Kategori: Artikel

Korta köerna i vården genom att öka patienternas valfrihet, föreslår Camilla Waltersson Grönvall (M) och Emilie Orring (M) samt moderata regionråd från ytterligare 14 regioner.

Sverige har som vision att vara bäst i världen på e-hälsa 2025. Digitaliseringen kan skapa fantastiska möjligheter för hälso- och sjukvården vad gäller allt från att öka tillgängligheten och skapa en mer jämlik vård till att förbättra patientsäkerheten och utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Detta samtidigt som den kan möjliggöra arbetsmiljöförbättringar och att sjukvårdens resurser kan användas till att utveckla vården för att ge patienter vård i tid.

Det finns samtidigt problem med digitaliseringens genomförande som Sverige hittills inte klarat av att lösa på ett tillräckligt bra sätt. Det handlar till exempel om att nyttja patientinformation och hälsodata på ett systematiskt sätt samt att patienter ska kunna jämföra och välja vårdgivare digitalt i hela landet för att kunna få vård i tid. Medarbetare får dras med it-system som inte är medarbetarvänliga och som i sin tur bidrar till en dålig arbetsmiljö.

Ska vården digitaliseras på bästa sätt krävs det bland annat att vi metodiskt tar tillvara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. Detta i sin tur kräver reformer och politiskt ledarskap som pekar ut riktningen. Som uppmuntrar framväxten av användandet av digital teknik och förstår att vård- och omsorgsverksamhet inte alltid behöver vara organiserat genom att tillhandahålla både fysisk och digital verksamhet.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är inte andra partier. Våra motståndare är de långa väntetiderna i vården, bristen på valfrihet och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Vi går till val på att nyttja digitaliseringens kraft för att ge fler patienter vård i tid och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna.

Vi vill korta köerna i vården genom att öka patienternas valfrihet. Patienter har redan i dag en laglig möjlighet att välja vårdgivare inom öppenvården, men det finns inget enkelt sätt för dem att söka efter den bästa vården och stödet patienterna får när det gäller att göra ett val är otillräckligt. 

Patientens makt i vården måste stärkas och rätten att välja vårdgivare bör utökas till att även gälla slutenvården. Patienten ska få fysiskt och digitalt stöd och hjälp att få sin vård i tid och att hitta relevant information om kvalitet, väntetider och utbud av vårdgivare. Patienten ska äga även sina egna patientdata och kunna följa hela vårdförloppet enkelt via nätet.

För att ge fler patienter vård i tid måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter. Den som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt med ett vårdteam som känner till patientens vårdhistoria. 

Rätten till fast läkarkontakt ska även gälla för digitala vårdmöten. Däremot ska ingen patient tvingas lista sig på en vårdcentral om man gör bedömningen att man inte behöver det.

Fristående vårdgivare har de senaste åren tagit fram nya möjligheter att erbjuda vård genom digitala vårdtjänster. De har bidragit till att patienter får vård i tid samt bidragit till ökade möjligheter för patienter att genom egenmonitorering kunna vara aktiv i sin egen vård. För att kunna förstärka den här utvecklingen vill vi införa ett nationellt ersättningssystem för digital vård som ska ersätta utomlänstaxan, den som i dag reglerar vilken ersättning som digitala vårdgivare får.

I dag upplever vårdpersonal många gånger att it-system och digitala tjänster snarare är störande än stödjande. Problemen beror ofta på system som är illa anpassade till personalens vardag liksom system som inte är kompatibla med varandra vilket generar dubbelarbete, stjäl tid från kärnverksamheten och skapar negativ stress hos personalen. Medarbetarna måste göras delaktiga när nya it-system införs i vården och systemen måste bli medarbetarvänliga.

Digitaliseringens positiva kraft kan modernisera vården. Men det kräver en politik som har en tydlig riktning. Moderaterna är det alternativet för dig som vill använda digitaliseringens kraft för att korta köerna för patienterna och förbättra den digitala arbetsmiljön för medarbetarna i vården.

Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Emilie Orring (M), regionråd i Region Uppsala

Lars Holmin (M), regionråd i Region Västra Götaland

Anna Mannfalk (M), regionråd i Region Skåne

Marie Morell (M), regionråd i Region Östergötland

Sebastian Cehlin (M), regionråd i Region Örebro

Magnus Leivik (M), regionråd i Region Sörmland

Patrik Stenvard (M), regionråd i Region Gävleborg

Lena Asplund (M), regionråd i Region Västernorrland

Mikael Johansson (M), regionråd i Region Kronoberg

Mikael Andersson Elfgren (M), regionråd i Region Västmanland

Nicklas Sandström (M), regionråd i Region Västerbotten

Jesper Skalberg Karlsson (M), regionråd Region Gotland

Robert Hamberg (M), regionråd i Region Jämtland-Härjedalen

Fredrik Larsson (M), regionråd i Region Värmland

Lennarth Förberg (M), regionråd i Region Blekinge

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin 22 mars.

Sverige ska erbjuda världens bästa vård till cancersjuka barn och deras familjer, vi kan aldrig nöja oss med mindre.

Nästan varje dag drabbas ett barn av cancer i Sverige. Ett svårare besked, som drabbar hela familjen, är svårt att föreställa sig. Även om barncancervården har gjort fantastiska framsteg är barncancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken i åldern 1 till 14 år. Varje barn som inte överlever är en påminnelse om att vården och forskningen och politiken har mer att göra. Sverige behöver nu ta nästa steg för att kunna nå den långsiktiga visionen att helt utrota barncancer. Den svenska barncancervården är i grunden mycket bra och resultaten har stadigt förbättrats, samtidigt möter svensk barncancervård en rad problem och utmaningar. 

Sverige firade förra året 10-årsjubileum med den nationella cancerstrategin, vilken den förra borgerliga regeringen tog fram. Strategin har utan tvekan spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården, men barncancervården har tyvärr inte varit en central del i den. Det vill vi ändra på. 

Moderaterna föreslår nu därför att det tas fram och genomförs en nationell barncancerstrategi. Vi menar att det krävs en bred palett av åtgärder för att barncancervården ska bli ännu bättre och presenterar här några delar som bör ingå i en sådan strategi.

1. Skapa bästa förutsättningar för individuella barncancerbehandlingar

Vi är övertygade om att specifika resurser krävs för att stärka jämlikheten vid införande av nya effektivare cancerläkemedel, så att dessa lättare kan komma barncancerpatienter till del oavsett var i landet man bor. Alla barn med cancer ska erbjudas dna-analyser i syfte att kunna skräddarsy individuella behandlingar för olika cancerformer. Moderaterna föreslår också en statlig satsning på nya avancerade läkemedelsbehandlingar, immun-, cell- och genterapier. 

2. Säkerställ personal- och kompetensförsörjningen i barncancervården

En nationell översyn av behoven av ytterligare läkare och sjuksköterskor till barnonkologin, liksom samordning av utbildning, behövs. Finansieringen av kompetensutveckling inom barncancervården måste bli mer strukturerad, hållbar och långsiktig där det tas ett ökat nationellt ansvar och ledarskap.

3. Prioritera och se över möjligheterna att inrätta specialistutbildning i barncancervård

Omkring en tredjedel av landets barnonkologer närmar sig pensionsålder. Det gör att barncancervården kommer att drabbas av ett stort bortfall av spetskompetens och erfarenhet. Vi föreslår att möjligheterna ses över att inrätta specialistutbildning för vårdpersonal som arbetar med barncancervård för att minska sårbarheten. 

4. Prioritera särskilt kontaktsjuksköterskor och anhörigstödjare

Anhörigstödjare ska vara en naturlig del av barncancervården. Detta för att bland annat underlätta övergången för patienten från barncancervård till den reguljära cancervården. Anhörigstödjare och kontaktsjuksköterskor som ger ökad trygghet kan göra stor nytta i att stödja familjer.

5. Alla barncanceröverlevare ska ha rätt till regelbunden uppföljning

Många barn som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer. Det handlar om ungefär 7 av 10 barn. Sena komplikationer kan röra allt ifrån försämrat allmäntillstånd, olika funktionsnedsättningar till att personen ifråga drabbas av nya cancersjukdomar. Komplikationerna kan uppstå mycket lång tid efter avslutad behandling. Det behövs därmed förstärkt systematik och regelbundenhet vad gäller uppföljning av personer som överlevt cancer som barn.

Därutöver menar vi att särskild barnpalliativ kompetens behöver säkerställas, att rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd ska erbjudas samt att forskning gällande barncancer ska prioriteras och säkerställas. 

Sverige ska erbjuda världens bästa vård till cancersjuka barn och deras familjer, vi kan aldrig nöja oss med mindre. Mycket har gjorts, mycket är redan bra – men mycket mer måste göras. Moderaterna menar att det börjar med en genomtänkt nationell strategi mot barncancer.

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson 

Anna Mannfalk (M), regionråd Skåne

Marie Morell (M), regionråd Östergötland

Malin Sjölander (M), regionråd Kalmar län 

Magnus Leivik (M), regionråd Sörmland

Anders Lund (M), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Blekinge

Sebastian Cehlin (M), regionråd Örebro län

Anna Nordqvist (M), regionråd Örebro län

Roland Gustbée (M), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Kronoberg

Alexander Hägg (M), regionråd Gävleborg

Nicklas Sandström (M), regionråd Västerbotten 

Linda Frohm (M), regionråd Norrbotten

Fredrik Larsson (M), regionråd Värmland 

Emilie Orring (M) , regionråd Uppsala

Tobias Nässén (M), regionråd Stockholm

Jenny Landernäs (M), regionråd Västmanland

Mikael Andersson Elfgren (M), regionråd Västmanland

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin den 24 februari.

Sverige ska erbjuda världens bästa vård till cancersjuka barn och deras familjer. Vi kan aldrig nöja oss med mindre.

Svensk barncancervård är i grunden mycket bra och allt fler överlever. Förra året firade vi 10-årsjubileum för den nationella cancerstrategin som den förra borgerliga regeringen tog fram. Den har utan tvekan spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården, men barncancervården har inte sin egen strategi. Det vill vi ändra på. 

Moderaterna föreslår därför en nationell barncancerstrategi. Vi menar att det krävs en bred palett av åtgärder för att stärka barncancervården och presenterar här vad som bör ingå i en sådan strategi. Barnpalliativ kompetens måste säkerställas, rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd ska erbjudas och forskning på barncancer ska prioriteras.

Vi är övertygade om att specifika resurser krävs för att stärka jämlikheten vid införande av nya effektivare cancerläkemedel så att dessa lättare kan komma barnpatienter till del oavsett var man bor. Alla barn med cancer ska erbjudas dna-analyser med skräddarsydda individuella behandlingar. Moderaterna föreslår också en statlig satsning på nya avancerade läkemedelsbehandlingar, immun-, cell- och genterapier.

En nationell översyn av behoven av läkare och sjuksköterskor till barnonkologin behövs. Finansieringen av kompetensutveckling inom barncancervården måste bli mer strukturerad och långsiktig med ett ökat nationellt ansvar.Omkring en tredjedel av landets barnonkologer närmar sig pensionsålder och barncancervården riskerar bortfall av spetskompetens och erfarenhet. Vi föreslår att möjliggöra specialistutbildning för vårdpersonal som arbetar med barncancervård för att minska sårbarheten.

Under vårdtiden kan anhörigstödjare behövas för att öka tryggheten. Vill vi också underlätta övergång från barncancervård till vuxenvården med kontaktsjuksköterskor. Många barn som överlever barncancer drabbas efter genomgången behandling av sena komplikationer. Det handlar om ungefär 7 av 10 barn. Det kan röra allt ifrån försämrat allmäntillstånd, olika funktionsnedsättningar till att personen ifråga drabbas av nya cancersjukdomar. Komplikationerna kan uppstå mycket lång tid efter avslutad behandling. Det behövs därmed förstärkt uppföljning av personer som överlevt cancer som barn.

Sverige ska erbjuda världens bästa vård till cancersjuka barn och deras familjer. Vi kan aldrig nöja oss med mindre. Mycket har gjorts, mycket är redan bra – men mycket mer måste göras. Moderaterna menar att det börjar med en genomtänkt nationell strategi mot barncancer.

Camilla Waltersson Grönvall (M) riksdagsledamot och Socialpolitisk talesperson.

Emilie Orring (M) regionråd.

Jessica Kumlin (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar.

Cecilia Linder (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala.

Björn Erling (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo.

Artikeln publicerades på EP-Debatt 21 februari.

Det blågröna styret i Region Uppsala kommer sätta kärnverksamheten främst och jobba för en långsiktigt hållbar ekonomi, skriver Emilie Orring.

På fullmäktige i dag kommer vi att debattera Region Uppsalas nya ekonomiska långtidsprognos. Den visar att om vi inte jobbar med att modernisera verksamheterna och ha ordning på ekonomin att det kommer uppstå ett gap mellan intäkter och kostnader på 1,6 miljarder kronor 2030. Den snabba vägen ur skulle vara att höja skatten men det skulle endast innebära att gapet fördröjs med några år. Skattehöjning har även prövats tidigare. Förra mandatperioden höjdes skatten med 1 miljard kronor med högre kostnader till följd. Grundproblematiken är att regionen har för höga kostnader med jämförbara regioner och att verksamheterna inte fått stöd att moderniseras. 

Sedan maktskiftet 2018 har det blågröna styret jobbat hårt vid sidan av pandemin för att få ordning på regionens ekonomi. En ny budgetprocess har införts, vi har gjort en översyn av arbetet med generella och tillfälliga statsbidrag och minskat den långsiktiga låneskulden. Ett omtag har gjorts av regionens fastighets- och investeringsprocess, där investeringsobjekt i budgeten ska vara tydligt utredda och definierade. Förra mandatperioden slöts ett avtal som innebar att Akademiska sjukhuset förlorade 500 miljoner kronor i intäkter. Man skulle säga att vården som sjukhuset utförde reades ut. Detta har vi i det blågröna styret ändrat på. Ett nytt avtal har förhandlats fram och ska ge täckning för de kostnader regionen har när vård utförs till patienter från andra regioner. Därtill har medarbetarna på Akademiska sjukhuset inlett ett mycket viktigt arbete för att uppnå en ekonomi i balans.

Men det räcker inte. Det blågröna styret kommer sätta kärnverksamheten främst och jobba för en långsiktigt hållbar ekonomi.

Medarbetarna är regionens viktigaste resurs. Men det räcker inte med att rekrytera medarbetare, regionen måste även lyckas bättre på att behålla dem. Karriär- och löneutveckling med god arbetsmiljö är därför viktigt. Många vittnar i dag om att de får lägga tid på onödig administration och får fylla samma uppgifter flera gånger. IT-system som är medarbetarvänliga kan frigöra tid hos medarbetarna att fokusera på kärnuppdraget och samtidigt frigöra resurser för att utveckla vården. De riktade statsbidragen och statens krav på onödig dokumentation bidrar till onödig administrativt arbete. Staten bör därför växla ut de riktade statsbidragen så att de blir generella.

Vi är den region i Sverige som utför mest vård till patienter från andra län. En del vård säljs även till andra länder. Denna position har kunnat behållas på grund av den högspecialiserade vården som bedrivs på Akademiska sjukhuset. Men vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda över tidigare framgångar. För att Region Uppsala ska kunna behålla denna starka ställning så är det viktigt att jobba med att öka tillgängligheten i vården och ge utrymme för Akademiska sjukhuset att vässa den högspecialiserade vården.

Det är möjligt att få ut mer vård för varje skattekrona och att ge fler patienter vård i tid. Regionen måste arbeta strategiskt med planering av vård och styrning på regionövergripande nivå. En annan viktig del i detta arbete är att skapa en samlad överblick av det totala vårduppdraget, både för egen regi samt för fristående vårdgivare. Andra moderniseringsåtgärder kan vara att identifiera ytterligare specialistvård som kan flyttas till primärvården och till de vårdcentrum som nu växer fram runtom i länet.

Investeringsbehoven framöver är större än vad regionen klarar av att hantera och därmed blir prioriteringen om vad som ska och inte ska byggas allt viktigare. Investeringar som kan öka möjligheterna till digitalisering är en del som bör prioriteras och nyttjandet av befintliga fastigheter måste bli mer effektivt.

Region Uppsala kan få en långsiktigt hållbar ekonomi. Det förutsätter en politisk ledning som både har en riktning framåt för vården och kollektivtrafiken och som vänder på varenda sten för att varje skattekrona ska göra nytta för länsinvånarna

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Publicerades på UNT Debatt 16 februari

Foto: Angelica Klang

Utgångspunkten i det blågröna arbetet är att patienter får vård i tid – inte vem som utför det.

I dag fattar regionstyrelsen beslut om det fortsatta arbetet med att minska den uppskjutna vården som uppstått under pandemin samt satsar på medarbetare inom slutenvården. Samtidigt skapas förutsättningar för att antalet vårdplatser ska förbli öppna. 

Under våren 2020 beslutade Region Uppsala som första region, efter initiativ av oss i det blågröna styret, att skicka en skrivelse till staten om behovet av ekonomisk kompensation till landets samtliga regioner för att hantera den uppskjutna vården. Vi fick gehör för detta och i år tilldelades regionen 148 miljoner kronor av staten för att minska den uppskjutna vården. Efter riksdagens budgetbeslut tidigare i höstas kommer Region Uppsala att tilldelas 223 miljoner kronor nästa år.

Av dessa pengar avsätts 188 miljoner kronor för att kapa köerna för de som väntar på en operation, samt för att fler unga med psykisk ohälsa ska få vård i tid och till post covid-mottagningen vid Samariterhemmet i Uppsala. Satsningen möjliggör genomförande av ytterligare 3 000 besök och 1 500 operationer vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. För att kapa köerna måste vi jobba tillsammans med andra regioner och fristående aktörer i länet för att minska den uppskjutna vården. Därför kommer vi att köpa vård av andra aktörer. Utgångspunkten i det blågröna arbetet är att patienter får vård i tid – inte vem som utför det.

Våra satsningar är långsiktiga för vi vill att fler ska vilja jobba i slutenvården så att vårdplatsläget kan förbättras. Problemet är inte att det utbildas för sjuksköterskor utan att många väljer att jobba i andra regioner eller i helt andra branscher. Flera åtgärder har under det senaste året genomförts för att kunna behålla samt rekrytera nya medarbetare. Exempel på det är nya poängbaserade arbetstidsmodeller för sjuksköterskor och undersköterskor, säkerställande av sammanhängande semester över sommaren, förstärkt friskvårdsbidrag för samtliga medarbetare, särskilda tillägg för arbete inom covidvården, förstärkning av ersättningar för resor och restid samt utökande av stöd från företagshälsovården. Under hösten har 43 nya vårdplatser öppnats på Akademiska sjukhuset.

Men det räcker inte. För att rekrytera och behålla våra sjuksköterskor i slutenvården i Region Uppsala avsätter vi 40 miljoner kronor för ökade lönetillägg för medarbetare som jobbar inom slutenvården. Avdelningscheferna på sjukhusen måste ges bättre förutsättningar att leda och ge stöd till de närmsta medarbetarna i stället för att arbeta med jobbannonser och annat som kan skötas av andra medarbetare. Därför förstärker vi Region Uppsalas övergripande HR-funktion med tio miljoner kronor för att lasta av avdelningscheferna. De ökade lönetilläggen och förstärkta HR-stödet är permanenta och kommer att arbetas in i budgeten för 2023. Med de tidigare satsningarna i den blågröna budgeten innebär dagens beslut cirka 104 miljoner kronor i medarbetarsatsningar nästa år.

Lön är dock inte det enda verktyget för att göra det mer attraktivt att jobba i Region Uppsala. Medarbetare måste kunna få ihop livspusslet, ha en god arbetsmiljö och kunna göra karriär. Som exempel så lägger en sjuksköterska i genomsnitt 30 procent av sin tid på att leta efter materiel, läkemedel och personal. Det är tid och även pengar som i stället kan användas till att utveckla vården och öka tillgängligheten. Därför satsar vi 15 miljoner kronor nästa år för att inleda ett projekt för att förbättra logistik- och lagerhanteringen i regionen.

Det blågröna styrets fokus är att köerna ska minska och att fler patienter får vård i tid. För att det ska bli möjligt är det viktigt att det blir mer lönsamt att jobba i slutenvården, att medarbetarna lägger mindre tid på onödig administration och att alla som vill kapa köer också får bidra.

Emilie Orring (M) regionstyrelsens ordförande

Johan Örjes (C) regionråd

Björn-Owe Björk (KD), regionråd

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd

Hans Wennberg (MP), regionråd.

Publicerad UNT Debatt 21 december 2021

Moderaterna har fattat beslut om ett omfattande reformprogram för sjukvården där utgångspunkten är att patienter ska få vård i tid, skriver Camilla Waltersson Grönvall och Emilie Orring.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är inte andra partier. Våra motståndare är de långa väntetiderna i vården, bristen på valfrihet och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård.

Det finns mycket som är bra i hälso- och sjukvården i Sverige. Jämfört med andra länder står sig den väl gällande medicinsk kvalitet, det akuta omhändertagandet, införande av ny medicinsk teknologi och användning av läkemedel. Men det finns brister avseende tillgänglighet och kötider.

Det har under pandemin varit nödvändigt för vården att planera om och skjuta upp planerade besök och operationer. Medarbetarna i vården har gjort stora insatser under pandemin. Region Uppsala har lyckats upprätthålla lagkravet om mammografi och screening av cervixcancer. Regionen har även byggt upp en organisation för vaccinering vilket resulterat i en hög vaccinationstäckning bland alla grupper samt bedriver en mycket god verksamhet för testning och smittspårning. Under de senaste åren har även förlossningsvården i regionen blivit mer jämlik. Färre drabbas av skador och fler nås av den viktiga eftervården.

Samtidigt som beredskap för eventuella nya smittutbrott behöver finnas, ligger vårt fokus på att patienter får tillgång till den vård de har behov av. Moderaterna har fattat beslut om ett omfattande reformprogram för sjukvården. Utgångspunkten är att patienter ska få vård i tid. Vi vill presentera ett antal reformer som vi kommer att gå till val på nästa år.

Nationellt mål för att minska vårdköerna 

Ingen patient ska behöva vänta på vård. Moderaterna föreslår att ett nationellt mål tas fram för när vårdköerna ska vara borta. Vi vill skärpa vårdgarantin till 30 dagar gällande första besöket respektive operation eller annan behandling i specialistvården.

Nationell valfrihet för öppenvård och slutenvård.

Vi vill korta köerna i vården genom att öka patienternas valfrihet. Patienter har redan i dag en laglig möjlighet att välja vårdgivare inom öppenvården, men det finns inget enkelt sätt för dem att söka efter den bästa vården och stödet. Patienternas möjlighet att göra ett val är otillräcklig. Patientens makt i vården måste därför stärkas och rätten att välja vårdgivare ska i lagstiftning utökas till att även gälla slutenvården.

Patientkontor och nationell digital plattform ska stödja patienters rätt till vård i tid. 

En förutsättning för att fler ska kunna välja vård är att patientens tillgång till objektiv information och kunskap säkerställs. Vi vill att särskilda patientkontor införs för att hjälpa patienter att välja vårdgivare i hela landet. Dessa kontor ska ge patienten uppgifter om väntetider och kvalitet i vården. Patientkontoret ska också ha till uppgift att kunna lotsa patienten till behandlingsmöjligheter inom ramen för vårdgarantin. Dessutom vill vi att det tas fram en nationell plattform som är lättillgänglig för alla patienter. Plattformen ska innehålla information om möjliga val inom öppenvården och slutenvården samt annan vård avseende utbud, kvalitet, väntetider och patientbemötande. Ökad valfrihet och ökad delaktighet hos patienterna kommer att göra att hela Sveriges sjukvårdsresurser används mer effektivt.

Alla vårdgivare ska användas för att ge patienten vård i tid.

Arbetet med att minska vårdköerna ska ske strukturerat, metodiskt och systematiskt. Alla lösningar för att uppnå en köfri vård i hela Sverige skall välkomnas. Såväl fristående som offentliga vårdgivare ska tillåtas vara med och bidra med att ge patienterna vård i tid. Kömiljarderna behöver reformeras för att stärka patienternas möjlighet att få vård utförd i tid i hela Sverige. Därtill ska vårdgivare som håller ihop vårdkedjan med återbesök och rehabilitering samt väger in de mest sjuka och sköra patienternas behov premieras.

Vårdköerna i Sverige kan kortas. Men det kräver en politik som sätter patienten fokus genom att öka valfriheten och dra nytta av alla vårdgivare. Moderaterna är det alternativet för dig som vill öka takten för att kapa köerna och öka tillgängligheten i vården.

Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson.

Emilie Orring (M), regionråd Region Uppsala.

Publicerad UNT Debatt 29 november 2021.

Nästa gång krisen kommer ska Region Uppsala vara ännu bättre rustat, skriver Emilie Orring.

När Region Uppsala snart lägger det gångna året till handlingarna finns det anledning att reflektera över året som varit och utmaningarna som fortfarande ligger framför oss. På fullmäktige i dag kommer vi att debattera om delårsbokslutet. Det har varit en period som varit oerhört tuff, men också en tid med många framgångar.

Alla medarbetare i Region Uppsala har gjort sitt yttersta för att dämpa pandemins skadeverkningar. Provtagning för covid-19 har skett i stor omfattning och svarat upp mot länsinvånarnas behov. Vaccinationerna i Region Uppsala har varit framgångsrika och uppnått en god täckning. Det goda kvalitetsarbetet i vården och den framgångsrika vaccinationskampanjen har inte berott på tur. Det har berott på skickliga medarbetare i hela regionen samt av medarbetare som jobbar i fristående vård och andra aktörer.

Nästa gång krisen kommer ska vi vara ännu bättre rustade. Därför har den politiska ledningen fattat ett antal beslut för ökad robusthet. Vår förmåga vid särskilda händelser, samhällsstörningar och höjd beredskap ska förstärkas. Beredskap för kris behöver byggas in i hela den samlade verksamheten. Beslut har fattats avseende budgetförstärkningar inom bland annat civilt försvar, försörjningsberedskap och informationssäkerhet. Välfärdens aktörer ska stå orubbliga när människor behöver vården och omsorgen som mest.

En ekonomi som är långsiktigt hållbar är grunden för att länsinvånare ska ges den vård de har rätt till och att det finns en väl utbyggd kollektivtrafik. När det blågröna styret tillträdde insåg vi snabbt att utgifter och intäkter inte gick ihop. Under 2015–2018 ökade regionens kostnader för inhyrd personal från 95 miljoner kronor till 245 miljoner kronor. Trots många goda år med växande skatteintäkter saknades ekonomiska reserver för att möta tuffa tider och den ekonomiska redovisningen var bristfällig. Vi kom inte till dukat bord.

Sedan maktskiftet 2018 har det blågröna styret arbetat hårt för att vända på utvecklingen. Vi har infört en ny budgetprocess och sett över arbetet med generella och tillfälliga statsbidrag, dämpat kostnaderna för inhyrd personal och minskat den långsiktiga låneskulden.

Ett omtag har gjorts av regionens fastighets- och investeringsprocess, där investeringsobjekt i budgeten ska vara tydligt utredda och definierade. Vi har tillsammans med övriga regioner tagit fram gemensamma effektivitets- och produktivitetsnyckeltal som möjliggör jämförelser mellan regionerna. Nyckeltalspaketet omfattar bland annat kostnadsutveckling, nettokostnader och nettokostnadsutveckling produktivitet, resultat, investeringar och soliditet. Detta är viktigt för att vi ska få en mer överblickbar bild och göra nödvändiga satsningar utan att kostnaderna drar iväg. Under året har vi även fattat beslut om en ny finansiell policy för att återigen göra avsättningar till medarbetarnas framtida pensioner.

Årsprognosen pekar i dag mot ett resultat på 266 miljoner kronor och att vi uppfyller målet om god ekonomisk hushållning vid årets slut. Många kanske tror att det innebär en ny ekonomisk realitet för regionen. Så är inte fallet. Det positiva resultatet beror på en mix av lägre kostnader, att skatteintäkterna ökat mer än förväntat och på tillfälliga intäkter. Vi kommer att fortsätta städa för att få ordning på regionens ekonomi. Under ytan finns stora ekonomiska obalanser inte minst på Akademiska sjukhuset och kollektivtrafiken, som vi fortsätter arbeta med.

Jag är hoppfull om framtiden. I den mörkaste av tider så har krisen lyft det bästa hos oss allesammans. Människor från olika delar av samhället i vårt län ställt upp för att hjälpa till. För det är endast om vi jobbar tillsammans som Region Uppsala kan möta framtiden som en modern organisation som erbjuder attraktiva anställningar och en vård i världsklass med hög tillgänglighet

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande, Region Uppsala.

Publicerad på UNT Debatt 17 november 2021

Fotograf: Angelica Klang.