Rädda Europa som ekonomisk motor
Sverige har varit beroende av ekonomiska förbindelser och handel med andra länder för vårt välstånd sedan medeltiden. I dag motsvarar exporten av varor och tjänster strax över hälften av BNP. Nu behövs en stark svensk röst i EU, skriver Elisabeth Svantesson, finansminster och Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister.
EU står inför en gigantisk ekonomisk utmaning. Under lång tid har EU halkat efter i produktivitetsutveckling. Amerikaner är i dag 30 procent rikare än genomsnittseuropén. Stora sektorer i den europeiska ekonomin möter allt tuffare konkurrens från kinesiska bolag, som inte längre bara konkurrerar med pris, utan också med kvalitet – ofta understött av kraftiga statssubventioner. Detta måste vi ta på allvar.
Man brukar ibland skämtsamt säga att amerikaner skapar, européer reglerar. Detta är såklart en överdrift. Flera av världens ledande företag är europeiska, och flera är dessutom svenska. Men påståendet innehåller ändå en väsentlig sanning. Trots den inre marknadens framsteg består EU alltför ofta fortfarande av 27 olika nationella regelverk, och därmed 27 olika marknader. I praktiken innebär det att den fria rörligheten som gynnat oss så väl, fortfarande bara är delvis genomförd.
Vi har redan kommit en bit på vägen. Tillgången till världens största integrerade marknad har inneburit att Sveriges handel med medlemsländerna har fördubblats sedan EU-inträdet vilket bidragit till över 700 000 jobb och att tillväxten ökat med 9 procent, jämfört med om vi inte varit medlemmar.
Samtidigt har antalet medlemsländer mer än fördubblats och den inre marknaden har växt till världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde med nästan 450 miljoner människor.
Nu behöver Europa reformvilja. Vi behöver ta nästa steg i förverkligandet av den inre marknaden, och göra en stor ansträngning för att skapa mer likartade regelverk på europeisk nivå. Det handlar om exempelvis bättre ramvillkor för företagen, mer gränsöverskridande tjänstehandel, högre FoU-investeringar och mer integrerade kapitalmarknader. Svenska företag som verkar i EU ska i bästa fall bara behöva hålla koll på ett regelverk, inte 27.
I år inleds en ny femårig mandatperiod med val till Europaparlamentet och en ny EU-kommission. Det är ett bra tillfälle att förnya ett starkt fokus på att fördjupa den inre marknaden med en ny och ambitiös strategi.
Därför lägger regeringen nu fram följande prioriteringar för arbetet med en ny inre marknadsstrategi:
- EU-kommissionen måste driva på mer för att alla ska följa gemensamma regelverk och ta bort handelshinder. EU-rätten behöver efterlevas bättre i alla medlemsstater eftersom omotiverade skillnader och fragmentering av medlemsstaternas regelverk kan resultera i högre kostnader för företag och konsumenter. Det handlar om att EU-kommissionen i högre utsträckning behöver prioritera driva rättsprocesser mot medlemsländer som inte följer regelverket. Tillståndsprocesser måste kortas, innovationshämmande regleringar ses över, och byråkratin för företagen minska. All ny EU-lagstiftning behöver också utvärderas med konkurrenskraften i åtanke, vilket är i linje med vad många företagare efterfrågar.
- Skapa fler europeiska definitioner av viktiga yrken för ökad rörlighet. Tjänstesektorn är allt viktigare för EU:s ekonomi, men 60 procent av de hinder som rapporterades av tjänsteleverantörer för tjugo år sedan finns kvar idag. Ett stort hinder för tjänsterörligheten är omotiverade regleringar av yrken som hindrar arbetskraftens rörlighet på den inre marknaden. Därför vill regeringen verka för att fler yrken, såsom läkare, ingenjörer, veterinärer och elinstallatörer ska omfattas av det Europeiska yrkeskortet.
- Stärk den fria rörligheten för varor. 8 av 10 varor som importeras till Sverige kommer från EU:s inre marknad. Marknaden för varor fungerar bra men det är fortsatt viktigt att motverka protektionistiska tendenser, främja harmonisering där så är lämpligt och vidta åtgärder mot nationella regler som är omotiverade, går utöver de krav som följer av harmoniserad lagstiftning eller annars leder till orimlig fragmentisering av marknaden.
- En mer integrerad europeisk kapitalmarknad. Kapitalmarknaden är central inte minst för att finansiera våra tillväxtbolag. Initiativ på EU-nivå behövs för att ta bort hinder för gränsöverskridande verksamhet. Det är även viktigt för att stärka EU:s konkurrenskraft och finansiera utmaningar som den gröna och den digitala omställningen. Starkare och mer integrerade kapitalmarknader stärker EU:s konkurrenskraft och tillväxt, vilket gynnar Sverige. Dessutom kan investerare, inklusive svenska, få fler investeringsmöjligheter.
- Stärk den digitala inre marknaden. En förutsättning för EU:s konkurrenskraft är digitala kommunikationer, och det finns fortsatt ett investeringsbehov för utbyggnad av digital infrastruktur. Regeringen vill därför verka för förbättrade möjligheter för investeringar i utbyggnad av digital infrastruktur genom bl.a. regellättnader och undanröjande av hinder för inträde och expansion. En annan viktig prioritering är goda förutsättningar för att främja hållbar och säker utveckling av AI, samtidigt som vi hanterar dess risker.
Sverige har varit beroende av ekonomiska förbindelser och handel med andra länder för vårt välstånd sedan medeltiden. Och i dag motsvarar exporten av varor och tjänster strax över hälften av BNP. Nu behövs en stark svensk röst i EU. I tider av oroligheter och tilltagande protektionism i världen kommer EU:s fyra friheter mellan medlemsländerna att bli än viktigare – för människors välstånd, för fler jobb och för ökad ekonomiskt tillväxt i världen.
Både medlemsländerna och Europaparlamentet kommer att prägla inriktningen på nästa kommission. Vilka beslut den fattar kommer i sin tur att definiera om Europa ska vara en kontinent som skapar nya jobb och främjar utbytet av teknik, kunskap och idéer, eller en som fortsätter att halka efter.
Därför spelar en stark svensk röst roll i Bryssel, och därför spelar din röst roll i Europaparlamentsvalet den 9 juni.
Elisabeth Svantesson, finansminster
Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister
