Kategori: Nyhet

Medarbetarpolitiken i Region Kalmar län har under flera mandatperioder präglats av lamhet. Det anser den nya alliansen i länet – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

”Insatser för att behålla erfaren personal, liksom att attrahera ny, har lyst med sin frånvaro. Endast veckor före valet kommer Socialdemokraterna närmast pliktskyldigt med enstaka förslag som i grund och botten kommer från oppositionen”, skriver M, KD och L i ett pressmeddelande.

– Resultatet av fyra mandatperioder med S-styre är en bemanningskris där kostnaderna för inhyrd personal nu skenat till enorma 250 miljoner kronor om året. Samtidigt finns få svar på hur vi ska ändra situationen. Därför behövs en kriskommission där fack, medarbetare, chefer och politik skyndsam sätter sig ned och tar fram goda exempel för att implementera i vår organisation. Det är såklart inte allt, utan en bred palett av insatser behövs där en satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskors löner så att deras månadslön ökar med 10 000 kronor bör ingå liksom att införa arbetstidsförkortning i de mest utsatta verksamheterna, säger Carl Dahlin (M), som är vice ordförande i personalutskottet.

– Oppositionen har föreslagit en rad olika insatser under mandatperioden, men dessa har bestämt avvisats. Exempel på detta är en genomlysning av grundbemanningen – alltså rätt antal medarbetare per pass för att kunna göra ett gott jobb. Andra frågor vi försökt med är både arbetsmiljörelaterade och en ökning av OB-tillägget, säger Chatrine Pålsson Ahlgren (KD).

– Sjukvården är ett kvinnodominerat yrke som under lång tid har haft lägre löner och sämre arbetsvillkor, trots ofta lång universitetsutbildning. Att lönerna, möjligheten att göra karriär och arbetsvillkoren inom sjuksköterskeyrket blir bättre är en jämställdhetsfråga och avgörande för att vi ska klara av att bedriva sjukvård i Sverige. Efter valet i höst vill M, KD och L ta krafttag för att förbättra personalsituationen i Region Kalmar län, säger Johanna Wyckman (L), regionråd.

Carl Dahlin (M)
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Johanna Wyckman (L)

Om man får tolka socialdemokraternas valkampanj så är det friskolorna som bär ansvaret för problemen i svensk skola. Det är en tacksam valfråga som det är lätt att ragga röster på. Friskolornas vinstuttag motsvarar ungefär 6 promille av välfärdens totala kostnad. Det är knappast några större tillskott som väntas om friskolorna tvingas stänga. Kan vi därför, för en stund, prata om de verkliga problemen?

Anledningen till att bara 84 procent av Kalmar läns elever lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet är inte det fria skolvalet. Man behöver inte gå många meter i en lärares skor för att se hur mycket tid, energi och resurser går åt till att skapa studiero i klassen. Det är inte alls ovanligt att som förälder få höra: “Idag har vi inte lärt oss något för det var så stökigt i klassen”. En tredjedel av landets låg- och mellanstadielärare uppger att de utsatts för hot och våld. Alltför många lämnar läraryrket eller hoppar av redan under utbildningen.

Det är det här vi måste prata om – hur ordningen i skolan ska bli bättre så att lärare kan återgå till att undervisa och våra barn och ungdomar få studiero. Moderaterna vill se en ny brottsrubricering som tydliggör att hot mot skolpersonal är brottsligt. Vi vill att rektor ska ha, inte bara en rättighet, utan en skyldighet att omplacera barn och ungdomar som hotar personal eller andra elever. Vi vill se fler jourskolor, som har specialkompetens att hantera våldsamma elever och hjälpa dem hantera sitt beteende så att även de eleverna kan komma till ro och fortsätta sin utbildning.

Moderaterna vill ha kunskapsskolan tillbaka med tydliga och mätbara krav på kunskaper så att både elever och föräldrar vet vad som krävs för varje betygssteg. Centralt rättade nationella prov som betygsgrundande sätter stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar. 

Till sist vill Moderaterna storsatsa på svenska språket med bland annat obligatoriska språkförskolor där det behövs och möjlighet att gå om en klass om bristande språkkunskaper är ett hinder för kunskapsinlärning.

Vi håller med om att det är provocerande att det finns fristående aktörer som driver dåliga skolor och samtidigt plockar ut svenska skattekronor i vinst. Det kan väl knappast finnas någon annan industri där man får betalt även om man inte levererar och det är märkligt att regeringen inte redan har reformer på plats för att säkra att svenska skattebetalare får vad vi betalar för – även i skolan. 

Alla skolor ska vara utmärkta. Moderaterna vill därför införa högt ställda och tydliga kvalitetskriterier på alla skolor. Klarar man inte kraven, ska man heller inte få driva en skola, än mindre plocka ut något överskott. Vi vill se skärpt ägar- och ledningsprövning och möjlighet för skolinspektionen att stänga ner de som inte följer lagar, regler och krav på svenska skolor. Men även när alla skolor är utmärkta så är de ändå olika. Olika stora, olika profiler, geografiskt olika.

Moderaterna tror på individens kraft att bäst välja vilken skola som passar just dem. Valfrihet för alla, inte bara för de som har råd. Det är helt unikt för Sverige.

Marie Nicholson, riksdagskandidat för Moderaterna i Kalmar län
Elvira Bergh, ordförande, Moderata Ungdomsförbundet i Kalmar län

I dag presenterar Moderaterna förslag för att stärka arbetslinjen. Det handlar om att öka utbytet av att arbeta, skärpta krav på att den som inte kan försörja sig själv ska anstränga sig för att få ett arbete och satsningar på insatser som leder till jobb, bland annat praktik, språk och utbildning. Nu får vi ordning på jobben och återupprättar arbetslinjen.

Socialdemokraterna lovade år 2014 att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. I dag har Sverige fjärde högst arbetslöshet i EU. Långtidsarbetslösheten slår också rekord – 160 000 personer i Sverige är långtidsarbetslösa. Allt fler hamnar i ett allt djupare utanförskap.

Utanförskapet är en stor tragedi för den som drabbas. Långtidsarbetslöshet är ofta en grogrund för psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Den kostar också samhället över 30 miljarder per år.

Hur vill Moderaterna göra det mer lönsamt att arbeta?

Moderaterna vill införa ett bidragstak så att det aldrig ska vara möjligt att få ut mer pengar från bidrag än från arbete. Vi vill se en särskild myndighet som får ansvar för att betala ut offentliga bidrag – den myndigheten ska få i uppdrag att ansvara för bidragstaket. Bidragstaket kommer fullt ut vara på plats nästa mandatperiod.

Vi vill också reformera a-kassan. A-kassan har höjts under pandemin och nu höjs röster för att den höjningen ska bli permanent. Moderaterna säger nej till detta. A-kassan är en tillfällig försäkring som syftar till att människor ska gå tillbaka till arbete – den får inte låsa fast människor i utanförskap.

Moderaternas förslag:

• Inför ett bidragstak så att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag. Bidragstaket ska vara på plats under nästa mandatperiod.
• A-kassan bör reformeras genom skarpare avtrappning och att den samlade tiden kortas till ett år. Höjningen av A-kassan under pandemin ska inte bli permanent.

Hur vill ni underlätta för långtidsarbetslösa att få ett arbete?

En viktig åtgärd är att satsa på praktikplatser. Det är ett bra sätt för en person att upprätthålla sin kompetens, få ny erfarenhet, bygga nätverk och möjlighet att pröva nya yrken. Praktikplatser är också bra för funktionsnedsatta som får möjligheten att under en kortare tid pröva en arbetsplats som sedan kan övergå till en anställning, till exempel i form av  lönebidrag.

Antalet praktikplatser har sedan 2014 minskat med 70 procent . Det har bidragit till det passiva bidragsberoende som finns i Sverige idag. Moderaterna vill bygga ut praktikplatserna med 30 000.

Vi vill även satsa på en vassare yrkesutbildning. Det är utbildningar som är efterfrågade på arbetsmarknaden och snabbt leder till jobb. Det är också viktigt att fler får möjlighet att studera i vuxenutbildningen istället för att fastna i passivitet, därför vill vi sänka åldersgränsen för att få studera i den utbildningsformen.

En förutsättning för att kunna få ett arbete är ofta att man kan tala begriplig svenska. Därför vill Moderaterna satsa på att göra SFI, svenska för invandrare, effektivare. Då behöver varje person som läser SFI få en individuell prestationsplan med kunskapsmål som han eller hon ska uppnå i sin utbildning.

Moderaternas förslag:

• Bygg ut antalet praktikplatser med 30 000. Platserna ska framförallt riktas till långtidsarbetslösa, men även för andra personer som riskerar att fastna i långvarigt utanförskap.
  
• Inför kortare yrkesutbildningar på gymnasiet som leder till jobb.

• Sänk åldersgränsen inom vuxenutbildningen

• Inför en fungerande utbildningsplikt och krav på att lära sig begriplig svenska. Det behövs en individuell prestationsplan med kunskapsmål inom SFI.

Hur kan man få fler människor att gå från bidrag till eget arbete?

I dag finns det inget krav på att den som har försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, ska delta i aktiviteter på heltid. Om vi ska kunna bryta bidragsberoendet behöver alla personer med arbetsförmåga och som har försörjningsstöd delta i aktiviteter på heltid. Det ska också finnas ett krav på att personer med försörjningsstöd aktivt söker arbete.

Socialtjänsten måste också kunna göra oanmälda hembesök hos personer med försörjningsstöd. Hembesöken ska bidra till att hjälpa personen att delta i aktiviteter som kan leda till att den på sikt får ett arbete. Men hembesöken har också en kontrollerande funktion – bara den som är i behov av bidrag ska också få det.

Moderaternas förslag:

• Alla personer med försörjningsstöd som har arbetsförmåga ska erbjudas och delta i aktiviteter som för individen närmare ett arbete och självförsörjning.

• Aktiviteterna som erbjuds kan vara i form av samhällsnyttiga insatser som riktas till personer som inte når upp till de krav som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om om arbetsuppgifter som annars inte blir utförda. Uppgifterna bör ha nära koppling till ordinarie arbeten, för att på så sätt sänka trösklarna in på den reguljära arbetsmarknaden.

Något i Region Kalmar län har gått sönder. Kronisk problematik med underbemanning liksom lönenivåer som driver medarbetare att söka sig bort, har satt regionen i ett mycket utsatt läge. För att klara sitt uppdrag framgent krävs att medarbetare trivs, stannar kvar och gör karriär inom regionens verksamheter. Det växande beroendet av inhyrd personal är ett tydligt tecken på att personalpolitiken under lång tid har brustit.

Regionen behöver en återstart. Hela organisationen måste vidta kraftfulla åtgärder och reformera sättet att arbeta. Därför vill vi inrätta en kriskommission som snabbt kan utvärdera situationen och arbetet hittills samt ta vara på och implementera goda exempel från de arbetsplatser som fungerar bra. Får vi väljarnas förtroende i valet i höst kommer vi skyndsamt sjösätta åtgärder för att vända det sjunkande skepp som Socialdemokraterna och Centerpartiet lämnar efter sig.

Gemensamt vill vi Moderater och Kristdemokrater genomlysa grundbemanningen, alltså klargöra hur många medarbetare som behövs per arbetsplats och arbetspass för att skapa rimliga förutsättningar att göra ett gott arbete utan att slita ut sig. Idag är det alldeles för många som lämnar slutenvården då de helt enkelt inte orkar jobba kvar eftersom underbemanningen och den ökade vårdtyngden tär. Vi vill därför snarast påbörja ett pilotprojekt med arbetstidsförkortning, inom akutvården – en åtgärd medarbetare, chefer och fackliga gemensamt tror på och bett politiken om under lång tid utan att få gehör.

I Sverige har vi aldrig haft så många sjuksköterskor som idag. Ändå råder det brist på sjuksköterskor som vill jobba i Region Kalmar län. Konsekvensen är skenande kostnader för inhyrd bemanning vilket kostar skattebetalarna 250 miljoner kronor årligen. Vi är tydliga med att fler måste övertygas om att både stanna kvar och även söka hit. Moderaterna och Kristdemokraterna har därför i flera år pekat på behoven av både ökad lönespridning samt en riktad lönesatsning för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor med målet att öka deras månadslön med 10 000 kronor i månaden.

Väljarna i Kalmar län står inför ett vägval. Å ena sidan fortsätta i invanda och trötta hjulspår mot ruinens brant, eller en återstart där friska ögon vågar testa nya vägar för att styra upp Regionens framtid. Vårt mål är att vinna väljarnas förtroende för en välbehövlig nystart.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Region Kalmar län har i dagarna två träffats i Oskarshamn för att tillsammans bygga en bas inför framtiden. Till M och KDs stora glädje lämnade L majoritetssamarbetet med S och C i början av sommaren. Ganska snabbt bestämde vi tre partier att vi skulle försöka hitta tillbaka till varandra, då vi vet att vi har lika värderingar och är överens i många frågor.

– I mitten av juni lämnade Liberalerna det majoritetsstyre vi haft med S och C under denna mandatperiod. Då fattade vi ett beslut om att vi vill återgå till en borgerlig gemenskap och ett borgerligt styre i regionen, säger Johanna Wyckman (L)

– Det är glädjande att vi i dag sitter här ihop och vet att vi har goda chanser till att bidra till ett nytt styre. Självklart går alla tre partier till val på egna frågor, men vi har också identifierat frågor som vi kan gå till val tillsammans på. Då har vi valt att, utöver ekonomin, fokusera på tre områden, vården, medarbetarna och infrastrukturen, säger Jimmy Loord (KD)

– Vårdköerna i länet har ökat, och det var en tendens vi kunde se redan innan pandemin slog till. Var sjätte vårdplats har stängts, och detta i sig bidrar till längre vårdköer. Men sedan måste vi också ha en öppen dialog med tjänstepersonerna för att förstå hur köerna ska kortas ned, fortsätter Jimmy Loord (KD)

– Och just medarbetarfrågorna är kopplade till vården. Regionens medarbetare sliter dagligen för att våra invånare ska få den vård de behöver. För utan medarbetarna blir det ingen vård. Därför måste frågan stå högst upp på agendan och således tillsätta en kriskommission. Vi måste anställa fler och jobba med arbetsmiljön, det är också en jämställdhetsfråga då sjukvården är kvinnodominerad så och vi måste uppvärdera statusen, tillägger Johanna Wyckman (L)

– Sedan är infrastrukturen ett prioriterat område eftersom Kalmar län fortfarande är eftersatt vad gäller vägar som knappt går att åka på, men också järnvägar vi inte vet hur länge de överlever. Och regeringens projekt med höghastighetståg har vi starkt satt oss emot. Ett projekt som kommer äta upp minst 400 miljarder kronor, och inte kommer komma länet till dels. Resurser som i stället hade kunnat tillfalla projekt som gynnar länet och landsbygden, snarare än storstäderna, och som dessutom ligger i närtid, säger Malin Sjölander (M)

– Och hela regionens ekonomi måste granskas och gås igenom noggrant. Det går att genomföra effektiviseringar utan att på så sätt göra besparingar, inom till exempel sjukvården. Varje skattekrona måste nyttjas så effektivt som möjligt, fortsätter Malin Sjölander (M)

– Vi tre partier vill tillsammans bidra med ett annat politiskt ledarskap. Socialdemokraterna skönmålar, men vi måste vara ödmjuka och erkänna när något är dåligt eller inte fungerar. Gör vi inte det så får vi inte någon anledning att rätta till det, avslutar Jimmy Loord (KD)

En förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer, ett underdimensionerat elnät och skenande europeiska energipriser har skapat en perfekt storm. Elpriset slår nya rekord varje månad i södra Sverige. Till vintern kommer krisen förvärras ytterligare, med risk för tredubblade elpriser och till och med strömavbrott. Moderaterna presenterar nu åtgärder för att mildra elkrisen.

Sverige befinner sig i en elkris

Ett politiskt haveri har tyvärr slagit det svenska energisystemet i spillror. Svenska folket drabbas av det energipolitiska misslyckandet genom ständiga prischocker i elräkningen. Prissättningen är volatil, oförutsebar och varierar kraftigt mellan norra och södra Sverige. I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre i södra Sverige under 2022 än 2020. För svenska hushåll som redan pressas av inflation och höjda räntor är elpriserna ett hårt slag mot den ekonomiska tryggheten.

Risk för tredubblade elpriser och strömavbrott i vinter

Allt pekar på att det redan ohållbara läget kommer att förvärras i vinter. På elbörsen Nordpool handlas elpriserna för kommande vinter för södra Sverige i dag på runt det tredubbla priset, jämfört med vintern 2021/2022. Priset för vintern ligger nu på 300 respektive 400 öre per kilowattimme i Mellansverige och Skåne.

Svenska kraftnät har även varnat för att man kan tvingas att utan förvarning tillfälligt bryta elen för vissa kunder i vinter på grund av effektbrist. Oväntade strömavbrott kan få svåra konsekvenser för drabbade hushåll, företag och offentliga verksamheter.  

45 procent högre elpriser är regeringens fel

Elkrisen är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.

Regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet. Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 har höjt elpriserna i södra Sverige med 30-45 procent, enligt Energiforsk. Med 45 procent lägre elpris hade en eluppvärmd snittvilla i Skåne sparat 2 295 kronor i december 2021.

Kärnkraft – lösningen för en stabil och fossilfri elförsörjning

Ren, planerbar, elproduktion krävs för Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Kärnkraft är det enda skalbara alternativet. Moderaterna har presenterat en plan för ny kärnkraft. Den omfattar ett nytt energipolitiskt mål, 400 miljarder i gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.

Moderaterna är även öppna för att se över elprisområdenas utformning och om SvK:s kapacitetsavgifter kan sänka elkostnader närmaste åren. Men nya elområden kräver mer produktion och bättre överföring, annars flyttar bara problemen.

Vad vill Moderaterna göra för att hantera elpriskrisen?

Ny kärnkraft är lösningen för att reparera det som slagits sönder i Sveriges energisystem. Men för att mildra elkrisen nu och i vinter behövs akuta åtgärder.

Moderaterna vill vidta tre åtgärder för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll 2022.

1. Vi vill avskaffa kraftvärmeskatten

Kraftvärme är en källa till planerbar, stabil elförsörjning, ofta i anslutning till städer drabbade av elbrist. Den rödgröna kraftvärmeskatten har slagit hårt mot lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Kraftvärmeproduktionen minskade omgående när skatten infördes. Branschen har konstaterat att det finns kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor som inte används, främst till följd av bristande lönsamhet. Skatteverket har kommit fram till att skatten lett till minskade investeringar och dessutom konstaterat att den är ineffektiv ur miljösynpunkt.

2. Vi vill förstärka det gröna skatteavdraget

Klimatomställningen innebär att vi kommer behöva mer el och elektrifieringen av både industrin och transporterna är viktiga nycklar till minskade utsläpp. Men innan ny kärnkraft kan förse Sverige med mer fossilfri el måste vi skära ned på elkonsumtionen där det är möjligt för att säkerställa att elen räcker till där den behövs som mest. Moderaterna vill göra det billigare för privatpersoner att göra investeringar som minskar elkonsumtion genom att förstärka det gröna avdraget. Förstärkningen innebär en ökad möjlighet till skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid investeringar i teknik för att minska elkonsumtion.

3. Vi vill införa ett tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder vintern 2022/2023

En moderatledd regering föreslår ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden. Exakta nivåer utformas efter marknadsläget, men stödet kommer att ge hårt drabbade hushåll ett betydande stöd till elräkningen.

Högkostnadsskyddet finansieras genom tillfälligt slopad BNI-justering av biståndet, omfördelning från Klimatklivet, ökad vinst från Vattenfall och nyttjande av flaskhalsintäkter.

Kommunerna i den södra delen äv länet inbegriper Kalmar, Torsås, Emmaboda, Mörbylånga, Borgholm och Nybro.

Södra valsedeln:

1. Pär-Gustav Johansson, 49 år, Regionråd, Kalmar
2. Carl Dahlin, 40 år, Regionråd, Färjestaden
3. Emma Lilliehorn, 31 år, Socionom, Rinkabyholm
4. Monica Ljungdahl, 69 år, Leg. sjukgymnast, Nybro
5. Daniel Lindvall, 48 år, Omsorgspedagog, Sjöbo
6. Sven Sparavec, 58 år, Fysioterapeut, Kalmar
7. Eila Medin, 71 år, Leg. sjuksköterska, Emmaboda
8. Ellinor Troli, 32 år, Politisk sekreterare, Kalmar
9. Bernhard Neuman, 47 år, Arkivchef, Nybro
10. Magnus Jernetz Gustavsson, 59 år, Kundkommunikatör, Kalmar
11. Charlotte Carlgren, 20 år, Säljare, Kalmar
12. Måns Linge, 29 år, Biträdande partiombudsman, Kalmar
13. Per Zander, 53 år, Pedagog/projektledare, Kalmar
14. Lisa Jalmander, 53 år, Företagare, Rockneby
15. Anders Palmér, 56 år, Teletekniker, Bergkvara
16. Teija Karlsson, 55 år, Administratör, Emmaboda
17. Ole Torffvit, 70 år, läkare, Hagby
18. Kajsa Hedin, 46 år, Lärare, Kalmar
19. Johan Kastman, 49 år, Chaufför, Trekanten
20. Stefan Nyström, 68 år, Pensionär, Broakulla
21. Henrik Yngvesson, 49 år, Leg. fysioterapeut, Färjestaden
22. Susanne Eliasson, 61 år, Entreprenör, Kalmar

Kommunerna i den norra delen äv länet inbegriper Västervik, Mönsterås, Oskarshamn, Högsby, Hultsfred och Vimmerby.

Norra valsedeln:

1. Malin Sjölander, 52 år, Regionråd, Västervik
2. Lennart Hellström, 77 år, Läkare, Oskarshamn
3. Elin Sjölander Landerdahl, 32 år, Skattehandläggare, Västervik
4. Åsa Ottosson, 47 år, Egen företagare, Ålem
5. Robin Hanzl, 63 år, Strålskyddsingenjör, Oskarshamn
6. Emil Jörgensen, 45 år, rektor, Oskarshamn
7. Magnus Hultman, 63 år, Begravningsentreprenör, Hultsfred
8. Marianne Vifell Waters, 56 år, Gymnasielärare, Virserum
9. Maria Lundmark, 35 år, Behandlingspedagog, Vimmerby
10. Niklas Gustafsson, 38 år, Egen företagare, Södra Vi
11. Katarina Lerman Törngård, 80 år, Leg. sjuksköterska, Gamleby
12. Suzanne Gustafson, 67 år, Barnskötare, Mönsterås
13. Åke Bergh, 72 år, Företagare, Mörlunda
14. Marie Nicholson, 45 år, Kommunalråd, Vimmerby
15. Wilhelm Alström, 78 år, Civilingenjör, Berga
16. Britt-Marie Domeij, 72 år, Företagare/pensionär, Mönsterås
17. Conny Daag, 75 år, Pensionär, Hultsfred

1. Marie Nicholson, 45 år, Kommunalråd, Vimmerby
2. Lars Engsund, 54 år, Civilingenjör, Oskarshamn
3. Emil Jörgensen, 45 år, rektor, Oskarshamn
4. Olle Olson, 27 år, Ämneslärare, Kalmar
5. Liv Stjärnlöf, 35 år, Kommunikatör, Färjestaden
6. Marianne Hennel, 37 år, Chef business controller, Västervik
7. Otto Stackelberg, 35 år, Läkare med dr, Ukna
8. Marianne Vifell Waters, 56 år, Gymnasielärare, Virserum
9. Gvido Auders, 20 år, Soldat, Blomstermåla
10. Eddie Meydan, 33 år, Statlig tjänsteman, Nybro
11. Hans Ohlsson, 49 år, Fönsterarbetare, Suttaremåla
12. Monica Ljungdahl, 69 år, Leg. sjukgymnast, Nybro
13. Emma Åhlander Hansson, 51 år, Musiklärare, Emmaboda
14. Anders Palmér, 56 år, Teletekniker, Bergkvara
15. Britt-Marie Domeij, 72 år, Företagare/pensionär, Mönsterås
16. Elin Sjölander Landerdahl, 32 år, Skattehandläggare, Västervik
17. Annica Portland Bengtsson, 76 år, Läkare, Kalmar
18. Lucas Lodge, 38 år, Kommunalråd, Oskarshamn
19. Ann Helene Jonsson, 46 år, Ekonomiassistent, Emmaboda
20. Hannah Gånge, 39 år, Lärare, Vimmerby

Den stora bristen på personal leder till att vårdplatser stängs, vilket i sin tur leder till en alltmer pressad arbetsmiljö – en negativ spiral som vi ser på länets tre sjukhus och som måste brytas.

Moderaterna anser därför att regionen måste se över antalet vårdplatser på sjukhusen, för att undersöka var bristerna är som störst. I dag inför många regioner nya former av vårdplatser, som till exempel närvårdsplatser och intermediärvårdsplatser för patienter som är i behov av andra vårdnivåer. Det är något som skulle stärka tillgången på trygg sjukvård även i Kalmar län och avlasta akutmottagningarna samt de hårdast belastade klinikerna.

Det har visat sig att äldreomsorgen är hårt belastad, och i framtiden kommer alltmer sjukvård utföras inom äldreomsorgen. Därför måste Region Kalmar län stärka samverkan med kommunerna så att patienterna kan bibehålla en patientsäker vård oavsett var de vårdas. För att öka tryggheten för äldre bör mobila team finnas i alla länets kommuner. Och för att avlasta ytterligare vill vi öppna närvårdsplatser i några av länets kommuner. Närvårdsplatserna är ett alternativ för de patienter som inte behöver vårdas på sjukhusens avdelningar, men är i behov av vård som inte kan ges i hemmet.

Den patientgrupp som är i störst behov av sjukvård är äldre, multisjuka patienter. Ofta är behoven stora med omfattande medicinering och många möten med olika vårdpersonal. Många gånger är dessa patienter sköra och har svårt att ta sig till sjukhus eller hälsocentral. Därför underlättar det för dem om vården kan utföras på plats i boendet om det är möjligt.

För att tydliggöra sjukvården för äldre vill Moderaterna inrätta äldremottagningar. Det är en del av en hälsocentral som under en eller ett par dagar i veckan erbjuder vård för äldre och anpassar den efter deras förutsättningar. Där ska vården ta hänsyn till äldres behov av helhetsöversyn gällande hälsotillståndet och förebyggande av sjukdomar. Mottagningen kan också erbjuda digitalt stöd från specialistvården. Inom ramen för äldremottagningar kan vården utföras av en omsorgsläkare. Omsorgsläkaren jobbar i sin tur enbart med äldre på ett eller flera omsorgsboenden.

För att komplettera omsorgsläkaren vill vi även införa äldresjuksköterskor vars uppgift är att göra hembesök och ge en tryggare och närmre vård, särskilt för de patientgrupper som inte är inskrivna i hemsjukvården. I de kommuner där detta redan införts erhålls bättre stöd för att patienter ska hamna rätt inom vård och omsorg.

Vi moderater utgår från att varje människa är unik och behöver tas om hand utifrån hennes förutsättningar och behov. Vi är beredda att pröva nya vägar så att tillgången till vård blir bättre och att du alltid vet att vården finns när du behöver den!

Moderaterna i Region Kalmar län
Malin Sjölander
Carl Dahlin
Pär-Gustav Johansson
Lennart Hellström
Eddie Forsman
Monica Ljungdahl
Suzanne Gustafson
Kaj Holst
Åke Bergh

Något i Region Kalmar län har gått sönder. Kronisk problematik med underbemanning liksom lönenivåer som driver medarbetare att söka sig bort, har satt regionen i ett mycket utsatt läge.

För att klara sitt uppdrag framgent krävs att medarbetare trivs, stannar kvar och gör karriär inom regionens verksamheter. Det växande beroendet av inhyrd personal är ett tydligt tecken på att personalpolitiken under lång tid har brustit. 

Regionen behöver en återstart. Hela organisationen måste vidta kraftfulla åtgärder och reformera sättet att arbeta. Därför vill vi inrätta en kriskommission som snabbt kan utvärdera situationen och arbetet hittills samt ta vara på och implementera goda exempel från de arbetsplatser som fungerar bra. Får vi väljarnas förtroende i valet i höst kommer vi skyndsamt sjösätta åtgärder för att vända det sjunkande skepp som Socialdemokraterna och Centerpartiet lämnar efter sig. 

Gemensamt vill vi Moderater och Kristdemokrater genomlysa grundbemanningen, alltså klargöra hur många medarbetare som behövs per arbetsplats och arbetspass för att skapa rimliga förutsättningar att göra ett gott arbete utan att slita ut sig. Idag är det alldeles för många som lämnar slutenvården då de helt enkelt inte orkar jobba kvar eftersom underbemanningen och den ökade vårdtyngden tär. Vi vill därför snarast påbörja ett pilotprojekt med arbetstidsförkortning, inom akutvården – en åtgärd medarbetare, chefer och fackliga gemensamt tror på och bett politiken om under lång tid utan att få gehör. 

I Sverige har vi aldrig haft så många sjuksköterskor som idag. Ändå råder det brist på sjuksköterskor som vill jobba i Region Kalmar län. Konsekvensen är skenande kostnader för inhyrd bemanning vilket kostar skattebetalarna 250 miljoner kronor årligen. Vi är tydliga med att fler måste övertygas om att både stanna kvar och även söka hit. Moderaterna och Kristdemokraterna har därför i flera år pekat på behoven av både ökad lönespridning samt en riktad lönesatsning för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor med målet att öka deras månadslön med 10 000 kronor i månaden. 

Väljarna i Kalmar län står inför ett vägval. Å ena sidan fortsätta i invanda och trötta hjulspår mot ruinens brant, eller en återstart där friska ögon vågar testa nya vägar för att styra upp Regionens framtid. Vårt mål är att vinna väljarnas förtroende för en välbehövlig nystart. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande 
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) 
Kaj Holst (M) 
Personalutskottet, Region Kalmar län