Kategori: Artikel

När utanförskapet biter sig fast drabbas kvinnor hårdast. Många kvinnor förbjuds att delta i det svenska samhället genom normer och värderingar från sina forna hemländer. Sverige måste stå upp för dessa kvinnor och flickor så att fler får möjlighet att starta sitt nya liv här i Sverige – fritt från förtryck och med frihet att skapa ett självständigt liv.

Arbetslinjen är vägen ut ur utanförskapet

Enbart varannan utomeuropeiskt född kvinna lönearbetar. Bland kvinnor med kort utbildningsbakgrund saknar mer än en tredjedel jobb. Dessa kvinnor saknar en egen inkomst och därmed också möjligheten att fatta självständiga beslut om sitt eget liv.

Utanförskapet drabbar inte bara kvinnorna själva, utan riskerar också att ärvas av deras barn. Uppgifter från Statistiska centralbyrån visar att unga vars föräldrar är arbetslösa löper nästan 70 procent högre risk att hamna utanför arbete och studier. Risken att inte få gymnasiebehörighet ökar med 40 procent.

Att bryta utrikesfödda kvinnors utanförskap är därför inte bara viktigt för dessa kvinnors självbestämmande och egenmakt, utan också för deras barns framtida delaktighet i samhället.

Moderatkvinnorna vill:

• Inför bidragstak och aktivitetskrav för alla med bidrag. Ingen ska förlora pengar på att börja jobba. Därför vill vi införa ett bidragstak – så att summan av olika bidrag aldrig blir högre än 75 procent av lönen från ett arbete. Vi vill också införa krav på motprestation för de som lever med bidrag: har du arbetsförmåga ska du anstränga dig
  för att bli anställningsbar.

• Ta bort flerbarnstillägget och ersätt det med ett skatteavdrag. Att fasa ut flerbarnstillägget är en bra reform för att minska de ekonomiska incitamenten för utrikes födda kvinnor att vara borta längre från arbetsmarknaden. Ersätt det istället med ett skatteavdrag, som gör det mer lönsamt att arbeta. På så sätt stöttas barnfamiljer ekonomiskt, men det ersätter inte att varaktigt klara sin egen försörjning.

• Begränsa föräldrapenningen för den som inte jobbat i Sverige. Kvalificering till välfärden ska ske i takt med att man jobbar, betalar skatt och blir svensk medborgare.

Integrationen måste stärkas

Varje individs möjlighet att forma sitt eget liv handlar inte bara om kvinnors och mäns lika rättigheter, utan även om att skapa ett samhälle som hänger ihop. I dag ser vi en ökande segregation och polarisering och samtidigt står det tydligt att nyanlända kvinnor har alltför svårt att bli en del av samhället. Det krävs en politik som ser sammanhanget och vidtar åtgärder för att stärka jämställdheten och därmed skapa bättre förutsättningar för integration.

Moderatkvinnorna vill:

• Reformera samhällsorienteringen med fler timmar och avslutande examination. Samhällsorienteringen ska innehålla information om regler och förväntningar i Sverige. Sveriges regler och förväntningar kring jämställdhet i familjelivet, föreningslivet, arbetslivet och andra delar av samhällslivet ska få gott om utrymme.

• Språkförskola och SFI för föräldralediga. Barn till föräldrar som är i etableringsfasen ska delta i språkförskola från 1 års ålder och föräldrarna ska ha obligatoriskt deltagande i arbetsförberedande insatser. Föräldralediga ska erbjudas språkutbildning.

Bekämpa hedersförtrycket

En studie från 2018 av det hedersrelaterade våldets omfattning, som genomfördes bland niondeklassare i Sverige, visade att uppemot var femte ungdom lever med hedersrelaterade normer och förtryck. Det kan sträcka sig från
vardagliga begränsningar av flickors och kvinnors liv, som exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet, till livsval som jobb, utbildning, giftermål och skilsmässa.

Syftet med hedersrelaterat våld och förtryck är att få personer att följa familjens normer och värderingar. Den som väljer att bryta mot dessa riskerar att utsättas för hot och påtryckningar eller olika former av bestraffningar. Den yttersta formen av hedersrelaterat våld är dödligt våld.

Att skydda sina invånares frihet från förtryck är det svenska samhällets viktigaste uppgift. Ändå lämnas alltför ofta dessa barn utan stöd och kvinnor i hemmet, i ett kravlöst bidragsberoende, medan regeringen blundar för hedersförtrycket.

Moderatkvinnorna vill:

• Införa nationell hedersscreening. Asylsökande familjer ska genomgå hälsokontroll, kompetenskartläggning, men bör också få en social bedömning utifrån risk för hedersproblematik. Finns risk för hedersrelaterade brott möjliggör kontrollen att skydda barnen och kan vara grund för att inte bevilja asyl för förälder eller annan anhörig.

• Genomföra en nationell kartläggning av hedersförtryckets utbredning bland elever på landets grundskolor och gymnasieskolor. Bara ett fåtal kommuner har kartlagt förekomsten av hedersförtryck, staten bör ta initiativ till en nationell undersökning i landets alla 290 kommuner.

• Brott med hedersmotiv ska som huvudregel leda till utvisning. Fler personer som begår brott i hederns namn och saknar svenskt medborgarskap ska utvisas.

• Förbjuda oskuldskontroller och oskuldsoperationer. De som utför dessa ingrepp bör få indragen läkarlegitimation och därtill stränga straff, men även den som beställer dessa ingrepp ska bestraffas.

Att kvinnor och män får en likvärdig vård borde vara en självklarhet i ett av världens mest jämställda länder. Tyvärr ser det inte ut så idag.

Sverige har länge haft en hög andel förlossningsskador i internationella jämförelser och kvinnors sjukdomar har både inom forskning och i det kliniska arbetet varit eftersatt.

Vi har dessutom en abortlagstiftning som inte uppdaterats på 45 år, då handlade varje abort om ett kirurgiskt ingrepp. Idag är 9 av 10 aborter medicinska. Sverige behöver en mer jämställd sjukvård.

Förbättrad sjukvård för kvinnor

På flera områden finns kunskapsluckor, inte minst om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom och smärta samt reaktioner på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män. Kvinnor sjukskrivs också oftare under kortare tid än män och ges sämre kvalitativ sjukvård än män.

Moderatkvinnorna vill:

• Öka forskningsanslagen till forskning kring kvinnors hälsa. I dag råder kunskapsbrist kring hur sjukdomar och symtom tar sig uttryck hos kvinnor och män. Forskning kring hälsa och mediciner sker i störst utsträckning på män. Det behövs en särskild satsning på forskning om kvinnors hälsa.

• Elevhälsan ska vidareutbildas inom endometrios. En av tio tjejer lider av endomentrios, en sjukdom som ger svår menssmärta och kan orsaka svårigheter att bli gravid. Många får dock inte rätt vård eftersom kunskapsbristen är stor. Elevhälsan har en viktig roll i att identifiera elever med

• Utrota livmoderhalscancer. Varje år drabbas 500 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer och 150 avlider varje år i sjukdomen. Med en långsiktighet och systematik går den att utrota. Vi vill att kvinnor erbjuds screening och vaccin mot viruset redan i tidig ålder. På 5 till 7 år kan vi som första land i världen utrota sjukdom

• Bygga ut specialistvården för smärta och garanterad tillgång till specialistvård oavsett var du bor. Det är betydligt fler kvinnor än män som lider av långvarig smärta och det är en av de främsta orsakerna till långtidssjukskrivningar. Bemötandet av kvinnor som söker sig till vården på grund av smärta präglas alltför ofta av misstro, kunskapsbrist och en tendens att sjukskriva i stället för att behandla och rehabilitera. Vi vill därför bygga ut specialistvården för att alla med smärta ska få hjälp.

Graviditet, förlossning och eftervård

En stor och viktig del av den vård som kvinnor möter sker i samband med graviditet och förlossning. Sverige har den näst högsta andelen bristningar i bäckenbotten av grad 3 och 4 i Norden, enbart Island ligger högre. Andelen komplikationer varierar stort inom landet vilket visar på att det finns en stor förbättringspotential.

Fler än varannan kvinna vill ha samma barnmorska under graviditeten som vid förlossningen och därefter. Studier visar på positiva effekter med kontinuitet i vårdkedjan, bland annat nöjdare kvinnor, billigare vård, färre kejsarsnitt och färre skador. Även barnmorskorna är nöjdare. Modellen har gett positiva resultat i Region Stockholm, och kommer nu permanentas.

Det råder emellertid brist på barnmorskor i flera regioner och vi vill därför öka incitamenten för fler sjuksköterskestudenter att utbilda sig till barnmorska och säkerställa att fler vill stanna i yrket. Ingen kvinna ska vara rädd för att föda.

Moderatkvinnorna vill:

• Inför nationella riktlinjer om förlossningsvården och eftervården. För att komma till rätta med problematiken att vården både under graviditeten, vid förlossningen och efter förlossningen ser olika ut beroende på var i landet man bor bör nationella riktlinjer införas för detta.

• Ytterligare en barnmorska eller läkare ska undersöka efter förlossning. Sverige har näst högst andel bristningar i bäckenbotten av grad 3 och 4 i Norden, men andelen varierar stort i landet. De metoder som vilar på
  vetenskaplig evidens bör standardiseras. För att upptäcka fler bristningar bör det bli standard med ytterligare en barnmorska eller läkare som undersöker efter förlossning.

• Utbilda fler barnmorskor. För att bli barnmorska krävs först utbildning till sjuksköterska, och därefter specialisering till barnmorska. Specialiseringen är inte betald, till skillnad från till exempel läkares specialistutbildning. Nästan alla regioner rapporterar också brist på yrkesgruppen men genom en särskild satsning på betald specialistutbildning för sjuksköterskor skulle möjligheterna till och villkoren för att bli barnmorska förbättras.

Modernisera abortlagstiftningen

Sveriges abortlagstiftning har inte moderniserats sedan 1975. Att sträva efter ökat självbestämmande och vård som anpassas för den enskilda kvinnans behov borde vara en självklarhet. I såväl Frankrike som Storbritannien har
möjliggjorts för kvinnor att efter konsultation hämta ut abortmedicin på apotek och genomföra medicinsk hemabort.

Moderatkvinnorna vill:

• Tillåt hemaborter. I dag är 9 av 10 aborter medicinska. Vi vill följa andra europeiska länder och möjliggöra för kvinnor att efter konsultation hämta ut sin abortmedicin på apotek. Det skulle öka självbestämmandet och anpassa vården efter den enskilda kvinnans behov.

• Ge barnmorskor rätt att utföra abort. Svenska barnmorskor har en unik roll i mödrahälsovården och arbetar redan i dag med behandling i samband med aborter. Vi vill ta till vara på barnmorskornas erfarenhet och kompetens. Vi vill utreda om specialiserade barnmorskor ska tillåtas att utföra medicinsk aborter

• Inför en tidsgaranti för abort. I Sverige sker majoriteten av alla aborter tidigt i graviditeten. Men det är oacceptabelt att enskilda kvinnor ska behöva vänta på att få utföra en abort. Vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att lägga förslag på en tidsgaranti för aborter.

• Grundlagsskydda aborträtten. Kvinnans sexuella självbestämmande är en grundläggande mänsklig rättighet. Den fria aborträtten har ett mycket starkt stöd i Sverige. Det är varje kvinnas rättighet att själv välja om och när hon vill ha barn. Det är helt avgörande för ett jämställt samhälle.

Arbetslinjen är en fråga om såväl frihet som jämställdhet. När kvinnor arbetar och tjänar egna pengar ökar självbestämmandet. Jämställdheten är inte bara viktig för att kvinnors självständighet och frihet. Ökad jämställdhet leder även till ökat välstånd.

Arbete ska alltid löna sig

Om kvinnor i Sverige skulle arbeta i samma utsträckning som män skulle Sveriges BNP öka med över 400 miljarder kronor, vilket motsvarar nära 40 procent av hela statsbudgeten. Kvinnor har fortfarande bara 77 procent av mäns totala inkomster och det gapet har varit i princip oförändrat sedan 1995. Kvinnor startar företag i noterbart lägre utsträckning än män. Dessa faktorer har en konkret påverkan på kvinnors liv; en av fem kvinnor uppger att hon inte skulle ha råd att skilja sig.

Moderatkvinnorna vill:

• Sänka skatten mest för de med låga inkomster. Lönen är betydligt lägre i kvinnodominerade yrken, och kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Det måste löna sig mer för den som arbetar deltid eller i ett låglöneyrke att gå till jobbet. Därför vill vi sänka skatten mest för de med låga inkomster.

• Öka lönespridningen i offentlig sektor. Ansträngning ska alltid löna sig, även inom kvinnodominerade yrken.

Minska inkomstskillnaderna mellan könen

Föräldraskap påverkar kvinnors arbetsinkomst negativt, medan motsvarande effekt inte finns för män. Kvinnors förvärvsinkomst dyker i samband med första barnet och förblir sedan på en lägre nivå i upp till 20 år. Femton år
efter det första barnet har inkomstskillnaden mellan pappor och mammor i genomsnitt ökat med 32 procentenheter. Det är också efter första barnet som kvinnor och mäns sjukfrånvaro börjar skilja sig åt. Män lönearbetar mer än kvinnor, har högre lön än kvinnor, har högre pension än kvinnor och större sparande än kvinnor.

Moderatkvinnorna vill:

• Flexibel barnomsorg. En mer flexibel barnomsorg ökar möjligheterna och flexibiliteten för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. För att möjliggöra för föräldrar med arbeten som inte är förlagda under kontorstid, exempelvis vårdpersonal och poliser, att kunna arbeta måste barnomsorgen vara flexibel och tillgänglig under fler av dygnets timmar.

• Gör alla dagar med föräldrapenning till dubbeldagar. Efter att barnet fyllt ett år kan bara en förälder i taget ta ut föräldrapenning. Genom att göra alla dagar till dubbeldagar och tillåta föräldrar att använda dessa även efter barnets första år ökar flexibiliteten för föräldrar att få ihop livspusslet

• Utöka rutavdraget genom att höja taket och bredda vilka tjänster som ingår. Rutavdraget har bidragit till en ökad jämställdhet i många familjer, när fler fått råd att köpa in avlastning med obetalt hemarbete och kvinnor därmed kunnat arbeta mer. Dessutom är hushållsnära tjänster en bransch där många kvinnor verkar. Möjlighet att köpa in avlastning med läxläsning och barnpassning är viktigt för att fler ska kunna kombinera familj och karriär.

Öka kvinnors investeringar och sparande

Såväl kvinnor som män ska kunna förverkliga drömmar och affärsidéer, men kvinnor i Sverige står enbart för 27 procent av det totala företagandet, en andel som har minskat sedan 2016. Samtidigt visar forskningen att företag med mer jämställda ledningar är mer lönsamma än andra och kvinnor som investerar i företag är mer framgångsrika än män.

Det finns med andra ord inget som tyder på att kvinnor skulle vara mindre lämpade eller mindre framgångsrika på området. Men att kvinnor inte investerar, äger, startar och driver företag påverkar ytterst svensk ekonomi negativt. Och för enskilda kvinnor är ett jämställt samhälle med lika möjlighet till företagande ytterst en fråga om frihet.

Moderatkvinnorna vill:

• Införa skattereduktion för privat pensionssparande. Hälften av Kommunals pensionerade medlemmar har en privat pensionsförsäkring, som i genomsnitt ger en månadsutbetalning på 1 800 kronor. Det motsvarar 13
  procent av deras totala pension och har därmed en stor betydelse för deras ekonomiska standard. Vi vill införa ett skatteavdrag för ett låst pensionssparande genom en reduktion i beloppet man betalar i skatt.

• Minska regelkrånglet för företagare. Varje gång en ny regel införs ska minst en tas bort. Det skulle framtvinga en utvärdering av regler som blivit förlegade.

• Sänka skatten på ISK. Vi vill sänka skatten på ISK och kapitalförsäkringar till statslåneräntan plus 0,75 procent. I dag är skatten på ISK statslåneräntan plus en procent. Vi vill även ta bort golvet för skatten på ISK och kapitalförsäkringar. På så sätt uppmuntrar vi fler till att spara.

• Utöka möjligheten att dela på pensionen. Kvinnor har i genomsnitt en tredjedel lägre pension än män. För att öka friheten för familjer att kunna dela på pensionen vill vi utreda hur även sambos och de med gemensamma barn ska kunna dela premiepensionen, att dela redan intjänad premiepension och att automatiskt dela den intjänade pensionen under VAB och föräldraledighet. Med dagens regler ingår privata pensionsförsäkringar i bodelningen, men inte tjänstepensionen. Utred hur mer av de intjänade pensionsrättigheterna ska kunna ingå vid skilsmässa och bodelning

I Moderaternas Sverige ska kvinnors frihet inte begränsas av otrygghet. Våldet behöver förebyggas, men det är också hög tid att skärpa straffen och säkerställa att fler brottsoffer får upprättelse. Samhället behöver gå från ord till handling och visa att vi menar allvar med att mäns våld mot kvinnor inte tolereras.

Trygghet i det offentliga rummet

Fler än var tredje kvinna uppger att hon är rädd för att vistas ute i sitt eget bostadsområde sent på kvällen och omkring 40 procent av unga kvinnor uppger att hon väljer en annan färdväg eller ett annat färdsätt på grund av
oro för att utsättas för brott. Sveriges kvinnor behöver en röst som står upp för deras rätt att röra sig fritt på kvällen utan rädsla för att utsättas för de grövsta av brott.

Moderatkvinnorna vill:

• Ha fler synliga poliser. Polistätheten i Sverige är bland de lägsta i Europa. Vi vill se fler poliser och att fler av poliserna arbetar i yttre tjänst. Genom betald polisutbildning underlättas rekryteringen. Alla ska kunna känna sig
  trygga att gå hem själv på kvällen.

• Utbilda kollektivtrafikförare i att förebygga och larma in incidenter om sexuellt ofredande. Många studenter uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp i kollektivtrafiken. I Göteborg har krogpersonal fått utbildning i att hantera sexuellt ofredande. Utbildningen gavs först till festivalpersonal, men har sedan anpassats till krogmiljö. Något liknande skulle kunna genomföras bland förare och personal i kollektivtrafiken, där många människor rör sig och otryggheten kan vara särskilt stor

Skärpta straff och tydligare brottsofferperspektiv

Unga kvinnors utsatthet för sexualbrott har mångdubblats under de senaste åren. Ändå är det bara 5 av 100 våldtäkter som klaras upp. Detta är ett svek mot de kvinnor som får leva med känslan av att inte ha någon på sin sida. Moderaterna har länge arbetat hårt för att straffen för våldtäkt ska skärpas, men mer behöver göras för att fler brottsoffer ska få upprättelse. En våldtäktsman ska aldrig kunna få mer skadestånd än brottsoffret. Vi vill också göra det möjligt att utmäta den ersättning som den dömde personen har fått – till förmån för brottsoffret. Fördubbla skadestånden till brottsoffren och underlätta utbetalningen av ersättning till brottsoffer för att minska lidandet.

Moderatkvinnorna vill:

• Skärpa straffen för sexualbrott. Fler våldtäktsmän ska sitta inlåsta längre och fler brottsoffer ska få upprättelse.

• Utvisa fler våldtäktsmän. En person som saknar svenskt medborgarskap och begår brott med straffvärde på fängelsenivå, exempelvis våldtäkt, har förverkat sin rätt att stanna i Sverige.

• Tydliggör brottsofferperspektivet och höja skadestånden. Skadestånden för de som utsatts för ett sexualbrott bör höjas avsevärt, och vi vill ändra så att brottsoffer inte behöver ta kontakt med sin förövare för att få pengarna utbetalda. Alla som utsatts för ett sexualbrott ska få möjlighet att få ett målsägandebiträde tidigare under processen och rätten till målsägandebiträde även i hovrätten och Högsta domstolen bör stärkas i sexualbrottsmål

Bekämpa mäns våld mot kvinnor

Rädslan följer även med alltför många kvinnor hem. Under loppet av tre veckor förra året mördades fem kvinnor av närstående män. Den mest extrema formen av kvinnoförtryck är mäns våld mot kvinnor. En kvinna löper störst risk att utsättas för våld av den person som hon lever med eller har levt med.

Moderatkvinnorna vill

• Införa möjlighet att utdöma vistelseförbud för våld mot närstående. När en man döms för våldsbrott mot en närstående bör det samtidigt vara möjligt att dömas till vistelseförbud. Den dömde ska då efter avtjänat
  fängelsestraff förbjudas att vistas i exempelvis en kommun eller ett helt län där brottsoffret bor. Det är dags att gärningsmannen och inte brottsoffret är den som flyttar.

• Införa brottsrubriceringen synnerligen grov kvinnofridskränkning. Graden synnerligen grovt finns i andra brottskategorier för att reglera en situation då brottet på något sätt varit ovanligt farligt eller hänsynslöst. Det skulle kunna användas vid flertalet hänsynslösa brott, utdragna förlopp och upprepade tillfällen. Det upprepade lidande
  som någon får utstå inom ramen för brottet grov eller synnerligen grov kvinnofridskränkning kan medföra stora men för resten av livet. Brottsoffret ska få upprättelse och kunna känna sig säker med att gärningsmannen
  inte ska kunna gå fri efter en kort tid.