Ingen kan förneka att Sverige och Region Örebro län har stora problem, men de går att lösa. Allt detta kräver en ny regering i Sverige och ett nytt styre i Region Örebro län efter valet 2022. En regering och styre som kan samarbeta med alla, för att få saker gjorda.
För att få ordning på brottsligheten krävs hårdare straff som står i proportion till brottens allvar och en rättspolitik som värnar brottsoffret mer än förövaren. Läs mer
För att få ordning på utanförskapet och bidragsberoendet krävs en arbetslinje som gör att det alltid lönar sig mer att jobba än att få bidrag. Läs mer
För att få ordning på energikrisen krävs en satsning på kärnkraft som tryggar elförsörjningen och minskar klimatavtrycket. Läs mer
Antalet sexualbrott har ökat och tredubblats sedan 2015 i Sverige. 2019 uppgav 5,6 procent av befolkningen i åldern 16–84 år att de utsattes för sexualbrott. Det motsvara cirka 452 000 personer enligt BRÅ, Brottsförebyggande rådet. Av de anmälda våldtäktsbrotten 2020 bestod 46 procent av våldtäkter mot barn (0–17 år), vilket innebär en ökning med 21 procent jämfört med 2019.
Jämfört med 2011 har de anmälda våldtäktsbrotten mot barn i åldern 15–17 år totalt sett ökat med 79 procent. Ökningen utgörs främst av våldtäkter mot flickor i åldern 15–17 år, som hade ökat med 78 %.. Under perioden januari till september i år inkom 4 120 ärenden om internetrelaterade, sexuella övergrepp mot barn. Det innebär nära 1 000 fler anmälningar än motsvarande period förra året. Att den typen av sexualbrott mot barn har ökat under pandemin är något polisen bekräftar.
För att fler sexualbrott, vare sig de sker fysiskt eller via nätet, ska kunna motverkas och klaras upp behövs flera åtgärder, nationellt och regionalt. Det är av stor betydelse att berörda myndigheter har rätt kompetens och resurser samt att det finns en struktur för samverkan. Det är också av vikt för brottsoffret, för att fler sexualbrott ska anmälas och klaras upp, och för att den skyldige ska kunna lagföras. Då behöver hela kedjan fungera och hänga ihop.
Vi Moderater vill se en kraftig lagskärpning och höjda straff för våldtäkt och grooming, samt slopade straffrabatter, vilket också ska gälla för yngre förövare i åldern 15 till 17 år. Brott mot grooming, som avser kontakt med barn i sexuellt syfte, infördes år 2009 (6 kap 10a § BrB) under Alliansregeringen. Det var ett första steg, men inte tillräckligt. 2018 ändrades groominglagen på ett par punkter och straffmaximum höjdes från 1 år till 2 år. Det är alldeles för lågt anser vi då man måste se till den ofta låga åldern på brottsoffren samt det lidande och de konsekvenser det innebär för den som utsätts för dessa allvarliga brott.
Sexuella övergrepp och våldtäkt är de trauma som oftast leder till PTSD, Posttraumatisk stressyndrom och självskadebeteende. De som utsatts för sexuella övergrepp löper också mycket stor risk att drabbas av psykisk ohälsa med depression och ångest, något som riskerar leda till såväl alkohol- och drogmissbruk som risk för självmord.
För att fler brott ska klaras upp och för att dem som drabbas av sexualbrott och övergrepp ska få bättre stöd genom processen, vill vi verka för att samla kompetens och representation från polis, socialtjänst, juridisk expertis och sjukvården. Samtidigt vill vi satsa på särskild utbildning i Region Örebro Län så vi bygger upp spetskompetens för att möta patienter som utsätts för sexualbrott som våldtäkt, grooming, incest och trafficking. Det är viktigt att vården är kunskapsbaserad och då måste sjukvården utbilda och rekrytera personal så vi kan möta patienten med rätt kompetens. Dels för att den som drabbats av brott ska få ett tryggt bemötande och rätt vård, samt för att säkra bevisning och stärka förutsättningarna för att komma vidare i en rättsprocess som leder till fällande dom.
Vad gäller en utbildningssatsning för att kunna möta dem utsätts för sexuella övergrepp med ökad spetskompetens, lägger vi Moderater fram en motion till fullmäktige i Region Örebro Län.
Katarina Tolgfors (M), Ledamot regionfullmäktige och riksdagskandidat
Sebastian Cehlin (M), Oppositionsråd i Region Örebro Län
Florenica Aroca López (M), Ordförande Moderata Studenter i Örebro
Nu har moderaterna presenterat sitt förslag till verksamhetsplan och budget för Region Örebro län 2023. Moderaterna lägger fram ett budgetförslag som genom flera större riktade satsningar ger resurser till att korta köerna, höja vårdkvaliteten samt förbättra både arbetsmiljön och arbetsvillkoren för regionens medarbetare.
-Det är viktigt att komma ihåg att medarbetarna är Regionens viktigaste resurs. Därför gör vi en medarbetarsatsning på 60 miljoner kr. Pengarna ska användas till att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i hälso- och sjukvården. Regionen ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Det kan till exempel handla om att arbeta med hållbar schemaläggning som gör att arbetet i större utsträckning kan kombineras med familjeliv och fritid. Regionen behöver satsa på att effektivisera och underlätta för medarbetarna genom fler och bättre digitala verktyg. Regionen behöver också satsa på fortbildning och lönemässigt premiera erfarenhet. Vidareutbildning ska märkas även i lönekuvertet. Det är också viktigt att Regionen som arbetsgivare satsar mer på det lokala ledarskapet. Då kan vi skapa arbetsplatser där fler vill jobba kvar och dit fler nya medarbetare vill söka sig. Dessutom är 10 miljoner kr av satsningen speciellt riktad till intensivvården i syfte att stärka bemanningen och säkerställa att vi kan ha intensivvård på alla länets sjukhus dygnet runt, året om, kommenterar Sebastian Cehlin (M), oppositionsråd i Region Örebro län.
-Vårdcentralerna är basen för hälso- och sjukvården och de är ofta också patientens första kontakt med sjukvården. Därför satsar vi 40 miljoner kr extra på att stärka primärvården och vårdcentralerna. Telefontillgängligheten behöver bli bättre, det ska vara möjligt att boka tid på sin vårdcentral under hela dagen och dom digitala verktygen behöver bli modernare och utvecklas. Vi vill också satsa på en bättre men också om ökad tillgänglighet genom fler kvälls- och helgöppna vårdcentraler. Även arbetsmiljön på vårdcentralerna är en prioriterad fråga, fortsätter Sebastian Cehlin.
-Köerna till specialistsjukvården är alldeles för långa, både vad gäller besök och behandling eller operation. Vi tillför 50 miljoner kr extra till specialistsjukvården i länet för att korta köerna och stärka akutsjukhusen. Vi vill öka jämställdheten i vården genom riktade satsningar på kvinnosjukvård och förlossningsvård. Vi behöver öka kunskapen om kvinnors sjukdomar och vi behöver fler vårdplatser inom förlossningsvården. Vi ska ha två förlossningsavdelningar i länet öppna dygnet runt, året om, säger Anna Nordqvist, oppositionsråd i Region Örebro län.
-Den psykiska ohälsan är ett växande folkhälsoproblem, inte minst bland barn och unga. För att minska risken för långvarig ohälsa krävs tidiga insatser. Vi satsar därför 10 miljoner kr på stärkt samverkan mellan primärvården, BUP, skola och socialtjänst. Vi vill också införa vårdval BUP för att barn och unga som mår psykiskt dåligt ska få hjälp snabbt, säger Sebastian Cehlin.
-Vi gör också extra satsningar på akutsjukvården och ambulanssjukvården. Vi satsar 5 miljoner kr på att bygga ut akutläkarorganisationen för att säkra kompetensförsörjning på våra tre akutmottagningar som idag är tungt belastade. Vi satsar ytterligare 10 miljoner kr på ambulanssjukvården som de senaste åren mångdubblerat sina uppdrag men utan att få någon större resursförstärkning. Dessutom behöver ambulanssjukvården på USÖ förstärkning med ytterligare en ambulans, avslutar Anna Nordqvist.
Vill du läsa moderaternas förslag till verksamhetsplan och budget 2023 för Region Örebro län finns den här:
I veckan besökte Camilla Waltersson Grönvall (M), Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson och Anna Nordqvist (M), oppositionsråd i Region Örebro län, verksamhetsområde obstetrik och gynekologi på USÖ. Under besöket berättade medarbetare från verksamhetsområdets olika delar om förutsättningarna för den verksamhet som bedrivs, om vad som fungerar bra och vad som skulle kunna utvecklas och blir bättre.
– Det är alltid intressant att få höra medarbetarna berätta om läget. Det är de som bäst kan verksamheten och det är också de som bäst kan berätta för politiken vilka förändringar de skulle vilja se, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Det otänkbara och fruktansvärda har hänt – det är krig i Europa. Ryssland har på order av sin president, Vladimir Putin, attackerat Ukraina genom en storskalig, militärt invasion. Ukraina, ett grannland till Ryssland, en suverän stat. Handlingen i sig bryter mot internationell folkrätt och fördöms av Sverige och omvärlden. Sanktioner införs och Sverige har beslutat att stödja Ukraina med humanitär hjälp, finansiellt stöd och materiel för att Ukraina ska kunna försvara sig och sin befolkning.
Blir kriget utdraget riskerar det inte bara ett oerhört stort mänskligt lidande utan också att konflikten sprider sig i vårt närområde. Den humanitära katastrofen är ett faktum med hundratusentals människor på flykt efter bara en vecka och i förlängningen är det hela den europeiska säkerhetsordningen som hotas.
Det drastiskt, förändrade säkerhetsläget i vårt närområde och större geopolitiska förändringar gör att det brådskar med att rusta Sveriges försvar och stärka vår försvarsförmåga. Det arbetet måste snabbas på genom att tillföra extra resurser för att ytterligare stärka Sveriges totalförsvar.
Sedan den 1 januari 2021 har vi ett nytt totalförsvarsbeslut. Det innebär en ökning av Sveriges försvarsförmåga fram till 2025. Det är ett beslut som är positivt för Örebro- och Värmlandsregionen med upprättandet av ett nytt artilleriregemente i Kristinehamn. Och det finns fler faktorer som är viktiga för expansionen av totalförsvaret i vår region. Flygplatsen utanför Örebro som beredskapsflygplats, försvarsindustrin i Karlskoga och skjutfälten i Karlskoga och Villingsberg. Detta och fler faktorer därtill gör att Örebro län också har möjlighet att bli civilförsvarsområde.
Moderaterna har drivit på för att regeringen ska kalla in försvarsberedningen och vi pekar på behovet av att göra en uppdaterad säkerhetspolitisk analys samt att skyndsamt ta fram förslag för att stärka försvaret här och nu.
På kort sikt under 2022 behöver de luckor som finns i vår beredskap och uthållighet täppas till. Det handlar om att snabbt anskaffa mer försvarsmateriel och reservdelar samt mer personal. Det behövs även mer resurser till övningar och beredskap. Åtgärder för att stärka det civila försvaret inklusive cybersäkerheten måste också övervägas.
På längre sikt ska försvarsberedningen analysera hur återstoden av försvarsbeslutet fram till 2025 behöver justeras och förstärkas. Det kan handla om att tidigarelägga sådana åtgärder som redan är beslutade, men även överväga nya förmågor. Det behövs även långsiktiga ekonomiska besked för tillväxt bortom 2025 för att ge försvarsmyndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.
Moderaterna bedömer att det behövs tre miljarder extra, utöver den beslutade nivåhöjningen för det innevarande året 2022. Med det uppkomna läget kommer det handla betydligt högre nivåer än så. Sveriges säkerhet måste få kosta. Moderaterna har drivit regeringen framför sig sedan den tillträdde 2014. Det tydligaste exemplet är M/KD-budgeten, som antogs av riksdagen, och som innebar att försvarsanslaget höjdes med 10 miljarder i nivå stegvis under åren 2019-2021.
Parallellt med det militära hotet ställer Ryssland helt orimliga krav på att förbjuda länder som Sverige, Finland och Ukraina att gå med i Nato. Det är viktigt att slå fast att Sverige själva, och ingen annan, bestämmer över vår säkerhetspolitik. Cyberattacker, påverkanskampanjer och användandet av gasleveranser som utpressningsmedel gör den redan svåra situationen än mer allvarlig.
Slutligen är det viktigt att vi i Sverige får en seriös debatt om ett svenskt Natomedlemskap. Det är Nato som är garanten för Europas säkerhet och stabilitet. Finland tog, efter ett folkinitiativ, upp Nato-frågan i sitt parlament tidigare i veckan. Opinionen för ett medlemskap växer i både Sverige och Finland. Det är hög tid för Sverige att bli en fullvärdig medlem av Nato så att vi blir en del av det kollektiva försvaret i västvärlden och kan dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder. Ensam är inte stark – säkerhet bygger vi tillsammans med andra.
Den 13 april är det Knytblusens dag, vilken infördes som en hedersbetygelse till Sara Danius och betydelsen av en färgstark kvinnas bidrag till kvinnors kamp för förändring och ett mer jämställt samhälle.
Moderatkvinnorna i Örebro län har som ett av sina stora mål att öka antalet företag som ägs och drivs av kvinnor. Moderatkvinnorna beslutade därför att i år uppmärksamma en färgstark och modig kvinna i Örebro län vars arbete bidrar till en mer jämställd framtid. Kvinnan heter Ida Thorell och är regionchef för Ung Företagsamhet i Örebro län.
Moderatkvinnornas motivering lyder: Ida Thorell är genom sitt inspirerande driv, sitt mod och sin färgstarka glädje ett ”energiverk” som inom Ung Företagsamhet motiverar och visar vägen till ökad kunskap om företagande hos länets elever. Det i sin tur ger länet fler företag och fler tjejer/kvinnor som vågar ta steget fullt ut efter UF-tiden.”
En lite gåva, diplom och blomma överlämnades av Anna Danielsson, länsordförande Moderatkvinnorna Örebro län och Nenne Klockars, vice ordförande, Moderatkvinnorna Örebro län.
Depressioner, ångestsjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar bland barn och ungdomar. Den psykiska ohälsan är utbredd, och pandemin har inte gjort situationen bättre. Tvärtom har säkerligen den isolering, alla de besvikelser och den fördröjning av vuxenlivets frihet som den inneburit gjort att ännu fler mår dåligt. Samtidigt är köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) långa i Örebro och det finns de som får vänta i år på utredning och behandling.
Så här ska det inte behöva vara!
Alla barn och ungdomar ska få den hjälp de behöver för att må bra. Här måste samhällets skyddsnät bli starkare. BUP är en viktig del i detta – som måste ges bättre förutsättningar att kunna ge den hjälp som behövs.
Moderaterna vill:
Inför en lagstadgad vårdgaranti med innebörden att barn som mår psykiskt dåligt och behöver hjälp och stöd ska få det inom maximalt 30 dagar. Och inom ytterligare 30 dagar få den behandling som behövs. För att sätta tryck på att denna garanti efterlevs ska möjligheter till kännbara sanktioner och viten kopplas till.
Säkerställa mer resurser till BUP. Vi föreslår att delar av kömiljarderna kopplas till en lagstadgad vårdgaranti riktad till barn- och ungdomspsykiatrin med syfte att korta köerna. I ett första steg handlar det om 500 miljoner kronor per år.
Göra en riktad personalsatsning på 15 miljoner kr till BUP i Örebro län.
Ge patienten laglig rätt att få möjlighet till digitala vårdmöten när så önskas. I Jämtland/Härjedalen har exempelvis en årslång kö till att få träffa psykolog snabbt kunnat betas av med hjälp av digital vård hos utbildade psykologer.
Öppna upp för fler vårdgivare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det skulle leda till ökad tillgänglighet och förbättrad arbetsmiljö.
Stärk det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, exempelvis genom elevhälsan.
Hot och våld mot vårdens medarbetare ökar och mot detta behöver Region Örebro län ta krafttag. Förra året gjordes över 200 avvikelserapporteringar gällande hot eller våld på arbetstid i Region Örebro län. Vårdförbundet har låtit göra en undersökning som visar att nästan hälften av medlemmarna någon gång utsatts för hot på jobbet men att av de som drabbats gjorde bara ungefär hälften någon form av anmälan. Därför finns det anledning att tro att mörkertalet är stort även i vår Region.
Värst utsatta är medarbetare inom akutvården och psykiatrin men även inom primärvården är problemet stort. Våra medarbetare arbetar med sjuka och skadade människor i utsatta situationer. Det måste de kunna få göra utan att känna sig hotade eller otrygga på sin arbetsplats.
Region Örebro län är en av länets största arbetsgivare. För mig är det en självklarhet att medarbetarnas trygghet och säkerhet ska vara en av våra mest prioriterade frågor. Därför kommer jag jobba vidare med frågan. Bland annat vill jag att Regionen ser över och utreder:
Ökat stöd för vårdpersonal som utsatts för hot och våld på jobbet
Ökad möjlighet till kameraövervakning på akutmottagningarna
Möjligheten för ordningsvakter att bära kroppskameror
Möjligheten för ambulanspersonal att använda skyddsväst
Sebastian Cehlin, oppositionsråd i Region Örebro län
De fyra valkretsarna är Örebro-Lekeberg, Västra länsdelen, Norra länsdelen samt Södra länsdelen.
Valsedeln för Örebro-Lekeberg, plats 1-7:
1. Sebastian Cehlin, Örebro
2. Anna Stark, Örebro
3. Kristian Berglund, Örebro
4. Cecilia Askerskär Philipsson, Örebro
5. Lennart Carlsson, Örebro
6. Florencia Aroca López, Örebro
7. Peter Strömberg, Lekeberg
Valsedeln för Västra länsdelen plats 1-3:
1. Anna Nordqvist, Degerfors
2. Ola Karlsson, Karlskoga
3. Anna Ragén, Karlskoga.
Valsedeln för Södra länsdelen plats 1-3:
1. Erik Baecklund, Askersund
2. Thomas Vuolo, Kumla
3. Ebba von Schéele, Laxå
Valsedeln för Norra länsdelen plats 1-3:
1. Cecilia Albertsson, Hällefors
2. Eric Viduss, Nora
3. Emil Wellander, Lindesberg
”Det känns oerhört roligt att gå till val med fyra så bra valsedlar till Regionfullmäktige och jag känner mig mycket hedrad över att få stå högst upp på en av dem! Nu ser vi fram emot en rolig och intensiv valrörelse där vi kommer lägga energin på att lyfta fram vår politik och våra förslag på hur vi kan göra Regionen ännu bättre. Vår förhoppning är givetvis att få till ett maktskifte i Region Örebro län. Efter mer än ett sekel med socialdemokratisk politik är det verkligen på tiden med förändring”, kommenterar Sebastian Cehlin, moderat oppositionsråd i Region Örebro län.
