Etikett: importerad

När Mariestads kommun visar vägen till grön omställning så gör de det genom handling. Delegationen från Mariestads kommun, som är inbjudna till FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow, väljer det klimatneutrala alternativet vätgasbil till och från toppmötet.   

Kommunstyrelsens ordförande i Mariestad Johan Abrahamsson (M), är inbjuden till FN:s klimatmöte i Glasgow för att berätta om arbetet i Mariestad med att framställa vätgas och om hur den lilla staden har möjligheter att gå före i den gröna omställningen.

– Det som prövas och fungerar i mindre städer kan senare skalas upp i större omfattning, säger Johan Abrahamsson, som på klimattoppmötet kommer att berätta om resan med vätgasbil från Mariestad till Glasgow, som i sig är ett verklighetstest. De kommer också att tala om Mariestads arbete med grön omställning och om hur de producerar vätgas med solpaneler.  

Sträckan Mariestad – Glasgow är cirka 230-40 mil och varje tank har en räckvidd om 50-60 mil. Johan Abrahamsson (M) berättar att de tankar var 45:e mil för att få marginal. Första tankningen gjorde de i Köpenhamn, därefter finns det gott om stationer.

– Sverige är den svaga länken, säger Johan Abrahamsson (M), och tillägger att det behövs en nationell infrastrukturplan för vätgastankning.

En vätgasbil är en elbil utan batteri och det tar 3 minuter att tanka istället för 30 minuter som med elbil. Man skickar in vätgas som omvandlas till elektricitet och vatten och det är endast vattenångor som kommer ut, vilket är helt klimatneutralt.

Projektet startade redan 2012, före parisavtalet, när Mariestad behövde en industriell förnyelse. De ville testa nya produkter och när tillfälle gavs avropade de tankstationer från EU och köpte vätgasbilar. Senare byggde de solpaneler för att själva kunna producera vätgas.

Intresset för Mariestads arbete är stort och de tar emot ett par delegationer i veckan. Internationellt sett är intresset ännu större där de bland andra har haft besök från Australien, Saudiarabien, Japan och Ryssland.

Johan Abrahamsson (M), vill understryka att klimatet inte har tid att vänta därför krävs handling.

– Det krävs kommunpolitiker som visar mod och går före. Att göra power-points är inte effektivt, det är handling som krävs och tillägger att man måste anstränga sig. Man kan inte bara kräva att det stiftas lagar och ställa krav på andra. 

– Johan Abrahamsson (M), avslutar med uppmaningen att läsa moderaternas proposition Grön höger och säger att det är omställning på riktigt.

Vi måste få ordning på Sverige. Det räcker att följa de dagliga nyheterna för att konstatera att samhällsutvecklingen går åt fel håll. Sverige sågs länge som ett föregångsland. Numera ligger Sverige i Europatopp när det gäller dödliga skjutningar och vi framhålls allt oftare som ett avskräckande exempel.

Sverige har flera riktigt stora problem att lösa – klimathotet och elbristen, utanförskapet och bidragsberoendet, kriminaliteten och det dödliga våldet.

Sådana problem kan inte mötas med önsketänkande, bortförklaringar, små justeringar eller halvhjärtade utredningar. Stora problem måste mötas med handlingskraft och konkreta reformer. Förr var Socialdemokraterna ett trovärdigt regeringsparti, som i vart fall kunde sköta landet. Så är det inte längre. De är beroende av Miljöpartiet, vilket gör förnuftig politik omöjlig i stora frågor.

Därför vänder jag mig direkt till dig som brukar rösta på Socialdemokraterna. Till dig som börjat tänka att maktskifte kanske är nödvändigt för att få något gjort. Jag vill be dig att låna ut din röst till mig i valet nästa höst. Så att vi kan få ordning på Sverige.

Därför vänder jag mig direkt till dig som brukar rösta på Socialdemokraterna. Till dig som börjat tänka att maktskifte kanske är nödvändigt för att få något gjort. Jag vill be dig att låna ut din röst till mig i valet nästa höst. Så att vi kan få ordning på Sverige.

Förmodligen håller du inte med mig om allt. Kanske håller du inte helt med något parti. Men kanske tänker du att nu har det gått för långt – och att något faktiskt måste göras.

Ställ dig själv frågan: utvecklas Sverige åt rätt håll – eller åt fel? Har de som styr gjort ett bra jobb eller är det dags för någon annan att ta över?

Om du lånar mig din röst i valet i september 2022, lovar jag dig det här tillbaka:

Vi ska få ordning på Sverige. Vi ska fokusera på Sveriges riktigt stora problem och steg för steg ta tillbaka kontrollen.

Vi kommer att söka breda överenskommelser. Vi kommer att samla landet, inte splittra det. Tala med alla och ha respekt även för våra politiska motståndare.

Jag vill ha ditt förtroende för att reformera Sverige på tre centrala områden: Vi ska krossa gängkriminaliteten, säkra tillgången på fossilfri el till rimliga priser och bryta det djupa utanförskapet och bidragsberoendet.

Staten ska stå på de hederligas sida. De som tar ansvar för sig själva och sina barn, de som pluggar, de som går till jobbet, de som betalar skatt till vår gemensamma välfärd. På deras sida ska staten stå. Och på den sidan står jag.

Låna ut din röst – så ska jag göra allt för att få ordning på Sverige!

Ulf Kristersson
Partiledare

Fem nomineringskommittéer, en för vardera riksdags- och regionvalkrets i Västra Götaland, har presenterat förslag till Moderaternas valsedlar inför valet 2022. Förslagen fastställs av en nomineringsstämma lördagen den 20 november.

De presenterade förslagen gäller valsedlar till följande val:

• Riksdagsval, Västra Götalands läns norra
• Regionval, Västra Götalands läns norra
• Riksdagsval, Västra Götalands läns södra
• Regionval, Västra Götalands läns södra
• Riksdagsval, Västra Götalands läns västra
• Regionval, Västra Götalands läns västra
• Riksdagsval, Västra Götalands läns östra
• Regionval, Västra Götalands läns östra
• Riksdagsval, Göteborgs kommun
• Regionval, Göteborgs kommun
• Kommunval, Göteborgs kommun

Här hittar du nomineringskommittéernas förslag till valsedlar.

(Arbetet med valsedlar för kommunval i övriga kommuner i Västra Götaland ser olika ut i olika kommuner och har olika tidsplaner.)

Frågor från media hänvisas till Niklas Claesson, chefsombudsman för Moderaterna i Västra Götaland (kontaktuppgifter).

I Svenskt Näringslivs årliga undersökning och rankning av företagsklimatet är det flera kommuner från Västra Götaland som uppvisar goda resultat. Tanum är den starkaste klättraren av de moderatledda kommunerna.

Bland de moderatledda är det framförallt Härryda, Mariestad och Tanums kommuner som sticker ut i positiv bemärkelse. Härryda ligger i topp och har en andra plats på listan bland landets alla kommuner. Mariestad har förbättrat sitt resultat med 28 placeringar och Tanum är den starkaste klättraren av de moderatledda kommunerna i Västra Götaland. Tanums kommun placerar sig på plats 87 och har förbättrat sitt resultat avsevärt genom att ha klättrat 53 placeringar i årets mätning. Sett i ett längre perspektiv, sedan 2013 har Tanum tagit 180 steg upp på listan.

Kommunstyrelsens ordförande Liselotte Fröjd (M), berättar om arbetet och politiken som har varit avgörande för den positiva utvecklingen och framhåller deras agerade under pandemin som en viktig pusselbit. Redan tidigt i pandemin träffade kommunen företagarna digitalt varannan vecka. De visade att de brydde sig om företagen och de var snabba med anpassningar och att ställa om i förhållande till de nya förutsättningarna. Till exempel var de tidiga med att ge anstånd med fakturor till företagare som inte behövde betala för serveringstillstånd 2021 på grund av att näringen var hårt drabbad.

–        Att besöka företagen kontinuerligt är viktigt berättar Liselotte Fröjd (M), som kommer vara ute på företagsbesök två till tre gånger i veckan, precis som före pandemin. Vi träffas över en kopp kaffe och frågar vad de tycker om kommunen och servicen.

Tanum har två näringslivssekreterare. En som jobbar med företag som vänder sig till besöksnäringen och en som vänder sig till de mer traditionella företagen. Kommunen bjuder även kontinuerligt in till fokusträffar med företagarna för att diskutera större frågor.

–        Viktigast i arbetet har varit att vi har satt upp tre tydliga mål som är kända för alla och som vi hela tiden fokuserar på. Våra mål är att ha ett bra näringslivsklimat, att bygga bostäder och att ha en god service, säger Liselott Fröjd (M).

Andra exempel som skapar trygghet och trivsel är att Tanum under sommartid har haft trängselvärdar som varit ute och rört sig i samhället. Och de har även jobbat med att sätta ut fler bänkar med roliga och lättsamma texter på som bjuder in till att vistas ute mer, stanna upp och ta en fika.

På frågan vilka tips och medskick som Liselott Fröjd (M) kan ge till andra kommuner blir svaret:

–        Sätt ett gemensamt och tydligt mål. Ta sikte på att vara en serviceorganisation. Även om det är en myndighet så är det service man ger. Det är viktigt att ha ett positivt tänkande. Det är viktigt att vara synlig i samhället och att träffa medborgare och företagare är kul.

Under första halvan av september har Moderaterna i Västra Götaland genomfört provval inför valet till riksdag och regionfullmäktige, samt till kommunfullmäktige i Göteborgs stad.

Det är medlemmar i Moderaterna som haft rösträtt i provvalet. 27 procent av medlemmarna har röstat i provvalet. Västra Götaland Södra (Borås/Sjuhärad) har inte deltagit i provvalet och därför finns heller inget provvalsresultat för den valkretsen.

Provvalsresultatet är ett av flera underlag som nomineringskommittéerna har när de sedan utarbetar förslag till valsedlar. Under kommande veckor kommer fem nomineringskommittéer, en för varje riksdagsvalkrets i Västra Götaland, ta fram förslag till valsedlar. Dessa fastställs sedan av en nomineringsstämma den 20 november.

Här hittar du provvalsresultatet.

Deltagande i provvalet 2021

Val	Röstlängd	Röstande	Valdeltagande
Västra Götaland Göteborg Riksdag	1346	394	29%
Västra Götaland Göteborg Region	1346	382	28%
Västra Götaland Göteborg Kommun	1346	435	32%
Västra Götaland Norra Riksdag	1040	269	26%
Västra Götaland Norra Region	1040	273	26%
Västra Götaland Västra Riksdag	1330	312	23%
Västra Götaland Västra Region	1330	337	25%
Västra Götaland Östra Riksdag	1196	303	25%
Västra Götaland Östra Region	1196	306	26%

(Västra Götaland Södra (Borås/Sjuhärad) har inte deltagit i provvalet och därför finns heller inget provvalsresultat för den valkretsen.)

När frågan om att det var stökigt på kvällar och helger gång på gång återkom på satte Moderaterna i Munkedal ner foten och markerade.

– Föräldrar behöver visa vad som är rätt och fel. Det handlar om barnets kontakt med föräldrarna, om hur man beter sig mot kompisar och andra vuxna. Vägen går genom en kontinuerlig dialog med barnen som behöver starta vid tidig ålder, säger Martin Svenberg-Rödin, (M) ordf. kultur- och fritidsnämnden i Munkedal.

Skadegörelse och annat bus i Munkedal var omfattande, särskilt vid skolan som hade en blivit en plats att hänga på fritiden.  Frågan var ett återkommande ämne på kultur- och fritidsnämndens möten. Droppen var nådd, det behövde hända något som ledde till minskad skadegörelse och gav varaktig förändring.

Martin Svenberg-Rödin (M), ordf. kultur- och fritidsnämnden berättar att de var fyra moderater från olika nämnder som tillsammans gick ut i media och talade om vikten av att föräldrar måste ta ansvar för sina barn, fostra och vägleda i vad som är rätt och fel.

Artikeln väckte debatt. Martin Svenberg-Rödin (M) kan se att det har blivit en positiv förändring som framför allt märks i facebook-grupper där det har blivit ett ökat engagemang och att bilder läggs upp på skadegörelse med frågan ”Vet ni vad era barn gör på helgen?”.  

– Som förälder kan man inte ha koll hela tiden, men man behöver ha en aktiv dialog om vem dom träffar ute och på nätet och att ta kontakt med kompisarnas föräldrar är också viktigt för att vara närvarande och aktiv i föräldrarollen, säger Martin Svenberg-Rödin (M).

När frågan om föräldraansvar kommer upp hamnar skolans roll ofta i centrum. En anledning är att det är platsen för flera händelser, men också för att skolans roll behöver diskuteras. Martin Svenberg-Rödin (M) uttrycker det såhär:

– Det är som att föräldrarnas ansvar i många fall har upphört och är överlämnat till skolan med argumentet att det är skolan som träffar dem mest. Och att det finns tankar om att när barnen kommer hem från skolan så är de färdiguppfostrade för dagen.

– Skolan ska göra det som dom är bra på och det är att utbilda. När föräldrar tar sitt ansvar och föregår med gott exempel blir barn och unga mer medvetna och får en trygg plattform. Tryggheten lyfter ungdomarna som istället för att busa tar ansvar för skolarbetet. Allt hänger ihop.

I Munkedal arbetar kommunen förebyggande på flera sätt bland annat genom samarbete mellan skolan, socialtjänst och polis. Exempel på andra viktiga aktörer är socialpedagogerna och fritidsledarna som bland annat har ett café på högstadieskolan. Martin Svenberg-Rödin (M), avslutar med att säga:

– Det är viktigt att skilja på kommunens och det civila vuxensamhällets roll. I frågan om att vägleda barn och unga och ge dem en trygg tillvaro är det varken fler sim- eller bowlinghallar som är svaret på frågan, utan det är föräldrarna och andra vuxna som måste närvara och vägleda i vad som är rätt och fel. 

Problemen med kriminella nätverk och organiserad brottslighet är stora och är ett hot mot tryggheten i vardagen. Kommunerna gör mycket men kan göra ändå mer tillsammans med statliga myndigheter om regeringen agerar.

Göteborgs kommun har ett mål om att det inte ska finnas några utsatta områden 2025. När vi träffar kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Axel Josefson (M), förklarar han att ett särskilt utsatt område är en definition som polisen använder och att det betyder att de utsatta områdena ska vara bortplockade från polisens lista till 2025.

– Det är ett mycket tufft mål, men vi är fast beslutna om att vi ska lyckas. Det här är en mycket viktig fråga för göteborgarna säger Axel Josefson, (M) och berättar om åtgärderna som pågår för att minska problemen.

– Vi har i gång många olika insatser. Dels finns trygghetsskapande insatser som handlar om mer trygghet i området, som kameror och ordningsvakter. Sedan handlar det också om att skapa framtidsmöjligheter för människor i området. Där det finns en hög arbetslöshet behöver människor komma i jobb. Det handlar om att satsa på skolan och om att ställa krav i socialtjänsten. Vi har en bred palett med verktyg.

Förekomsten av kriminella nätverk märks på olika sätt, inte minst i Göteborg. Hur arbetar ni för att begränsa möjligheterna för kriminella nätverk, exempelvis genom att stävja bidragsfusk?

– Vi gör flera olika saker. Dels har vi en offensiv agenda när det gäller kommunens egna verksamheter och skärpa tillsynen för att stävja bidragsfusk. Vi är också en del av ett projekt tillsammans med Skatteverket om folkbokföringen för att säkerställa att vi vet vilka som bor i våra områden. Vi driver ett projekt med Polisen om svarta kontrakt och hur vi kan motarbeta sådana. Vi jobbar med flera olika aktörer för att få ordning och reda i våra bostadsområden och för att skapa större trygghet för de göteborgare som bor där, berättar Axel Josefson (M).

– Nyligen skrev Axel Josefson (M) tillsammans med andra lokala moderata företrädare i Dagens Samhälle om hur staten kan bidra till att stärka den lokala brottsbekämpningen. Av artikeln framgår att de kriminella nätverken kan bekämpas mer effektivt genom myndighetssamverkan och att regeringen av den anledningen borde ge de statliga myndigheterna i regleringsbreven ett generellt samverkansuppdrag för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Statliga myndigheter kan dra nytta av kommunernas möjligheter att oanmält granska kaféer, restauranger och även lokaler genom krav på brandskydd och andra kontroller som åligger kommuner. Även i fråga om socialtjänstens förebyggande arbete borde sekretessen mellan kommuner och myndigheter kunna brytas.

Finns det fler åtgärder där staten behöver gå hand i hand med kommunen?

– Alla kommuner i Sverige behöver hjälp från staten. Dels handlar det om att vi behöver fler poliser, de är alldeles för få. Nu tvingas vi stötta upp med ordningsvakter. Sedan handlar det också om skärpt lagstiftning och strängare straff. Vi måste få bort vissa individer på gatorna, och när de blivit dömda ska de inte komma tillbaka, avslutar Axel Josefson (M).

Skara med Ylva Pettersson (M), kommunstyrelsens ordförande i spetsen lovar med nytt medborgarlöfte att tillsammans med polisen höja företagsklimatet i frågan om brottslighet och otrygghet. Trygghetsfrågan är central i Skara och tillsammans med det lokala näringslivet och polisen har de hittat nya former för ett trygghetsskapande arbete.

 

Genom att involvera näringslivet i medborgarlöftet har Skara utmärkt sig bland kommuner och ligger i framkant med att skapa bättre förutsättningar för det lokala företagsklimatet. En framträdande faktor att komma till rätta med är kopplingen till att vara utsatt för brott. När otryggheten breder ut sig får det återverkningar som att det kan bli svårt att anställa och i övrigt växa som företag.

Ylva Pettersson (M) berättar att när hon träffade Svenskt Näringsliv för att tala om företagsklimatet blev det tydligt hur viktig trygghetsfrågan var för företagsklimatet. Det stod även klart att den naturliga kopplingen mellan polis och näringslivet saknades och att parterna behövde rum för att mötas.

För att uppfylla löftet om ökad trygghet i företagsklimatet har Ylva Pettersson (M) tagit initiativ till förändrade arbetssätt. Numera är kommunens näringslivsstrateg med i det lokala Brottsförebyggande rådet, Brå. Och i arbetet Effektiv Samordning för Trygghet (EST) som har träffar varje vecka är både näringslivet, företagarna och centrumhandeln med.

På fråga om vad som står högst på dagordningen från näringslivets sida, blir svaret att det är önskemål om att få vara med i stadsplaneringen för att minska skadegörelse och otrygga platser. Frågan om fler kameror kommer att tillmötesgås, både genom ansökan från polisen och kommunen.

Samarbetsavtal om ungdomars livsvillkor
Ett annat viktigt löfte som finns med sedan tidigare år är kommunens löfte om att utveckla det långsiktiga arbetet med frågor som berör ungdomars livsvillkor, som trygghet, psykisk hälsa, droganvändande och kriminalitet. För arbetet avsätts två miljoner kronor per år i en förvaltningsövergripande post där omsorg och skola samverkar.

– En framgångsfaktor för arbetet med barn och unga i utsatthet är att det finns specialanställda projektledare som har ett fritt utrymme där kompetenser kan mötas utifrån behov och skapa en frizon mellan skola och omsorg, säger Ylva Pettersson (M). Det är viktigt att budgeten i sig inte står i vägen och utgör hinder för arbete med att nå barns bästa.

Medborgardialogen
Samarbetsavtalet och medborgarlöftet har funnits i Skara i fem års tid. Varje år görs en enkät och det har visat sig att fler känner till konceptet och det blir allt mer inarbetat bland medborgarna. Som komplement till enkäten erbjuds tillfällen där alla är välkomna förbi för att bidra, säga sitt och lämna åsikter. På grund av pandemin blev torget förra årets mötesplats. Hur invånarna bjuds in till dialog i riktiga samtal i år är ännu inte bestämt. Ylva Pettersson (M) menar att det är viktigt att det erbjuds tillfällen för medborgare att prata trygghetsfrågor.

– Om man vill förtjäna rätten att vara missnöjd ska man också aktivt ha bidragit till att förändra.

En av de större utmaningarna är att det finns ett glapp mellan den upplevda otryggheten och den faktiska otryggheten.

– Vi är tryggare i Skara än vad man känner sig. Det finns inte många uteserveringar, nattklubbar eller krogar och är man hemma och inte upplever hur det är ute är det lätt hänt att man får fel uppfattning om hur det egentligen är. 

Det finns en förhoppning om att fler är aktiva i att prata om otryggheten och vad som kan göras.

– Är man med och påverkar och har inflytande då blir man tryggare samtidigt som man aktivt bidrar till att skapa trygghet, avslutar Ylva Pettersson (M).