Etikett: importerad

Ska hela Sverige leva, så måste man också kunna bo och jobba i hela Sverige. Därför kommer Moderaterna att föreslå en sänkning av bensin- och dieselpriset med en krona per liter. Det sa Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, i en intervju med Aftonbladet i dag.

Det är uppenbart att utsläppen från fossila bränslen måste minska. Men det får inte göras så att stad ställs mot land. Klimatpolitiken ska vara effektiv och samtidigt ta hänsyn till att livsvillkoren ser olika ut runt om i landet. Annars kommer den inte att få brett stöd. 

Så ser det inte ut i dag. Den rödgröna regeringen har under de senaste fem åren lämpat över en orimligt stor del av bördan på människor som bor utanför storstäderna. Regeringen och stödpartierna saknar respekt för alla som behöver bilen för att få vardagen att fungera. 

Här krävs ett omtag. Moderaterna kommer i sin budget föreslå att bensin- och dieselpriset sänks med en krona per liter och att överindexeringen avskaffas. Det innebär en återställning av regeringens extra skattehöjningar under de senaste fem åren.  

Samtidigt står vi bakom stora investeringar i elektrifiering av vägar, fordon och industrier. Och vi slåss för att både vattenkraft och kärnkraft ska finnas kvar, för att Sverige ska kunna fortsätta producera fossilfri el. 

Ska hela Sverige leva, så måste man också kunna bo och jobba i hela Sverige. Då kan inte politiken göra det svårt och dyrt att bo utanför tunnelbanenätet och storstädernas kollektivtrafik.

Läs mer här.

Regeringens budget fokuserar inte på att lösa Sveriges problem, utan verkar i stället gå ut på att bocka av olika partiers önskeförslag i 73-punktsprogrammet. Det var budskapet när Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, kommenterade budgetpropositionen för 2020 på en presskonferens i dag.

Sverige har allvarliga problem som måste lösas. Här finns kommuner som går på knäna. Gängkriminaliteten har kopplat ett fast grepp om vissa områden, och såväl skjutningar som sprängningar har blivit vardag. Arbetslösheten ökar samtidigt som vi står inför en lågkonjunktur.

Dessa problem borde budgeten utgått ifrån. Men i stället lägger regeringen fram en budget där det inte är behoven som styr, utan snarare fyra partiers egna önskelistor.

Det förlorar hela Sverige på. S-C-L-MP lägger exempelvis mer nya pengar på friår än på Polisen.

– Budgeten borde fokuserat på att återupprätta samhällskontraktet, att prioritera sammanhållning och att rusta oss för lågkonjunktur, sa Elisabeth Svantesson.

Dessutom saknar budgeten helt en ambition om att brett göra det lönsamt att arbeta. Hela fyra miljoner svenskar får inte mer pengar kvar i plånboken genom de skattesänkningar som föreslås.

Samma reformer som tidigare puttat ner Sverige till plats 22 av 28 i EU:s arbetslöshetsranking ska i stället byggas ut genom en ökad budget för extratjänster. De positiva effekter för tillväxten som följer av exempelvis avskaffad värnskatt kommer att utraderas av flera åtgärder som i praktiken handlar om att betala människor för att inte jobba.

– Regeringen och stödpartierna tar inte chansen att på riktigt genomföra reformer för att ekonomin ska växa – och det kommer stå Sverige dyrt i lågkonjunkturen, sa Elisabeth Svantesson.

Presentation från pressträffen bifogas.

I dag presenterade Ulf Kristersson en budgetsatsning om drygt 600 miljoner kronor för att omedelbart öka polisens kapacitet. Det är helt nödvändigt i ett läge där gängbrottsligheten blir allt råare, samtidigt som det råder polisbrist i Sverige.

Det grova våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige. Dessutom ökar utsattheten för flera andra brott, bland annat sexualbrott och personrån. Samtidigt har antalet poliser blivit färre, och de senaste tre åren har mer än 2 700 poliser lämnat yrket. Utvecklingen hotar inte bara enskilda människors trygghet, utan hela det svenska samhällskontraktet.

I detta allvarliga läge verkar regeringen helt sakna krisinsikt. I den budget som regeringen har aviserat finns inga kraftfulla ambitionshöjningar för Polismyndigheten. 

Moderaterna har fört fram ett stort antal förslag som syftar till att knäcka gängen och stärka det brottsförebyggande arbetet. Dessa förslag skulle snabbt kunna läggas på riksdagens bort. För att locka fler till polisyrket vill Moderaterna också fortsätta den särskilda lönesatsningen och införa betald polisutbildning.  

Därutöver föreslår Moderaterna nu konkreta budgetsatsningar om drygt 600 miljoner kronor för att stärka polisen i kampen mot både gängen och annan slags brottslighet: 
 

1 000 nya tjänster – rekrytera pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket samt stärk polisernas administrativa stöd

Moderaterna satsar 500 miljoner kronor för att Polismyndigheten ska kunna återanställa pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket samt stärka polisernas administrativa stöd. Tillskottet görs utöver de medel som avsätts för att få på plats 10 000 fler polisanställda till 2024. 

Medlen ska kunna användas till konkurrenskraftiga löner och villkor anpassade för den enskilde polisen. Poliser som återanställs kommer kunna bidra med erfarenhet från dag ett. 

Medlen ska också kunna användas för att rekrytera administrativt stöd till polisens utredningar. Poliser kan då få hjälp med enklare men tidskrävande sysslor, såsom förhörsutskrifter. Det frigör polisiära resurser.  

Återställning av regeringens neddragning på polisen 

I vårbudgeten minskade regeringen anslaget till Polismyndigheten med 230 miljoner kronor för 2019 och därefter med 115 miljoner kronor per år. När regeringen nu, inför höstens budgetpresentation, aviserar 120 miljoner kronor i ökade anslag till Polismyndigheten innebär det alltså en nettoökning med endast 5 miljoner kronor. 

Givet gängvåldet och otryggheten är det obegripligt av regeringen inte avsätter mer resurser än så. Moderaterna återställer därför – utöver satsningen på 1 000 nya tjänster – regeringens neddragning från vårbudgeten.

Se nyhetsinslaget här. 
Läs mer i bifogad PM.

I dag presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, ett förslag om att höja bolånetaket från 85 till 90 procent. Syftet är framför allt att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden och för arbetstagare att flytta till jobb i tillväxtregioner. Möjligheten till jobb och studier ska inte vara beroende av om föräldrarna kan finansiera en bostad eller inte.

Den svenska bostadsmarknaden fungerar dåligt, med långa köer och höga priser. Reformbehovet är stort. Sverige behöver en politik som åtgärdar både det akuta och det långsiktiga behovet av bostäder och en välfungerande bostadsmarknad.

Behovet av bolånetak är mindre sedan amorteringskrav både införts och skärpts. Bolånetaket infördes av Finansinspektionen i syfte att dämpa hushållens skuldsättning, eftersom hög skuldsättning är ett hot mot stabiliteten i samhällsekonomin. Det är en god inriktning. Men bolånetaket har också negativa effekter. Det försvårar för unga att komma in på bostadsmarknaden och för arbetstagare att flytta till jobb i tillväxtregioner. Med Moderaternas förslag, som innebär en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent, minskar kravet på kontantinsats med en tredjedel. 

Det mest önskvärda vore en blocköverskridande och långsiktigt hållbar överenskommelse för att lösa problemen på bostadsmarknaden. I väntan på en sådan överenskommelse har Moderaterna lagt fram en rad egna reformförslag, framför allt i syfte att avskaffa hinder för bostadsbyggande och att använda det befintliga bostadsbeståndet bättre. Till höstens partistämma kommer ytterligare reformer av bostadsmarknaden att presenteras och förslaget om höjt bolånetak är ett av dem.

Läs mer här.

I dag meddelade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, att Moderaterna vill ersätta enprocentsmålet med en flerårig biståndsram. Sverige ska fortsätta ta stort ansvar för människor som lever i nöd, fattigdom och förtryck runt om i världen. Men biståndet måste fokusera på kvalitet i stället för kvantitet, och tydligare ställas mot behoven här i Sverige.

Enprocentsmålet gör att biståndet kommer att fortsätta att växa utan att utgifterna vägs mot andra behov. Samtidigt ser vi att behoven i välfärden och statens kärnverksamhet är stora de kommande åren, inte minst vad gäller trygghet. Det kommer att kräva prioriteringar bland statens övriga utgifter. Då kan inte biståndet växa som det gjort hittills. På 20 år har biståndet tredubblats. Biståndet är i dag ett större utgiftsområde för staten än Polismyndigheten, assistansersättningen eller universitet och högskolor.

Modellen med ett utbetalningsmål – att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd – innebär också att anslagen till bistånd varierar kraftigt från år till år. Det skapar ryckighet och försvårar långsiktig planering, vilket i sin tur bidrar till dålig kvalitet i biståndsinsatserna.

Moderaterna menar därför att enprocentsmålet bör slopas. I stället bör riksdagen vart fjärde år slå fast en fyraårig biståndsram. Detta liknar den ordning som gäller på flera andra politikområden, såsom infrastruktur, forskning och försvar. Det förbättrar förutsättningarna att planera och strukturera biståndet.

För perioden 2021-2024 bör biståndsramen uppgå till 170 miljarder kronor, eller i genomsnitt 42,5 miljarder kronor per år. Anslagen kommer att ligga klart över FN:s biståndsmål om 0,7 procent av BNI, och Sverige kommer fortsatt att vara bland de allra största givarna. Resurserna ska prioriteras till områden där Sverige kan bidra med tydligt mervärde, där lösningarna per definition är globala och där vi vet att just bistånd kan göra skillnad.

– Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också prioritera de behov vi har i Sverige, säger Elisabeth Svantesson.

Reformen av biståndet är ett resultat av det politikutvecklingsarbete som pågått under året, och är en del av den utrikespolitiska plattform som kommer att presenteras på partistämman i oktober.

Läs hela artikeln här.

Det grova våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige. Skjutningar och sprängningar sker nästan varje dag. Kriminaliteten hotar inte bara enskilda människors liv utan hela det svenska samhällskontraktet. Därför presenterade Ulf Kristersson i sitt sommartal, i Strängnäs i dag, en politisk mobilisering med tio konkreta åtgärder mot den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen.

– Den sista veckan har varit extrem, men vi har sett den komma. Vi har vetat länge att något är allvarligt fel. Inte varje dag och överallt, men illa nog för att påverka alla som lever här. Och framförallt – det går åt fel håll. Det blir värre, inte bättre. Nu måste vi återta kontrollen. För vårt lands bästa, sa Ulf Kristersson.

– Jag föreslår regeringen att vi ska genomföra en operativ och tidsatt mobilisering med tio skarpa åtgärder. Kan vi enas om nio – eller om elva – så är jag öppen för det, men det är konkret och bindande handling som gäller. Moderaterna ger inte regeringen stöd för att fortsätta göra så lite som möjligt, fortsatte Ulf Kristersson.

– Jag är helt övertygad om att vi kan vända utvecklingen. Vi har gjort det förr när vårt land har stått inför stora problem. Inte drabbats av uppgivenhet utan fyllts av beslutsamhet. Allt detta är fullt möjligt. Det ligger inom räckhåll. Inget är ödesbestämt. Men vi måste vilja och vi måste bestämma oss. Och vi måste tro att nästan allt kan bli bra om vi nu gör det vi måste, avslutade Ulf Kristersson

Sammanfattning av förslagen:

Åtgärder för att bekämpa den grova kriminaliteten och de kriminella gängen:

1. Fler poliser ska arbeta mot gängkriminaliteten.

2. Dubbla straff för kriminella som begått gängrelaterad brottslighet. Och skärpta straff för brott som ofta går att koppla till gängkriminalitet.

3. Inför ett system med visitationszoner.

4. Inför ett system med vistelseförbud.

5. Sänkt gräns för obligatorisk häktning.

6. Bättre utredningsmöjligheter genom sänkt gräns för när hemlig teleavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning ska kunna ske. Inför även en möjlighet till hemlig dataavläsning.  

7. Sätt upp fler övervakningskameror, inte minst i utsatta områden där gängbrottsligheten brett ut sig.

8. Fler ska våga vittna. Inför ett kronvittnessystem, skärp straffet för övergrepp i rättssak och se över personssäkerhetsarbetet för de som vittnar.

9. Ett system med anonyma vittnen bör prövas.

10. Slopa straffrabatten för de mellan 18-21 år och slopa dagens form av mängdrabatt för den som begått flera brott. 

Åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet:

1. En ny enhet för unga bör inrättas hos Kriminalvården för unga mellan 15 och 18 år som gjort sig skyldiga till grova brott

2. Fler unga bör bli föremål för åtgärder enligt LVU

3. Inför ett nationellt exitprogram för gängkriminella som vill lämna kriminaliteten bakom sig

Läs PM här.
Se talet här.
Läs talet här.
Se presentationen från pressträffen här.

Moderaterna presenterade idag partiets ingångsvärden inför migrationsutredningen som startar i nästa vecka. Det handlar bland annat om att införa ett volymmål för asylinvandringen, skärpta regler för uppehållstillstånd och kvalificering in i välfärden för alla nyanlända.

Innan sommaren tillsatte regeringen en parlamentarisk migrationsutredning i syfte att utforma Sveriges framtida migrationspolitik. Moderaternas inställning är att det är oroväckande att utredningen avser behandla så få frågor, och att direktiven är utformade på så sätt att utredningens slutsatser inte kan leda till annat än en ökad invandring till Sverige.

Dock anges i direktiven att partierna själva kan lyfta frågor av relevans i utredningen. Moderaterna anser att svensk invandringspolitik måste vara mycket stram i många år framåt. Partiet avser att driva följande frågor i utredningen:

Ett volymmål för asylinvandringen

Sverige ska införa ett volymmål för asylmottagandet. Det måste innebära ett betydligt lägre mottagande än idag. Sveriges asylmottagande ska inte överstiga nivåerna i Norge, Finland och Danmark. I fråga om asylsökande innebär det i nuläget 5 000 till 8 000 asylsökande per år. Volymmålet är avsett att fungera som ett kraftfullt styrmedel som är vägledande för den svenska invandringspolitiken.  Om målet inte ser ut att uppnås krävs skärpande åtgärder i syfte att nå målet och därmed åstadkomma hållbara nivåer.

Tillfälliga uppehållstillstånd och ett stramt regelverk för familjeåterförening

För att hålla nere det svenska mottagandet krävs ett stramt regelverk. Det innebär tillfälliga uppehållstillstånd och ett stramt regelverk vad gäller familjeåterförening. Samtidigt ska det finnas starka drivkrafter till såväl permanent uppehållstillstånd som anhöriginvandring vid arbete och egen försörjning. Det finns inget utrymme för nya skyddsgrunder.

Ett kraftigt förstärkt återvändande – ett nej ska vara ett nej

I dag lever ett stort antal människor i Sverige utan tillstånd att vistas här. Det skapar skuggsamhällen, som inte sällan präglas av såväl social utsatthet som kriminalitet. Återvändande av de som fått nej i asylprocessen är ineffektivt och de inre utlänningskontrollerna har uppenbara brister. Bristen på förvarsplatser är akut. 

Uppvärdera det svenska medborgarskapet

Vägen till medborgarskap måste bli en viktig del av vägen in i det svenska samhället. Det handlar om förlängda tider för att kunna bli svensk medborgare och om krav på kunskaper i svenska och om hur det svenska samhället fungerar. Det handlar även om möjlighet att i enlighet med folkrätten återkalla medborgarskap vid terroristbrottslighet samt då medborgarskapet har beviljats till följd av mutor eller oriktiga uppgifter. 

Kvalificering in i välfärden för alla nyanlända

De som kommer till Sverige ska i högre grad stegvis få rätt till olika bidrag och sociala förmåner, i takt med att man jobbar, betalar skatt och blir svensk medborgare. Det är både rimligt och rättvist. Sverige ska vara ett samhälle där vi tar hand om varandra, men där alla också förväntas bidra.

Se pressträffen här.

Läs mer om ingångsvärdena här:

Presentationen från pressträffen:

Moderaterna utnämner i dag Filippa Reinfeldt till hbtq-politisk talesperson. I sin roll kommer Filippa att både utveckla och kommunicera Moderaternas hbtq-politik.

– Jag är glad över att i dag få välkomna Filippa Reinfeldt tillbaka till en ledande politisk roll i Moderaterna, säger Ulf Kristersson.

Filippa kommer leda en tvärpolitisk referensgrupp av moderata talespersoner som i sina respektive riksdagsutskott täcker alla relevanta sakpolitiska frågor. I gruppen ingår Carl-Oskar Bohlin (civilutskottet), Camilla Waltersson Grönvall (socialutskottet, Johan Forssell (justitieutskottet) och Kim Nilsson (Öppna Moderater). Arbetet handlar om att stärka HBTQ-personers rättigheter och kommer bland annat beröra frågor om hedersförtryck, psykisk ohälsa och migrationspolitik.

– Jag ser mycket fram emot att jobba med HBTQ-frågor i ett brett perspektiv. Det är viktiga frågor och trots att vi i Sverige kommit långt i arbetet med att stärka HBTQ-personers rättigheter och möjligheter finns mycket kvar att göra, säger Filippa Reinfeldt. 

Moderaterna ska vara en drivande kraft för att förbättra hbtq-personers situation. Hbtq-personer utsätts alltjämt för hot och våld. Hedersförtryck är ytterligare en allvarligt problematik. Hbtq-personer löper också högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Hinder till föräldraskap kvarstår. 

– Det handlar om respekt, människors lika rätt att älska vem de vill. Frihet – ansvar, att utgå från människan och frihet ligger till grund för hela mitt snart 40-åriga politiska engagemang, säger Filippa Reinfeldt.

Om Filippa Reinfeldt

Stockholmaren Filippa Reinfeldt är 52 år och har lång bakgrund med olika politiska uppdrag. Hon har bland annat arbetat med socialpolitiska, hälso- och sjukvårds- och polisfrågor. Filippa Reinfeldt har tidigare varit kommunstyrelseordförande i Täby och hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län. Filippa Reinfeldt har flera års erfarenhet från chefsuppdrag i näringslivet och arbetar sedan mars 2019 som egenföretagare.

Moderaterna har nu inlett ett arbete med att ta fram en skattereform, som ska premiera nit, slit och tillit i samhället. Vilka är Moderaternas grundvärderingar i skattepolitiken, och hur vill Moderaterna förändra de skatter vi har idag i Sverige? Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson för Moderaterna, gästar Medborgarens podcast för att prata om detta.

Lyssna på iTunes här

Niklas Wykman har en bakgrund som politiskt sakkunnig hos finansminister Anders Borg. Sedan några år tillbaka är han riksdagsledamot och idag är han partiets skattepolitiska talesperson. Han menar att Sverige har allvarliga problem med låg tillväxt, bristande integration och välfärdens finansiering. Det är några av de samhällsproblem som är utgångspunkten för den skattereform som Moderaterna ska ta fram.

Niklas Wykman intervjuas i Medborgarens podcast om Moderaternas skattereform, höjda bensin- och dieselskatter och hur Sveriges produktivitet kan förbättras.

Om podcasten:

Podcasten publiceras Medborgaren.se. Syftet med podcasten är att erbjuda ett format för längre samtal om Moderaternas politik – vilket sällan ryms i de traditionella medierna. Programledare är Erik Blom, pressassistent vid Moderaternas riksdagskansli, och ansvarig utgivare är Martin Borgs, kommunikationschef för Moderaterna.

Podden hittar du på iTunes.

Du kan även lyssna via Podomatic, samt Spotify.

På Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen i dag presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, en ny utgiftsreform: Moderaterna vill spara 10 miljarder kronor genom en effektivare statlig förvaltning – med mindre detaljstyrning, färre regler och ökad digitalisering.

För att möta Sveriges utmaningar och problem framöver kommer skatterna att behöva bli lägre, framför allt på arbete. Samtidigt behövs mer resurser för att stärka välfärden, öka antalet poliser och höja den svenska försvarsförmågan.  Därför vill Moderaterna genomföra en skattereform. Arbetsmarknaden är tudelad, och för många företag och entreprenörer väljer att växa i andra länder än Sverige. För att öka drivkrafterna till arbete och företagsamhet behöver skatterna bli lägre.  – Utrikes födda i allmänhet och nyanlända i synnerhet har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden och skaffa sig egen försörjning, bland annat till följd av höga skatter på låga inkomster, sa Elisabeth Svantesson. Samtidigt ska skattereformen vara fullt finansierad. Därför vill Moderaterna också se en utgiftsreform som innebär att de offentliga utgifterna sänks på ett antal områden. En del i detta är att spara 10 miljarder kronor genom en effektivare statlig förvaltning – med mindre detaljstyrning, färre regler och ökad digitalisering.  – Under lång tid har myndigheterna fått allt fler uppgifter. Det drar resurser och har i vissa fall minskat myndigheternas fokus på sitt egentliga uppdrag. Den utvecklingen vill Moderaterna vända, sa Elisabeth Svantesson. – Det är viktigt att medborgarna i alla lägen känner att deras skattepengar används på ett effektivt sätt och prioriteras till de områden där pengarna gör mest nytta, avslutade Elisabeth Svantesson.   Läs mer här. Se Moderaternas ekonomiska seminarium här. PM om förslaget bifogas.