Kategori: Nyhet

Nu har det snart gått ett år sedan moderaterna är i majoritet med Socialdemokraterna på Gotland.

Huvudorsaken till detta är att vara med och påverka utvecklingen på Gotland, för att få en bättre plats att leva, arbeta på och besöka. Vi har tagit ordförandeskapet i GVN, MBN, RF och TN och vice ordförande i BUN, HSN, SON och RS. Det är här vi är med och styr utvecklingen för Gotland, vi gör detta tillsammans så kallad samhandling.

Vem som vinner av ett S&M-styre är svaret ganska enkelt: Gotlänningen – så klart. 

Media har nu visat intresse av att analysera hur samarbetet fungerar. Vi förstår er, men vi önskar en förståelse för att vi jobbar hårt, även i det tysta och samarbetet går väldigt bra. 

Men för att påminna är det just ett samarbete,  det finns och kommer att finnas frågor där vi båda får ge och ta. Vem som vinner den ”kampen” får vi se efter de fyra år vi fått mandat att styra vår region. 

Vad har vi moderater då fått ut av samarbetet för Gotlands utveckling så här långt, nedan några exempel;

• Förbättrat företagsklimat
• Startat arbetet med samhällsbyggnadsprocessen, ett exempel är nya arbetssätt för att tilldela mark, 4 000 bostäder ligger i pipen!
• Nyfiken på alternativa vattenförsörjningar, nu testas möjligheterna att kunna tillvarata kalkbrottens vatten. Du har väl inte missat informationen om ”Spola gärna med regnvatten- eller annat externt vatten i toan” Länk https://www.gotland.se/118707.
• Lämnar utvecklingsuppdrag till förvaltningarna, exempelvis för enskilda vägar och skapa ett ännu vackrare Stora Torg.
• Samverkan med förenings- och näringsliv för att möjliggöra ny ishall.
• Satsa resurser för hållbar utveckling, satsa på kollektivtrafiken genom nytt statslinjenät när ekonomin tillåter detta, byte av bränsle, HV100 istället för diesel, i regionens maskinpark, installera mer solenergi
• Behålla ÅVC på hela ön, dock  med begränsade öppettider beroende på besöksfrekvens, förstärkta med ÅVS.
• Alla barn på Gotland ska mötas av en likvärdig skola av hög kvalitet.
• Vi undersöker om vi kan införa valfrihet inom hela äldreomsorgen.
• Listningstak på 1100 patienter per läkare – fler gotlänningar får en angiven husläkare.
• Trygga äldreboende genom att bygga ut särskilda boenden, Tingsbrogården och Klintehamn under uppbyggnad.

Vad vi moderater i riksdagen utvecklat för Gotlands utveckling

• Bromma flygplats räddas för nedläggning och fortsätter att bidra till vår tillgänglighet.
• El överföring till Gotland säkras genom två nya elkablar.
• En gotländsk reservhamn utreds för att stärka öns robusthet.
• Gotlands regemente fortsätter att växa och snart är vi med i NATO.

Men det är på Gotland som vi gemensamt ansvarar för ett starkt och hållbart Gotland.

Vi ska fortsätta att arbeta för att Gotland ska kunna utvecklas och växa mer. Detta gäller samtidigt som vi ska ta ekonomiskt ansvar i en svår ekonomisk situation med en inflation som påverkar hela den

svenska ekonomin. Ett år har gått och vi har flera år framför oss för att fortsätta samhandlingen i majoriteten på Gotland.

/ Moderaterna Gotland

 

Behovet av ett nytt badhus på Gotland har diskuterats under en längre tid och nu tas ytterligare ett steg mot att Visby får ett nytt badhus år 2026.

Teknikförvaltningen planerar med byggstart år 2024 och att badet ska stå klart år 2026:

Det nya badhuset kommer innehålla en motions- och tävlingsbassäng, en hoppbassäng och en mulit- och undervisningsbassäng. Därtill ett familjebad för målgruppen barn 0-7 år, berättar Mariette Nicander, ordförande i Tekniska nämnden.

Se film på hur det nya badhuset kommer se ut på vår Facebooksida: https://www.facebook.com/Gotlandsmoderaterna

Visby Roma Hockey har presenterat ett förslag till regionen där de bygger och driver en ny ishall enligt en modell som tidigare genomförts i andra kommuner bland annat Växjö. I deras förslag bildar föreningen ett fastighetsbolag för att uppföra ishallen och Region Gotland lånar ut medel för investeringen och ger driftsstöd.

Socialdemokraterna och Moderaterna i majoriteten ställer sig positiva till förslaget och har nu lagt ett uppdrag till förvaltningen att undersöka möjligheten för att ta nästa steg för att genomföra projektet enligt förslagen modell. Regiondirektören ska återkomma till regionstyrelsen under hösten. 

Vi ser mycket positivt på det initiativ som kommit från hockeyn. Det finns både engagemang och kompetens för att ta ansvar för utveckling och drift av ny ishall. Behovet är tydligt beskrivet i de fördjupade underlag vi tagit fram och vi har en gemensam bild av hur nya isytor behöver se ut och var vi ska bygga. Vi går nu vidare med att ta fram ytterligare fördjupade underlag och ser fram emot att kunna gå vidare för att förverkliga hockeyns behov.

Nu har vår gemensamma budget för Gotland presenterats.

Det går bra för Gotland på många sätt, trots att det säkerhetspolitiska och ekonomiska läget är instabilt och påverkar oss och omvärlden. Vi ser en positiv befolkningsutveckling, hög sysselsättning, låg arbetslöshet och ökad skattekraft. Företag inom olika branscher etablerar sig, vilket visar att marknaden tror på Gotland och ser utvecklingskraften i det gotländska samhället.

Globala utmaningar får stora konsekvenser även på Gotland. Det medför att vi alltid måste arbeta långsiktigt strategiskt och agera i samspel med vår omvärld. Arbetet med den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040 sker brett i det gotländska samhället och genom samhandling ska vi nå målen i Agenda 2030. Mycket kraft läggs tillsammans med aktörer runtom på ön för att förbättra förutsättningarna på Gotland. Region Gotlands medborgarundersökning visar också att gotlänningar trivs och rekommenderar Gotland som plats att bo, leva och verka på.

Socialdemokraterna och Moderaterna tar tillsammans ansvar för Gotlands utveckling. I oroliga tider med krig i vårt närområde och en försämrad säkerhetspolitisk situation som följd, en inflation som påverkar hela den svenska ekonomin och behovet av en skyndsam hållbar omställning är det viktigt med ett stabilt politiskt styre som skapar förutsättningar för Gotland att fortsätta utvecklas i en positiv riktning.

Globalt ser vi ett exceptionellt ekonomiskt läge. År av pandemi och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har satt hela världen i ett nytt läge. Vi ser en inflationsutveckling som brett ut sig sedan början av 2022 och två år av svagare global tillväxt 2023–2024.

Omvärldsläget

I Sveriges kommuner och regioners (SKR) ekonomirapport från maj konstaterades att vi nu står inför ”ett av de tuffaste lägen den kommunala och regionala ekonomin befunnit sig i där gigantiska underskott eller plågsamma nedskärningar väntar.” SKR har varit tydliga med att underskottet i kommuner och regioner uppgår till ca 30 miljarder 2024. Värst är läget i regionerna där samtliga räknar med underskott 2023 och 2024.

Orsakerna till det ekonomiska krisläget är enligt SKR:s ekonomiska rapport:

·       Fördubblade pensionskostnader

·       Skenande priser

·       Realt fallande värde på skatteintäkterna

·       Realt urholkat värde på statsbidragen

·       Högt demografiskt tryck

·       Snabbt höjda räntekostnader

Detta påverkar Region Gotland på många olika sätt. Pensionskostnaderna slår hårt – för Gotlands del har dessa ökat med mer än 400 miljoner på två år. Den höga inflationen märks påtagligt inom regionens verksamheter och ger upphov till utmaningar på såväl kort som lång sikt. Ökade kostnader ses bland annat inom el, uppvärmning, materiel, livsmedel, läkemedel och bränsle. Kostnaderna ökar dessutom mer än intäkterna då statsbidragen både går ner och urholkas. 

SKR har under mer än 15 års tid varit tydliga med att statsbidragen borde vara värdesäkrade mot priser, löner och demografi (så som det är i de andra nordiska länderna). Eftersom prisökningar och ökad befolkning stärker statens reformutrymme är det rimligt att kommuner och regioner får ”sin andel” av statens budgetutrymme som uppstår genom inflation.

Behovet i kommun- och regionsektorn är enligt SKR således uppemot 30 miljarder. I höstens statsbudget kom 10 miljarder i generella statsbidrag, vilket ger 65 miljoner kronor till Region Gotland.

Kostnadsutjämning

En parlamentarisk utredning har tillsats för att säkerställa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Syftet med utredningen är att se över att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar.

Här sticker Gotland ut. Gotland är landets i särklass minsta region (mindre än hälften så stor som den näst minsta; Jämtland-Härjedalen) samtidigt som vi är landets enda ö-region. Kombinationen är en utmaning. Dessutom är vi region och kommun i ett, och vi ser tydligt att det regionala hälso- och sjukvårdsuppdraget riskerar tränga undan vår förmåga att vara en väl fungerande kommun. 

Boende på Gotland ska ha rätt till samma vård som boende i andra regioner. Det ställer särskilda krav. Vi måste ha en akutmottagning och en förlossning och med det kommer jourlinjer och verksamheter som en befolkning på ca 61 000 invånare inte kan bära ekonomiskt. Det är samtidigt sådant som vi aldrig kan välja bort. Dessutom gör det säkerhetspolitiska läget att vi ställs inför helt nya krav på krisberedskap. 

Region Gotland har låtit analysera vad merkostnaderna kopplat till vårt geografiska läge är. Där ser vi att för vår hälso- och sjukvård är vi underfinansierade med 275 miljoner per år. Det är resurser som behöver tillkomma inom ramen för utredningen eller på annat riktat vis för att säkerställa att Gotland har en vård i paritet med resten av landet. För att Gotland långsiktigt ska klara att bära det ekonomiska ansvaret för sjukvården krävs ett ökat statligt ansvar.

Samtidigt ser vi att systemet med utjämning inom kollektivtrafiksystemet missgynnar Gotland då ersättningen idag baseras på antalet passerande över kommungränsen. Då Gotland är en isolerad kommun och arbetsmarknadsregion kostar det oss i dagsläget omkring 90 miljoner kronor per år som vi betalar in till systemet.

Region Gotlands möjlighet att upprätthålla välfärden påverkas alltså i mycket hög grad av ö-läget. De andra nordiska länderna och många länder inom EU har en särskild ö-poltik som ska bidra till att öar ska få samma möjlighet till utveckling och tillväxt som andra regioner. Sverige saknar det. EU har tydligt pekat ut att ö-politik är nationers ansvar att ha. Sverige måste anamma det. Region Gotland jobbar intensivt med den bristen, exempelvis inom projekt ihop med OECD och EU DG Regio.

Långsiktigt finansiellt ansvar

Region Gotland ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Inför budgetavstämningen har därför en långsiktig finansiell analys tagits fram och som har legat till grund för många av de avvägningar som gjorts i 2024 års budgetförslag och även inför kommande år.

Den 10-åriga analysen visar, vilket vi är väl medvetna om, att 2023 och 2024 är två exceptionellt utmanande år. Även om 2025 fortfarande är ett osäkert år utifrån världsläget, inflationen och därmed höga pensionskostnader, så visar den treåriga plankalkyl som hör budgetförslaget till att redan då närmar sig det budgeterade resultatet målet om två procent. En resultatnivå som analysen visar behövs för att kunna möjliggöra nödvändiga investeringar. 

I samband med att budgeten tas kommer vi även att anta nya långsiktiga finansiella mål för Region Gotland, som även de grundar sig i den 10-åriga finansiella analysen:

●      Ett fortsatt årligt resultatmål om 2% av skatteintäkter och bidrag.

●      Självfinansieringsgraden av investeringar i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 100%.

●      Låneskulden ska inte överstiga 15% av skatteintäkter och bidrag.

●      Soliditeten ska långsiktigt stärkas.

Enligt den långsiktiga finansiella analysen föreligger i kombination med resultatmålet även ett effektiviseringsbehov, för att kunna finansiera framtida investeringar. Med anledning av detta lägger vi i samband med budgeten även ett uppdrag om effektivisering på 1% i snitt per år att återkomma till budgetberedningen inför 2025.

Utgångsläge

Utifrån det beskrivna läget med en orolig omvärld, hög inflation med mycket stora pensionskostnader som följd, samt en kraftigt underfinansierad sjukvård är det positivt att Region Gotland trots detta lyckas bära kostnaderna och går mot ett positivt resultat för 2023 enligt delårsrapport 2. Nämnderna har dock fortsatt svårt att klara verksamheten inom budget och prognostiserar ett underskott om -159 miljoner. 

I samband med vårens budgetberedning tog vi tillsammans, i bred politisk enighet, ansvar inför 2024 och gav förvaltningarna tydliga planeringsförutsättningar i form av full resursfördelning till skola, vård och omsorg, full personalkostnadskompensation, samt täckning för interna priser och externa avtal. Detta innebar ett beräknat underskott på 135 miljoner. Trots att inga äskanden om medel från nämnderna beviljades.

I den nya moderatledda regeringens budgetplan 2024 satsar vi på en förskola och skola som går tillbaka till grunderna där barn och elever verkligen får lära sig läsa, skriva och räkna.

Vi ökar därför bidragen i budgeten till :

• Kunskapsbidraget (f.d. Likvärdighetsbidraget) så skolor bland annat kan sätta in fler tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare.

• Huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar.

• Inköp av skönlitteratur och kompetensutveckling för språk, läs- och skrivkunskaper.

• Stärkta och bemannade skolbibliotek.  

Dessutom tidigarelägger vi införandet av centralt rättade nationella prov för att minska arbetsbördan på enskilda lärare och säkerställa likvärdigt resultat.

Vi ger även uppdrag till Skolverket om att höja kunskapsresultaten och ha uppföljning på tidig läsförståelse.

Läsa, skriva och räkna är grunden i mycket. Finns inte detta på plats, är det svårt att tillgodogöra sig vidare kunskap inom skolan.

Lina Runander
Vice ordförande BUN (Barn- och utbildningsnämnden)

Många jordbrukare har drabbats hårt av årets sommarväder. Regeringen har därför givit beskedet att man växlar upp det ekonomiska stödet från EU:s jordbruksreserv maximalt. Det kommer ge viss hjälp kortsiktigt, men för att öka jordbrukets långsiktiga motståndskraft krävs stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet. Det är den målsättning som vi moderater och hela regeringen arbetar utifrån.

Den moderatledda regeringen föreslår att Sverige ska betala ut stöd på 193 miljoner kronor till drabbade jordbrukare. Sverige växlar alltså upp stödet från EU:s jordbruksreserv med cirka 200 procent, vilket är den maximala nivån av nationell medfinansiering som tillåts i regelverket. Utgångspunkten är att åtgärderna ska riktas till företag som påverkats av torka och nederbörd där stödet bedöms nå bäst effekt, för att begränsa långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion.

Regeringen föreslår också fortsatt stöd till produktion av gödselbaserad biogas. Från och med nästa år kommer stödet hanteras tillsammans med övriga produktionsstöd för biogas och därför föreslås en höjning av det gemensamma anslaget för dessa stöd med 200 miljoner kronor per år fram till 2026. Stödet syftar till att stimulera produktion av förnybar energi samt minska metangasutsläppen från jordbruket. Stödet minskar också företagens fossilberoende, stärker deras beredskap och minskar deras sårbarhet för höga energipriser.

Arbetet för att sänka priserna på drivmedel, stärka svensk konkurrenskraft och öka vår motståndskraft mot kriser fortsätter med oförminskad kraft. Årets höstbudget är bara ett av många steg vi behöver ta på vägen, men icke desto mindre ett viktigt sådant.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Moderaterna Gotland

Den moderatledda regeringens budget fokuserar på att hantera Sveriges mest akuta problem. Det handlar om att bekämpa inflationen och samtidigt stötta hushåll och välfärd. Men det handlar också om kraftfulla förstärkningar av försvaret och rättsväsendet för att göra Sverige säkrare och tryggare. Och med breda skattesänkningar ser vi till att den som arbetar och den som har arbetat får mer pengar i plånboken nästa år.

Genom att lägga fram en återhållsam budget ger vi förutsättningar för fortsatt inflationsbekämpning. Det motsatta skulle elda på inflationen och riskera högre räntor under en lägre tid, vilket vore skadligt för hushållen och ekonomin. Samtidigt stöttar vi dem som drabbas av den höga inflationen. Det höjda bostadsbidraget till barnfamiljer med svag ekonomi förlängs. Skatterna på bensin och diesel sänks så att den som är beroende av bilen kan få ihop vardagsekonomin. Vi stöttar också vård, skola och omsorg i budgeten. 16 miljarder kronor, den största satsningen i budgeten, tillförs kommuner och regioner i landet – varav över 64 miljoner hamnar på Gotland.

Inflationen är löntagarnas värsta fiende. Många som får bidrag och transfereringar har helt eller delvis fått kompensation för den höga inflationen, medan vanliga löntagare har fått en kraftig reallönesänkning. Nu föreslår vi en bred skattesänkning från årsskiftet främst för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer. Därmed blir skatten 2024 jämfört med 2023 omkring 400 kronor lägre per månad för en genomsnittlig löntagare på Gotland, och 250 kronor lägre per månad för en genomsnittlig pensionär.

Regeringen stärker också försvaret så att vi redan nästa år når målet om två procent av BNP enligt NATO:s definition. Och vi fortsätter med satsningar på polis och rättsväsendet för att öka tryggheten. Inte minst satsar regeringen stort på att förebygga att unga dras in i kriminalitet genom en ny socialtjänstlag och fler anställda i socialtjänsten.

Regeringens budget gör att inflationen kan bekämpas och ger hushållen och välfärden bättre förutsättningar att hantera de högre kostnaderna. Därtill görs nödvändiga förstärkningar för att öka tryggheten för svenska folket. Steg för steg, reform för reform sätter vi Sverige på en ny kurs så att vi tillsammans kan ta oss igenom en prövande tid.

Elisabeth Svantesson (M)

Finansminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Cancer berör alla. Majoriteten av alla svenskar har antingen drabbats, kommer drabbas eller har någon när och kär som drabbats. Cancervården och barncancervården har länge varit en prioriterad fråga för Moderaterna, och är även en högt prioriterad fråga för regeringen.

Regeringen dubblerar därför satsningen på cancervården med ytterligare 500 miljoner per år fram till 2026. Satsningen görs för att ge möjlighet till att genomföra en ambitionshöjning inom cancervården och barncancervården samt för att uppdatera den nationella cancerstrategin inklusive barncancer. Regeringen avsätter sedan tidigare 500 miljoner per år för åtgärder för en bättre cancervård samt 25 miljoner kronor fram till och med 2027 för att utrota livmoderhalscancer. Totalt avsätts därmed 1 025 miljoner kronor per år till och med 2026 för att stärka cancervården.

Regeringen kommer även parallellt med arbetet kring den nationella cancerstrategin att fortsätta med riktade satsningar inom särskilda fokusområden. Aktiva överlämningar mellan barncancervården och vuxencancervården ska vara en självklarhet, väntetiderna ska kortas och samverkan kring och uppföljningen av rehabiliteringvården ska stärkas.

Cancer är idag den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdom. Inom en snar framtid väntas den bli den absolut vanligaste. För att motverka denna utveckling, samt för att säkerställa att personer som drabbas ges möjlighet att leva ett liv med hög kvalitet, ska satsningen leda till en ambitionshöjning inom cancervården och barncancervården.

Fler som får ett cancerbesked ska överleva. Regeringens ökade satsning på cancervården och barncancervården är viktiga för att förverkliga den ambitionen.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Inger Harlevi, ordförande i Seniora Moderater på Gotland är glad över beskedet.
– Äldreomsorgslyftet blir kvar så att fler kan utbilda sig på arbetstid. Det känns bra. Vi blir allt flera äldre.
Alla äldre och deras anhöriga måste kunna lita på att få den hjälp som behövs när den egna kraften inte längre räcker till, förklarar hon.

Jesper Skalberg Karlsson och Andreas Unger skriver gemensamt på Hela Gotland den 20 september om arbetslinjen. Du kan läsa hela Artikeln här:

Arbete ska löna sig mer än bidrag och alla som kan arbeta, ska arbeta. Det är arbetslinjen. Äntligen får Sveriges löntagare ett sjunde jobbskatteavdrag. En familj med en polis och en sjuksköterska får behålla 14 000 kronor mer av sin lön 2024. Jobbskatteavdraget stärker både hushållens ekonomi och drivkrafterna för arbete. Samtidigt sänker vi skatten på pension, eftersom det också ska löna sig att ha arbetat.

Det sjunde jobbskatteavdraget ökar skillnaden mellan att jobba och att inte jobba med 5600 kronor för ett par där båda är arbetslösa. Kombinerat med bidragstak, tusentals nya platser på yrkesutbildning, förstärkt SFI, bättre samhällsorientering, fler utvisade brottslingar och en historisk satsning på tidiga insatser ska vi pressa tillbaka utanförskap och segregation.

Alla som arbetar eller har arbetat ska kunna leva på sin lön eller pension. Inflationen är det största hotet mot hushållens ekonomi. Därför är inflationsbekämpningen överordnat allt annat. I årets budget pausar vi skattesänkningar för de som tjänar mest. Företagsamhet, lång utbildning och hårt arbete behöver löna sig mer i Sverige. Förra året gjordes en historiskt stor skattesänkning av den statliga inkomstskatten. Nu har vi prioriterat sänkt skatt för alla löntagare, med fokus på små och medelstora inkomster. Genom kärva prioriteringar har vi trots inflationen frigjort 11 miljarder kronor för att stötta alla som arbetar med sänkt skatt.

Jobbskatteavdraget är en skattesänkning på inkomster från arbete. Även om fokus är små och medelstora inkomster, får alla som arbetar jobbskatteavdrag. Eftersom skattesänkningen bara gäller arbetsinkomster ökar jobbskatteavdraget skillnaden mellan att jobba och att leva på bidrag. Det stärker drivkrafterna för arbetslösa att skaffa jobb.

För äldre innehåller budgeten två skattesänkningar. Vi rättar till förra regeringens misstag, som lämnade en hel årskull – alla födda 1957 – utan sänkt skatt när pensionsåldern höjdes. På Gotland handlar det om cirka 800 personer som i snitt får drygt 28 000 kronor i sänkt skatt. Dessutom höjer vi det förstärkta grundavdraget för alla pensionärer. En pensionär med 25 000 kronor i pension före skatt får behålla 3400 kronor mer om året.

Socialdemokraterna presenterade nyligen höjda bidrag för de som inte jobbar. Arbetslinjen är fortfarande den viktigaste konfliktlinjen i svensk politik. Moderaterna är garanten för att arbete lönar sig mer än bidrag och att människor som anstränger sig ska belönas för det.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

Andreas Unger (M)

Regionråd