Kategori: Nyhet

Nu har Moderaternas nomineringskommitté i Alvesta kommun presenterat sitt förslag på lista inför kommunvalet den 11 September. 

På listan finns det män och kvinnor i blandade åldrar från hela kommunen. Flera av kandidaterna har lång erfarenhet av kommunpolitik medan några är helt nya.

Alla har samma målsättning – att vinna kommunvalet i september 2022 och ge Alvesta kommun ett moderatlett styre.  Målet är att öka representationen i fullmäktige med minst två mandat.

I topp är två kandidater med god erfarenhet av kommun- och regionpolitik.

Detta är den starkaste och mest omfattande lista moderaterna i Alvesta någonsin har presenterat, med totalt 38 politiskt intresserade moderata medborgare, alla med olika bakgrund och erfarenhet.

För första gången har vi en lista med 50% kvinnor och 50% män, vilket är oerhört glädjande.

Nomineringsstämma och årsmöte hålls i kommunhuset nu på söndag den 27 februari kl. 17. Alla medlemmar i Alvesta är välkomna och anmäler sig till Gunilla Gustavsson.

Nomineringskommitténs har bestått av Björn Tisjö, Rune Gustavsson och Merlin Kobak. 

Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande, redovisar all fakta som kommer från de olika utredningar som har gjorts för att fatta det bästa beslutet.

Micke presenterade båda alternativen; Bygga om/nytt på lasarettet i Växjö eller bygga nytt i Räppe.

Hur gick det Mikael med träffen, var det mycket diskussion?

– Många deltagare ställde frågor och det blev även en del diskussioner kring framtidens vård.

Vilka reaktioner har du fått från allmänheten kring frågan och den inställning som Moderaterna har tagit när det gäller Räppe?

– Jag har presenterat materialet i många sammanhang för olika grupper. Sammantaget kan man säga att nästan alla som lyssnar och får höra bakgrunden till arbetet, inser att Räppe alternativet är det rätta.

Allt fler ungdomar lider av stress, press, ångest och det som vi samlat kallar för psykisk ohälsa. Vi märker det inte bara genom att lyssna in debatten, utan också i våra verksamheter.

– Vi moderater i Region Kronoberg och Växjö kommun vill öka och förbättra samarbetet för att jobba mot ungdomars psykiska ohälsa. Därför har jag givit uppdraget att Region Kronoberg ska anordna ett stort möte med olika aktörer som jobbar med frågan för att tillsammans hitta lösningarna som kan hjälpa oss att nå målet, att tillsammans knäcka den psykiska ohälsan, säger Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande.

Elevhälsan i skolan vittnar om ett ökat tryck, BUP har ett dubblerat inflöde på bara några år och fler ungdomar är i behov av ökat stöd. Men vad beror det egentligen på? Och knäckfrågan – hur arbetar vi förebyggande så att färre ungdomar behöver hamna i ett läge med riktigt allvarlig psykisk ohälsa?

Vi i Moderaterna tror att vi behöver ta ett samlat grepp och arbeta tillsammans för att kunna hitta lösningarna. Vi vet att många arbetar hårt för att se till att ungdomar ska må bättre, men gör det ofta på sin egen kammare. Vi tror att vi har mycket att lära av varandra, och vill därför bjuda in till en dialog med fokus på att tillsammans knäcka den psykiska ohälsan. Vi kommer därför bjuda in till gemensamt stormöte i april där vi fokuserar kring hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att ungdomar ska slippa att må dåligt.

Grunden till mötet är det arbete som Alexander Bengtsson, Nikita Johansson, Nora Lindqvist, Ifrata Mokonen, Sura Suleiman och Fredruj Algam har gjort genom att lyfta frågan om psykisk ohälsa för unga på ett mycket bra sätt. De sex gymnasieungdomarna är självklart inbjudna till stormötet, och vi hoppas att fler ungdomar vill vara med och bidra med förslag och tankar. Deras tankar är ovärderliga!

För mer information:

Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande, 076-720 79 96

Regeringen gick i januari ut med ett ändringsförslag i budgeten om 250 miljoner kronor till evenemangsstöd och 180 miljoner kronor till kulturstöd. Efter att ha lyssnat på de kulturarbetare som vänt sig till riksdagen för att protestera väckte Moderaterna tidigt kritik mot att det inte räcker för att vårt kulturliv med dess kulturaktörer ska överleva i sin bransch, och begärde därför ändringar i stödet för att fler kulturarbetare, artister och de som arrangerar kulturevenemang ska få ta del av stödet.

Detta ledde därför till att Moderaterna väckte ett initiativ i finansutskottet, ett förslag om två miljarder till evenemangsstöd och en miljard till kulturstöd, vilket skulle göra stor skillnad för det kulturella näringslivet och generera en bra grund för fortsatt utveckling av Sveriges kulturliv både lokalt och regionalt. Moderaterna lyfte också problematiken över det utformade regelverket som försvårat nyttjandegraden av evenemangsstödens utbetalningar.

Nyligen röstade så en majoritet i riksdagen igenom en ändringsbudget, tack vare Moderaternas initiativ, efter värdefulla dialoger med och protester från kulturprofiler som engagerat sig i frågan.

Restriktionerna under pandemin har varit utformade på ett sätt att nedstängning av arrangemang har varit den enda lösningen, vilket har drabbat branschen hårt. Det är många personer involverade i ett arrangemang, såväl på som bakom scenen som har påverkats negativt av restriktionerna. Med lyfta restriktioner i kombination med detta omfattande kulturstöd hoppas vi på en ljusare framtid för kulturlivet i vårt land. Ett samhälle utan vital och levande kultur är inte det samhälle vi vill leva i, vi vill fortsätta ge kulturen möjlighet att färgsätta vår vardag och inspirera ett innovativt samhälle där all sorts kultur är närvarande.ANNONS

Lena Wibroe (M), Första vice ordförande kulturnämnden Växjö kommun

Claudia Crowley Sörensson (M), Ordförande kulturnämnden Region Kronoberg

Ulla Hansson (M), Ordförande kulturnämnden Ljungby kommun

Regeringen har beslutat ta bort allmänna restriktioner och Folkhälsomyndigheten tar bort de flesta rekommendationerna, men i hälso- och sjukvården fortsätter utmaningarna med pandemin.

Vaccinationer: De allra flesta har nu fått minst två doser av vaccin mot covid-19 men arbetet är inte slut för det. För att få ett gott skydd mot omikronvarianten behöver man tre doser. Det betyder att vi fortsätter med vaccinationer och informationskampanjer för att vaccinera fler. Det är viktigt att alla som erbjuds vaccination också går och tar sin spruta.

Patienter med covid-19: I dag finns många patienter inlagda på grund av covid-19 men också många som är inlagda av helt andra orsaker, men som bär på viruset. De senare måste fortfarande isoleras vilket leder till mycket merarbete för vårdpersonalen som redan är trötta. Hygienreglerna inom vården lättas inte, vilket gör att munskydd, visir, förkläde med mera måste bäras.

Patienter som har haft covid-19 och nu har långtidscovid: En del som insjuknar i covid-19 får mycket långvariga eftereffekter av sjukdomen i det som kallas långtidscovid eller postcovid. Vanliga symptom är trötthet, huvudvärk, andningssvårigheter och luktbortfall. För att få klarhet i hur läget är för patienter med långtidscovid har jag beställt en rapport till hälso- och sjukvårdsnämnden för att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och kunskaper kring långtidscovid i primärvården och i specialistsjukvården.

Roland Gustbée (M), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Kronoberg

Liberalerna i Region Kronoberg har nu bestämt sig angående sjukhusfrågan, eller snarare, de har bestämt sig för att inte bestämma sig. De kommer att yrka återremiss av de båda alternativ som regionfullmäktige har att ta ställning till den 2 mars.

såväl insändare som artiklar har vi de senaste dagarna kunnat ta del av Liberalernas skeptiska inställning till ett nytt sjukhus i Räppe. Det står naturligtvis varje parti fritt att ha olika åsikter i frågan, det är ju därför vi ska fatta beslut i sann demokratisk ordning i regionfullmäktige, men det är några punkter som Liberalerna lyfter fram som vi skulle vilja kommentera.

I en intervju med Yngve Filipsson (L) 27/1 lyfter han att det vore bättre att bygga om CLV i etapper. Det är vi moderater skeptiska till. Erfarenheter från andra regioner som försökt detta har visat på stora svårigheter, dels ur ett arbetsmiljöperspektiv för personalen som får arbeta i en ständig byggarbetsplats, dels ur patienternas perspektiv och allt vad det innebär att vårdas i en miljö där ombyggnation pågår.

Dessutom kan en renovering av befintlig byggnad överraska med oväntade problem som kan uppstå. Det har vi sett såväl i Helsingborg som i vår egen region, när vi skulle renovera lasarettet i Ljungby. Efter att ha upptäckt omfattande brister i konstruktionen fick ombyggnationen stoppas och regionstyrelsen fick till slut fatta beslut om att riva och bygga nytt.

I insändaren ”Vänta med beslut om nytt sjukhus till efter valet” lyfter några liberala kommunfullmäktigekandidater i Växjö kommun att de bryr sig om hur staden utvecklas och att det inte är tillräckligt utrett vad en flytt till Räppe ”skulle betyda för vårt Växjö”.

Vi anser att frågan är mycket större än bara Växjö centrum och att det inte är det som ska avgöra vilket beslut som fattas. Författarna skriver även att av respekt för väljarna och för demokratin ska beslutet skjutas fram. Det är stora ord de använder. Inte minst då beslutet kommer att fattas av regionens högst beslutande organ, ett demokratiskt valt regionfullmäktige, och det har föregåtts av total transparens.

Vi har jobbat med frågan på olika sätt de senaste tre åren. Utredningarna som gjorts är noggranna och gedigna och resultatet finns tillgänglig för alla att ta del av, såväl beslutsfattare som medarbetare och allmänhet. Att kalla detta för ett ”snudd på väljarförakt” är synnerligen magstarkt.

Bo Bergsjö (L) skriver i insändaren ”Helhet saknas” att han efterlyser en samlad ekonomisk redovisning. När det gäller ekonomi så har den redovisningen lagts fram och kommer att kompletteras så att vi har ett gott underlag inför vårt beslut. Det är stora summor vi talar om, oavsett om det handlar om CLV eller Räppe, men vi är övertygade om att i det långa loppet är Räppe det mest hållbara alternativet ur ett ekonomiskt perspektiv.

Slutligen vill vi konstatera att diskussionen om det nya sjukhuset inte handlar om arkitektur eller byggnader. Det handlar om hur vi ska bygga den bästa möjliga vården för våra invånare i Kronoberg. En patientsäker, modern och trygg vård, i en arbetsmiljö som är attraktiv för vår personal, både befintlig och framtida. Med ett nytt sjukhus i Räppe tror vi att förutsättningarna för detta är de bästa.

Roland Gustbée (M)

Rene Jaramillo (M)

Växjö kommun och Region Kronoberg ställer sig starkt kritiska till Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen fram till 2033. Planen som myndigheten nu har skickat på remiss till landets kommuner saknar flera betydelsefulla regionala investeringar.

förslaget som Trafikverket nu lagt fram framgår det tydligt att Kronoberg återigen hålls tillbaka från flera viktiga regionala satsningar. Skillnaden mellan stad och land blir påtaglig och vår möjlighet att växa och utöka vår arbetsmarknadsregion i Kronoberg kringskärs. Vi kan snabbt konstatera att liggande förslag innehåller för få nya projekt och att den nationella planen saknar viktiga infrastruktursatsningar i form av dubbelspårsutbyggnad mellan Växjö och Alvesta samt utbyggnad av Norrleden i Växjö. Detta trots att vi lokalt sträckt ut vår hand till Trafikverket och undertecknat en gemensam avsiktsförklaring mellan Region Kronoberg samt Växjö, Lessebo och Alvesta kommuner om medfinansiering i syfte att stärka genomförbarheten.

Medfinansiering är i sig ett otyg och innebär att staten fortsätter att skjuta över kostnader på landets kommuner och regioner. Vi tvingas in i ett vågspel och beroende på hur mycket pengar vi är villiga att hosta upp avgör om ett objekt är med i planen eller ej. Det är anmärkningsvärt att Trafikverket inte sätter större värde i vår regionala enighet och initiativ till samfinansiering, utan väljer att stryka utbyggnaden av både dubbelspår och Norrleden i sitt förslag. Vi kan inte tolka detta på något annat sätt än att vår medfinansieringsgrad på 10 respektive 12 procent bedöms för låg i sammanhanget. Det är oerhört olyckligt att Kronoberg återigen får stryka på foten när det gäller den nationella infrastruktursatsningen. Utöver detta saknar Trafikverkets förslag flera andra viktiga infrastruktursatsningar för södra Sverige och har förlagts utanför ramen.

Infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) har vid flera tillfällen uttalat sig i medierna kring de satsningar som behövs i Kronoberg och synen på medfinansiering. Så här i efterhand kan vi konstatera att det bara var tomma ord. Sällan har en minister gjort så lite för sitt hemlän. S-ministerns inriktning att staten ska stå för sina kostnader och ta sitt ansvar och att medfinansiering ska minimeras faller helt platt. Verkligheten är den omvända.

Vi gläds förvisso åt att förslaget till ny nationell plan prioriterar en ny station i Räppe. Det är positivt med tanke på planeringen för ett nytt akutsjukhus på platsen. Men även den satsningen är helt beroende av dubbelspåret. Lite förenklat kan man säga att vi fick en station men inget spår som leder till stationen. Dubbelspåret har varit uppe för diskussion under lång tid och arbetet hade behövt påbörjas redan för länge sedan, inte minst med tanke på den hårda trafikeringen av både gods och människor på sträckan. Det blir nu än mer brådskande när den nya stationen i Räppe blir klar, då det annars riskerar att trafikeringen mellan Alvesta och Växjö i stället försämras.

Sammantaget är förslaget, som nu ligger på bordet, djupt problematiskt för såväl Växjö och Kronoberg som för södra Sverige. Det är helt avgörande med en bra infrastruktur för en fortsatt god tillväxt i vår region. Fler och betydande satsningar på tåg och vägnät är livsviktigt för jobben, företagen och befolkningsutvecklingen i hela regionen.

Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande, Växjö kommun

Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande, Kronoberg

En grupp ungdomar i Växjö har lyft upp debatten kring ungas psykiska ohälsa. De träffade på tisdagen Moderaterna i Region Kronoberg för att diskutera frågan mer ingående med ansvariga politiker.

– Vi är här för att vi vill ta tag i psykisk ohälsa bland barn och unga, förklarade Sara Suleiman inledningsvis.

Regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson, och Roland Gustbée, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden träffade igår gruppen som kallas ”Skrivargruppen för artikeln Sluta ignorera den psykiska ohälsan bland unga”

Gruppen har tagit initiativet för att samla ungdomars erfarenheter av psykisk ohälsa och lyfta dessa i debatten.

– Vi ville lyfta frågan och sammanställde ungdomars upplevelser och synpunkter och tyckte att det bästa sättet att få ut frågan var igenom att skriva en debattartikel och att be om möjligheten att träffa politiker som jobbar med frågan, kommenterade Alexander Bengtsson efter träffen.

Love Bolin var nöjd och konstaterade att mötet hade genomförts i en positiv anda och att båda parter delar samma mål: 

– Mötet med politiken gick väldigt bra, jag kände att politikerna verkligen lyssnade på oss och det känns som vi båda vill komma fram till samma mål – att göra det enklare för människor med psykisk ohälsa att få hjälp.

Sara påpekade att problemet är stort:

– Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället men framförallt bland ungdomar.

– Vi ser att skolan är oerhört viktiga för barn och unga och det skulle behövas göra mer, och samverkan mellan skolan och BUP måste bli bättre, reflekterade ungdomarna som var på plats.

Mikael Johansson var också nöjd efter mötet med gruppen:

– Det är alltid viktigt att vi lyssnar och för en dialog med de som berörs av våra verksamheter och tar del av deras erfarenheter, på så sätt kan vi justera och förbättra det arbete vi gör. Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig och prioriterad fråga för oss, och vi har jobbat med frågan på flera olika sätt, därför har vi bland annat tagit initiativ till att införa vårdval BUP, för att få fler aktörer som kan hjälpa till att korta köerna och stärka vården.

– En annan viktig punkt som vi jobbar med handlar om samverkan med kommunerna som är ansvariga för skolan, för att få till ett bra flöde i vårdkedjan. Vi kommer att ta detta med oss och lyfta fram frågan i de möten där vi träffar kommunerna, avslutar Roland Gustbée.

Svar till herrarna och läkarna som tidigare jobbat i sjukvården på Centrallasarettet och som skriver att ett sjukhus i Räppe äventyrar vården på SMP Opinion den 20/1.

De skriver att de har erfarenheter av att ha arbetat i den politiska, medicinska eller tjänstemannaledningen. Jag kommer att skriva om mina erfarenheter från att ha arbetat inom verksamheten, nära patienter.

Då jag började min bana inom sjukvården på 70-talet var jag 16 år och gick prao på röntgen. Jag har sedan dess erfarenhet av flera år av utbildningar och arbete på olika avdelningar (allt från baderska, biträde, undersköterska, sjuksköterska och specialistutbildad inom anestesi, ledarskapsutbildning och handledarutbildning till jobb inom långvård, kirurg/ortopedavdelningar, intensivvårdsavdelning och operation.) Under mina studier i Umeå fick jag möjlighet att praktisera i Sundsvall på ett modernt sjukhus som man flyttade ut från centrum. Helt nybyggt, med bra logistik och ingen byggarbetsplats! Sundsvallsborna var mycket stolta och jag tror att centrum lever än i dag.

Jag var också med under flytten från gamla operation till ”nya operation ” 1987. Då med löfte om att Gyn och Öron skulle få en operationsavdelning. Men vi befinner oss i Småland där ”snålhet bedrar visheten”.

Att jobba i en verksamhet med patienter där man vill prioritera kvalitet, säkerhet och värna den medicinska utvecklingen på ett mänskligt och attraktivt sätt för patient och personal måste vara en målsättning.

Som personal med erfarenhet av att ha jobbat på en arbetsplats där man inte kunnat söva eller väcka patienter under en byggprocess vet jag att det inte är värdigt för någon.

Det har varit lätt för läkare som bara kommer in i salen för att ”sätta kniven i” som varken har deltagit i förberedelser av patienter på avdelning eller transporterat patienter genom trånga korridorer. Många av er som skriver har haft helt andra positioner och det var länge sedan.

Medicintekniken har utvecklats! 1987 var vi lyckliga då fick vi en pulsoximeter och EKG-apparat till alla patienter vi skulle söva. I dag har man cirka sju monitorer för en narkos.

Robotkirurgi är något som vi har i dag men det är ingen bra arbetsmiljö. Det är trångt med all teknisk utrustning. En operationsmetod som säkert kommer att utvecklas än mer.

Det är min förhoppning att Region Kronoberg kan starta en byggnation av ett nytt sjukhus som ger den kvalitet och säkerhet vi så väl behöver, både som personal men främst som patient. Vi behöver den snarast, inte om 30 år.

Lena Wibroe, M, pensionerad anestesisjuksköterska

Mikael Johansson, regionstyrelsens ordförande, berättar om Moderaternas ställningstagande, den moderata gruppen kommer att rösta för Räppealternativet.

Lyssna på Mikael som berättar varför här.Har du frågor? Skriv dessa i kommentarsfältet eller ta kontakt med oss via mail, Messenger eller telefon.