Kategori: Nyhet

Många jordbrukare har drabbats hårt av årets sommarväder. Regeringen har därför givit beskedet att man växlar upp det ekonomiska stödet från EU:s jordbruksreserv maximalt. Det kommer ge viss hjälp kortsiktigt, men för att öka jordbrukets långsiktiga motståndskraft krävs stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet. Det är den målsättning som vi moderater och hela regeringen arbetar utifrån.

Den moderatledda regeringen föreslår att Sverige ska betala ut stöd på 193 miljoner kronor till drabbade jordbrukare. Sverige växlar alltså upp stödet från EU:s jordbruksreserv med cirka 200 procent, vilket är den maximala nivån av nationell medfinansiering som tillåts i regelverket. Utgångspunkten är att åtgärderna ska riktas till företag som påverkats av torka och nederbörd där stödet bedöms nå bäst effekt, för att begränsa långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion.

Regeringen föreslår också fortsatt stöd till produktion av gödselbaserad biogas. Från och med nästa år kommer stödet hanteras tillsammans med övriga produktionsstöd för biogas och därför föreslås en höjning av det gemensamma anslaget för dessa stöd med 200 miljoner kronor per år fram till 2026. Stödet syftar till att stimulera produktion av förnybar energi samt minska metangasutsläppen från jordbruket. Stödet minskar också företagens fossilberoende, stärker deras beredskap och minskar deras sårbarhet för höga energipriser.

Arbetet för att sänka priserna på drivmedel, stärka svensk konkurrenskraft och öka vår motståndskraft mot kriser fortsätter med oförminskad kraft. Årets höstbudget är bara ett av många steg vi behöver ta på vägen, men icke desto mindre ett viktigt sådant.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Moderaterna Gotland

Den moderatledda regeringens budget fokuserar på att hantera Sveriges mest akuta problem. Det handlar om att bekämpa inflationen och samtidigt stötta hushåll och välfärd. Men det handlar också om kraftfulla förstärkningar av försvaret och rättsväsendet för att göra Sverige säkrare och tryggare. Och med breda skattesänkningar ser vi till att den som arbetar och den som har arbetat får mer pengar i plånboken nästa år.

Genom att lägga fram en återhållsam budget ger vi förutsättningar för fortsatt inflationsbekämpning. Det motsatta skulle elda på inflationen och riskera högre räntor under en lägre tid, vilket vore skadligt för hushållen och ekonomin. Samtidigt stöttar vi dem som drabbas av den höga inflationen. Det höjda bostadsbidraget till barnfamiljer med svag ekonomi förlängs. Skatterna på bensin och diesel sänks så att den som är beroende av bilen kan få ihop vardagsekonomin. Vi stöttar också vård, skola och omsorg i budgeten. 16 miljarder kronor, den största satsningen i budgeten, tillförs kommuner och regioner i landet – varav över 64 miljoner hamnar på Gotland.

Inflationen är löntagarnas värsta fiende. Många som får bidrag och transfereringar har helt eller delvis fått kompensation för den höga inflationen, medan vanliga löntagare har fått en kraftig reallönesänkning. Nu föreslår vi en bred skattesänkning från årsskiftet främst för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer. Därmed blir skatten 2024 jämfört med 2023 omkring 400 kronor lägre per månad för en genomsnittlig löntagare på Gotland, och 250 kronor lägre per månad för en genomsnittlig pensionär.

Regeringen stärker också försvaret så att vi redan nästa år når målet om två procent av BNP enligt NATO:s definition. Och vi fortsätter med satsningar på polis och rättsväsendet för att öka tryggheten. Inte minst satsar regeringen stort på att förebygga att unga dras in i kriminalitet genom en ny socialtjänstlag och fler anställda i socialtjänsten.

Regeringens budget gör att inflationen kan bekämpas och ger hushållen och välfärden bättre förutsättningar att hantera de högre kostnaderna. Därtill görs nödvändiga förstärkningar för att öka tryggheten för svenska folket. Steg för steg, reform för reform sätter vi Sverige på en ny kurs så att vi tillsammans kan ta oss igenom en prövande tid.

Elisabeth Svantesson (M)

Finansminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Cancer berör alla. Majoriteten av alla svenskar har antingen drabbats, kommer drabbas eller har någon när och kär som drabbats. Cancervården och barncancervården har länge varit en prioriterad fråga för Moderaterna, och är även en högt prioriterad fråga för regeringen.

Regeringen dubblerar därför satsningen på cancervården med ytterligare 500 miljoner per år fram till 2026. Satsningen görs för att ge möjlighet till att genomföra en ambitionshöjning inom cancervården och barncancervården samt för att uppdatera den nationella cancerstrategin inklusive barncancer. Regeringen avsätter sedan tidigare 500 miljoner per år för åtgärder för en bättre cancervård samt 25 miljoner kronor fram till och med 2027 för att utrota livmoderhalscancer. Totalt avsätts därmed 1 025 miljoner kronor per år till och med 2026 för att stärka cancervården.

Regeringen kommer även parallellt med arbetet kring den nationella cancerstrategin att fortsätta med riktade satsningar inom särskilda fokusområden. Aktiva överlämningar mellan barncancervården och vuxencancervården ska vara en självklarhet, väntetiderna ska kortas och samverkan kring och uppföljningen av rehabiliteringvården ska stärkas.

Cancer är idag den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdom. Inom en snar framtid väntas den bli den absolut vanligaste. För att motverka denna utveckling, samt för att säkerställa att personer som drabbas ges möjlighet att leva ett liv med hög kvalitet, ska satsningen leda till en ambitionshöjning inom cancervården och barncancervården.

Fler som får ett cancerbesked ska överleva. Regeringens ökade satsning på cancervården och barncancervården är viktiga för att förverkliga den ambitionen.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Inger Harlevi, ordförande i Seniora Moderater på Gotland är glad över beskedet.
– Äldreomsorgslyftet blir kvar så att fler kan utbilda sig på arbetstid. Det känns bra. Vi blir allt flera äldre.
Alla äldre och deras anhöriga måste kunna lita på att få den hjälp som behövs när den egna kraften inte längre räcker till, förklarar hon.

Jesper Skalberg Karlsson och Andreas Unger skriver gemensamt på Hela Gotland den 20 september om arbetslinjen. Du kan läsa hela Artikeln här:

Arbete ska löna sig mer än bidrag och alla som kan arbeta, ska arbeta. Det är arbetslinjen. Äntligen får Sveriges löntagare ett sjunde jobbskatteavdrag. En familj med en polis och en sjuksköterska får behålla 14 000 kronor mer av sin lön 2024. Jobbskatteavdraget stärker både hushållens ekonomi och drivkrafterna för arbete. Samtidigt sänker vi skatten på pension, eftersom det också ska löna sig att ha arbetat.

Det sjunde jobbskatteavdraget ökar skillnaden mellan att jobba och att inte jobba med 5600 kronor för ett par där båda är arbetslösa. Kombinerat med bidragstak, tusentals nya platser på yrkesutbildning, förstärkt SFI, bättre samhällsorientering, fler utvisade brottslingar och en historisk satsning på tidiga insatser ska vi pressa tillbaka utanförskap och segregation.

Alla som arbetar eller har arbetat ska kunna leva på sin lön eller pension. Inflationen är det största hotet mot hushållens ekonomi. Därför är inflationsbekämpningen överordnat allt annat. I årets budget pausar vi skattesänkningar för de som tjänar mest. Företagsamhet, lång utbildning och hårt arbete behöver löna sig mer i Sverige. Förra året gjordes en historiskt stor skattesänkning av den statliga inkomstskatten. Nu har vi prioriterat sänkt skatt för alla löntagare, med fokus på små och medelstora inkomster. Genom kärva prioriteringar har vi trots inflationen frigjort 11 miljarder kronor för att stötta alla som arbetar med sänkt skatt.

Jobbskatteavdraget är en skattesänkning på inkomster från arbete. Även om fokus är små och medelstora inkomster, får alla som arbetar jobbskatteavdrag. Eftersom skattesänkningen bara gäller arbetsinkomster ökar jobbskatteavdraget skillnaden mellan att jobba och att leva på bidrag. Det stärker drivkrafterna för arbetslösa att skaffa jobb.

För äldre innehåller budgeten två skattesänkningar. Vi rättar till förra regeringens misstag, som lämnade en hel årskull – alla födda 1957 – utan sänkt skatt när pensionsåldern höjdes. På Gotland handlar det om cirka 800 personer som i snitt får drygt 28 000 kronor i sänkt skatt. Dessutom höjer vi det förstärkta grundavdraget för alla pensionärer. En pensionär med 25 000 kronor i pension före skatt får behålla 3400 kronor mer om året.

Socialdemokraterna presenterade nyligen höjda bidrag för de som inte jobbar. Arbetslinjen är fortfarande den viktigaste konfliktlinjen i svensk politik. Moderaterna är garanten för att arbete lönar sig mer än bidrag och att människor som anstränger sig ska belönas för det.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

Andreas Unger (M)

Regionråd

Ett listningstak på 1100 patienter per läkare, mår alla bra av. Patienten får kontinuitet och därmed minskar också behov av akutvård. Det lockar dessutom fler fasta läkare till ön på grund av arbetssituationen.

Moderaterna Gotland har drivit frågan länge och fattade beslut i slutet av förra mandatperioden, och gör nu genomförandet i denna period.

Vi är det parti som varit med och drivit frågan och också är på god väg att få det fungera.Tillsammans med S är detta en av de högst prioriterade frågorna och det är glädjande att vi ser resultat, berättar Mikael Blad, 1:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Vi håller det vi lovar!

Istället för fler och högre skatter behöver Sverige fler som jobbar och betalar skatt. När fler är med och bidrar har vi råd att anställa fler lärare och sjuksköterskor i välfärden, utan att höja skatterna.

En ansvarsfull ekonomisk politik som uppmuntrar till arbete genom att bättre belöna ansträngning är kärnan i Moderaternas politik. Vi vill att fler ska få ställa klockan på morgonen, få kollegor och gemenskapen som en arbetsplats erbjuder.

Vi sänker inte skatten bara för att det är rättvist, utan för att det också ger resultat. Sänkt skatt på arbete har de senaste åren lett till att fler fått ett jobb att gå till. Om inte A-kassan och taket i sjukförsäkringen höjts under samma period hade fler kommit i arbete, fastslår Riksrevisionen. Det är arbetslinjen som kan bygga Sverige starkt.

HÄR PÅ GOTLAND, berättar Sara, fortsätter vi kliven framåt för att skapa en arbetsmarknad för alla. Som ett led i det arbetet har Regionalt utvecklingsutskott beslutat att vara med och finansiera projektet Gotland Forward. Projektet syftar till att skapa en meningsfull sysselsättning för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har behov av riktade insatser för att komma in i arbete. Gotland Forward verkar också för att skapa en effektiv samverkan mellan arbetsgivare, privata- och offentliga aktörer och arbetslösa för att överbrygga gapet mellan arbetsgivaren och individen.

Ett viktigt steg för individen och för framtiden – på Gotland behövs alla!

Sara Wilhelmsson, Regionråd på Gotland

I dag var Lina Runander, vice orförande i Barn- och utbildningsnämnden, hos P4 Gotland Sveriges Radio för att prata om Kränklingbo skola.

De hade nämndmöte igår och hade flera tuffa frågor med många och långa diskussioner. Trots detta var nämnden väldigt samstämmiga.

När det gäller Kräklingbo skola så har vi sett på förvaltningens frågeställning om utmaningar, men vi ser också lösningar, säger Lina.

Nämnden går därmed emot skolförvaltningen, som inte tycker att privat verksamhet ska flytta in i kommunal verksamhet.I ett gemensamt pressmedelande skriver nämnden så här om Kränkligbo skola:

NÄMNDEN ÄR ÖPPEN FÖR SAMLOKALISERING.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) behandlade idag frågan kring de praktiska och ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av att upplåta del av Kräklingbo skolas lokaler till förmån för fristående förskoleverksamhet. Detta med anledning av att den fristående förskolan Prästbacken ska läggas ned i slutet på året och att intressenter som ännu inte har tillstånd för förskoleverksamhet gjort förfrågan om att kunna få plats i Kräklingbo skola.Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens uppfattning är att det inte är lämpligt att blanda fristående och kommunal verksamhet i samma lokaler, då det lätt kan uppstå en gränsdragningsproblematik mellan verksamheter som styrs av olika regelverk samlokaliseras. Det är också svårt att förutse de kommande lokalbehoven för den kommunala verksamheten, menar förvaltningen.

”Som Lina sa i radion, så finns utmaningar, men vi ser också lösningarna”

Insändare från Jesper Skalberg Karlson publicerad på Hela Gotland maj 2023

Vi som bor på Gotland vet att ön har stor potential. Arbetslösheten är låg, inflyttningen är gynnsam och välfärden håller hög kvalitet. Samtidigt gör ö-läget att vi har särskilda förutsättningar när det gäller regional utveckling. Med vår geografi är det tydligt att särskilda insatser krävs.

Den förra regeringen som leddes av Socialdemokraterna och stöttades av Centerpartiet gjorde inte mycket för Gotlands utveckling. Utöver att man ville stänga Bromma flygplats – vilket kraftigt skulle försämra vår tillgänglighet – fattade man också beslut som kraftigt försvårade för Cementa och stenindustrin på norra Gotland. Dessutom fick vi skyhöga elpriser till följd av förtidsavvecklad kärnkraft, och osannolikt höga dieselpriser med reduktionsplikt och skattehöjningar.

Men det var inte bara dessa medvetna attacker mot vår konkurrenskraft som var problemet. Även passiviteten i frågan om den tredje elkabeln till ön var slående. När Svenska Kraftnät år 2017 beslutade att det inte skulle bli någon tredje kabel till ön begravde den rödgröna regeringen frågan i långa utredningar och halvhjärtade projekt. Under hela mandatperioden 2018 – 2022 stod frågan i princip still. Gotlands röst i riksdagen tystnade.

Moderaterna gick till val på att vända utvecklingen i Sverige. På kort tid har den nya moderatledda regeringen fattat beslut som lägger om kursen för både Sverige och vår ö.

Först och främst ska Bromma flygplats finnas kvar, för att säkra inrikesflyget och skapa förutsättningar för elflyg. Regeringen ser också till att priserna på diesel sänks med flera kronor per liter så att fler familjer som är beroende av bilen kan få vardagen att gå ihop. Cementa pekas ut som riksintresse – och Svenska Kraftnät har fått det tydliga uppdraget att säkra Gotlands elförsörjning.

Nyligen har Svenska Kraftnät gett besked att de kommer bygga två nya fastlandskablar till ön, i enlighet med det uppdrag man fått från regeringen. Det är helt avgörande för vår utveckling. Men det visar också att Moderaterna levererar på sina vallöften: på åtta månader har den nya regeringen gjort mer för Gotland än de S-ledda regeringarna mäktade med på åtta år.

Tidplanen för de nya kablarna är att Gotland ska vara anslutet till stamnätet först år 2031. Det är nedslående att det ska ta sån tid. Men tyvärr fick inte Sverige det avgörande maktskiftet förrän 2022, efter fyra år av öronbedövande passivitet i frågor om Gotlands utveckling. Fyra år av förseningar som var helt onödiga och som vi nu betalar priset för.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Den 29 maj fick vi besök av de moderata ledamöterna från Trafikutskottet.

De har hörsammat vår inbjudan att fördjupa samtalet om färjetrafiken, för att lära sig mer om vad som kan göras på kort och lång sikt.

Under dagen fick ledamöterna träffa gotländska företrädare för idrottsrörelsen, besöksnäringen, lantbruket och transportköpare. De var mycket nöjda med dagen och den heltäckande bild som gavs.

Tack till alla representater som förmedlade en bra och tänkvärd bild utifrån olika behov, i en komplex fråga.