera undantag. Dessa regler fungerar dåligt, eftersom det råder stor osäkerhet hos myndigheterna om när och hur undantagen kan tillämpas.

   Moderaterna menar att ribban för när information delas mellan myndigheter i brotts­bekämpande syfte måste sänkas. Det är också centralt att den ovisshet som följer av dagens komplicerade regelverk undanröjs: Oro för att göra fel får inte stoppa myndigheter från att göra allt som är möjligt för att förhindra kriminalitet, i synnerhet gängvåld.

   Därför bör det införas en ny huvudregel i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att myndigheter får dela uppgifter i sin verksamhet med Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse. Sedan får preciserade undantag införas för uppgifter där det intresse som sekretessen ska skydda är så starkt att det överhuvudtaget inte – eller endast under vissa förutsättningar – bör delas med Polisen och övriga brottsbekämpande myndigheter. Det ökade informationsutbytet bör kombineras med en utökad tillsyn.
    

8. Nya riktlinjer till alla relevanta myndigheter att aktivt delta i det brottsbekämpande arbetet – axel mot axel för att stoppa gängen
   Idag står de brottsbekämpande myndigheterna i många fall alltför ensamma i arbetet mot kriminaliteten. Samverkan förekommer, men mycket mer kan göras. Samhället måste gemensamt vända utvecklingen. Fler myndigheter behöver bidra mer proaktivt till brottsbekämpningen och därigenom stödja Polisen och andra brottsbekämpande myndigheters uppdrag.

   Moderaterna vill införa ett tydligt krav för samtliga relevanta myndigheter att aktivt vidta åtgärder för att bekämpa brott och motverka missbruk inom respektive myndighets verksamhetsområde. Det bör ske genom tillägg i regleringsbreven så att det blir tydligt att respektive myndighet ska arbeta med att förebygga och avslöja brott samt aktivt bistå Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter i deras brottsutredningar. Till exempel bör samtliga myndigheter som betalar ut olika former av bistånd och ersättningar ges ett tydligt uppdrag att motverka bidragsbrott och annat missbruk.

   Vidare föreslår Moderaterna att fler myndigheter ska ingå i den myndighetsgemensamma samverkan mot grov organiserad brottslighet. Bland annat bör Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län ingå i satsningen.

   Ytterst är det staten som avgör vad myndigheterna ska arbeta med och som också fördelar medel. I grunden är det vår uppfattning att arbetet mot brottsligheten måste prioriteras från samtliga relevanta håll, givet den utveckling som pågått under längre tid.
    

9. Fler gängmedlemmar ska utvisas från Sverige
   Varje stat har rätt att kontrollera personer som inte är medborgare vad gäller inresa, vistelse och utvisning. Av utlänningslagen följer att den som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott får utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit inom en viss tidsperiod.

   Dagens praxis innebär dock att få utländska medborgare utvisas från Sverige, trots att de döms för allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat de slags brott som inte sällan begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Av de utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige och döms för mord utvisas 43 procent – inte ens hälften. För rån är motsvarande andel endast 2 procent och för grov misshandel 3 procent.

   De låga sifforna beror bland annat på att alltför stor hänsyn tas till personens anknytning till Sverige när frågan om utvisning bedöms. Detta vill Moderaterna ändra på. Den tydliga utgångspunkten måste vara att den som inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Det gäller inte minst brott som begås inom ramen för gängkriminalitet.

   Gällande vissa utländska medborgare, som kan utgöra ett allvarligt hot mot rikets säkerhet eller som kan förmodas vara terrorister, finns dessutom särskilda regler som innebär att utvisning är möjligt utan att han eller hon dömts för brott. Istället är det tillräckligt att en utvisning är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Detsamma gäller om det kan befaras att utlänningen kommer att begå terroristbrott, givet hans eller hennes tidigare verksamhet eller övriga omständigheter. Detta regleras i lagen om särskild utlänningskontroll (LSU).

   Många av de personer som agerar inom ramen för de kriminella gängen är svenska medborgare, även om majoriteten har utländsk bakgrund. Men det finns också de som är utländska medborgare. De kartläggningar och data som finns tillgängliga tyder på att i vart fall en av sju gängkriminella har utländskt medborgarskap.

   Utländska medborgare som är aktiva i grovt kriminella gäng utgör ett allvarligt hot mot säkerheten i det svenska samhället. Moderaterna vill därför överväga att införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till grovt organiserad brottslighet – oavsett om de dömts för brott eller inte. En sådan utvisning bör endast ske om den utländska medborgaren bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot – lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) bör tjäna som förebild.
    

10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från gängkriminella
    Samhället bör aldrig acceptera att personer berikar sig genom brott. Därför finns goda skäl att ta brottsvinster i beslag. Ett effektivt regelverk för att beslagta brottsvinster försvårar också hanteringen av svarta och kriminella pengar. Dessutom skickar det en tydlig signal till både brottslingen och omgivningen: Det lönar sig inte att begå brott.

    I Sverige kan den som döms för brott tvingas lämna ifrån sig eventuella brottsvinster. Enligt huvudregeln i svensk rätt ska utbyte av brott förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte av brott avses dels konkret egendom som någon kommit över genom brott, dels det uppskattade värdet av vad som åtkommits. Enligt huvudregeln är det endast möjligt att förverka utbytet av just det aktuella brottet som en person dömts för. Det är vidare upp till åklagaren att bevisa att egendomen härrör från just det brottet.

    Alliansregeringen införde år 2008 en ny form av s.k. utvidgat förverkande, som skapade möjlighet att förverka vinster från annan brottslighet än just det eller de brott som personen dömts för. Åklagaren har fortfarande bevisbördan, men beviskravet är lägre: det räcker att det framstår ”som klart mera sannolikt” att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Även om de nya reglerna om utvidgat förverkande gett goda resultat, har möjligheten använts i relativt få fall (SOU 2015:67).

    De kriminella gängen som vuxit fram i Sverige rör sig inte sällan med olika typer av statusmarkörer. Det rör sig om dyra märkeskläder, klockor, smycken och fordon. För att minska drivkrafterna hos gängkriminella att begå brott krävs att rättsväsendet har goda möjligheter att beslagta brottsvinster. Att ta statussymboler från gängkriminella är också en viktig åtgärd för att förhindra att unga rekryteras in i kriminalitet.

    Moderaterna vill därför att det införs utökade möjligheter att förverka potentiella brottsvinster. Det handlar för det första om att en tydlig förklaringsbörda bör läggas på den enskilde. Den som ägnar sig åt gängkriminalitet och saknar legitima inkomster bör kunna förklara hur han eller hon kommit över dyra tillgångar för att egendomen ska skyddas från förverkande. Motsvarande regler finns exempelvis i Europarådets konvention från 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism.

    Det handlar för det andra om att förverkande ska kunna beslutas utan samband med en fällande brottmålsdom – vilket endast kan ske i undantagsfall idag. Det skulle möjliggöra en effektivare process där egendom kan tas i beslag i flera fall och snabbare, utan att tumma på rättssäkerheten. Ett liknande system finns redan på Irland och utreds i Norge.

• Dubbla straff för gängkriminella
• Införa ett system med visitationszoner
• Införa, och inte enbart förutsättningslöst utreda, ett system med anonyma vittnen
• Riktad lönesatsning för Polisen
• Betald polisutbildning
• Införa vistelseförbud som en särskild och egen påföljd
• Sänkt gräns för obligatorisk häktning så att samtliga brott med straff­minimum om fängelse ett år omfattas
• Särskild satsning på att sätta upp fler övervakningskameror, bl.a. i utsatta områden
• Slopad ungdomsrabatt för vuxna
  18–21 år
• Slopa dagens form av mängdrabatt
• Sänkt gräns för häktning av unga – och inga absoluta tidsfrister för hur länge personer kan sitta häktade
• Införa särskilda ungdomshäkten
• Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella och inrätta en särskild enhet inom Kriminalvården för denna grupp
• Inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen
• Utreda sänkt straffmyndighetsålder