Kategori: Nyhet

Cancersjukvården i Kalmar län både kan och behöver stärkas. Cancerpatienter är en utsatt och skör patientgrupp som är i stort behov av såväl sjukvård som rehabilitering. Genom att etablera cancercentrum på Kalmar läns tre sjukhus kan regionen erbjuda patienterna en mer tillgänglig och jämlik cancervård, som dessutom blir mer samlad. På ett cancercentrum bedrivs bland annat vård och omsorg, cancerrehabilitering, palliativ vård men också forskning.

De flesta som drabbas av cancer har behov av att genomgå rehabilitering. Rehabiliteringen är till för att åtgärda besvär eller problem som sjukdomen har orsakat – fysiska, psykiska, sociala eller existentiella. Cancerrehabilitering är en central del i patientens väg till ett så bra liv som möjligt, oavsett om det är före, under eller efter behandlingen av sjukdomen. Rehabiliteringen kan också göra att behandlingen mot sjukdomen blir effektivare. Därför måste Region Kalmar län utveckla cancerrehabiliteringen, erbjuda alla cancerpatienter rehabilitering och arbeta mer med att upptäcka och lindra långtidseffekterna.

Regionen måste hela tiden utveckla arbetet med att tidigare upptäcka cancer. Dels måste regionen ständigt arbeta med att fler deltar i de screeningprogram som finns, dels arbeta för att få i gång nya screeningprogram. Region Kalmar län måste även följa upp den senaste forskningen kring alla screeningprogram för cancersjukdom, för att anpassa frekvensen till olika befolkningsgrupper och åldersgrupper. En större del av cancerdiagnostiken skulle kunna ske på Oskarshamns sjukhus, då det under kommande mandatperiod får förstärkning i form av en ny magnetröntgenkamera.

De standardiserade vårdförloppen måste skärpas så att alla cancerpatienter, oavsett diagnos, får sin vård i rätt tid. Tyvärr råder det fortfarande stora skillnader mellan såväl Sveriges regioner som olika diagnoser.

En stor grupp av de kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte gått på gynekologisk cellprovtagning på flera år. Genom att erbjuda självtest för HPV-virus kan regionen underlätta och förhoppningsvis få fler kvinnor att testa sig mer regelbundet. Det skulle vara ett steg i arbetet att minska risken för livmoderhalscancer.

Vi vill
• Etablera regionala cancercentrum på Kalmar läns tre sjukhus
• Utveckla cancerrehabiliteringen
• Införa fler screeningprogram
• Skärpa de standardiserade vårdförloppen
• Breddinföra självtester för livmoderhalscancer

De senaste åren har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat och blivit en av Sveriges största utmaningar. Högst prioriterat borde därför vara att söka nya och effektiva metoder med målet att fler ska få hjälp i tid. Om Region Kalmar län inför tjänsten ”En väg in” kan barn och unga komma i kontakt med sjukvårdsrådgivare, antingen via telefon eller digitalt, för att få stöttning. Det kan då räcka med att få råd och stöd under samtalet, men de kan även bli lotsade till rätt hjälp via till exempel barn- och ungdomshälsan, elevhälsan eller ungdomsmottagning.

Till barn- och ungdomshälsan kan barn och unga vända sig för att få hjälp med lindrigare psykiska besvär som oro, nedstämdhet, ilska och stress men också vid kriser eller konflikter inom familjen. I dagsläget tar dock barn- och ungdomshälsan bara emot unga i åldrarna 6-17 år. Moderaterna anser att det borde utökas till 24 år för att den problematik de som unga upplever inte upphör tvärt när de fyller 18 år. Många unga vittnar om behovet av att kunna behålla sina stöd- och vårdkontakter även efter myndighetsdagen, och att redan påbörjade relationsbyggen kan fortsätta. På så sätt kan regionen utöka arbetet ytterligare med att främja deras hälsa och förebygga ohälsa.

Att öka tillgängligheten till ungdomsmottagningarna i Kalmar län är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda en mer jämlik vård i hela länet. För att öka tillgängligheten bör Region Kalmar län starta en digital ungdomsmottagning som har öppet både dag och kväll och som bemannas med barnmorska, sjuksköterska och kurator vilka träffar sina patienter genom videosamtal. De regioner som redan infört detta kan se att antalet ungdomar som uppsöker ungdomsmottagningarna ökar när dessa kompletteras med digital mottagning.

I dag ligger hela ansvaret för skolornas elevhälsovård hos kommunerna. I Kalmar län råder det stora skillnader mellan tillgängligheten inom elevhälsan och i relationerna till Region Kalmar läns verksamheter, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshälsan. Därför bör regionen ansöka hos regeringen om att i ett pilotprojekt få överta huvudmannaskapet för elevhälsan i en eller flera kommuner. Moderaterna vill att förslaget implementeras i dialog och samverkan med kommunerna.

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Här måste flera områden ses över för att samhället ska klara av denna utmaning. Men i arbetet med att minska den psykiska ohälsan måste tillgängligheten till både barn- och ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin öka. Genom att införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin kan barn och unga söka sig till privata vårdgivare eller till regioner där vårdköerna är kortare än i Kalmar län, för att snabbare få hjälp.

Ett flertal sjukvårdsverksamheter lider av långa köer. Genom att Region Kalmar län upphandlar vård inom verksamheter med långa väntetider och där brister finns, kan medarbetarna avlastas och patienter slipper vänta i flera månader på att få vård. Till exempel lider psykiatrin av brist på psykiatriker, vilket kan orsaka långa väntetider för patienter som ska genomgå neuropsykiatriska utredningar. Om regionen upphandlar fler neuropsykiatriska utredningar utförda av privata vårdgivare kan vårdkön kortas ned.

Vi vill
• Införa tjänsten ”En väg in” – kontaktperson åt unga
• Att barn- och ungdomshälsan omfattar barn och unga upp till 24 år
• Införa en digital ungdomsmottagning
• Genomföra ett pilotprojekt om att överta huvudmannaskapet för elevhälsan
• Införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin
• Upphandla vård där köer och brister finns

Folktandvården i Region Kalmar län har ett gott anseende och erbjuder tandvård med hög kvalitet och tillgänglighet, men personalomsättningen är oroväckande hög. Det är Folktandvården som har det övergripande ansvaret för barn- och ungdomstandvården i länet. Det innebär att Folktandvårdens tandläkare primärt måste ägna sig åt barntandvård.

När Folktandvården anställer nyutbildade tandläkare blir deras huvudsakliga sysselsättning vård av barn och unga samt akuttandvård. Detta tillfredsställer inte utvecklingslusten hos dessa tandläkare, som då söker sig till andra regioner eller till privattandvården för att under handledning kunna utvecklas brett till goda kliniker.

Inom de närmsta åren kommer många tandläkare att gå i pension vilket gör att de måste ersättas av nyutbildade kolleger. För att dessa ska kunna utvecklas som kliniker behövs handledare. Detta kan utföras av tandläkare som gått i pension eller andra kvalificerade allmäntandläkare, kliniskt aktiva eller ej och i alla åldrar, men med bred klinisk erfarenhet och som kan ställa sig till förfogande som handledare. På så sätt blir regionen mer attraktiv som arbetsgivare och fler tandläkare stannar kvar inom organisationen.

Vidare behövs en bättre samverkan med kommunerna i länet så att Folktandvården bjuds in till förskolor och skolor för att informera om vikten av god munhälsa. På så vis förebyggs karies och därmed minskar behovet av framtida tandvård hos barn och unga. Dentalindustrin med tandborstar och tandkräm hjälper gärna till med material i detta arbete.

Vi vill
• Införa kvalificerad handledning till nyanställda tandläkare inom Folktandvården
• Öka det förebyggande samarbetet med länets kommuner för att främja munhälsan

Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation. Elpriserna är nu så höga att människor kan behöva gå från hus och hem och företag gå i konkurs om ingenting görs. Det finns även en stor risk för planerade strömavbrott i södra Sverige. Vid ett maktskifte kommer Moderaterna omedelbart att aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar i Sverige. Socialdemokraterna har skapat elkrisen – Moderaterna kommer att prioritera att lösa den.

Elkrisen är Socialdemokraternas fel

Socialdemokraternas nedstängning av kärnkraften de senaste 20 åren är den främsta anledningen till den elkris som Sverige befinner sig i. Det har lett till högre elpriser, sämre stabilitet i energisystemet och ökade utsläpp. Svenska kraftnät konstaterar att det finns en högre samvariation mellan elpriserna i Sverige och på kontinenten, vilket beror på kärnkraftens nedläggning.

Elpriserna slår rekord och riskerar att driva människor från hus och hem.

I södra Sverige slår elpriserna nya rekord varje månad. Skillnaden i elpris mellan norra och södra Sverige tog fart när Ringhals 1 och 2 stängdes. I augusti 2009 kostade ett ett bundet elavtal cirka 1100 i kronor i månaden i båda södra och norra Sverige. I augusti 2022 var priset cirka 12 400 kronor i södra Sverige och 3500 kronor i norra Sverige.

De höga elpriserna riskerar att driva människor från hus och hem. Elbolag varnar för att elräkningen kan landa på 40 000 kr i månaden. Antalet elkunder hos Kronofogden ökar snabbt. Allt fler företag larmar om att de behöver stoppa eller till och gå i konkurs. Det är allvar nu.

Risk för strömavbrott och längre nätsammanbrott

Svenska kraftnät menar att det finns en ”reell risk” att elanvändare blir bortkopplade från elnätet i vinter på grund av effektbrist i Sverige. Samtidigt varnar experter för att risken för ett långvarigt nätsammanbrott har ökat.  Risken finns att elsystemet i södra och mellersta Sverige inte kan startas om vid en stor störning.

Moderaterna presenterar akuta åtgärder för att hantera elkrisen

1. Svenska Kraftnät ska aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar i Sverige

Moderaterna kommer omedelbart att ge Svenska kraftnät i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att aktivera alla tillgängliga planerbara kraftanläggningar för elproduktion i Sverige. Det bör både omfatta anläggningar som är aktiva på marknaden och sådana som inte är det i nuläget. Syftet är att undvika bortkoppling, sänka elpriserna och jämna ut skillnaderna i pris mellan norra och södra Sverige.

Den sammanlagda outnyttjade kapaciteten i Sveriges kraftvärmeverk bör kunna motsvara effekten i Ringhals 1 och 2.

2. Ta bort hinder för kraftvärmen

Kraftvärme är en källa till lokal, planerbar och stabil energiförsörjning. Socialdemokraterna har höjt eller infört flera skatter som gjort kraftvärmen mindre lönsam. Det har lett till mindre kraftvärmeproduktion i Sverige.

Moderaterna kommer att avskaffa dessa skatter i höstbudgeten 2023.

3. Inför högkostnadsskydd senast 1 november och säkra EU-stöd

Moderaterna kommer att införa ett högkostnadsskydd som är på plats senast den 1 november 2022. Det innebär att kapacitetsavgifter förs tillbaka till kunderna. Den senaste prognosen från Svenska kraftnät visar att det rör sig om 90 miljarder kronor.

Den exakta utformningen av högkostnadsskyddet ska tas fram av Svenska kraftnät. Det är oklart om EU-regler tillåter kompensation av alla hushåll eller bara särskilt utsatta hushåll. Men Moderaterna föreslår alternativ finansiering om så är fallet – vilket gör att alla hushåll kompenseras med Moderaternas förslag – till skillnad från regeringens förslag.

4. Inför stöd till energieffektivisering

I dag finns det ett grönt skatteavdrag som kan användas för att minska kostnaderna vid investering i bland annat solceller och egen energilagring. Moderaterna kommer att utvidga det gröna avdraget i statsbudgeten 2023. Vi kommer att bredda stödet så att även investeringar för energieffektivisering inkluderas och vi kommer att göra stödet mer generöst genom att utöka det från 15 till 20 procent av kostnaderna för arbete och material.

5. Krav på minskad elförbrukning i offentlig verksamhet

För att minska elförbrukningen kommer vi också att kräva att all offentlig verksamhet som inte är samhällskritisk ska minska sin icke-nödvändiga elförbrukning. Det kan till exempel handla om att installera mer energisnål belysning och styra användningen så att inte onödig el dras på natten. Energimyndigheten ska få ett uppdrag att stödja verksamheterna i arbetet – samt införa ett nationellt elbesparingsmål för myndigheterna.

Människors upplevda otrygghet har ökat kraftigt i takt med den extrema brottsutvecklingen. Mörka platser utomhus förstärker den otryggheten. Moderaterna kommer satsa en ljusmiljard i höstens budget för att lysa upp platser där tryggheten behöver stärkas.

I takt med den extrema brottslighetsutvecklingen har människors upplevda otrygghet ökat kraftigt och stabiliserats på högre nivåer än någonsin tidigare, vilket till exempel Brå:s nationella trygghetsundersökning visar.

En tredjedel av befolkningen drar sig för att gå ut på kvällen i sitt eget bostadsområde. Otryggheten är dessutom ojämlikt fördelad, där kvinnor känner sig ännu mer otrygga.

En moderatledd regering kommer att göra den mest kraftfulla rättspolitiska offensiven i modern tid – bland annat med mönsterbrytande åtgärder mot gängen, 52 reformer för att förebygga kriminalitet och kraftigt förstärkta resurser till Polisen. Utöver allt detta föreslår Moderaterna nu en trygghetsskapande satsning på fler upplysta utemiljöer.

Varför en ljusmiljard?

Enligt en opinionsundersökning från december 2021 (Ipsos) skapar mörka platser utomhus en betydande otrygghet. Mer än hälften av de tillfrågade kvinnorna och var femte man upplever olust när de behöver passera sådana platser. Hela 79 procent anser att den viktigaste trygghetsskapande åtgärden för kommuner är bättre belysning.

För att öka människors trygghet i vardagen vill Moderaterna därför satsa på trygga utemiljöer. Moderaterna kommer därför att satsa en miljard kronor i kommande höstbudget för att stärka tryggheten och lysa upp fler utemiljöer.  

Huvudfokus är på förbättrad belysning, men med möjlighet att bredda till andra trygghetsskapande insatser av relevans för respektive kommun.

Läs mer om ljusmiljarden här

Svenska hushåll blir allt mer pressade när priserna på drivmedel, el och mat ökar samtidigt som räntorna stiger. Situationen är till stor del en konsekvens av Socialdemokraternas skadliga politik och efter valet finns risk för en ny rödgrön skattechock. Sverige har inte råd med fyra år till. 

Det har blivit dyrt att vara svensk – och det beror inte bara på kriget och pandemin. Sedan 2014 har Socialdemokraterna höjt 46 skatter. Dessutom har de rödgröna avvecklat fyra kärnkraftsreaktorer, vilket har lett till skenande elpriser. 

Lägger man ihop skattehöjningarna med prishöjningarna på bränsle och på el, så landar notan på 28 000 kronor per år för en vanlig tvåbarnsfamilj. Det är mycket pengar i tuffa tider – en hel månadslön för många. Om de rödgröna får bilda regering efter valet väntar en ny skattechock. Socialdemokraterna har ofinansierade vallöften på 139 miljarder kronor och har visat ett närmast obefintligt intresse att prioritera på utgiftssidan. Vidare har de flaggat för att en ny skatt kommer krävas för att finansiera försvaret.

Socialdemokraterna är dessutom beroende av Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda vill se en återinförd fastighetsskatt. För en vanlig villa i t.ex. Kalmar skulle fastighetsskatten landa på drygt 20.000 kronor per år. Då kommer människor bokstavligt talat tvingas lämna hus och hem. Magdalena Andersson kan inte lova att fastighetsskatten inte återinförs – men det kan Moderaterna.

Det kommer bli tuffa tider och då krävs en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi vet vad som krävs: Hålla i överskottsmålet. Prioritera och fokusera. Rätta till saker som har blivit allvarligt fel – politiken får inte aktivt försämra folks ekonomi.

Vid ett maktskifte kommer vi att göra följande:

● Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre

● Sänka skatten för alla Sveriges pensionärer

● Sänka priset på bensin och diesel så att du klarar din vardagsekonomi

● Sänka skatten på investeringssparkonton (ISK)

● Stoppa återinförandet av fastighetsskatten och sänkta ränteavdrag

● Införa ett skattehöjarstopp som innebär att de samlade skatterna inte höjs under den kommande mandatperioden

● Skydda hushållen mot vinterns elräkningar genom ett högkostnadsskydd och skapa förutsättningar för ny kärnkraft för att reparera Sveriges energisystem på lång sikt

Medan den socialdemokratiska regeringen bara tar, vill vi ge tillbaka. Med lägre skatt på låga inkomster och rimligare bränslepriser får hushållen tillbaka 24 000 kronor per år. Det behövs nu. Och det är inte mer än rätt – för det var faktiskt skattebetalarnas pengar från början.

Att gå in i lågkonjunktur med hög inflation och stigande räntor kommer ställa enorma krav på nästa regering – på politiskt fokus och på ekonomiska prioriteringar. De som arbetar behöver bli fler, istället för att de som redan arbetar ska betala mer. Nu behövs en ny regering som återupprättar arbetslinjen, som vågar prioritera statens kärnuppgifter – och som ger medborgarna valuta för skattepengarna.

Ulf Kristersson (M)
Partiledare 

Marie Nicholson (M)
Riksdagskandidat

Region Kalmar län måste ta ett samlat grepp och ansvar för att förbättra företagsklimatet i länet. För att detta ska bli möjligt måste regionen också kunna följa företagsklimatets utveckling genom att ta fram säkra, effektiva och tillförlitliga metoder för mätning på länsnivå. Nivån på kommunala tillsyns- och serviceavgifter varierar kraftigt mellan kommunerna och är en viktig faktor för hur företagsklimatet uppfattas. Regionen måste sätta fokus på dessa, i många fall, orimliga skillnader genom att genomföra en kartläggning av avgifterna i länet, vilket kan utgöra en grund för det fortsatta arbetet för ett förbättrat företagsklimat.

Ytterligare ett led i arbetet för ett förbättrat företagsklimat är att inrätta ett näringslivsråd, med bred representation från både enskilda företag och branschorganisationer, som har ett tydligt uppdrag och syfte. I dag finns till exempel ett så kallat Tillväxtsforum och ett Industriforum som båda saknar bred representation och adekvata uppdrag.

Många mindre och lokala företag upplever det som krångligt att delta i offentliga upphandlingar. Undersökningar visar att det inom offentlig verksamhet finns miljardbesparingar att göra på effektiviseringar och kompetenshöjande insatser inom detta område. Därför måste Region Kalmar län ta fram en upphandlingsskola i samverkan med kommunerna.

Företag som kontaktar Region Kalmar län ska få så snabba och tydliga svar som möjligt. Därför måste regionen införa en servicegaranti vid företagskontakter, ett exempel där en sådan är lämplig är vid ansökningar om företagsstöd. En översyn behöver göras för att se hur olika typer av företagsstöd kan göras mer lättillgängliga och marknadsföras bättre. Det är viktigt att den nu beslutade regionala företagsinkubatorn som Moderaterna föreslagit blir en angelägenhet för hela länet och upplevs som lättillgänglig, oavsett var i länet företagen är verksamma.

Företagarna i Kalmar län har hög medelålder och många företag som skulle kunna drivas vidare läggs ner när ägarna inte hittar någon köpare, eller planerade ägarskiften av olika orsaker går i stöpet. Det innebär förlorade arbetstillfällen och minskad kommersiell service. I några kommuner i länet bedrivs projekt med fokus på innovativa ägarskiften, något som regionen bör utvidga till ett länsomfattande arbete.

Vi vill
• Att Region Kalmar län tar ett samverkande ansvar för att förbättra företagsklimatet i länet
• Att Region Kalmar län tar fram tillförlitliga mätmetoder kring företagande på länsnivå
• Inrätta ett näringslivsråd med bred representation och tydligt uppdrag
• Ta fram en upphandlingsskola enligt Växjömodell
• Införa en servicegaranti när företag kontaktar Region Kalmar län
• Göra företagsstöd mer lättillgängliga och marknadsföra dem bättre
• Inrätta en lättillgänglig företagsinkubator för hela länet
• Starta ett länsomfattande projekt för innovativa ägarskiften

Sverige är det land i världen där ansträngning lönar sig minst. Vårt samhälle är byggt på socialdemokratisk logik där lika utfall är viktigare än lika möjligheter. Utbildning lönar sig sämst i OECD, jobb under studierna straffas och snabba studenter stoppas. Det är dags att ta bort taken för de som kan och väljer att anstränga sig mer.

Studietaket, den statliga inkomstskatten och fribeloppet hindrar individer från att nå sin fulla potential. I längden missgynnas inte bara individerna som begränsas, utan hela samhället.

Ta bort studietaket. Att plugga med 100 procent studietakt motsvarar att läsa 30hp per termin. Dagens system tillåter studenter att läsa max 150 procent, totalt 45hp per termin. Detta takvärde hindrar de studenter som har förmågan och viljan att förverkliga sina drömmar snabbare. Ett borttagande skulle dessutom vara ekonomiskt gynnsamt för samhället. Varje student som väljer en högre studietakt kommer ut på arbetsmarknaden tidigare och går därmed från att kosta pengar till att istället bidra. Det innebär alltså en ekonomisk besparing för samhället, men också för individen som blir klar med sin utbildning, får jobb snabbare och slipper onödiga terminer med CSN-lån.

Ta bort statlig inkomstskatt. Sverige är det land där högre utbildning lönar sig sämst av alla OECD-länder. En stor anledning till detta är den extra höga skatten på höga inkomster, orsakat av den statliga inkomstskatten. Tanken med skatten är att de som är rikare ska bidra mer till det gemensamma. Men, med den statliga inkomstskatten blir skatten på högbetalt arbete så hög att det bildas ett tak för när det är värt att studera och jobba mer. Beräkningar från olika svenska studier visar att ett borttagande av den statliga inkomstskatten skulle öka drivkrafterna att arbeta och studera och öka skatteintäkterna från de påverkade med 30 till 247 procent. Att ta bort den statliga inkomstskatten skulle alltså göra det mer lönsamt att utbilda sig och arbeta, samtidigt som samhällets resurser till skola, vård och polis skulle öka.

Ta bort fribeloppet. 60 procent av alla studenter har något typ av arbete vid sidan av sina studier. Oavsett takten på utbildningen är ett tak för hur mycket man får jobba samtidigt bara dumt. Studenter ska inte bli straffade för att de väljer att anstränga sig mer. Studenten som jobbar extra som butiksbiträde eller sjuksköterskestudenten som hjälper till i vården straffas om de jobbar för mycket och slår i beloppstaket. Under pandemin har fribeloppet varit pausat. Vi tycker pausen ska bli permanent.

De socialdemokratiska taken för ansträngning är grundade i en socialistisk syn på människan där lika utfall är viktigare än lika möjligheter. Vi i Moderata studenter vill leva i ett samhälle där du har möjligheten att forma ditt eget liv. Där hela samhället vinner på att varje individ uppnår sin fulla förmåga. Där det enda som sätter stopp för hur högt du kan nå, är du själv.

Fanny Karlsson, #6 Västerviks kommun & MUF Kalmar län

Douglas Thor, riksordförande för Moderata Studenter

Energikrisen och de skenande elpriserna i södra Sverige är på allas läppar i valrörelsen. Energifattigdomen breder ut sig och människor är rädda för att inte kunna betala sina elräkningar till vintern, företagare fruktar att få slå igen verksamheten. Överbudspolitiken firar nya triumfer och vi politiker träter om vilket parti som har den bästa lösningen för att lösa krisen, samtidigt som Sverige hotas av elransonering för första gången i mannaminne. Det var inte så länge sen vi hade ett elförsörjningssystem baserat på i huvudsak vattenkraft och kärnkraft och som kunde mätta hushållens och företagens elbehov även den kallaste och mest vindstilla vinterdagen i januari.

Först den riktigt tråkiga biten. Vi tror inte att väljarna ska ägna allt för mycket tid åt att jämföra vad de olika partierna vill göra för att stötta privatpersoner och företag i vinter. Vi är övertygade om att det kommer att krävas en nationell politisk samling, ungefär som under pandemin, för att undvika ett totalt samhällshaveri. Då brukar även de mest grälsjuka politikerna komma samman, även om Moderaterna fick driva regeringen framför sig under pandemin för att få olika stödåtgärder till stånd.

Det är när kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att lösa krisen och möta en förväntad fördubbling av elbehovet kommer på bordet som de politiska skillnaderna blir tydliga, nationellt men faktiskt också regionalt. Vårt regeringsalternativ nationellt och regionalt inkluderar alla energikällor, inklusive vind, vatten och planerbar kraftvärme. Kraftvärme som för övrigt är ytterligare en energikälla som regeringen belagt med straffskatter så att det idag finns outnyttjade resurser i södra Sverige motsvarande 1–2 kärnkraftsreaktorer.

Det andra regeringsalternativet (om det ens finns ett sådant) utesluter dessutom helt en annan planerbar och fossilfri energikälla. Vi pratar förstås om kärnkraften. C och S gör visserligen piruetter för att få bort frågan från valrörelsen, ändrar formuleringar på sina hemsidor för att framstå som kärnkraftsvänner och bjuder in till breda energisamtal – efter valet när väjarna inte kan ställa dem till svars. När regionrådet Peter Wretlund (S), som senast i våras på regionfullmäktige lät meddela att kärnkraften i Sverige ska läggas ner på sikt, några veckor innan valet plötsligt påstår att han vill se ny kärnkraft byggas så är han helt enkelt inte trovärdig. Det var hans parti som tillsammans med MP genom medvetna politiska beslut gjorde kärnkraften olönsam och satte stopp för utvecklingen av två nya reaktorer i Ringhals. Socialdemokraternas kongressbeslut om att avveckla kärnkraften ligger fast. C var ett av partierna som röstade för en stängning av R1 och R2, vars nedläggningar kan sättas i direkt samband med kraftigt ökande prisskillnader mellan våra fyra elområden och väsentligt försämrad överföringskapacitet i stamnätet från norra till södra Sverige. Forskningsinstitutet Elforsk har visat att elpriserna hade varit 30–45 procent billigare idag om R1 och R2 varit i fortsatt drift. Inte ens MP skryter längre om att delvis ha uppnått sitt stora och allt annat överskuggande politiska mål, att avveckla kärnkraften. Mantrat att det är marknaden som har avvecklat fyra reaktorer sedan valet 2014, då MP lovade att göra kärnkraften olönsam, klingar falskt.

På regional nivå avslöjar restmajoriteten (S+C) sina verkliga intentioner i detaljerna. I viktiga strategidokument och handlingsplaner utesluter de kärnkraftverket i Oskarshamn från energibalansräkningar och klassar den som en extern nationell energikälla regionen kan lämna utanför dokument som handlar om att ta krafttag för att minska utsläppen av växthusgaser i länet. Våra förslag om att ändra det regionala energimålet från 100 procent förnybar produktion, vilket innebär nedlagd kärnkraft på sikt, till 100 procent fossilfritt röstas ner. Samtidigt inkluderas vindkraft till havs som är kvar på planeringsstadiet i dokumentet, om anslutningskabeln ska landa i Kalmar län, och utbyggnad av vindkraften görs till en länsgemensam angelägenhet att samlas kring. Kärnkraftverket i Oskarshamn finns alltså knappt på pappret i restmajoritetens värld medan vindkraft som tar lika lång tid att bygga som kärnkraft är en realitet som ska lösa den omedelbart förestående energikrisen. Det säger sig självt att C och S inte kommer lägga två fingrar i kors för att rädda kärnkraftverket i Oskarshamn eller verka för att nya reaktorer av något slag byggs där.

Överhuvudtaget verkar S och C i länet vilja ducka för elförsörjningskrisen. När vi tillsammans med KD förra hösten föreslog att regionen skulle inrätta en energikommission med bred representation för att ta ett helhetsgrepp kring nuläge och framtid, möjligheten att utöka elproduktion av alla de slag och överföringskapaciteten i länet, röstade majoriteten ner förslaget. C kommenterade vresigt på sin Facebook-sida att de slagit hål på vårt förslag i debatten och ”Det behövs inga fler kommissioner och utredningar, vi vet att det är kapacitetsbrist i elnätet som är problemet.”
Sedan dess har S och C tvingats acceptera att RSS, regionsamarbetet där Region Kalmar län ingår som ett av sex län i södra Sverige, inlett ett förarbete med att göra effektprognoser för vår landsände. En förstudie av elförsörjningsbehovet i Kalmar län specifikt har också påbörjats, trots att det inte behövs enligt C och lite under radarn för oss i oppositionen. De båda studierna kommer att leverera delresultat som behöver tas om hand och ligga till grund för fortsatta åtgärder i akt och mening att trygga elförsörjningen i Kalmar län. Efter det har elkrisen blivit påtagbar för de flesta, kanske även för länets centerpartister. Det hindrade dock inte restmajoriteten från att säga nej till vårt förslag om en energikommisson en gång till – på regionala utvecklingsnämnden den 24 augusti där det behandlades som en motion. 

Vi kan inte hitta någon annan förklaring till att S och C i länet vägrar att ta sig an elkrisen, än att de fruktar att det ska avslöjas för omvärlden att deras regionala energipolitik leder till fortsatt höga elpriser, ett instabilt elsystem och cementerat beroende av klimatfarlig el från olja, kol och fossilgas.

Det är priset Kalmar län och Sverige riskerar att få betala för en dysfunktionell energipolitik som gjort oss ännu mer sårbara för utvecklingen i omvärlden. Men det går att ändra på genom att rösta rätt den 11 september.

Malin Sjölander (M), viceordförande i regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson, viceordförande i regional utvecklingsnämnden

Det var fyra år sedan Moderaterna kom med idén första gången i ett gemensamt budgetförslag med Kristdemokraterna och regionmajoriteten röstade nej. Nu blir det efter mycket politiskt motstånd från majoriteten möjligt för unga företag i hela länet att få hjälp med affärsutveckling när Region Kalmar län skriver avtal med Kalmar Science Park som ska ansvara för en så kallad regional inkubatorprocess. 

– Jag tycker naturligtvis det är riktig roligt att vårt förslag äntligen ser ut att bli verklighet och att regionen nu kommer att kunna hjälpa fler unga företag i hela länet att växa och utvecklas. Fler och växande företag som skapar tillväxt, fler jobb och större skatteintäkter är en förutsättning för att på sikt kunna trygga sjukvården i länet, säger Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och vice ordförande regionala utvecklingsnämnden.

­- Samtidigt konstatarer jag majoritetens ryggradsreflex att säga nej till allt vi föreslår ännu en gång har bromsat utvecklingen i länet. En regional inkubatorprocess hade varit på plats för länge sen om majoriteten sagt ja när vi la förslaget första gången, 2018. Efter det har de sagt nej en gång till, 2019, och svarat med ett utredningsuppdrag 2020. Den här regionen behöver en politisk ledning som fokuserar på att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, men också bejakar goda förslag från oppositionen, fortsätter Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen.

– Vi har varit tydliga med att det här måste bli en process för hela länet och involvera andra aktörer i det regionala stödsystemet. Att Science Parks kontor ligger i Kalmar får inte upplevas som ett hinder om man är företagare i Vimmerby eller Högsby, avslutar Pär-Gustav Johansson.