Debatt: Nu sänker vi skatten för en högre tillväxt
När vi nu bekämpat den rekordhöga inflationen skiftar regeringen fokus från inflationsbekämpning till att investera i ett rikare och tryggare Sverige, skriver Elisabeth Svantesson (M) finansminister; Oscar Sjöstedt (SD) ekonomisk-politisk talesperson , Hans Eklind (KD) ekonomisk-politisk talesperson och Cecilia Rönn (L) ekonomisk-politisk talesperson.
Regeringen kommer i budgetpropositionen för nästa år föreslå att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort, skriver Elisabeth Svantesson (M), finansminister, Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson, Hans Eklind (KD), ekonomisk-politisk talesperson och Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson
Sverige har under de senaste åren haft bland EU:s lägsta tillväxttakter. Samtidigt har EU förlorat mark mot USA och Kina. Det tar vi på stort allvar. Vi är beslutsamma att Sveriges tillväxt ska öka, både på kort och lång sikt. När vi nu bekämpat den rekordhöga inflationen skiftar regeringen fokus från inflationsbekämpning till att investera i ett rikare och tryggare Sverige.
Vi blickar framåt – inte bara på det kommande året utan på de kommande fem, tio och tjugo åren. För att säkra framtidens välfärd med resurser till skola, vård och omsorg behöver Sverige högre tillväxt. Det kräver en politik som gör att det lönar sig bättre att arbeta, utbilda sig och vara strävsam. Det kräver en politik som underlättar för innovationer och entreprenörskap.
Sveriges och EU:s tillväxt har länge varit alltför låg. Under de senaste 30 åren har EU:s andel av världsekonomin nästan halverats och personer som bor i USA är nästan 30 procent rikare än den genomsnittliga europén. Den här trenden behöver vändas och en av regeringens avgörande prioriteringar är därför att få den svenska ekonomin att växa i snabbare takt och att vi svenskar ska bli rikare. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och trygghet. Om tillväxten ökar med en halv procent leder det till ca 15 miljarder i ökat reformutrymme. Högre tillväxt ger ökade skatteintäkter, och därmed större möjligheter, att finansiera det gemensamma.
Kampen mot den höga inflationen var en nödvändig prioritering under mandatperiodens första två år. Den höga inflationen pressade inte bara hushållen och välfärden, den tyngde också hela ekonomin. Det var därför regeringen och Sverigedemokraterna satte inflationsbekämpningen i främsta rummet och prioriterade en återhållsam ekonomisk politik. Populistiska röster ropade efter mer men vi höll emot för att värna landets löntagare.
Nu ska vi investera i ett rikare och tryggare Sverige samtidigt som vi agerar för att den höga inflationen inte kommer tillbaka. Löner, pensioner och ekonomin ska växa hållbart. Det är också därför vi nu lägger grunden för att förbättra ekonomins förmåga och potential. Dels genom stora investeringar i infrastruktur och forskning. Dels genom att stärka drivkrafterna för att studera och arbeta. Det är så ekonomin kan växa – utan att obalanser uppstår och inflationen åter slår mot hushållen.
Ökad tillväxt kommer genom fler arbetade timmar eller genom att produktiviteten ökar. Det senaste tio åren, med en ökad befolkning, har arbetade timmar ökat. Men historiskt har en ökad produktivitet varit den drivande kraften bakom svensk tillväxt. När nu demografin förändras ställer det ännu högre krav på ökad produktivitet i ekonomin. Samtidigt ser vi att produktivitetstillväxten bromsat in många utvecklade länder sedan den globala finanskrisen 2008. För att förbättra produktiviteten presenterade regeringen förra veckan historiska satsningar på väg, järnväg och forskning samt åtgärder för att göra det enklare att driva företag. Det är viktiga och nödvändiga reformer men mer behöver göras.
Sverige har bland världens högsta marginalskatter på arbete. Det är något som både OECD och Produktivitetskommissionen poängterat hämmar drivkrafterna tillutbildning och viljan att arbeta. Dagens avtrappning i jobbskatteavdraget innebär exempelvis att en specialistläkare eller forskningschef behöver betala mer än hälften av varje extra intjänad krona i skatt. Det leder till kompetensbrist i högkvalificerade yrken och dessutom till ett för lågt antal arbetade timmar i ekonomin.
Regeringen kommer därför i budgetpropositionen för nästa år föreslå att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Därmed tar vi nu ett viktigt steg mot att principen om ”hälften kvar” ska gälla. Det ökar drivkrafterna att utbilda sig till ett högkvalificerat yrke och att anstränga sig extra på jobbet. Fler arbetade timmar och högre produktivitet kommer på sikt leda till högre skatteintäkter, vilket i sin tur innebär att reformen på sikt är självfinansierad.
Tillsammans med andra reformer i budgeten för nästa år – breda skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, historiska satsningar på forskning och infrastruktur och sänkt skatt på sparande – är detta ytterligare ett viktigt steg för att få den svenska ekonomin att växa. Steg för steg, reform för reform, bygger vi Sverige rikare och tryggare igen.
Elisabeth Svantesson (M) Finansminister
Oscar Sjöstedt (SD) Ekonomisk-politisk talesperson
Hans Eklind (KD) Ekonomisk-politisk talesperson
Cecilia Rönn (L) Ekonomisk-politisk talesperson