Kategori: Nyhet

Det politiska året gjorde en rivstart med onsdagens partiledardebatt i riksdagen. Och vid årsskiftet trädde många av regeringens aviserade reformer i kraft: det handlar om mer rättvisa villkor för sparande och företagande, sänkt skatt på arbete och pension – och skärpta lagar som stärker tryggheten i samhället.

Sverige ska vara ett land där man kan bygga en buffert, starta och driva företag, och känna att det lönar sig att gå till jobbet. Därför genomförs nu reformer som sänker skatten för vanliga inkomster och gör sparande mer gynnsamt. Men det handlar också om rättvisa. Det blir skärpta regler för villkorlig frigivning och skyddet för barn stärks.

– Moderaterna står på hårt arbetande människors sida. Gör man rätt för sig ska man också få mer tillbaka. Inte minst på Gotland ser vi att det finns behov av att fortsätta stötta den ekonomiska återhämtningen och se till att levnadskostnaderna blir överkomliga för fler, säger Jesper Skalberg Karlsson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Urval av reformer som började gälla 1/1-2026

• Fribeloppet på ISK höjs till 300 000 kr – mer sparande kan ske skattefritt.
• Nya 3:12-regler – enklare och mer förutsägbara regler för delägare i fåmansföretag.
• Skatteincitament för att uppmuntra gåvor från företag till vetenskaplig forskning eller social hjälpverksamhet.
• Sänkt skatt för utlandssvenskar – särskild inkomstskatt sänks stegvis (2026: 25 → 22,5 procent).
• Sänkt energiskatt på el – skattesatsen för 2026 fastställs till 36,0 öre/kWh.
• Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension samt sjuk- och aktivitetsersättning – förstärkt jobbskatteavdrag. Totalt får en vanlig barnfamilj med två barn ca 5 000 kronor mer att leva för per månad 2026 jämfört med 2022.
• Skärpta regler för villkorlig frigivning – fler kommer avtjäna längre tid inlåsta och det blir lättare att skjuta upp frigivning vid misskötsel och återfallsrisk.
• Billigare tandvård för äldre och mindre fusk – stärkt högkostnadsskydd för 67+ och tillståndsprövning för de som bedriver tandvård.
• Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa – fler yrkesgrupper får skyldighet att anmäla till socialnämnden.
• Skärpta krav i Komvux/SFI – tydligare tidsramar, bättre uppföljning och tydligare planering för att fler ska lära sig svenska.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Pressmedelande skickat 260115

Gotland och Sverige behöver en energipolitik som fungerar i verkligheten, inte bara i rödgröna drömscenarion. En nyligen publicerad analys i den vetenskapliga tidskriften Ekonomisk Debatt visar att många svenska vindkraftsanläggningar går med stora förluster – branschens resultat har varit negativt under flera år och marginalerna pressade. Naturligtvis vill då rödgröna politiker att familjer och företag ska betala för nya vindkraftssubventioner.

Vindkraften står idag för drygt en femtedel av Sveriges elproduktion, men produktionen är varierande och väderberoende, vilket påverkar elprisbilden och balansbehovet i systemet. Även om en enskild vindkraftpark skulle vara lönsam, kan den ojämna produktionen leda till högre kostnader i andra delar av elsystemet eftersom någon måste balansera vindkraftens ojämnhet. Det har vi sett under den här vintern när det oljeeldade Karlshamnsverket körts i tre omgångar när effekt saknats i systemet.

I detta läge fortsätter gotländska centerpartisten Lars Thomsson att driva på för mer storskalig vindkraft – både till havs och på land. För oss på Gotland innebär det en konflikt mellan exploatering och bevarandet av landskap, miljö och besöksnäring – en av öns viktigaste näringar.

I praktiken har Gotland riskerat att omges av en ny ringmur – bestående av vindkraftverk i havet – och ett landskap med vindkraftverk som reser sig långt över våra medeltida kyrktorn. Kanske var det därför en mycket stor andel av de synpunkter som kom in från privatpersoner, när Region Gotland tog fram sin nya översiktsplan, handlade om motstånd mot dessa projekt.

I framtiden kommer Sverige behöva mer el, mycket mer el. Men erfarenheterna från de senaste åren visar att vindkraften inte kan leverera den stabila produktion som behövs. Med ett väderberoende elsystem får vi ryckiga priser som gör det svårt för familjer och företag att planera sin konsumtion. Dessutom till ett högt pris: i storleksordningen hundratals miljarder kronor har lagts på vindkraften – som ytterst måste bäras av elkunder och investerare.

När siffror, erfarenheter och forskning nu finns på bordet – inte minst med Tyskland som varnande exempel – är det dags att omvärdera. För när ny kunskap finns måste politiken kunna ändra sig. Det är inte en svaghet – det är att ta ansvar. Frågan är om även Gotlands centerpartister är beredda att göra det.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat

Den första hösten med fritidskortet är nu bakom oss – och vi kan med stolthet säga att reformen redan gör skillnad för barn och unga på Gotland. Sedan lanseringen i september har 1 565 gotländska barn laddat ned sitt fritidskort och 46 föreningar på ön har anslutit sig. Det är siffror som betyder mer än statistik. De visar att fler barn och unga får möjlighet att delta i aktiviteter som ger gemenskap, utveckling och glädje.

Nationellt har över 341 600 barn och unga laddat ned fritidskortet. Av dem har drygt 40 460 tagit del av det särskilda fritidskortet – ett extra stöd på 2 000 kronor per år för barn i familjer som hade bostadsbidrag föregående år. Samtidigt har statligt lokalt aktivitetsstöd nått ut till hälften av landets idrottsföreningar, och hela 84 procent av de kommunala kulturskolorna är nu anslutna. Totalt deltar 286 av 290 kommuner, vilket visar på ett mycket brett genomslag i hela landet.

Vi vet hur viktigt föreningslivet är på Gotland – inte minst eftersom vi är en ö där gemenskapen spelar en särskilt stor roll. För många barn är fritidsaktiviteten en trygg punkt, en plats att möta vänner och bygga självförtroende. Därför ska ekonomin aldrig vara det som avgör vem som får vara med.

Reformen är fortfarande ny, men engagemanget vi sett under hösten – från barn, föreningar och vårdnadshavare – visar att fritidskortet fyller ett tydligt behov. Vi är övertygade om att ännu fler kommer att ansluta sig under det kommande året.

Vi moderater kommer fortsatt arbeta för att Gotlands barn och unga ska ha tillgång till en meningsfull, inkluderande och aktiv fritid. Det handlar om livskvalitet, om att stärka framtidens gotlänningar och om att bygga ett samhälle där alla barn får chansen att växa.
Att så många redan tagit steget visar att fritidskortet var rätt reform i rätt tid – och att vi bara sett början av vad det kan betyda för Gotland.

För barnens bästa. För Gotlands framtid.

Roger Wärn (M), gruppledare i kultur- och fritidsberedningen
Kalle Johansson (M), ledamot i kultur- och fritidsberedningen 
Mariette Nicander (M), ersättare i kultur- och fritidsberedningen
Malin Vinblad (M), ersättare i kultur- och fritidsberedningen

Det har varit tuffa år för Sverige. Höga levnadskostnader för familjer, tunnare orderböcker för företag och oro i omvärlden har gjort att framtidstron har sviktat. Mycket av regeringens politik har därför syftat till att tackla de akuta problemen och mota inflationen. Det har varit svåra tider – men på Gotland ser vi att den ekonomiska bottnen är passerad.

När vi summerar 2025 kan vi se att regeringens åtgärder har fått genomslag på Gotland, vilket P4 Gotland rapporterat om. Den tillfälliga höjningen av ROT-avdraget, som ger avdrag för arbetskostnaden vid renoveringar, ledde till att vi gotlänningar renoverade som aldrig förr. Totalt har ROT-avdrag för 92,5 miljoner kronor gjorts under året, vilket är en ökning med hela 38 procent. Det innebär att bygg- och snickerifirmorna fått en välbehövlig boost under de svåra tiderna, och att minst 1850 personer nyttjat möjligheten att investera i det egna boendet.

Samtidigt har den negativa trenden kring nyföretagande brutits, vilket en sammanställning från Spiris visar. Totalt startades 61000 nya bolag i Sverige under föregående år, vilket motsvarar en ökning på 6 procent jämfört med 2024. Det är bra. Men nyföretagandet skiljer sig åt mellan regionerna. Bäst i hela Sverige är Gotland, där ökningen var hela 18 procent.

Nästa år hoppas vi att besöksnäringen på Gotland tar nästa steg. Regeringens reformer kring gårdsförsäljning, regelförenklingar och snart också slopat matkrav för alkoholförsäljning, är menade att stärka och underlätta för besöksnäringen. Dessutom har det fördyrande kravet att arkivera papperskvitton tagits bort, och de krångliga 3:12-reglerna förbättrats avsevärt.

Företagen är grunden till vårt välstånd. För att framtiden ska vara bättre än idag behöver det bli lättare och mer gynnsamt att driva företag i Sverige och på Gotland. Därför fortsätter vi arbetet med att förenkla och förbättra villkoren för de som tar risk och prövar sina idéer i verkligheten. Det är bra för hela Gotlands utveckling.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mariette Nicander (M)

Moderata Företagarrådet

Arbetsbeskrivning

I rollen som politisk sekreterare är du ett stöd till Moderaternas förtroendevalda inom Region Gotland. Rollen är bred och praktisk med fokus på administration, kommunikation och närvaro i det politiska arbetet. Du fungerar som en sammanhållande länk mellan förtroendevalda, medlemmar i partiet och utåt till medborgare på Gotland. En stor del av arbetet handlar om att skriva, dokumentera, fota och följa med på möten, samt se till att vardagen fungerar administrativt för de förtroendevalda.

Arbetsuppgifter

• Administrativt stöd som mötesbokningar, kalenderhantering och ärendeberedning
• Föra mötesanteckningar, följa med aktiviteter samt dokumentera dessa
• Fotografera vid möten, evenemang och verksamhetsbesök
• Vara ett praktiskt stöd till förtroendevalda
• Hålla dig uppdatering kring vad som pågår i regionens nämnder och styrelser
• Omvärldsbevaka och sammanställa relevant underlag
• Skriva pressmeddelanden, debattartiklar, insändare och inlägg i sociala medier

Kvalifikationer

Vi ser gärna att du är lyhörd, tar egna initiativ och har egen drivkraft i ditt arbete. Du har ett samhällspolitiskt intresse och vi förutsätter att du delar Moderaternas grundläggande värderingar. Vidare bör du ha förståelse för hur det är att arbeta i en politiskt styrd organisation. Det är meriterande om du har erfarenhet av administrativt arbete, kommunikation eller politiskt arbete, samt om du är bekväm med fotografering och sociala medier.

Anställning

Tjänsten är på 50 eller 70% med start från enligt överenskommelse och kan inledas med en provanställning. Placeringsort är Visby. Anställningen är tidsbegränsad enligt Kommunallagen fram till 2026-12-31, med möjlighet till förlängt uppdrag kommande mandatperiod. Arbetstiden är oreglerad utan rätt till övertidsersättning, där en del av arbetet kan ske på kvällar och helger.

Kontaktinformation

Frågor om tjänsten och ansökan

Michelle Wong, politisk sekreterare
[email protected]
0498-26 95 26
070-141 51 35

Frågor om anställningsvillkor

Andreas Unger (M), Regionråd/beslutande partiföreträdare
[email protected]

Vid ansökan, vänligen skicka ett CV och personligt brev till [email protected]. Ansökningar behandlas löpande och arbetsprov kan tillämpas under rekryteringsprocessen.

I en nyligen publicerad debattartikel kallar Jörgen Benzler (V) Sveriges migrationspolitik för ”otäck”. Det är ett starkt ordval. Bakom retoriken finns ett resonemang som i stor utsträckning bygger på enskilda, känslomässiga exempel – ofta barn eller vårdpersonal – snarare än på hur politiken fungerat i praktiken.

Sverige förde under lång tid en migrationspolitik som saknade både begränsningar och tillräckliga krav. Resultatet blev en situation där integrationen inte fungerade, där välfärden pressades hårt och där parallella samhällen tilläts växa fram. Det är ett faktum som måste erkännas om vi ska kunna gå vidare. Det arbete som nu pågår handlar om att ta ansvar för den oreda som skapades – att återupprätta ordning, stärka integrationen och se till att mottagandet är hållbart över tid.

Det betyder inte att enskilda beslut alltid är lätta. Tvärtom kan de upplevas som både smärtsamma och svåra att förstå. Men politikens uppgift är inte att styra genom undantag, utan att skapa rättssäkra regler som gäller lika för alla. Om känslor tillåts ersätta ansvar riskerar systemen att bli godtyckliga – och då drabbas i slutändan både individer och samhälle.

Benzler (V) lyfter också vårdpersonal som argument. Men att möta kompetensbrist genom att tänja på regelverk är ingen långsiktig lösning. För oss moderater är det självklart att vårdens arbete ska värderas högre genom bättre villkor, inte genom tillfälliga undantag som på sikt urholkar tilliten till systemet.

När enskilda människor gång på gång används som symboler i debatten flyttas fokus från ansvar till retorik. Det hjälper varken dem som berörs eller samhället i stort. Det vi behöver är lösningar som fungerar även när debatten tystnar.

Att säga nej är inte brist på medmänsklighet. Allt för länge har ett ja inte inneburit ett ja, och ett nej har inte inneburit ett nej. Det har skapat en orimlig situation där den som får uppehållstillstånd inte riktigt välkomnas in i gemenskapen – och den som får ett nej tillåts gå under jorden och stanna i landet. Det leder i slutändan till stora problem med integrationen i Sverige.

Gotland, liksom resten av Sverige, förtjänar en migrationspolitik som är human men också ordnad och ansvarsfull. Känslor har sin plats i politiken – men de kan aldrig ersätta faktumet att politiken behöver ta ansvar för hela systemet.

Andreas Unger (M), Regionråd

Mikael Bladh (M), 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Jesper Skalberg Karlsson (M), Riksdagsledamot

Från den 1 december får gotländska husägare större frihet att bestämma över sina egna hem. Under lång tid har bygglovsregler varit ett hinder för familjer som vill bygga till, bygga nytt eller anpassa sina hus utifrån livets förändringar. Nu tar regeringen viktiga steg för att förenkla – med mer tillit till människor och mindre detaljstyrning från det offentliga.

En av de största förändringarna är att möjligheten att bygga ut bostadshuset dubbleras, från 15 kvadratmeter till hela 30 lovfria kvadratmeter. Det gör stor skillnad för familjer som behöver ett extra rum när barnen blir fler eller när livssituationen förändras.

Samtidigt ersätts den krångliga anmälningsplikten för Attefallshus med en tydlig kvadratmeterpott. Inom detaljplan får man nu uppföra fristående byggnader på sammanlagt 45 kvadratmeter, och utanför detaljplan är potten 65 kvadratmeter utan bygglov eller anmälan. Attefallshus får fortsatt vara 30 kvadratmeter inom detaljplan, men utanför detaljplan utökas maxstorleken till 50 kvadratmeter. Det är frihet i praktiken: kvadratmeterna kan användas på det sätt som passar familjen bäst.

Regeln om att man får bygga 4,5 meter till tomtgräns ligger fast, men om grannen säger ja kan man nu bygga närmare. Det är ett rimligt sätt att skapa flexibilitet utan att tumma på tryggheten – och ett exempel på hur god dialog ofta fungerar bättre än byråkratiska pekpinnar.

Det blir också lättare att göra fasadändringar. Att flytta en dörr, sätta in ett fönster eller byta färg kräver inte längre bygglov. Den som vill inreda en vind får göra det även om det egentligen strider mot detaljplanen. Det här är reformer som stärker vardagsmakten och minskar onödigt krångel.

När fler åtgärder blir lovbefriade minskar handläggningstiderna och Region Gotlands resurser kan användas där de gör mest nytta. Regeringen bedömer att antalet bygglovsärenden kan minska med upp till 40 procent – men även om det bara blir en minskning på 20 procent på Gotland, givet knepigheterna kring våra många riksintressen – så är det en betydande förbättring.

Både Sverige och Gotland behöver fler bostäder och mer flexibilitet i vardagen. Det ska inte krävas månader av handlingar och väntan för att bygga ett extra rum eller uppföra ett litet hus på tomten. Med de här reformerna tar vi ett stort steg mot ett Sverige där reglerna stöttar människor – inte hindrar dem. Och det gör skillnad på Gotland.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Andreas Unger (M)

Miljö- och byggnämndens ordförande

Det har varit tuffa tider för inrikesflyget i Sverige. Först flygskatt och flygskam, därefter pandemin och inflationskrisen, och slutligen Stockholmspolitikernas försök att snabbstänga Bromma flygplats. Att driva flygbolag har aldrig varit enkelt – men kanske särskilt svårt de senaste åren.

På Gotland har det minst sagt märkts. Sämre lönsamhet och förutsättningar har lett till att konkurrensen på Visby-linjen minskat, med högre priser som följd. Samtidigt har postflyg och flygningar av sjukvårdens prover fått det svårt. Situationen har inte varit bra.

Men nyligen tändes ett ljus i mörkret. Lokala entreprenörer har gått samman och fått igång en reguljär flyglinje till Bromma flygplats – och flygplanen är redan i luften. Exakt hur det påverkar prisbilden och tillgängligheten är för tidigt att utvärdera så här tidigt, men allt tyder på att tillgängligheten kommer öka och att konkurrenter tvingas anpassa sina prisnivåer.

Rättvis konkurrens på fria marknader är ett överlägset verktyg när det gäller att få fram bättre erbjudanden till resenärer. Det gäller oavsett transportslag. Och man kan bara önska det nya lokala flygbolaget varmt lycka till.

Men allt är inte guld och gröna skogar. Ännu finns mörka moln på himlen när det gäller vår framtida tillgänglighet. På Centerpartiets partistämma föregående helg beslutade partiet att man nu definitivt vill stänga Bromma flygplats. Tidigare har man stöttat en rödgrön regering som ville stänga flygplatsen, men nu löper man hela linan ut och ställer sig bakom en stängning.

En gång i tiden var Centerpartiet ett stabilt borgerligt parti som tog strid för hela landets tillgänglighet. Idag är det svårt att särskilja dem från de andra rödgröna partierna – som alla vill stänga Bromma flygplats, och där flera av dem också vill införa nya skatter på flygbiljetter.

Det har varit tuffa år för inrikesflyget i Sverige, men återhämtningen har börjat. Med nya aktörer på flygmarknaden – och skattesänkningar för familjer och företag som gör att fler har råd att transportera sig – kan vi få fart på ekonomin igen. Men då krävs att politiken tar strid för tillgänglighet och tillväxt. Det är tråkigt att Centerpartiet övergivit den linjen. Tur då att det finns andra partier att rösta på nästa år.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

Andreas Unger (M)
Regionråd

Om Socialdemokraterna vinner nästa val väntar en rejäl skattehöjning för alla som har bolån. Det kommer att drabba alla som äger sitt hem eller drömmer om att göra det.

I sin skuggbudget föreslår Socialdemokraterna en ny bolåneskatt – ett gammalt förslag som denna gång kallas för höjd skatt på kreditinstitut. Skatten ska dra in miljardbelopp till staten, och liknande förslag har lagts av både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men en skatt på bolån kommer knappast att betalas genom lägre vinster för bankerna. I verkligheten är det kunderna som står för notan, för den som på pappret betalar skatten är sällan den som i slutändan bär de faktiska kostnaderna. Det betyder höjda räntekostnader för vanliga familjer med bolån – på tusentals kronor varje månad. Det säger vi nej till.

Det hela blir än mer absurt när man tänker på att svenska hushåll redan under lång tid har varit hårt pressade med hög inflation och stigande mat- och bensinpriser. Under mandatperioden har regeringen tryckt tillbaka inflationen och arbetat för att stärka hushållens köpkraft. Men nu vill Socialdemokraterna backa utvecklingen och höja skatter – samtidigt som allt fler unga försöker spara ihop till sitt första hem.

För det är just boendet som många unga drömmer om. En undersökning från 2024 visar att 78 procent av 15–24 åringar vill bo i villa eller radhus, medan 48 procent längtar efter en bostadsrätt. År 2018 svarade bara 43 procent att de helst ville bo i villa eller radhus. Trenden pekar åt ett håll: unga vill äga sitt hem, ha en trädgård där barnen kan leka och en plats som känns som deras egen. Men för att denna önskan ska bli verklighet behövs både regellättnader för byggandet av småhus och ekonomiska lättnader så att unga och familjer faktiskt har råd att bo i ett radhus med tomt.

Moderaterna vill att fler ska kunna äga sitt hem – för oss är det en fråga om rättvisa. Därför har vi under mandatperioden arbetat för att göra det lättare att ta steget in på bostadsmarknaden. Vi har presenterat förslag på lättnader i amorteringskravet och på att höja bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Vi har också tagit bort skatten på investeringssparkonton – i år är de första 150 000 kronorna skattefria, och från 2026 höjs beloppet till 300 000 kronor. Det gör det enklare för unga att spara ihop till en kontantinsats.

Nästa val innebär därför ett vägskäl. Socialdemokraterna väljer skatter som höjer boendekostnaderna. Vi väljer reformer som gör det lättare att äga sitt hem.

David Josefsson (M)

Bostadspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot