Kategori: Nyhet

Vi moderater sätter tryggheten främst. Under 2024 rullas reform för reform ut för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Månad för månad kommer det bli svårare att vara kriminell i Sverige, skriver justitieminister Gunnar Strömmer, tillsammans med Moderaternas förstanamn i länets kommuner.

Vår plan är tydlig: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. I botten ligger historiskt stora resursförstärkningar till rättsväsendet, från 69 till 90 miljarder kronor mellan 2023–2026.

Under en lång rad av år har vi sett en förfärlig utveckling där flera oskyldiga har drabbats och mist livet i skjutningar, sprängningar och annat grovt våld. Det är en brottslighet som finns såväl i Uppsala som i länet och hela landet.

Trots detta finns det flera skäl till hoppfullhet. Vi talar då inte minst om de poliser, åklagare, socialsekreterare, lärare och många fler som varje dag går till jobbet för att göra allt de kan för att vända utvecklingen. För att rusta barn med kunskap och för att skapa trygghet i hela vårt län.

Regeringen har sedan tillträdet satsat stora resurser och beslutat om mönsterbrytande åtgärder för att återupprätta tryggheten i Sverige. Brottsbekämpningen har fått tillgång till nya effektiva verktyg. Vi har tillsatt en ny polisledning med ett tydligt förändringsuppdrag, bland annat om ökad lokal polisnärvaro. Och i stort sett är alla reformer i Tidöavtalet igångsatta.

Redan under 2024 kommer vi att se resultat av det här arbetet. Månad för månad blir det svårare att vara kriminell Uppsala och hela Sverige.

• Januari: Dubbla straff för grovt vapenbrott. Vi dubblar minimistraffen för den som hanterar vapen eller sprängmedel, från två års fängelse till fyra.
• Februari: Vistelseförbud. Polisen ska ges möjlighet att förbjuda gängkriminella från att vistas i ett visst område för att förhindra brottslighet.
• Mars: Visitationszoner. Polisen ska kunna införa en så kallad säkerhetszon inom ett visst område och under en viss tid för att söka efter vapen och andra farliga föremål i förebyggande syfte.
• April: Stärkt skydd för polisanställda. Poliser som arbetar i fronten mot de kriminella nätverken ska kunna signera beslut och handlingar med annat än eget namn.
• Maj: Vräkning av kriminella. Det ska bli lättare att säga upp hyresgäster som har begått brott, bland annat på grund av brottslighet som skapar otrygghet för andra boende.
• Juni: Ökade möjligheter att ta brottsvinster Rättsväsendet ska kunna ta oförklarade kontanter och lyxartiklar som inte står i rimlig proportion till en persons legitima inkomstkällor.
• Juli: Fler preventiva tvångsmedel. Fler tvångsmedel, bland annat hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas för att förhindra allvarlig brottslighet som begås till exempel inom kriminella nätverk.

Om vi håller hjärtat varmt och huvudet kallt, om vi förstår att verkligheten kräver att vi måste göra på ett nytt sätt för att åstadkomma förändring, om vi arbetar tillsammans och inte ger upp hoppet – då är ett tryggare, säkrare och friare Uppsala och Sverige möjligt.

Gunnar Strömmer, justitieminister

Therez Almerfors, oppositionsråd Uppsala

Sofia Andersson, oppositionsråd Uppsala

Fabian Sjöberg, kommunstyrelsens ordförande Östhammar

Martin Sahlberg, oppositionsråd Älvkarleby

Peter Book, kommunstyrelsens ordförande Enköping

Catherine Öhrqvist, kommunstyrelsens ordförande Håbo

Emma Lokander, vice ordförande kommunstyrelsen Tierp

Bo Andersson, oppositionsråd Heby

Thor Övrelid, oppositionsråd Knivsta

Omvandla döytor till rörelse- och aktivitetsytor, inför ett Uppsala winter zone och erbjud en meningsfull fritid till fler barn och unga. Det är tre initiativ som Moderaterna i idrotts- och fritidsnämnden presenterar för att utveckla Uppsala till en tryggare och roligare kommun för framför allt barn och unga.

• Vi vill öka möjligheterna för de som vill vara fysiskt aktiva, både inom och utanför organiserat föreningsliv. Det finns goda möjligheter att utveckla ett mer aktivt, tryggt och idrottsvänligt Uppsala, säger Edvin Alam (M) vice ordförande i idrotts- och fritidsnämnden.

När man går runt i Uppsala ser man potentialen att använda det vi har på ett mycket bättre sätt. Tänk om man skulle kunna använda torg till skridskoåkning eller basket! Vi vill utveckla oanvända lekparker, gågator, torg och ytor som inte används på dygnets alla timmar och omvandla dem till rörelse- och aktivitetsytor.

Summer Zone har varit en trygg oas under en oerhört mörk period i Uppsala. Vi vill utveckla verksamheten så att Summer Zone finns på fler platser i kommunen och utreda möjligheten till ett Uppsala easter/sport/autumn/winter Zone. Kommunen behöver inte driva eller finansiera verksamheten utan bör inleda samarbete med idrottsrörelsen. Kultur- och läxhjälpsverksamheter bör även ges utrymme att finnas i verksamheterna.

För att utöka möjligheten till fritidsaktiviteter för fler barn föreslår vi att Uppsala kommun ska kunna erbjuda idrotts- och fritidsaktiviteter som en insats. Arbetssättet skulle kunna likna det som finns avseende fysiskt aktivitet på recept (FaR). Men i stället för att det är en legitimerad personal inom hälso- och sjukvården som utfärdar receptet så kan det vara personal inom socialtjänsten. Prioriterade grupper som kan vara aktuella för insatsen kan exempelvis vara barn som är hemmasittare, finns i riskzon för kriminalitet eller har en bristfällig familjesituation.

Presskontakt:
Sara Hägerström Vidhög
072-547 43 48

Den senaste tidens utveckling med skjutningar och sprängdåd är mörk och oacceptabel. Vi befinner oss i ett för Uppsala nytt, brådskande läge. Människor som blivit drabbade av en skottlossning eller sprängning mot sina hem söker skydd för att de inte längre vågar eller rent praktiskt kan bo hemma. Moderaterna i Uppsala föreslår nu att Uppsala kommun inrättar en grupp för ett mer omfattande krisstöd som kan arbeta både långvarigt och uppsökande.

• Vi har fått rapporter om att det leks gängkrig på skolgården och att barn berättar om ont i magen av oro för att släktingar eller en själv ska drabbas av något hemskt. Genom ett utvecklat krisstöd kan vi arbeta uppsökande mot dessa barn och direkt mot människor som drabbas av dåd, säger Sofia Andersson (M), kommunalråd och vice ordförande i socialnämnden.

• Det är politikens främsta uppgift att säkra tryggheten för alla Uppsalabor. Kommunen ska inte vara överallt, men stark där den behövs som mest – människor som drabbas av det hänsynslösa våldet måste få stöd, säger Therez Almerfors (M) kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.

Kommunen har ett krisstöd som aktiverades exempelvis under sprängningen i Fullerö och som gjorde stora och viktiga insatser för de direkt drabbade under de första kritiska timmarna. Däremot har det väckts kritik kring att det inte funnits långvarigt eller uppsökande stöd för de som behövt det när en sprängning eller skottlossning ägt rum. Därför behövs ett mer omfattande krisstöd bestående av kommunen och relevanta aktörer från civilsamhället.

Presskontakt:
Sara Hägerström
072-547 43 48
[email protected]

Det är ett svårt ekonomiskt läge. Sveriges regioner befinner sig i en situation där många nu tvingas ta till drastiska besparingsåtgärder. Vi har, tillsammans med våra medarbetare, tagit ansvar för ekonomin genom att spara i ladorna i goda tider vilket underlättar Region Uppsalas möjligheter att möta en ansträngd ekonomi. Vår plikt som förtroendevalda måste vara att ta långsiktigt ansvar för regionen och länsbornas bästa trots kriser och tuffa tider. Ett stort städjobb är i gång där vi nu ser över all administration och lägger ner en förvaltning för att säkra fokus på Region Uppsalas kärnuppdrag. Vi ska ge fler patienter vård i tid, vård ska flyttas närmre patienten och vi ska se till att vår kollektivtrafik är tillförlitlig och konkurrenskraftig.

Sveriges kommuner och regioner skriver i sin senaste ekonomirapport att vi är inne i en ny fas där regioner och kommuner måste fatta beslut om hur en ansträngd ekonomi ska hanteras på både kort och lång sikt. I ljuset av detta har Alliansen ett antal tydliga prioriteringar.

På kort sikt måste vi fortsatt säkerställa att vår region erbjuder invånarna en god vård med hög kvalitet, samtidigt som varje skattekrona hanteras med extra stor varsamhet genom kloka besparingar där det bedöms vara möjligt.  Vi ska inte bidra till kris- och panikåtgärder som innebär patientosäkra nedläggningar och skattehöjningar. Det här är möjligt att undvika tack vare att vi har prioriterat kostnadsmedvetenhet och långsiktighet framför populistiska utspel. Hade vi lyssnat på motståndarna hade det saknats reserver för tuffa tider. Parallellt pågår även ett tufft och målinriktat arbete med att fasa ut beroendet av hyrpersonal tillsammans med övriga regioner i landet.

På lång sikt ska vi modernisera regionen och skapa bättre medarbetarerbjudanden för våra anställda. Det arbetet är redan påbörjat.

Vi ser nu över all onödig administration inom Region Uppsala. Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, trafikplanerare och andra medarbetare ska fokusera på kärnuppdraget i stället för att ägna sin tid åt att producera styrdokument. Detta är särskilt viktigt i en tid då inflationen äter upp värdet av varje skattekrona.

Vi lägger även ner en förvaltning för att flytta resurser som kan arbeta för att stärka vår strategiska förmåga och ge medarbetarna bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt arbete.

Att utveckla medarbetarerbjudandet är viktigt, vi vill exempelvis utveckla ett system för att belöna våra trotjänare, medarbetare som varit länge i regionen.

Vi ska se över alla vårdförlopp och säkerställa att patientens resa genom vårdkedjan fungerar redan från första besöket på vårdcentralen till specialistvården på Akademiska. Fungerar patientens resa förbättras även möjligheterna att skapa en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare, vi undviker flaskhalsar och tillgängligheten ökar. Specialistvård som kan flytta ut från sjukhusen ska göra det, ett exempel på att flytta vården närmare patienterna är enklare cancerbehandlingar på Gränby centrum som öppnar i slutet av året.

Vi har några tuffa år framför oss och mycket arbete återstår med att bli en attraktiv arbetsgivare, skapa en effektiv organisation och ständigt arbeta med att jobba smartare. Det kommer krävas en del tuffa prioriteringar och besparingar. Men med det arbete vi har påbörjat är det fullt möjligt. Vi ska värna värdet av varenda skattekrona samtidigt som vi rör oss mot framtidens vård, med bättre kvalitet och högre tillgänglighet, oavsett var i länet man bor. Allt annat vore att svika länets invånare i en tuff tid.

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M)

Björn-Owe Björk, regionråd (KD)

Unn Harsem, regionråd (C)

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)

Region Uppsala tar ett helt nytt grepp för att trycka tillbaka den organiserade välfärdsbrottsligheten. Ett viktigt steg är en specialiserad funktion som tillsammans med länets kommuner kan ta ett samlat grepp mot oseriösa aktörer.

Den organiserade brottsligheten försöker slå sig in på sjukvårdsmarknaden, enligt varningar från bland annat Ekobrottsmyndigheten och IVO. Regeringens bidragsbrottsutredning har även konstaterat att fusk och välfärdsbrott utgör en grundförsörjning för kriminella aktörer. Den totala omfattningen i Sverige beräknas varje år uppgå till cirka två till fyra procent av värdet av all upphandlad verksamhet. Det kan handla om bedrägerier, korruption och andra regelbrott riktade mot bland annat vårdcentraler och andra delar av regionens sjukvård. Totalt skulle detta motsvara flera miljarder kronor för regionerna.

Region Uppsala ser ett större behov av informationsutbyte för att kunna kontrollera oseriösa aktörer som redan tidigare försökt etablera sig i andra verksamheter, exempelvis kommunal äldreomsorg eller andra regioner. Det saknas idag nationella strukturer för att kontrollera de fallen på ett systematiskt sätt. Därför kommer Uppsala läns kommuner involveras i arbetet för att lättare kunna upptäcka aktörer som försöker röra sig mellan kommunal och regional verksamhet.

Välfärdsbrotten drabbar regioner och kommuner ekonomiskt men de drabbar framför allt invånarna vars skattepengar riskerar att hamna i orätta händer samtidigt som det äventyrar patientsäkerheten hos de som söker vård, säger Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M).

Det finns en myt om att det här är ett fenomen enbart inom privat regi vilket inte stämmer. Olika former av brott och fusk kan tyvärr förekomma i både privat och offentlig regi. Det är ytterst angeläget att välfärdsbrottslighet snabbt identifieras så att vi kan säkerställa att våra skattemedel inte finansierar organiserad brottslighet som exempelvis den senaste våldsvågen i vårt län. Oseriösa aktörer och organiserad brottslighet hör inte hemma i svensk välfärd, avslutar Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M).

Funktionen utreds nu av Region Uppsalas regiondirektör och planeras vara på plats under början av 2024. I arbetet ingår att utreda hur länets kommuner och även andra relevanta aktörer kan involveras.

Debattartikel

Länk till debattartikel i Altinget: Alliansen Region Uppsala: Så ska vi stoppa välfärdsbrottsligheten – Altinget: Vård och Hälsa

Kontakt

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M)

Telefon: 076 – 785 41 72

E-post: [email protected]

Daniel Strandberg, politisk sekreterare (M) 
Telefon: 072 – 202 15 25 
E-post: [email protected]

Den organiserade brottsligheten försöker slå sig in på sjukvårdsmarknaden, enligt varningar från bland annat Ekobrottsmyndigheten och IVO. Det skadar förtroendet för vår välfärdsmodell, regionernas ekonomi och framför allt länsbornas möjlighet till effektiv och nära vård. Vi måste göra allt för att säkerställa att inte en enda krona går från vår välfärd ner i kriminellas fickor. Därför tar vi nu ett helt nytt grepp för att trycka tillbaka den organiserade välfärdsbrottsligheten. Ett viktigt steg är en specialiserad funktion som tillsammans med länets kommuner kan ta ett samlat grepp mot de oseriösa aktörerna.

Regeringens bidragsbrottsutredning konstaterade att fusk och välfärdsbrott utgör en grundförsörjning för kriminella aktörer. Den totala omfattningen i Sverige beräknas varje år uppgå till cirka två till fyra procent av värdet av all upphandlad verksamhet. Det kan handla om bedrägerier, korruption och andra regelbrott riktade mot bland annat vårdcentraler och andra delar av regionens sjukvård. Totalt handlar detta om flera miljarder för regionerna.

Välfärdsbrotten drabbar regionerna ekonomiskt men de drabbar framför allt länsborna vars skattepengar riskerar att hamna i orätta händer samtidigt som det äventyrar patientsäkerheten hos våra invånare. Det finns en myt om att det här är ett fenomen enbart inom privat regi. Det stämmer inte. Brotten kan ta sig olika uttryck men kan tyvärr förekomma i både offentlig och privat regi och skadar allvarligt förtroendet för hälso- och sjukvården.  

Redan idag pågår ett omfattande arbete inom Region Uppsala mot välfärdsbrottslighet, bland annat genom kontroller av nya vårdgivare och löpande uppföljningar av avtal för att kunna identifiera oseriösa aktörer. Region Uppsala deltar även i projektet Municipal som initierades inom det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Men vi behöver göra mer.

Framför allt behöver vi bättre möjligheter till informationsutbyte. Vi behöver kunna kontrollera om oseriösa aktörer som försöker etablera sig har haft avtal i en annan region eller kommun. Det kan handla om en oseriös aktör inom kommunal hemtjänst som blivit upptäckt. Idag saknas nationella strukturer för att kontrollera om samma aktör exempelvis försöker starta en vårdcentral.

Vi är beredda att göra vad vi kan inom Region Uppsala för stärka det här arbetet och se till att inte en enda krona går till de kriminella gängen. Därför inrättar vi en specialiserad funktion som får i uppdrag att ta ett helhetsgrepp kring välfärdsbrottsligheten. På så sätt skapar vi snabba vägar för att rapportera och upptäcka välfärdsbrott inom regionen. För den kriminelle spelar det mindre roll om de begår brott i regionens eller i kommunens verksamhetsområden. Därför är det väldigt viktigt att kommunerna involveras i arbetet så att vi kan dela information om aktörer som försöker röra sig mellan kommunal och regional verksamhet.

Det är ytterst angeläget att snabbt identifiera välfärdsbrottslighet för att säkerställa att våra skattemedel inte finansierar organiserad brottslighet som exempelvis den senaste våldsvågen i vårt län. Oseriösa aktörer och organiserad brottslighet hör inte hemma i svensk välfärd. 

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M)

Björn-Owe Björk, regionråd (KD)

Unn Harsem, regionråd (C)

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)

Cecilia Linder, regionråd (M)

Helene Zeland Bodin, (C)

Uppsala är en fantastisk kommun, en anrik studentstad och Sveriges största landsbygdskommun. Med två världsledande universitet, huvudkontor för globala läkemedelsföretag och ett starkt näringsliv borde bilden av vår kommun vara ljus. Men just nu får något annat sätta bilden av vad Uppsala är. Skjutningar, sprängdåd och utbredd gängkriminalitet håller delar av Uppsala i ett järngrepp och skördar oskyldiga människoliv.

Att varannan Uppsalabo nu oroar sig över brottsligheten i Uppsala är förståeligt, men oroande. Den som inte är trygg är inte fri – därför förblir återställd trygghet vår högsta prioritet när vi nu presenterar Moderaternas förslag till budget. 

Det ekonomiska läget ställer höga krav på god ekonomisk hushållning och ansvar för Uppsalabornas skattepengar. Vi avbryter spårvägen, prioriterar över 50 extra miljoner till klassrummen och 58 miljoner till ökad trygghet samtidigt som vi sänker skatten så att Uppsalaborna får behålla mer i plånboken. I vårt budgetförslag prioriterar vi ett tryggare, grönare, friare Uppsala. 

Det är politikens viktigaste uppgift att se till att alla Uppsalabor kan röra sig fritt i det offentliga rummet utan rädsla för överfall, rån eller skjutningar. Läget i vår kommun oroar, men vi är hoppfulla inför att utvecklingen kan vändas. Vi välkomnar regeringens kameraoffensiv och vill utöka antalet trygghetskameror samt området där ordningsvakter får verka för att kunna stärka samarbetet med Polisen.

Vi vill införa en trygghetsfunktion där Uppsalabor enkelt kan rapportera in sådant som upplevs som otryggt i den offentliga miljön och upprätta en samordnande trygghetscentral. För att få bukt med oroligheterna i vår kommun på lång sikt behövs en trygghetsoffensiv med satsningar på socialtjänsten och skolan för att förhindra att fler barn dras in i kriminalitet. För att tidigt fånga upp barn och unga i riskzonen vill vi se stärkt föräldraansvar, fler socialsekreterare i skolan och förbättrad elevhälsa.

Uppsalas framtid avgörs av att skolan fungerar eftersom det är i skolan grunden för framtiden läggs. Skolan ska vara trygg och alla elever ska utmanas i sitt lärande. Det förutsätter att lärare får vara lärare och att den administrativa bördan minskar så att fokus kan läggas på elevernas kunskapsutveckling. Alla Uppsalas elever ska klara skolan med godkända betyg, därför behövs tidigare och tydligare återkoppling. Uppsala kommun bör gå ut med en rekommendation om att alla Uppsalas kommunala skolor bör införa betyg från årskurs fyra. 

Moderaterna vill se en hållbar utveckling och tror på framtidens klimatsmarta och innovativa tekniklösningar som en viktig del i att minska utsläppen. I Uppsala kommun ska det vara lätt att göra klimatsmarta val och välja miljövänliga alternativ. Elektrifieringen går snabbt och fler vill köpa en elbil, men det förutsätter att samhället är utvecklat för detta, att framkomligheten säkras och att det finns tillräckligt med elkapacitet och fossilfri el.

Den som vill sätta upp solceller på sitt tak borde få göra det i mycket större utsträckning än idag och kommunen ska inte vara en bromskloss och säga nej med hänvisning till att det inte passar in på taket eller omgivningen. När nya områden byggs ut ska det göras med fokus på trygghet och kvalitet, snarare än täthet och genom att öka byggandet i trä kan koldioxidutsläppen i byggprocessen reduceras. 

Med en kommunal skattesats på 21,14 procent befinner sig Uppsalas skattetryck långt över snittet bland kommunerna i exempelvis Stockholms län. Det finns ingen anledning till att Uppsalas verksamheter ska kosta mer än de gör i jämförbara kommuner. Precis som hushållen nu tvingas göra prioriteringar i sina utgifter behöver kommunen ta ansvar för att de som jobbar inte får ytterligare utgiftssmällar. För att Uppsala ska vara en attraktiv plats i Mälardalsregionen och för att det alltid ska löna sig att jobba bör skatten sänkas. 

Kommunen ska inte vara överallt, men stark där den behövs som mest. Moderaterna lovar inte allt åt alla, men vi håller det vi lovar. 

Therez Almerfors (M), gruppledare och kommunalråd

Sofia Andersson (M), vice gruppledare och kommunalråd

I takt med att antalet riktade statsbidrag till kommuner och regioner har vuxit har också kritiken mot dem vuxit. Med tanke på den mycket ansträngda ekonomiska situation som alla kommuner och regioner befinner sig i är det hög tid att initiera en reform som omvandlar huvuddelen av de riktade bidragen till generella.

Ett riktat statsbidrag används när staten vill att kommunerna och regionerna ska genomföra en viss verksamhet där ansvaret inte är statens, utan egentligen ligger på kommunal eller regional nivå. Det kan handla om inköp av läroböcker eller studielön för sjuksköterskor. Syftet med bidragen är gott, men de försämrar den kommunala eller regionala ekonomin på ett allvarligt sätt i och med att styrningen av ekonomin försvåras.

Vi har läst de främsta samtida granskningarna av hur de riktade statsbidragen fungerar samt några av dem som gjorts i det förflutna. På det hela taget går det inte att finna några positiva omdömen om de riktade statsbidragen.
I de senaste utredningarna kan vi till exempel läsa vad Statskontoret hade att säga 2022: ”Vi bedömer att den stora mängden riktade statsbidrag i sig orsakar onödiga administrativa merkostnader”. Riksrevisionen uttalade sig 2017: ”Sammantaget är ett av de allvarligaste problemen att den stora mängden statsbidrag orsakar splittring och försvårar, ibland omöjliggör, både fokusering och långsiktig planering hos huvudmännen”. Myndigheten för vårdanalys skrev 2022: ”Användningen av riktade statsbidrag brister när det gäller förberedande analys och prioritering, långsiktighet i genomförandet samt förutsättningarna för uppföljning. Det innebär att bidragen riskerar att inte leda till långsiktig utveckling.”

De utvalda citaten är inga tillfälligheter utan liknande uttalanden finns i de två utredningarna Kommunutredningen (SOU 2020:8) och Tillitsutredningen (SOU 2018:47). Vidare har samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommit fram till samma sak och kritiserat de riktade statsbidragen både när organisationen haft socialdemokratisk ledning och när den varit borgerlig.

Men det slutar inte där. För när vi ser tillbaka historiskt visar det sig att kritiken mot de riktade statsbidragen inte är ett nytt fenomen. ”Även om det av varje särskild statsbidragsförfattning direkt föranledda administrativa och kamerala arbetet för kommunerna kan te sig relativt enkelt och mindre betungande, torde icke kunna bestridas, att den samlade arbetsbördan för de kommunala organen till följd av statsbidragssystemets utformning som en mängd speciella bidrag är betydande”, konstaterade man i en utredning 1952 (SOU 1952:44). Liknande omdömen fälls i utredningar från 1977 (SOU 1977:44) och 1991 (SOU 1991:98).

Efter 1991 års utredning påbörjades en större reform och många riktade statsbidrag omvandlades till generella samtidigt som hela systemet för kommunal utjämning gjordes om. Antalet riktade statsbidrag var då endast omkring 70. I dag är de 181, det vill säga fler än det dubbla.

Listan över vilka problem de riktade statsbidragen ställer till med är lång och väl känd inom det regionala och kommunala Sverige. De skapar onödig byråkrati, försvårar ekonomisk planering lokalt och skapar ojämlikhet mellan kommunerna eftersom småkommuner inte har administrativa resurser att lägga på att söka bidrag.

Eftersom samtliga professionella utvärderingar av de riktade statsbidragen som har gjorts, både i närtid och historiskt, visar att de är dysfunktionella är det hög tid att på nytt göra en större reform av systemet.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala

Stefan Olsson (M), riksdagsledamot för Uppsala län

Uppsala län är den region i Sverige som växer allra mest. Ett bra geografiskt läge med närhet till huvudstaden, goda kommunikationer och ett konkurrenskraftigt näringsliv med stor tillväxt bidrar till att människor vill bo och verka i vårt län. Dessutom har vi två framstående universitet och en stark life science-sektor, vars produkter och tjänster har nytta för patienter och sjukvård i både länet, landet och i vår omvärld. Det har vi anledning att vara mycket stolta över.

Region Uppsala har till uppdrag att främja vård och god hälsa för länets invånare. När länet växer samtidigt som vi tack vare medicinska framsteg blir allt äldre ökar behovet av att kunna leverera vård till fler. Den digitala utvecklingen skapar möjligheter men ställer samtidigt stora krav på att kunna anpassa, utveckla och investera i framtidens sjukvård. En av flera pusselbitar i det arbetet innefattar att sjukvård, forskning och näringsliv genom innovation och ett tätt samarbete kan utveckla tjänster, produkter och arbetsformer som gynnar personal, patienter och kostnadseffektiva investeringar.

Därför går vi nu fram med en ny strategi för Region Uppsalas innovationsarbete. Genom strategin sätter Region Uppsala ramarna för hur hälso- och sjukvården tillsammans med forskningen, life science-sektorn och övriga delar av näringslivet kan ta fram innovativa lösningar som kan underlätta för exempelvis digitalisering, flexibla arbetssätt i vården, förbättrad arbetsmiljö, hållbarhetssatsningar, minskad administration och plattformar för bra samarbeten. 

Strategin gör att kan skapa en långsiktig plan för hur Region Uppsala bör och kan arbeta med att stärka innovationsarbetet. På så vis kan vi röja hinder som kan stå i vägen för nya effektiva idéer, metoder och insatser som är nödvändiga för att svara upp på problem och utmaningar som både medarbetare och patienter möts av vårdkedjan.

Region Uppsala som organisation måste vara flexibel för att kunna skala upp och skala ner beroende på omständigheter och samtidigt hitta arbetssätt som fungerar under olika förutsättningar, där pandemin och ett osäkert säkerhetsläge är två exempel. Det här kommer vara viktiga delar även framåt i hälso- och sjukvården liksom för tandvården, där arbetet med att möta olika utmaningar och fördela begränsade resurser måste kunna understödjas av ett starkt och framgångsrikt innovationsarbete.

Det verkliga förändringsarbetet sker genom våra duktiga och erfarna medarbetare i hälso- och sjukvården. Däremot kan en ny innovationsstrategi ses som ett sätt att skapa ramar och förutsättningar som kan underlätta specifikt det arbetet. Innovation, samarbete samt gemensamma lösningar är en av många pusselbitar för en stärkt hälso- och sjukvård som gynnar såväl medarbetare som patienter.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Björn-Owe Björk (KD), regionråd

Unn Harsem (C), regionråd

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd

En del politiska företrädare har den senaste tiden ansträngt sig för att måla upp bilden av länets tågtrafik i förfall sedan Mälartåg började köra Upptågets sträckor, vilket eldat på irritationen bland pendlare. Vi beklagar det men har samtidigt full förståelse för de problem som resenärerna upplever. Det har bland annat varit signalfel, överfulla tåg, förseningar och inställda avgångar. Det förnekar ingen. Men de som utifrån det drar slutsatsen att alla problem börjar och slutar med Mälartåg landar enligt oss fel. Mälartåg är det långsiktigt bästa för regiontrafiken. Eget Upptåg är det inte.  

Mälartåg är det tågsystem som trafikerar hela Mälardalen och organiseras av bolaget Mälardalstrafik, vilket ägs gement av sex regioner inklusive Region Uppsala. Tågen körs i sin tur av MTR. Arbetet med vad som i dag är Mälartåg startade på 90-talet då man såg ett behov av ett gemensamt huvudmannaskap för tågtrafiken i Mälardalsregionen. Sedan dess har ambitionen för persontrafiken i Uppsala och närliggande län vuxit kraftigt.

Vintern 2021 tog Mälardalstrafik över flera av SJ:s regionaltågslinjer med syftet att förenkla, förbättra och möjliggöra nuvarande och framtida resor mellan regionerna. Ett halvår senare utökades ambitionen ännu ett steg genom att inkludera Upptågets tidigare sträckor. Det hörs en del röster som menar allt var guld och gröna skogar med Upptåget ända tills Mälartåg kom och skapade problemen. Region Uppsalas avtal löpte ut och en ny upphandling hade varit nödvändig även om regionen hade velat fortsätta driva Upptåget. 

Erfarenheterna från tiden med Upptåg talar dessutom till fördel för Mälartåg. Upptåget var ett litet system med tydliga begräsningar. Genom en betydligt större aktör som Mälardalstrafik skapar vi bättre förutsättningar genom stordriftsfördelar. Systemet fyller också en viktig funktion på de linjer där andra aktörer inte kör och täcker upp ett resandebehov som andra aktörer inte gör. 

Med det sagt så finns det problem. Bland annat på grund av att vi har spring på spåren, förseningar till följd Arlanda Express urspårning i somras och en nationell kompetensbrist, inte bara bland lokförare och tågvärdar utan även spårtekniker och trafikledare. Kompetensbristen råkar dessutom vara extra omfattande på sträckan Uppsala-Gävle jämfört med övriga orter där Mälartåg trafikerar. Men problemen måste sättas i rätt kontext. 

Vi har, mycket tack vare Mälartåg, ett ambitiöst kollektivtrafiksystem där Region Uppsala är ett av de länen med mest kollektivtrafik i hela landet om man ser till utbudskilometer. Behovet av tågsystem med goda resmöjligheter mellan regionerna kommer heller inte minska. När fyrspårsutbyggnaden så småningom är klar kommer det skapa stora möjligheter till både utökad och mer robust regiontrafik som gynnar pendlare, långväga resenärer och näringsliv. 

För att vi ska ha en tillförlitlig kollektivtrafik nu och i takt med att länet växer är kompetensfrågan avgörande. Vi genomför därför en rad åtgärder för att stimulera yrkesutbildningar och deltar aktivt i Mälardalsrådets arbete med kompetensförsörjning, bland annat inom samarbetsprojektet ”En bättre matchning”.

Vi har som sagt full förståelse och sympati för de som drabbats av problemen i tågtrafiken. Vi har träffat resenärer som drabbats och lyssnat in hur man upplever situationen. Samtidigt känner vi oss trygga med den inriktning vi har valt för vår tågtrafik, med Mälardalstrafik som en bärande aktör.

Mälardalstrafik analyserar också dagligen situationen och vad som kan göras för att åtgärda de problem som resenärerna upplever. Där har vi från Region Uppsala också en god dialog med Mälardalstrafik. Utifrån det är vi fast beslutna om att fortsätta utveckla vår konkurrenskraftiga och effektiva kollektivtrafik för resenärernas skull och för hela länets utveckling.

Emilie Orring, ordförande (M), regionstyrelsen, Region Uppsala, ägarrepresentant i Mälardalstrafik 

Cecilia Linder, ordförande (M), trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, Region Uppsala, styrelseledamot i Mälardalstrafik