Politisk islam hör inte hemma i Sverige

Islamism är ett allvarligt hot mot vårt sätt att leva i Sverige och övriga Europa. Här finns inget utrymme för otydlighet: det öppna samhället måste försvaras. Moderaterna presenterar nu ett samlat åtgärdspaket mot politisk och våldsbejakande islam i Sverige, skriver Ulf Kristersson på DN Debatt.

På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har slagit rot. Det rör sig om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna rättsordningar, i strid med demokratin.

Detta hot finns även i Sverige. Enligt Säpo har antalet våldsbejakande islamister på bara tio år ökat från några hundra till cirka 2 000 personer.

I Sverige gäller religionsfrihet, såväl till sin egen religion som från all religion. Islamisterna hotar allas religionsfrihet. Och ofta är det andra muslimer i Sverige som drabbas av islamisternas framfart. Det måste stoppas.

Frankrike och Österrike har redan lagt fram kraftfulla åtgärder för att bekämpa islamismen. Sverige måste nu göra samma sak. Det handlar om att rakryggat stå upp för det öppna samhället.

Därför föreslår Moderaterna idag ett samlat åtgärdspaket mot politisk och våldsbejakande islam:

  1. Återkalla medborgarskap. Personer som döms för terrorbrott eller andra allvarliga brott mot staten ska få sitt svenska medborgarskap återkallat, om de har dubbelt medborgarskap.
  2. Utvisa fler säkerhetshot. Utländska medborgare som utgör säkerhetshot ska utvisas från Sverige.
  3. Neka extremister inträde till Sverige. Hatpredikanter och andra radikaliserade extremister ska inte kunna komma till vårt land.
  4. Spärrlista i EU mot hatpredikanter. EU behöver en gemensam spärrlista mot hatpredikanter för att de inte ska sprida extremism i Europa.
  5. Motverka radikalisering i skolan. Till exempel borde Skolverket kartlägga icke-demokratiska värderingar bland barn och unga, samt ta fram stödmaterial som kan användas i undervisningen.
  6. Förbjud bilder med terroristinnehåll. Gör det straffbart att sprida bilder som uppmuntrar eller inspirerar till attentat.
  7. Inga skattepengar till extremister. Uppföljningen och kontrollen av de bidrag som betalas ut till olika organisationer måste bli bättre.
  8. Stoppa utländsk finansiering av extrema religiösa samfund. Det behövs EU-gemensamma regler för att stoppa utländska finansiärer som sprider extremism och propaganda genom t.ex. moskéer.

Gör Sverige skräpfritt

Nedskräpning skapar otrygghet i stadsmiljön och människors närområden, påverkar djurlivet negativt och förgiftar haven. Därför föreslår Moderaterna åtgärder för att minska nedskräpningen i Sverige:

Skräp är ett stort och synligt miljöproblem. Nedskräpningen skapar otrygghet i stadsmiljön och människors närområden, påverkar djurlivet negativt och förgiftar haven. Moderaterna vill göra Sverige skräpfritt. 

Nedskräpningen i våra städer är ett stort problem. Nedskräpning föder mer nedskräpning och i bidrar i förläningen till minskad trivsel och ökad otrygghet i människors närområden.  

Nu när fler svenskar rör sig ut i naturen ökar mängden skräp. Skräpet förstör inte bara naturupplevselen, utan orsakar problem för djur som får i sig både det och miljögifter. Mängden skräp i våra hav ökar. Experter uppskattar att det kommer att finnas mer plast än fisk i haven år 2050 om inte utvecklingen vänds.  

Människor uppfattar nedskräpning som ett växande problem. 8 av 10 tycker att nedskräpning är ett stort problem och fler än 9 av 10 tycker att det är viktigt att minska nedskräpningen. Fler än 9 av 10 anser att mindre nedskräpning som att slänga fimpar på marken borde vara straffbart.  

Regeringens svar på problemet med nedskräpning är platspåseskatten. Men skatten leder varken till att nedskräpningen minskar eller att resurserna används mer hållbart, enligt Konjunkturinstitutet. Det är inte bra politik. Moderaterna föreslår andra lösningar för att minska nedskräpningen.

Moderaternas förslag för att minska nedskräpningen 

Moderaterna presenterar tre åtgärder för att minska nedskräpningen och öka kunskapen om nedskräpningens negativa effekter. 

Inför böter (sanktionsavgift) för småskräp 

All nedskräpning är i dag förbjuden. Men all nedskräpning får inte påföljder. Det vill Moderaterna ändra på. 

Ringa nedskräpning, att slänga småskräp som till exempel fimpar, snus och tuggummi, är inte straffbart i dag. För att dömas till böter för att ha skräpat ned krävs det att man kastat större saker. Det kan exempelvis handla om ölburkar, engångsgrillar och glas. För vissa allvarliga fall av nedskräpning kan dessutom fängelse utdömas. 

Förra året stod småskräpet i form av cigaretter och snus för nästan 80 procent av all nedskräpning i stadsmiljön. Skräpet hamnar ofta i dagvattenbrunnar och rinner vidare ut i havet. Cigaretterna innehåller farliga ämnen som sprids i naturen och innehåller plast som det tar mycket lång att bryta ned. 

För att minska mängden småskräp vill Moderaterna att ringa nedskräpning ska leda till en sanktionsavgift, dvs. en form av böter för den som skräpar ned.

Ge ordningsvakter möjlighet att dela ut böter (sanktionsavgift) för nedskräpning

Moderaterna vill ge ordningsvakter möjlighet att utfärda böter (sanktionsavgift) för nedskräpning.

För att effektivisera arbetet mot nedskräpning och minska Polisens arbetsbelastning, för att den ska kunna fokusera på grövre brottslighet, vill Moderaterna införa en så kallad sanktionsväxling för nedskräpningsförseelse och ringa nedskräpningsförseelse.

En sanktionsväxling innebär att nedskräpningsförseelse och ringa nedskräpningsförseelse avkriminaliseras. Dagens system med böter ersätts med ett så kallat administrativt förfarande som innebär att den som skräpar ned får en sanktionsavgift i stället för det som straffrättsligt utgör böter.

Sanktionsavgiften ska kunna utfärdas av ordningsvakter i ställer för Polisen. Sanktionsväxlingen kan jämföras med när de flesta av parkeringsförseelserna avkriminaliserades och parkeringsboten ersattes med en felparkeringsavgift.

Informationsuppdrag till Håll Sverige rent för att minska nedskräpningen

För att på lång sikt minska nedskräpningen är kunskap som leder till beteendeförändringar avgörande. Unga människor upplever sig ha lägre kunskap om nedskräpningens negativa effekter och känna ett mindre personligt ansvar för att minska den än äldre personer.

Organisationen Håll Sverige rent hade mellan 2018–2020 ett uppdrag att informera allmänheten om nedskräpningens negativa effekter med tyngdpunkten på plast i haven och med ett extra fokus på barn och unga. Trots att regeringen satsar över 16 miljarder kronor på miljö- och klimatåtgärder i budgeten 2021 fick Håll Sverige rent inga pengar för att fortsätta sitt arbete nästa år.

Moderaterna är övertygade om att det krävs ett långsiktigt arbete för att minska nedskärpnigen. Vi vill därför att Håll Sverige rents uppdrag att informera allmänheten om nedskräpning förlängs

Tre förslag för en bättre coronastrategi

Sverige är mitt upp i den andra coronavågen. Idag lägger vi fram de förslag som vi skulle ha genomfört om vi bar regeringsansvaret, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson på DN Debatt.

Coronaviruset har med full kraft dragit in över Sverige igen. Hela samhället måste nu ta ansvar för att bryta en farlig utveckling. Det är tid att hjälpas åt, inte att peka finger.

Tillsammans måste vi lära av gamla misstag. En viktig lärdom är att politiken måste samarbeta fullt ut – på alla nivåer. Jobbet görs främst lokalt, men statens muskler behövs. Ytterligare en lärdom är att kommunikationen måste vara tydlig. Men den kanske viktigaste lärdomen av alla är att ingen vet hur länge coronakrisen kommer pågå.

Det som hittills inte har fungerat bra omedelbart måste åtgärdas. Hade Moderaterna burit det yttersta ansvaret för Sveriges politiska och ekonomiska coronastrategi så hade vi nu gjort några tydliga kursändringar:

  1. Provtagning. Sverige testar fortfarande för lite. Labbkapaciteten måste öka, och det är regeringens ansvar. Dessutom måste snabbtester användas som komplement.
  2. Smittspårning. Mer systematisk smittspårning behövs, med tydlig vägledning från nationellt håll. En smittspårningsapp borde också komma på plats. 
  3. Ekonomisk strategi. Regeringens senaste budget fokuserar främst på tiden efter corona – och på deras januariöverenskommelse. Det är fel prioritering. Den ekonomiska politiken måste nu lägga fokus på att hindra utslagningen av jobb, företag och hela branscher

Läs mer om förslagen på DN Debatt.

Frihet och ansvar – förslag till nytt idéprogram

I dag presenterade idéprogramsgruppen sitt förslag till nytt moderat idéprogram. Under rubriken ”Frihet och ansvar” har de tagit fram ett program i syfte att formulera Moderaternas idéer för vår tid. Nu kommer programförslaget gå på remiss till alla moderata länsförbund.

Programmet presenterades i samband med en idékonferens. Då talade även partiledare Ulf Kristersson om Moderaternas politiska uppgift för 2020-talet. Ulf Kristersson inledde med att tala om det öppna samhällets grundvalar och de senaste veckornas terrorattacker i Europa.

– Det här är en attack mot yttrandefriheten och mot alla de fundamentala värden som det öppna samhället vilar på. För det öppna samhället har sina fiender. Karl Popper skrev det i sin bok redan 1945. Deras tro har förändrats. Men hatet är detsamma. Liksom vår uppgift att bekämpa dem. 

– De som vill rasera vår liberala demokrati ska mötas av en kompromisslös hållning från den fria världen. Vi ska stå upp för principer som sakta men säkert, under lång tid och inte utan kamp har byggt våra samhällen och stater: yttrandefrihet, individuella rättigheter, minoritetsskydd, fria medier, sekulär lagstiftning och oberoende domstolar. Och vi ska med den fulla kraften i vår demokrati skydda våra medborgare från dem som vill ta det här ifrån oss.

Ulf Kristersson fortsatte därefter om Moderaternas tre stora uppgifter.

– Att återupprätta tryggheten och säkerheten. Att bryta utanförskapet och bidragsberoendet. Att bana väg för nya klassresor. Det är tre riktigt stora uppgifter som tillsammans säkrar det svenska samhällskontraktet. Det som en gång gjorde oss både rika och framgångsrika. Men ingen nostalgi! Värderingarna är desamma. Men våra problem är annorlunda och då måste de politiska reformerna också vara det.

Ett centralt tema för talet var frihet och ansvar.

– Vi vill ha friheten att bestämma över våra egna liv. Och vi förstår att ta ansvar för varandra. Frihet och ansvar. En slags realistisk optimism. Där nästan allt kan bli mycket bättre, men nästan ingenting blir det av sig själv. Hoppfullhet, inte naivitet.

– Frihet handlar om att bestämma själv. Att gå sin egen väg. Att älska vem man vill. Vara den man vill och försöka bli den man vill. Men också hela länders frihet, internationellt samarbete och fri företagsamhet. Ansvar har man för sig själv och sina egna handlingar. I kontrast till den ursäktandekultur som skyller på ”samhället”, på ”omständigheterna” eller på ”strukturerna”. Vi har dessutom ett ansvar att klokt förvalta vad tidigare generationer har byggt upp. Och ansvar för varandra eftersom ensam inte alls alltid är stark. Insikten att alla kan behöva hjälp när livet slår till. Att man ibland är den starke som bär, ibland den svage som behöver bäras.

Remissrunda

Idéprogrammet går nu ut på remiss i förbunden. Syftet är att ge bränsle till Moderaternas ständigt pågående idédiskussion. Alla lokala föreningar ges möjlighet att inkomma med synpunkter till respektive förbundsstämma där idéprogrammet ska behandlas. Senaste dagen att lämna in remissvar till partistyrelsen är den 31 maj 2021. Därefter kommer de samlade remissvaren sammanställas.

Ladda ner idéprogrammet

Ladda ner idéprogrammet:

Ladda ner idéskriften:

Ladda ner Ulfs tal på idéprogramskonferensen 2020:

Moderaterna vill förlänga krisstöd – men ställer krav på förbättringar

Idag presenterade Elisabeth Svantesson förslag på förlängda och förbättrade krisstöd, när smittspridningen nu återigen ökar. Regeringens passivitet kommer inte knäcka arbetslösheten.

Moderaterna tar ledartröjan när det gäller att rädda jobb i krisen. I den moderata budgeten tog vi höjd för ökad smittspridning – med en krisbuffert på 20 miljarder kronor. Regeringen lade istället över 100 miljarder kronor på att återstarta ekonomin, fastän läget framåt var osäkert.

– Vi ser en allvarligt utveckling med ett ökat antal smittade och hög arbetslöshet. Då väljer regeringen att prioritera familjeveckan och fler lediga dagar. Det håller inte, sa Elisabeth Svantesson.

Moderaterna står redo att lotsa nya krispaket genom riksdagen för att rädda jobb och företag. Men regeringen måste först rätta till brister i stöden. Moderaterna ställer följande krav:

  • Korttidspermittering måste innehålla krav på kompetensutveckling om den ska förlängas – skattebetalarnas pengar ska inte läggas på passivitet
  • Omställningsstödet måste bli mindre krångligt – ta bort kravet på revisorsintyg för mindre bolag
  • Förläng företagsakuten med bättre villkor så att mer av de avsatta resurserna kan komma till nytta
  • Förläng möjligheten till uppskov för företag att betala in skatt

Presentation från pressträffen bifogas.

Åtta förslag för att fler ska utvisas – ett nej ska vara ett nej

Idag presenterade Maria Malmer Stenergard åtta förslag för att fler utvisningar ska genomföras. Det ska inte gå att leva i Sverige utan tillstånd. Genom utökat samarbete, fler befogenheter och nya verktyg ska den reglerade invandringen upprätthållas.

Istället för att följa ett beslut om utvisning väljer ett stort antal personer varje år att gå under jorden. Bara drygt hälften av alla utvisningsbeslut verkställs. Idag lever uppemot 50 000 personer i Sverige utan tillstånd.

Såväl Riksrevisionen som Delegationen för migrationsstudier (Delmi) har riktat omfattande kritik mot det svenska återvändandearbetet. Nu behövs krafttag. Därför lägger Moderaterna fram åtta förslag:

  1. Inför boendeskyldighet och elektronisk övervakning. Det ska vara möjligt att kräva av asylsökande att de anmäler sig till Migrationsverkets boenden vid vissa klockslag eller befinner sig på boendet mellan vissa tider. I vissa fall ska elektronisk övervakning, t.ex. med fotboja, också vara möjligt.
     
  2. Inför informationsplikt. Myndigheter och kommuner som kommer i kontakt med personer utan tillstånd att vistas i Sverige ska vara skyldiga att informera Polisen och Migrationsverket.
     
  3. Inför anmälningsplikt. Asylsökande ska vara tillgängliga för Migrationsverket och ska anmäla  frånvaro om de t.ex. reser bort en längre tid. Vid oanmäld frånvaro ska bidrag och ersättningar dras in.
     
  4. Stoppa bidrag. Kommuner ska inte vara tillåtna att ge ekonomisk hjälp och bidrag till personer som vistas utan tillstånd i Sverige. För detta behövs nationell lagstiftning.
     
  5. Lista över säkra länder. En individuell prövning ska ske i varje enskilt fall, men att införa en lista över s.k. säkra länder kan förenkla och snabba på prövningen för asylsökande från dessa länder. Moderaterna kommer agera i riksdagen om regeringen inte lägger fram en proposition om detta innan årsskiftet.
     
  6. Fler ska utvisas på grund av brott. Utländska medborgare som begår brott med straffvärde på fängelsenivå ska som huvudregel utvisas.
     
  7. Villkora biståndet. Länder som inte samarbetar kring att ta emot egna medborgare som utvisas från Sverige ska inte få svenskt bistånd.
     
  8. Fler återtagandeavtal. Det behövs fler återtagandeavtal mellan Sverige och andra länder, för att förenkla återvändandet.

Moderaternas budget: Knäck arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten

Idag presenterades Moderaternas budget av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Moderaterna säger nej till regeringens 105 miljarder långa önskelista. I stället lägger vi fram ett samlat alternativ med större resurser till rättsväsendet, en politik som minskar arbetslösheten och en krisbuffert för tuffare tider.

– För att bekämpa arbetslöshet och kriminalitet krävs tre politiska insikter: att det är svårt, att det tar tid och att det går. Men ska Sverige lyckas vända utvecklingen krävs ett samlat grepp och politiskt fokus, sa Ulf Kristersson.

– Coronakrisen har förstärkt allvarliga problem som Sverige hade redan före pandemin. Före krisen var Sverige det enda EU-landet som fått en stigande arbetslöshet sedan hösten 2014. För några grupper i Sverige – framför allt bland dem som invandrat – råder nu massarbetslöshet, sa Elisabeth Svantesson.

– Regeringen och stödpartierna hade chansen att presentera en budget som på allvar tog tag i problemen, men de valde att lägga ihop varje partis egen önskelista och totalen blev 105 miljarder. Det är ett historiskt slöseri vars enda tydliga syfte är att hålla ihop januarisamarbetet, sa Elisabeth Svantesson.

För att vända utvecklingen prioriterar Moderaterna tre reformer i sin budget:

1. En plan för att knäcka arbetslösheten

  • Ökade statsbidrag till kommunernas och regionernas välfärd kopplas samman med ett stopp för kommunala och regionala skattehöjningar.
  • Bidragspolitiken måste läggas om, med gradvis kvalificering till välfärden och bidragstak.
  • Jobbskattereform som fokuserar på en enkel princip: det ska alltid löna sig att arbeta i Sverige.
  • Företagande ska bli mer lönsamt.
  • Reformer för mer kunskap i skolan, till exempel genom mer undervisning i svenska och matte.

2. Mer pengar till rättsväsendet – och en mönsterbrytande kriminalpolitik

  • Mönserbrytande lagstiftning som fungerat i Danmark, till exempel dubbla straff för gängkriminella och visitationszoner.
  • Särskild satsning på fler polisanställda i yttre tjänst och på att återrekrytera poliser som har slutat.
  • Polisutbildningen betalas av staten för att göra yrket mer attraktivt.
  • Förstärkningar av Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården.

3. Buffert för att stå redo om krisen förvärras

  • Moderaterna föreslår en budget med mer fokuserade stimulanser som gör att vi lånar mindre.
  • Mellanskillnaden – drygt 20 miljarder kronor – mellan Moderaternas och regeringens budget ska hållas i krisbuffert för att ha beredskap att snabbt kunna stötta jobb och välfärd om krisen förvärras.

Läs om Moderaternas budget på DN Debatt.

Läs hela budgeten i bifogad fil:

Klimatpolitik för en snabb omställning

Idag presenterade Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz budgetsatsningar om totalt 3,25 miljarder kronor för att snabbt sänka utsläppen. Det handlar om att ställa om transporter och industri, samt att utveckla gröna bränslen och nästa generations kärnkraft.

Sveriges utsläpp minskar, men inte i den takt som krävs för att nå klimatmålet om nollutsläpp senast år 2045. Därför behövs effektiva klimatinsatser.

– Omställningen måste göras med fortsatt tillväxt och utveckling. Politiken måste visa vägen, sa Ulf Kristersson.

– Utsläppen från transporter och industrier står för två tredjedelar av Sveriges utsläpp. De måste minska snabbt om vi ska efterlämna en bättre planet för kommande generationer, sa Jessica Rosencrantz.

Mot denna bakgrund presenterade Moderaterna ett paket för grön tillväxt om totalt 3,25 miljarder kronor ur den kommande budgeten:

  • Transporternas omställning. Det behövs ett nätverk av laddstationer för bilar och lastbilar i hela Sverige. För detta satsar Moderaterna 1 miljard kronor från 2021.
  • Industrins omställning. Företag som investerar i teknik som minskar utsläppen ska kunna söka stöd för detta. Det handlar inte minst om att fånga upp och lagra koldioxid (så kallad CCS och bio-CCS). För detta satsar Moderaterna 1 miljard kronor från 2021.
  • Grönt bränslestöd. Stödet ska kunna användas av företag som arbetar med forskning och utveckling av hållbara biobränslen samt el- och vätgasteknik för allt från vägtransporter till flyg och industri. För detta satsar Moderaterna 1 miljard kronor från 2021.
  • Nästa generations kärnkraft. För att möta framtidens elbehov behövs forskning om nästa generations kärnkraft. För detta satsar Moderaterna 250 miljoner kronor från 2021.

Läs mer i bifogat PM.

10 mönsterbrytande reformer för att stoppa gängen

Gängvåldet är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. Moderaterna går nu fram med ett samlat program av mönsterbrytande reformer för att stoppa de kriminella gängen.

Gängvåldet är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. Brottsligheten är systemhotande. Det kräver bland annat att lagar och verktyg som idag kan användas mot terrorister också bör kunna användas mot de kriminella gängen.

Moderaterna går nu fram med ett samlat program av mönsterbrytande reformer för att stoppa de kriminella gängen.

  1. Dubbla straff för gängkriminella
  2. Inför ett system med visitationszoner
  3. Inför ett system med anonyma vittnen
  4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng
  5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
  6. Fler LVU-omhändertagande för att hindra att barn fostras in i kriminalitet
  7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen
  8. Nya riktlinjer till samtliga relevanta myndigheter att aktivt bidra i det brottsbekämpande arbetet
  9. Fler gängmedlemmar ska utvisas från Sverige
  10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från kriminella

Gängvåldet eskalerar i Sverige. Bara de senaste fyra åren har fler än 150 personer dödats i över 1 100 skjutningar. Polisen bedömer att det finns 5 000 medlemmar i kriminella nätverk i utsatta områden som är beredda att skjuta andra. Dessutom finns ett 40-tal kriminella klaner varav flera kommit till Sverige enbart i syfte att begå brott.

Med sitt våldskapital skapar gängen parallellsamhällen där människor inte vågar vittna och staten är allt mer frånvarande. Allt yngre barn rekryteras som spejare, hantlangare och ibland till och med mördare – i stället för att gå i skolan. De som drabbas hårdast av gängens våld är vanliga människor som vill göra rätt för sig. I värsta fall är det barn som faller offer.

Det här är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. För brottsligheten är systemhotande. Gängen är som Sveriges inhemska terrorister. De måste mötas med vår demokratis fulla kraft. Därför behövs mönsterbrytande åtgärder som riktar in sig specifikt på de gängkriminella och som kan vända utvecklingen.

Moderaternas förslag

Moderaterna går fram med tio mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen:

  1. Dubbla straff för gängkriminella
    Moderaterna vill införa en gängbestämmelse som kan leda till dubbla straff för vissa brott som har ett samband med uppgörelser i kriminella grupperingar. En sådan typ av straffskärpnings­grund finns sedan tidigare i Danmark och tillämpades bland annat i domen efter den uppmärksammade dödsskjutning då svenska gängmedlemmar dömdes till långa fängelsestraff.

    Exempel på brott som skulle kunna aktualisera tillämpning av gängbestämmelsen är misshandel, rån, olaga hot, olaga frihetsberövande, utpressning, hot och våld mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak.
     

  2. Inför ett system med visitationszoner
    För att hitta fler illegala vapen bör de brottsbekämpande myndigheterna ges bättre möjligheter att – under en begränsad tid och vid vissa platser – visitera personer i syfte att söka efter just vapen.

    Moderaterna vill att polisen, efter beslut från åklagare, ska kunna upprätta visitations­zoner där de ges utökade befogenheter att söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Ett beslut om att upprätta en visitationszon får endast fattas när det finns en beaktansvärd risk för att illegala vapen finns i eller kommer transporteras genom ett visst område.

    Zonerna ska vara tillfälliga och begränsade till ytan. Det ska inte krävas någon konkret misstanke om brott för att kontroll ska kunna ske.
     

  3. Inför ett system med anonyma vittnen
    Allvarlig brottslighet oftast är svår att utreda eftersom de som kommit i kontakt med den vare sig vågar eller vill berätta om vad de sett. Gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp, och många vägrar vittna eller ens tala med polisen.

    Idag är det i Sverige som huvudregel inte tillåtet med anonyma vittnen i domstol. Däremot är det möjligt att i domstol höra en person som är anställd av polisen eller försvaret under en så kallad kvalificerad skyddsidentitet. Det rör sig då i regel om poliser som bedriver spaning under täcknamn och därför har tilldelats andra personuppgifter. Detta kan i praktiken sägas vara ett undantag från förbudet mot anonymitet.

    Vi ser dock ett behov av att införa en möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet. Förutom polisspanare är det särskilt den som av en tillfällighet har blivit vittne till något som skulle kunna ha nytta av anonymitet. En sådan möjlighet finns sedan år 2001 i Norge. Därför bör ett system med anonyma vittnen prövas.
     

  4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng
    Moderaterna föreslår att det införs ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation. Det skulle leda till att fler gängmedlemmar döms till fängelsestraff och dessutom ge Polisen nya möjligheter att agera mot gängen.

    Med gäng avses grupperingar som begår allvarliga brott, i första hand grova våldsbrott. Men det kan också handla om annan brottslighet, såsom grova narkotikabrott eller systematiska förmögenhetsbrott.

    Ett exempel på vad som kan utgöra ett deltagande i ett kriminellt gäng är att upprätta vägspärrar eller anordna möten där olika kriminella gäng deltar.

    Förslaget har bland annat tagit fasta på den nya lag som sedan mars i år finns för att stoppa terrorister: förbud mot samröre med en terrororganisation.
     

  5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
    Moderaterna föreslår att det ska vara möjligt att sätta in hemlig avlyssning, dataavläsning och kameraövervakning (s.k. hemliga tvångsmedel) mot aktiva gängmedlemmar innan de begår brott, för att stoppa dem. En sådan möjlighet finns idag enligt den s.k. prev-lagen (lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott). Den begränsar sig dock i huvudsak till terrorist- och spioneribrott.

    Moderaterna vill vidare sänka ribban för när hemliga tvångsmedel ska kunna användas i brottsutredningar, genom att den s.k. utredningslagen (lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott) ska omfatta grova brott som begås inom ramen för gängkriminalitet. Utredningslagen ger idag de brottsbekämpande myndigheterna särskilda möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i samband med utredningar som rör annan typ av systemhotande brottslighet.

    Dessutom vill Moderaterna sänka kraven för när den s.k. inhämtningslagen (lag om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet) får användas. Enligt inhämtningslagen får de brottsbekämpande myndigheterna inhämta uppgifter från teleoperatörer om vilka mobiltelefoner som funnits i ett viss geografiskt område i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.

    De rättssäkerhetskrav som finns i dagens lagstiftning bör även gälla de nya möjligheter att använda tvångsmedel som Moderaterna nu föreslår. Till exempel ska tillstånd att använda hemliga tvångsmedel normalt prövas av domstol.
     

  6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn begär grova brott eller fostras in i kriminalitet
    Staten måste ta ett större ansvar för att barn som själva utsätter sig för risker genom att begå grova brott eller som fostras in i kriminalitet av sin egen familj omhändertas. Enligt Polisen finns idag ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk i Sverige som ägnar sig åt organiserad brottslighet. I dessa nätverk är inte individen viktig – klanen går först. Där fostras barn till att ta över den organiserade brottsligheten och det saknas ambitioner att bli en del av samhället. Det finns också andra sammanhang där barn växer upp i en miljö präglad av grovt organiserad brottslighet eller barnet själv återkommande begår grova brott.

    Enligt dagens lagstiftning kan ett omhändertagande enligt LVU (lag om särskilda bestämmelser om vård av unga) vara aktuellt i samtliga dessa fall – när det finns risker för att barnets hälsa och utveckling skadas. Problemet är dock att det sker i för få fall. För att åstadkomma fler omhändertaganden enligt LVU måste staten ta ett större ansvar:

    – En anledning till att omhändertaganden sker för sällan är kostnaden. Det är i huvudsak statens uppgift att upprätthålla lag och ordning, inte kommunernas, och staten bör därför stå för en större del av notan än idag.

    – Staten måste ställa tydligare krav på att fler barn i riskmiljöer ska omhändertas. Det handlar både om en tydligare styrning men också att, vid behov, ändra i regelverken.

    – De brottsbekämpande myndigheterna måste användas vid behov. Polisen har ofta god kännedom om vilka barn som växer upp i kriminella miljöer. Därför bör åklagare kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Idag har bara socialnämnden behörighet att göra en sådan ansökan.
     

  7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen
    Enligt dagens regler får myndigheter som utgångspunkt inte dela information med Polisen, men det finns flera undantag. Dessa regler fungerar dåligt, eftersom det råder stor osäkerhet hos myndigheterna om när och hur undantagen kan tillämpas.

    Moderaterna menar att ribban för när information delas mellan myndigheter i brotts­bekämpande syfte måste sänkas. Det är också centralt att den ovisshet som följer av dagens komplicerade regelverk undanröjs: Oro för att göra fel får inte stoppa myndigheter från att göra allt som är möjligt för att förhindra kriminalitet, i synnerhet gängvåld.

    Därför bör det införas en ny huvudregel i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att myndigheter får dela uppgifter i sin verksamhet med Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse. Sedan får preciserade undantag införas för uppgifter där det intresse som sekretessen ska skydda är så starkt att det överhuvudtaget inte – eller endast under vissa förutsättningar – bör delas med Polisen och övriga brottsbekämpande myndigheter. Det ökade informationsutbytet bör kombineras med en utökad tillsyn.
     

  8. Nya riktlinjer till alla relevanta myndigheter att aktivt delta i det brottsbekämpande arbetet – axel mot axel för att stoppa gängen
    Idag står de brottsbekämpande myndigheterna i många fall alltför ensamma i arbetet mot kriminaliteten. Samverkan förekommer, men mycket mer kan göras. Samhället måste gemensamt vända utvecklingen. Fler myndigheter behöver bidra mer proaktivt till brottsbekämpningen och därigenom stödja Polisen och andra brottsbekämpande myndigheters uppdrag.

    Moderaterna vill införa ett tydligt krav för samtliga relevanta myndigheter att aktivt vidta åtgärder för att bekämpa brott och motverka missbruk inom respektive myndighets verksamhetsområde. Det bör ske genom tillägg i regleringsbreven så att det blir tydligt att respektive myndighet ska arbeta med att förebygga och avslöja brott samt aktivt bistå Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter i deras brottsutredningar. Till exempel bör samtliga myndigheter som betalar ut olika former av bistånd och ersättningar ges ett tydligt uppdrag att motverka bidragsbrott och annat missbruk.

    Vidare föreslår Moderaterna att fler myndigheter ska ingå i den myndighetsgemensamma samverkan mot grov organiserad brottslighet. Bland annat bör Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län ingå i satsningen.

    Ytterst är det staten som avgör vad myndigheterna ska arbeta med och som också fördelar medel. I grunden är det vår uppfattning att arbetet mot brottsligheten måste prioriteras från samtliga relevanta håll, givet den utveckling som pågått under längre tid.
     

  9. Fler gängmedlemmar ska utvisas från Sverige
    Varje stat har rätt att kontrollera personer som inte är medborgare vad gäller inresa, vistelse och utvisning. Av utlänningslagen följer att den som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott får utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit inom en viss tidsperiod.

    Dagens praxis innebär dock att få utländska medborgare utvisas från Sverige, trots att de döms för allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat de slags brott som inte sällan begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Av de utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige och döms för mord utvisas 43 procent – inte ens hälften. För rån är motsvarande andel endast 2 procent och för grov misshandel 3 procent.

    De låga sifforna beror bland annat på att alltför stor hänsyn tas till personens anknytning till Sverige när frågan om utvisning bedöms. Detta vill Moderaterna ändra på. Den tydliga utgångspunkten måste vara att den som inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Det gäller inte minst brott som begås inom ramen för gängkriminalitet.

    Gällande vissa utländska medborgare, som kan utgöra ett allvarligt hot mot rikets säkerhet eller som kan förmodas vara terrorister, finns dessutom särskilda regler som innebär att utvisning är möjligt utan att han eller hon dömts för brott. Istället är det tillräckligt att en utvisning är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Detsamma gäller om det kan befaras att utlänningen kommer att begå terroristbrott, givet hans eller hennes tidigare verksamhet eller övriga omständigheter. Detta regleras i lagen om särskild utlänningskontroll (LSU).

    Många av de personer som agerar inom ramen för de kriminella gängen är svenska medborgare, även om majoriteten har utländsk bakgrund. Men det finns också de som är utländska medborgare. De kartläggningar och data som finns tillgängliga tyder på att i vart fall en av sju gängkriminella har utländskt medborgarskap.

    Utländska medborgare som är aktiva i grovt kriminella gäng utgör ett allvarligt hot mot säkerheten i det svenska samhället. Moderaterna vill därför överväga att införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till grovt organiserad brottslighet – oavsett om de dömts för brott eller inte. En sådan utvisning bör endast ske om den utländska medborgaren bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot – lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) bör tjäna som förebild.
     

  10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från gängkriminella
    Samhället bör aldrig acceptera att personer berikar sig genom brott. Därför finns goda skäl att ta brottsvinster i beslag. Ett effektivt regelverk för att beslagta brottsvinster försvårar också hanteringen av svarta och kriminella pengar. Dessutom skickar det en tydlig signal till både brottslingen och omgivningen: Det lönar sig inte att begå brott.

    I Sverige kan den som döms för brott tvingas lämna ifrån sig eventuella brottsvinster. Enligt huvudregeln i svensk rätt ska utbyte av brott förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte av brott avses dels konkret egendom som någon kommit över genom brott, dels det uppskattade värdet av vad som åtkommits. Enligt huvudregeln är det endast möjligt att förverka utbytet av just det aktuella brottet som en person dömts för. Det är vidare upp till åklagaren att bevisa att egendomen härrör från just det brottet.

    Alliansregeringen införde år 2008 en ny form av s.k. utvidgat förverkande, som skapade möjlighet att förverka vinster från annan brottslighet än just det eller de brott som personen dömts för. Åklagaren har fortfarande bevisbördan, men beviskravet är lägre: det räcker att det framstår ”som klart mera sannolikt” att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Även om de nya reglerna om utvidgat förverkande gett goda resultat, har möjligheten använts i relativt få fall (SOU 2015:67).

    De kriminella gängen som vuxit fram i Sverige rör sig inte sällan med olika typer av statusmarkörer. Det rör sig om dyra märkeskläder, klockor, smycken och fordon. För att minska drivkrafterna hos gängkriminella att begå brott krävs att rättsväsendet har goda möjligheter att beslagta brottsvinster. Att ta statussymboler från gängkriminella är också en viktig åtgärd för att förhindra att unga rekryteras in i kriminalitet.

    Moderaterna vill därför att det införs utökade möjligheter att förverka potentiella brottsvinster. Det handlar för det första om att en tydlig förklaringsbörda bör läggas på den enskilde. Den som ägnar sig åt gängkriminalitet och saknar legitima inkomster bör kunna förklara hur han eller hon kommit över dyra tillgångar för att egendomen ska skyddas från förverkande. Motsvarande regler finns exempelvis i Europarådets konvention från 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism.

    Det handlar för det andra om att förverkande ska kunna beslutas utan samband med en fällande brottmålsdom – vilket endast kan ske i undantagsfall idag. Det skulle möjliggöra en effektivare process där egendom kan tas i beslag i flera fall och snabbare, utan att tumma på rättssäkerheten. Ett liknande system finns redan på Irland och utreds i Norge.

Förslag som Moderaterna presenterat sedan tidigare
– och som regeringen har sagt nej till

  • Dubbla straff för gängkriminella
  • Införa ett system med visitationszoner
  • Införa, och inte enbart förutsättningslöst utreda, ett system med anonyma vittnen
  • Riktad lönesatsning för Polisen
  • Betald polisutbildning
  • Införa vistelseförbud som en särskild och egen påföljd
  • Sänkt gräns för obligatorisk häktning så att samtliga brott med straff­minimum om fängelse ett år omfattas
  • Särskild satsning på att sätta upp fler övervakningskameror, bl.a. i utsatta områden
  • Slopad ungdomsrabatt för vuxna
    18–21 år
  • Slopa dagens form av mängdrabatt
  • Sänkt gräns för häktning av unga – och inga absoluta tidsfrister för hur länge personer kan sitta häktade
  • Införa särskilda ungdomshäkten
  • Staten bör ta över ansvaret för unga som är grovt kriminella och inrätta en särskild enhet inom Kriminalvården för denna grupp
  • Inrätta ett nationellt no entry-program för unga i riskzonen
  • Utreda sänkt straffmyndighetsålder

Inga barn ska fostras in i organiserad brottslighet

I Ekots lördagsintervju (5/9 2020) beskrev vice rikspolischef Mats Löfving att det finns ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk som har kommit till Sverige enbart för att ägna sig åt organiserad brottslighet. I dessa nätverk är inte individen viktig – klanen går först. Där uppfostras barn till att ta över styrningen av den organiserade brottsligheten och saknar helt ambitioner att bli en del av samhället.

Staten kan inte naivt se på när barn redan från födseln fostras in i en kriminell livsstil av sina föräldrar på ett fullt medvetet och målinriktat sätt. Det är ansvarslöst: dels gentemot barnen som döms till en framtid i utanförskap, dels gentemot alla de människor som dagligen faller offer för de kriminella nätverkens hot och våld. Att bryta denna onda spiral är nödvändigt för att stoppa nyrekrytering och förebygga brott på kort och lång sikt. Barnen måste få en chans att bli en del av samhället, istället för att fostras till gängledare. 

Mot denna bakgrund vill Moderaterna se omedelbara omhändertaganden enligt LVU för barn som växer upp i kriminella miljöer, såsom släktbaserade kriminella nätverk. 

Enligt dagens lagstiftning kan ett omhändertagande enligt LVU vara aktuellt för unga som lever i sammanhang med stora risker för deras hälsa och utveckling skadas. Att växa upp i en familj som ägnar sig åt organiserad brottslighet kvalificerar sig alltså redan idag för ett omhändertagande. Problemet är dock att det sker i för få fall. 

För att åstadkomma fler omhändertaganden enligt LVU bör följande åtgärder vidtas: 

– En anledning till att omhändertaganden sker för sällan är kostnaden. Det är i huvudsak statens uppgift att upprätthålla lag och ordning, inte kommunernas, och staten bör därför stå för en större del av notan än idag. 

– Staten måste ställa tydligare krav på att fler barn i riskmiljöer ska omhändertas. Det handlar både om en tydligare styrning men också att, vid behov, ändra i regelverken. 

– De brottsbekämpande myndigheterna måste användas vid behov. Polisen har ofta god kännedom om vilka barn som växer upp i kriminella miljöer. Moderaterna vill därför till exempel att åklagare ska kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Idag har bara socialnämnden behörighet att göra en sådan ansökan.