Kategori: Nyhet

Snart går Sverige till val för att besluta om hur framtiden ska se ut i landet och lokalt i både regioner och kommuner.

Moderaterna har under fyra år lagt ned timmar på att träffa medarbetare inom vården i regionen, samt länets företagare och medborgare – detta för att få den sanna och samlade bilden av de utmaningar och problem i länet som är mest akuta och kräver prioritering.

För oss är bilden klar och tydlig: det finns några konkreta fokusområden att ta tag i direkt efter valet.

Ett av dessa områden är den rådande akuta arbetssituationen inom sjukvården. Region Kalmar län hyr årligen in personal för en kvarts miljard kronor men tvingas trots det stänga ned både vårdplatser och hela avdelningar på grund av personalbristen. Detta är såklart ohållbart. Därför går vi till val på att: lönerna ska höjas och det ska löna sig att jobba obekväma tider, men arbetstiderna måste också ses över och arbetsmiljön bli bättre.

Ett annat fokusområde är bristen på vårdplatser. Detta orsakar stress hos medarbetarna och bygger på vårdköerna ytterligare, och utgör därmed en säkerhetsrisk för patienterna. Därför måste de vårdplatser som panikstängts återöppnas. Moderaterna vill samtidigt satsa på att öppna närvårdsplatser för de mest sjuka och sköra patienterna.

För att finansiera välfärden och vården måste fler än i dag uppmuntras att arbeta. Vi har lyssnat på företagare i hela länet som vill kunna växa och därmed också anställa fler. Dock finns ett flertal hinder för detta som politiken måste lösa.

Dels är infrastrukturen i länet kraftigt eftersatt. När regeringen tilldelar länen pengar för upprustning av vägar och järnvägar så tilldelas Kalmar län knappt en tiondel av vad det egentligen skulle fått, utslaget per antal invånare.

Dels krävs en reform av arbetet med kompetensförsörjningen. I dag skriker såväl näringsliv som vård och omsorg efter utbildad personal. Här kan politiken göra betydligt mer, bland annat genom att via folkhögskolor och yrkeshögskolor erbjuda fler yrkesinriktade utbildningar riktade mot branscher med kompetensbrist.

Vi Moderater är stolta över Kalmar län. Men för att länets utveckling ska blomstra behövs ett nytt styre. Vi står för ett öppet och lyssnande ledarskap som ser problemen, erkänner problemen och har mod att lösa problemen.

Håller du med? Rösta på Moderaterna i regionvalet den 11 september!

Malin Sjölander (M), regionråd
Pär-Gustav Johansson (M), regionråd
Carl Dahlin (M), regionråd

Oljekraftverket i Karlshamn eldar 140 000 liter olja i timmen och nedläggningen av enbart de två kärnkraftsreaktorerna i Ringhals har resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser med 8 miljoner ton, motsvarande 8 miljoner flygresor till södra Europa.

Därför blir Miljöpartiets malliga debattartikel rent löjeväckande. Om Sverige ska nå nollutsläpp så behöver det produceras mer el. Fortsatt utbyggnad av bara förnybar elproduktion kommer leda till ökat beroende av el från olja, kol och fossilgas. Kärnkraften, som inte tar längre tid att bygga än vindkraftsparkerna MP anser är lösningen, kan effektivast av alla energikällor leverera fossilfri el året om.

MP är huvudansvariga för den energikris Sverige nu befinner sig i. Partiet bildades med syftet att lägga ner kärnkraften och gick till val 2014 på att göra den olönsam. Med MP vid makten förvärras energikrisen och utsläppen fortsätter att öka.

Att MP rankans i topp av Naturskyddsföreningen väger lätt. NF är för paritet vad LO är för Socialdemokraterna, en lojal kampanjorganisation. MP driver dyr symbolpolitik, exempelvis plastpåseskatt och subvention av elcyklar, som gynnar fåtalet och flyttar miljöproblemen och jobben utomlands. De vill fortsätta avveckla kärnkraften och lägga 400 miljarder kronor på nya spår till höghastighetståg mellan storstäderna, som spyr ut växthusgaser under den långa byggprocessen och inte står klara förrän alla andra transportslag är fossilfria.

MP bryter mot Agenda 2030 som säger att all hållbar utveckling förutsätter att både miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter beaktas. Chockartade höjningar av bränslepris och förbud mot förbränningsmotorer innan alternativ är tillgängliga för alla, slår hårt mot landsbygden.

Vi Moderater har en miljö- och klimatpolitik som ger pang för pengarna, samtidigt som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har dömt ut den politik som MP drev i regeringsställning som ineffektiv. Vi går till val på tryggad fossilfri energiförsörjning, men också en rad miljöåtgärder för grönare skogs- och jordbruk, ökad självförsörjning av livsmedel, renare hav och stärkt friluftsliv.

Väljare som bryr sig om miljön och klimatet ska rösta på Moderaterna.

Marie Nicholson (M), riksdagskandidat
Malin Sjölander (M), regionkandidat
Hanne Lindqvist, kommunkandidat
Pär-Gustav Johansson (M), regionkandidat

En moderatledd regering kommer rivstarta arbetet mot gängkriminaliteten. Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet och tio prioriterade lagförslag och åtgärder läggs fram under nästa år.

Antalet gängrelaterade dödsskjutningar har slagit rekord. Fortsätter dödsskjutningarna i samma nivå når vi cirka 70 döda i år. Det är långt över förra årets 45 dödsskjutningar och de 47 dödsskjutningar från rekordåret 2020.

Mönsterbrytande åtgärder för att bekämpa kriminaliteten och 52 reformer för att förebygga kriminalitet

Moderaterna kommer genomföra mönsterbrytande åtgärder för att bekämpa kriminaliteten. Det handlar om skärpta straff, fler poliser och åklagare samt bättre verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna.

Men vi kommer också genomföra 52 reformer för att förebygga kriminalitet. Det handlar om insatser som på riktigt bryter nyrekryteringen till gängen. Socialdemokraterna pratar ofta om vikten av förebyggande insatser – men beskriver aldrig vad det innebär konkret. Facit för Socialdemokraternas förebyggande arbete är att 1000 personer rekryteras in av gängen varje år.

Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet

Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet​. Kansliet ska samla samtliga berörda enheter och myndigheter i arbetet mot gängkriminaliteten och leda arbetet med att snabbutreda danska åtgärder mot den svenska gängkriminaliteten. I detta arbete kommer bland annat expertis från Danmark användas.

Tio lagförslag och åtgärder som kommer läggas fram under 2023 

• Dubbla straff för gängkriminella. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Möjlighet till visitationszoner. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Ett system med anonyma vittnen. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Utvisa utländska gängmedlemmar. Ett lagförslag redovisas senast den 1 november 2023. Senast samma datum ska Polisen och Migrationsverket redovisa ett uppdrag om att kartlägga utländska medborgare i gängmiljön.   

• Straffbart att delta i ett kriminellt gäng. Ett förslag om att skärpa reglerna för osjälvständiga brottsformer ska redovisas senast den 1 november 2023. En grundlagsutredning ska redovisa förslag till inskränkningar i föreningsfriheten senast den ​29 december 2023. Senast samma datum ska även ett förslag om att kriminalisera deltagande i grov organiserad brottslighet redovisas. 

• Långtidsövervakning av grovt kriminella. Ett lagförslag ska redovisas senast den 1 november 2023. 

• Proaktiv avlyssning/dataavläsning av gängkriminella. Ett lagförslag ska redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Omvänd bevisbörda vid förverkande av gängkriminellas egendom. Ett lagförslag ska redovisas senast 1 juni 2023 

• Fler myndigheter ska bekämpa brott. I 2023 års regleringsbrev för berörda myndigheter ska krav på att förebygga och avslöja brott samt bistå polisen införas. 

• Lokala operativa enheter för att ta gängens pengar. Uppdragen kommer föras in i myndigheternas regleringsbrev för 2023. 

Den patientgrupp som ökar mest är äldre, multisjuka patienter. En patientgrupp som är i stort behov av sjukvård med omfattande medicinering, och är i stora behov av såväl läkemedelsgenomgångar som läkarundersökningar. Många gånger är dessa patienter både sköra och har svårt att ta sig till sjukhus eller hälsocentral. Därför underlättar det för dem om vården kan utföras på plats i boendet om det är möjligt.

För att tydliggöra sjukvården för äldre vill Moderaterna inrätta ”äldremottagningar”. En äldremottagning är en del av en hälsocentral som under en eller ett par dagar i veckan erbjuder vård för äldre och anpassar den efter deras förutsättningar. Där ska vården ta hänsyn till äldres behov av helhetsöversyn gällande hälsotillståndet och förebyggande av sjukdomar. Mottagningen kan också erbjuda digitalt stöd från specialistvården vid behov.

Inom ramen för äldremottagningar kan vården utföras av en omsorgsläkare. Omsorgsläkaren jobbar i sin tur enbart med äldre på ett eller flera omsorgsboenden. Det går också att införa äldresjuksköterskor som kan göra hembesök och ge en tryggare och närmre vård, särskilt för de patientgrupper som av olika anledningar inte är inskrivna i hemsjukvården. I de kommuner där detta redan införts erhålls bättre stöd för att patienter ska hamna rätt inom vård och omsorg.

I dag utför kommunernas hemsjukvård en betydande del av den nära vården. Eftersom ambitionen är att kunna driva ännu mer nära vård så måste hemsjukvårdens och primärvårdens samarbete utvärderas. Avtalen mellan verksamheterna om vem som gör vad måste noga följa utvecklingen mot nära vård. Patienter ska inte behöva ramla mellan stolarna, och rätt huvudman ska utföra arbetsuppgifter de är bäst lämpade för.

Psykisk ohälsa bland äldre personer blir alltmer vanligt och beror många gånger på en känsla av ensamhet. Det kan dock många gånger kännas svårt att söka hjälp för ofrivillig ensamhet. En insats i arbetet med att förebygga ensamheten är att regionen tillsammans med ideella föreningar och organisationer erbjuder de äldre invånarna fler sociala mötesplatser genom ”social aktivitet på recept”.

Vi vill
• Inrätta äldremottagningar på hälsocentralerna
• Inrätta omsorgsläkare i samverkan med en eller flera av länets kommuner
• Inrätta äldresjuksköterskor som stöttar patienter och kan göra hembesök
• Utveckla och stärka samarbetet mellan hemsjukvården och primärvården
• Införa social aktivitet på recept

Cancersjukvården i Kalmar län både kan och behöver stärkas. Cancerpatienter är en utsatt och skör patientgrupp som är i stort behov av såväl sjukvård som rehabilitering. Genom att etablera cancercentrum på Kalmar läns tre sjukhus kan regionen erbjuda patienterna en mer tillgänglig och jämlik cancervård, som dessutom blir mer samlad. På ett cancercentrum bedrivs bland annat vård och omsorg, cancerrehabilitering, palliativ vård men också forskning.

De flesta som drabbas av cancer har behov av att genomgå rehabilitering. Rehabiliteringen är till för att åtgärda besvär eller problem som sjukdomen har orsakat – fysiska, psykiska, sociala eller existentiella. Cancerrehabilitering är en central del i patientens väg till ett så bra liv som möjligt, oavsett om det är före, under eller efter behandlingen av sjukdomen. Rehabiliteringen kan också göra att behandlingen mot sjukdomen blir effektivare. Därför måste Region Kalmar län utveckla cancerrehabiliteringen, erbjuda alla cancerpatienter rehabilitering och arbeta mer med att upptäcka och lindra långtidseffekterna.

Regionen måste hela tiden utveckla arbetet med att tidigare upptäcka cancer. Dels måste regionen ständigt arbeta med att fler deltar i de screeningprogram som finns, dels arbeta för att få i gång nya screeningprogram. Region Kalmar län måste även följa upp den senaste forskningen kring alla screeningprogram för cancersjukdom, för att anpassa frekvensen till olika befolkningsgrupper och åldersgrupper. En större del av cancerdiagnostiken skulle kunna ske på Oskarshamns sjukhus, då det under kommande mandatperiod får förstärkning i form av en ny magnetröntgenkamera.

De standardiserade vårdförloppen måste skärpas så att alla cancerpatienter, oavsett diagnos, får sin vård i rätt tid. Tyvärr råder det fortfarande stora skillnader mellan såväl Sveriges regioner som olika diagnoser.

En stor grupp av de kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte gått på gynekologisk cellprovtagning på flera år. Genom att erbjuda självtest för HPV-virus kan regionen underlätta och förhoppningsvis få fler kvinnor att testa sig mer regelbundet. Det skulle vara ett steg i arbetet att minska risken för livmoderhalscancer.

Vi vill
• Etablera regionala cancercentrum på Kalmar läns tre sjukhus
• Utveckla cancerrehabiliteringen
• Införa fler screeningprogram
• Skärpa de standardiserade vårdförloppen
• Breddinföra självtester för livmoderhalscancer

De senaste åren har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat och blivit en av Sveriges största utmaningar. Högst prioriterat borde därför vara att söka nya och effektiva metoder med målet att fler ska få hjälp i tid. Om Region Kalmar län inför tjänsten ”En väg in” kan barn och unga komma i kontakt med sjukvårdsrådgivare, antingen via telefon eller digitalt, för att få stöttning. Det kan då räcka med att få råd och stöd under samtalet, men de kan även bli lotsade till rätt hjälp via till exempel barn- och ungdomshälsan, elevhälsan eller ungdomsmottagning.

Till barn- och ungdomshälsan kan barn och unga vända sig för att få hjälp med lindrigare psykiska besvär som oro, nedstämdhet, ilska och stress men också vid kriser eller konflikter inom familjen. I dagsläget tar dock barn- och ungdomshälsan bara emot unga i åldrarna 6-17 år. Moderaterna anser att det borde utökas till 24 år för att den problematik de som unga upplever inte upphör tvärt när de fyller 18 år. Många unga vittnar om behovet av att kunna behålla sina stöd- och vårdkontakter även efter myndighetsdagen, och att redan påbörjade relationsbyggen kan fortsätta. På så sätt kan regionen utöka arbetet ytterligare med att främja deras hälsa och förebygga ohälsa.

Att öka tillgängligheten till ungdomsmottagningarna i Kalmar län är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda en mer jämlik vård i hela länet. För att öka tillgängligheten bör Region Kalmar län starta en digital ungdomsmottagning som har öppet både dag och kväll och som bemannas med barnmorska, sjuksköterska och kurator vilka träffar sina patienter genom videosamtal. De regioner som redan infört detta kan se att antalet ungdomar som uppsöker ungdomsmottagningarna ökar när dessa kompletteras med digital mottagning.

I dag ligger hela ansvaret för skolornas elevhälsovård hos kommunerna. I Kalmar län råder det stora skillnader mellan tillgängligheten inom elevhälsan och i relationerna till Region Kalmar läns verksamheter, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshälsan. Därför bör regionen ansöka hos regeringen om att i ett pilotprojekt få överta huvudmannaskapet för elevhälsan i en eller flera kommuner. Moderaterna vill att förslaget implementeras i dialog och samverkan med kommunerna.

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Här måste flera områden ses över för att samhället ska klara av denna utmaning. Men i arbetet med att minska den psykiska ohälsan måste tillgängligheten till både barn- och ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin öka. Genom att införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin kan barn och unga söka sig till privata vårdgivare eller till regioner där vårdköerna är kortare än i Kalmar län, för att snabbare få hjälp.

Ett flertal sjukvårdsverksamheter lider av långa köer. Genom att Region Kalmar län upphandlar vård inom verksamheter med långa väntetider och där brister finns, kan medarbetarna avlastas och patienter slipper vänta i flera månader på att få vård. Till exempel lider psykiatrin av brist på psykiatriker, vilket kan orsaka långa väntetider för patienter som ska genomgå neuropsykiatriska utredningar. Om regionen upphandlar fler neuropsykiatriska utredningar utförda av privata vårdgivare kan vårdkön kortas ned.

Vi vill
• Införa tjänsten ”En väg in” – kontaktperson åt unga
• Att barn- och ungdomshälsan omfattar barn och unga upp till 24 år
• Införa en digital ungdomsmottagning
• Genomföra ett pilotprojekt om att överta huvudmannaskapet för elevhälsan
• Införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin
• Upphandla vård där köer och brister finns

Folktandvården i Region Kalmar län har ett gott anseende och erbjuder tandvård med hög kvalitet och tillgänglighet, men personalomsättningen är oroväckande hög. Det är Folktandvården som har det övergripande ansvaret för barn- och ungdomstandvården i länet. Det innebär att Folktandvårdens tandläkare primärt måste ägna sig åt barntandvård.

När Folktandvården anställer nyutbildade tandläkare blir deras huvudsakliga sysselsättning vård av barn och unga samt akuttandvård. Detta tillfredsställer inte utvecklingslusten hos dessa tandläkare, som då söker sig till andra regioner eller till privattandvården för att under handledning kunna utvecklas brett till goda kliniker.

Inom de närmsta åren kommer många tandläkare att gå i pension vilket gör att de måste ersättas av nyutbildade kolleger. För att dessa ska kunna utvecklas som kliniker behövs handledare. Detta kan utföras av tandläkare som gått i pension eller andra kvalificerade allmäntandläkare, kliniskt aktiva eller ej och i alla åldrar, men med bred klinisk erfarenhet och som kan ställa sig till förfogande som handledare. På så sätt blir regionen mer attraktiv som arbetsgivare och fler tandläkare stannar kvar inom organisationen.

Vidare behövs en bättre samverkan med kommunerna i länet så att Folktandvården bjuds in till förskolor och skolor för att informera om vikten av god munhälsa. På så vis förebyggs karies och därmed minskar behovet av framtida tandvård hos barn och unga. Dentalindustrin med tandborstar och tandkräm hjälper gärna till med material i detta arbete.

Vi vill
• Införa kvalificerad handledning till nyanställda tandläkare inom Folktandvården
• Öka det förebyggande samarbetet med länets kommuner för att främja munhälsan

Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation. Elpriserna är nu så höga att människor kan behöva gå från hus och hem och företag gå i konkurs om ingenting görs. Det finns även en stor risk för planerade strömavbrott i södra Sverige. Vid ett maktskifte kommer Moderaterna omedelbart att aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar i Sverige. Socialdemokraterna har skapat elkrisen – Moderaterna kommer att prioritera att lösa den.

Elkrisen är Socialdemokraternas fel

Socialdemokraternas nedstängning av kärnkraften de senaste 20 åren är den främsta anledningen till den elkris som Sverige befinner sig i. Det har lett till högre elpriser, sämre stabilitet i energisystemet och ökade utsläpp. Svenska kraftnät konstaterar att det finns en högre samvariation mellan elpriserna i Sverige och på kontinenten, vilket beror på kärnkraftens nedläggning.

Elpriserna slår rekord och riskerar att driva människor från hus och hem.

I södra Sverige slår elpriserna nya rekord varje månad. Skillnaden i elpris mellan norra och södra Sverige tog fart när Ringhals 1 och 2 stängdes. I augusti 2009 kostade ett ett bundet elavtal cirka 1100 i kronor i månaden i båda södra och norra Sverige. I augusti 2022 var priset cirka 12 400 kronor i södra Sverige och 3500 kronor i norra Sverige.

De höga elpriserna riskerar att driva människor från hus och hem. Elbolag varnar för att elräkningen kan landa på 40 000 kr i månaden. Antalet elkunder hos Kronofogden ökar snabbt. Allt fler företag larmar om att de behöver stoppa eller till och gå i konkurs. Det är allvar nu.

Risk för strömavbrott och längre nätsammanbrott

Svenska kraftnät menar att det finns en ”reell risk” att elanvändare blir bortkopplade från elnätet i vinter på grund av effektbrist i Sverige. Samtidigt varnar experter för att risken för ett långvarigt nätsammanbrott har ökat.  Risken finns att elsystemet i södra och mellersta Sverige inte kan startas om vid en stor störning.

Moderaterna presenterar akuta åtgärder för att hantera elkrisen

1. Svenska Kraftnät ska aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar i Sverige

Moderaterna kommer omedelbart att ge Svenska kraftnät i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att aktivera alla tillgängliga planerbara kraftanläggningar för elproduktion i Sverige. Det bör både omfatta anläggningar som är aktiva på marknaden och sådana som inte är det i nuläget. Syftet är att undvika bortkoppling, sänka elpriserna och jämna ut skillnaderna i pris mellan norra och södra Sverige.

Den sammanlagda outnyttjade kapaciteten i Sveriges kraftvärmeverk bör kunna motsvara effekten i Ringhals 1 och 2.

2. Ta bort hinder för kraftvärmen

Kraftvärme är en källa till lokal, planerbar och stabil energiförsörjning. Socialdemokraterna har höjt eller infört flera skatter som gjort kraftvärmen mindre lönsam. Det har lett till mindre kraftvärmeproduktion i Sverige.

Moderaterna kommer att avskaffa dessa skatter i höstbudgeten 2023.

3. Inför högkostnadsskydd senast 1 november och säkra EU-stöd

Moderaterna kommer att införa ett högkostnadsskydd som är på plats senast den 1 november 2022. Det innebär att kapacitetsavgifter förs tillbaka till kunderna. Den senaste prognosen från Svenska kraftnät visar att det rör sig om 90 miljarder kronor.

Den exakta utformningen av högkostnadsskyddet ska tas fram av Svenska kraftnät. Det är oklart om EU-regler tillåter kompensation av alla hushåll eller bara särskilt utsatta hushåll. Men Moderaterna föreslår alternativ finansiering om så är fallet – vilket gör att alla hushåll kompenseras med Moderaternas förslag – till skillnad från regeringens förslag.

4. Inför stöd till energieffektivisering

I dag finns det ett grönt skatteavdrag som kan användas för att minska kostnaderna vid investering i bland annat solceller och egen energilagring. Moderaterna kommer att utvidga det gröna avdraget i statsbudgeten 2023. Vi kommer att bredda stödet så att även investeringar för energieffektivisering inkluderas och vi kommer att göra stödet mer generöst genom att utöka det från 15 till 20 procent av kostnaderna för arbete och material.

5. Krav på minskad elförbrukning i offentlig verksamhet

För att minska elförbrukningen kommer vi också att kräva att all offentlig verksamhet som inte är samhällskritisk ska minska sin icke-nödvändiga elförbrukning. Det kan till exempel handla om att installera mer energisnål belysning och styra användningen så att inte onödig el dras på natten. Energimyndigheten ska få ett uppdrag att stödja verksamheterna i arbetet – samt införa ett nationellt elbesparingsmål för myndigheterna.

Människors upplevda otrygghet har ökat kraftigt i takt med den extrema brottsutvecklingen. Mörka platser utomhus förstärker den otryggheten. Moderaterna kommer satsa en ljusmiljard i höstens budget för att lysa upp platser där tryggheten behöver stärkas.

I takt med den extrema brottslighetsutvecklingen har människors upplevda otrygghet ökat kraftigt och stabiliserats på högre nivåer än någonsin tidigare, vilket till exempel Brå:s nationella trygghetsundersökning visar.

En tredjedel av befolkningen drar sig för att gå ut på kvällen i sitt eget bostadsområde. Otryggheten är dessutom ojämlikt fördelad, där kvinnor känner sig ännu mer otrygga.

En moderatledd regering kommer att göra den mest kraftfulla rättspolitiska offensiven i modern tid – bland annat med mönsterbrytande åtgärder mot gängen, 52 reformer för att förebygga kriminalitet och kraftigt förstärkta resurser till Polisen. Utöver allt detta föreslår Moderaterna nu en trygghetsskapande satsning på fler upplysta utemiljöer.

Varför en ljusmiljard?

Enligt en opinionsundersökning från december 2021 (Ipsos) skapar mörka platser utomhus en betydande otrygghet. Mer än hälften av de tillfrågade kvinnorna och var femte man upplever olust när de behöver passera sådana platser. Hela 79 procent anser att den viktigaste trygghetsskapande åtgärden för kommuner är bättre belysning.

För att öka människors trygghet i vardagen vill Moderaterna därför satsa på trygga utemiljöer. Moderaterna kommer därför att satsa en miljard kronor i kommande höstbudget för att stärka tryggheten och lysa upp fler utemiljöer.  

Huvudfokus är på förbättrad belysning, men med möjlighet att bredda till andra trygghetsskapande insatser av relevans för respektive kommun.

Läs mer om ljusmiljarden här

Svenska hushåll blir allt mer pressade när priserna på drivmedel, el och mat ökar samtidigt som räntorna stiger. Situationen är till stor del en konsekvens av Socialdemokraternas skadliga politik och efter valet finns risk för en ny rödgrön skattechock. Sverige har inte råd med fyra år till. 

Det har blivit dyrt att vara svensk – och det beror inte bara på kriget och pandemin. Sedan 2014 har Socialdemokraterna höjt 46 skatter. Dessutom har de rödgröna avvecklat fyra kärnkraftsreaktorer, vilket har lett till skenande elpriser. 

Lägger man ihop skattehöjningarna med prishöjningarna på bränsle och på el, så landar notan på 28 000 kronor per år för en vanlig tvåbarnsfamilj. Det är mycket pengar i tuffa tider – en hel månadslön för många. Om de rödgröna får bilda regering efter valet väntar en ny skattechock. Socialdemokraterna har ofinansierade vallöften på 139 miljarder kronor och har visat ett närmast obefintligt intresse att prioritera på utgiftssidan. Vidare har de flaggat för att en ny skatt kommer krävas för att finansiera försvaret.

Socialdemokraterna är dessutom beroende av Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda vill se en återinförd fastighetsskatt. För en vanlig villa i t.ex. Kalmar skulle fastighetsskatten landa på drygt 20.000 kronor per år. Då kommer människor bokstavligt talat tvingas lämna hus och hem. Magdalena Andersson kan inte lova att fastighetsskatten inte återinförs – men det kan Moderaterna.

Det kommer bli tuffa tider och då krävs en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi vet vad som krävs: Hålla i överskottsmålet. Prioritera och fokusera. Rätta till saker som har blivit allvarligt fel – politiken får inte aktivt försämra folks ekonomi.

Vid ett maktskifte kommer vi att göra följande:

● Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre

● Sänka skatten för alla Sveriges pensionärer

● Sänka priset på bensin och diesel så att du klarar din vardagsekonomi

● Sänka skatten på investeringssparkonton (ISK)

● Stoppa återinförandet av fastighetsskatten och sänkta ränteavdrag

● Införa ett skattehöjarstopp som innebär att de samlade skatterna inte höjs under den kommande mandatperioden

● Skydda hushållen mot vinterns elräkningar genom ett högkostnadsskydd och skapa förutsättningar för ny kärnkraft för att reparera Sveriges energisystem på lång sikt

Medan den socialdemokratiska regeringen bara tar, vill vi ge tillbaka. Med lägre skatt på låga inkomster och rimligare bränslepriser får hushållen tillbaka 24 000 kronor per år. Det behövs nu. Och det är inte mer än rätt – för det var faktiskt skattebetalarnas pengar från början.

Att gå in i lågkonjunktur med hög inflation och stigande räntor kommer ställa enorma krav på nästa regering – på politiskt fokus och på ekonomiska prioriteringar. De som arbetar behöver bli fler, istället för att de som redan arbetar ska betala mer. Nu behövs en ny regering som återupprättar arbetslinjen, som vågar prioritera statens kärnuppgifter – och som ger medborgarna valuta för skattepengarna.

Ulf Kristersson (M)
Partiledare 

Marie Nicholson (M)
Riksdagskandidat