Nu har vår gemensamma budget för Gotland presenterats.
Det går bra för Gotland på många sätt, trots att det säkerhetspolitiska och ekonomiska läget är instabilt och påverkar oss och omvärlden. Vi ser en positiv befolkningsutveckling, hög sysselsättning, låg arbetslöshet och ökad skattekraft. Företag inom olika branscher etablerar sig, vilket visar att marknaden tror på Gotland och ser utvecklingskraften i det gotländska samhället.
Globala utmaningar får stora konsekvenser även på Gotland. Det medför att vi alltid måste arbeta långsiktigt strategiskt och agera i samspel med vår omvärld. Arbetet med den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 sker brett i det gotländska samhället och genom samhandling ska vi nå målen i Agenda 2030. Mycket kraft läggs tillsammans med aktörer runtom på ön för att förbättra förutsättningarna på Gotland. Region Gotlands medborgarundersökning visar också att gotlänningar trivs och rekommenderar Gotland som plats att bo, leva och verka på.
Socialdemokraterna och Moderaterna tar tillsammans ansvar för Gotlands utveckling. I oroliga tider med krig i vårt närområde och en försämrad säkerhetspolitisk situation som följd, en inflation som påverkar hela den svenska ekonomin och behovet av en skyndsam hållbar omställning är det viktigt med ett stabilt politiskt styre som skapar förutsättningar för Gotland att fortsätta utvecklas i en positiv riktning.
Globalt ser vi ett exceptionellt ekonomiskt läge. År av pandemi och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har satt hela världen i ett nytt läge. Vi ser en inflationsutveckling som brett ut sig sedan början av 2022 och två år av svagare global tillväxt 2023–2024.
Omvärldsläget
I Sveriges kommuner och regioners (SKR) ekonomirapport från maj konstaterades att vi nu står inför ”ett av de tuffaste lägen den kommunala och regionala ekonomin befunnit sig i där gigantiska underskott eller plågsamma nedskärningar väntar.” SKR har varit tydliga med att underskottet i kommuner och regioner uppgår till ca 30 miljarder 2024. Värst är läget i regionerna där samtliga räknar med underskott 2023 och 2024.
Orsakerna till det ekonomiska krisläget är enligt SKR:s ekonomiska rapport:
· Fördubblade pensionskostnader
· Skenande priser
· Realt fallande värde på skatteintäkterna
· Realt urholkat värde på statsbidragen
· Högt demografiskt tryck
· Snabbt höjda räntekostnader
Detta påverkar Region Gotland på många olika sätt. Pensionskostnaderna slår hårt – för Gotlands del har dessa ökat med mer än 400 miljoner på två år. Den höga inflationen märks påtagligt inom regionens verksamheter och ger upphov till utmaningar på såväl kort som lång sikt. Ökade kostnader ses bland annat inom el, uppvärmning, materiel, livsmedel, läkemedel och bränsle. Kostnaderna ökar dessutom mer än intäkterna då statsbidragen både går ner och urholkas.
SKR har under mer än 15 års tid varit tydliga med att statsbidragen borde vara värdesäkrade mot priser, löner och demografi (så som det är i de andra nordiska länderna). Eftersom prisökningar och ökad befolkning stärker statens reformutrymme är det rimligt att kommuner och regioner får ”sin andel” av statens budgetutrymme som uppstår genom inflation.
Behovet i kommun- och regionsektorn är enligt SKR således uppemot 30 miljarder. I höstens statsbudget kom 10 miljarder i generella statsbidrag, vilket ger 65 miljoner kronor till Region Gotland.
Kostnadsutjämning
En parlamentarisk utredning har tillsats för att säkerställa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Syftet med utredningen är att se över att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar.
Här sticker Gotland ut. Gotland är landets i särklass minsta region (mindre än hälften så stor som den näst minsta; Jämtland-Härjedalen) samtidigt som vi är landets enda ö-region. Kombinationen är en utmaning. Dessutom är vi region och kommun i ett, och vi ser tydligt att det regionala hälso- och sjukvårdsuppdraget riskerar tränga undan vår förmåga att vara en väl fungerande kommun.
Boende på Gotland ska ha rätt till samma vård som boende i andra regioner. Det ställer särskilda krav. Vi måste ha en akutmottagning och en förlossning och med det kommer jourlinjer och verksamheter som en befolkning på ca 61 000 invånare inte kan bära ekonomiskt. Det är samtidigt sådant som vi aldrig kan välja bort. Dessutom gör det säkerhetspolitiska läget att vi ställs inför helt nya krav på krisberedskap.
Region Gotland har låtit analysera vad merkostnaderna kopplat till vårt geografiska läge är. Där ser vi att för vår hälso- och sjukvård är vi underfinansierade med 275 miljoner per år. Det är resurser som behöver tillkomma inom ramen för utredningen eller på annat riktat vis för att säkerställa att Gotland har en vård i paritet med resten av landet. För att Gotland långsiktigt ska klara att bära det ekonomiska ansvaret för sjukvården krävs ett ökat statligt ansvar.
Samtidigt ser vi att systemet med utjämning inom kollektivtrafiksystemet missgynnar Gotland då ersättningen idag baseras på antalet passerande över kommungränsen. Då Gotland är en isolerad kommun och arbetsmarknadsregion kostar det oss i dagsläget omkring 90 miljoner kronor per år som vi betalar in till systemet.
Region Gotlands möjlighet att upprätthålla välfärden påverkas alltså i mycket hög grad av ö-läget. De andra nordiska länderna och många länder inom EU har en särskild ö-poltik som ska bidra till att öar ska få samma möjlighet till utveckling och tillväxt som andra regioner. Sverige saknar det. EU har tydligt pekat ut att ö-politik är nationers ansvar att ha. Sverige måste anamma det. Region Gotland jobbar intensivt med den bristen, exempelvis inom projekt ihop med OECD och EU DG Regio.
Långsiktigt finansiellt ansvar
Region Gotland ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Inför budgetavstämningen har därför en långsiktig finansiell analys tagits fram och som har legat till grund för många av de avvägningar som gjorts i 2024 års budgetförslag och även inför kommande år.
Den 10-åriga analysen visar, vilket vi är väl medvetna om, att 2023 och 2024 är två exceptionellt utmanande år. Även om 2025 fortfarande är ett osäkert år utifrån världsläget, inflationen och därmed höga pensionskostnader, så visar den treåriga plankalkyl som hör budgetförslaget till att redan då närmar sig det budgeterade resultatet målet om två procent. En resultatnivå som analysen visar behövs för att kunna möjliggöra nödvändiga investeringar.
I samband med att budgeten tas kommer vi även att anta nya långsiktiga finansiella mål för Region Gotland, som även de grundar sig i den 10-åriga finansiella analysen:
● Ett fortsatt årligt resultatmål om 2% av skatteintäkter och bidrag.
● Självfinansieringsgraden av investeringar i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 100%.
● Låneskulden ska inte överstiga 15% av skatteintäkter och bidrag.
● Soliditeten ska långsiktigt stärkas.
Enligt den långsiktiga finansiella analysen föreligger i kombination med resultatmålet även ett effektiviseringsbehov, för att kunna finansiera framtida investeringar. Med anledning av detta lägger vi i samband med budgeten även ett uppdrag om effektivisering på 1% i snitt per år att återkomma till budgetberedningen inför 2025.
Utgångsläge
Utifrån det beskrivna läget med en orolig omvärld, hög inflation med mycket stora pensionskostnader som följd, samt en kraftigt underfinansierad sjukvård är det positivt att Region Gotland trots detta lyckas bära kostnaderna och går mot ett positivt resultat för 2023 enligt delårsrapport 2. Nämnderna har dock fortsatt svårt att klara verksamheten inom budget och prognostiserar ett underskott om -159 miljoner.
I samband med vårens budgetberedning tog vi tillsammans, i bred politisk enighet, ansvar inför 2024 och gav förvaltningarna tydliga planeringsförutsättningar i form av full resursfördelning till skola, vård och omsorg, full personalkostnadskompensation, samt täckning för interna priser och externa avtal. Detta innebar ett beräknat underskott på 135 miljoner. Trots att inga äskanden om medel från nämnderna beviljades.