Kategori: Nyhet

Självklart förstår vi er oro, men vi måste invänta resultat av analyser – annars vet vi inte om vi gör rätt saker.Vi testar saker som fungerar på fastlandet, men fungerar inte här på vår ö.

Jag är otålig, men skulle vi ha provat alla åtgärder på en gång vet vi inte vilket av åtgärderna som faktiskt fungerat.Var så säkra – vi är väldigt angelägna att lösa detta snarast möjligt, för allas men framför allt för barnens skull.Men för att få det rätt betyder det en sak i taget.

Det jag anser behövs göras härnäst är annan trafikplanering och fler sänkta hastigheter

Mariette Nicander (M). Ordf Tekniska nämnden

Ett godkännande av DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA skulle stärka Sveriges säkerhet avsevärt. Avtalet innebär att USA får möjligheten att placera soldater och förhandslagra materiel på upp till 17 olika områden och anläggningar som Försvarsmakten ansvarar över i Sverige. Detta ska ske i nära samarbete och i samförstånd med svenska staten. Ett av dessa områden ligger på Gotland. Det är ännu inte klart om vi kommer se utländsk närvaro på Gotland då det inte nödvändigtvis kommer bli amerikanska förband på alla utpekade anläggningar och områden. 

Vad som är tydligt är att Gotlands och Sveriges säkerhet stärks genom detta avtal. Att Gotland utpekas i avtalet är också ett tecken på garnisonen/områdets strategiska betydelse. Avtalet skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete och möjliggör för amerikansk militärt stöd och förstärkningar för det fall säkerhetsläget så kräver. Det ger oss också bättre möjligheter att både få och ge stöd till våra allierade i närområdet. Det ökar också jobbmöjligheterna i kommunen genom nya behov av leverantörer och eventuell infrastrukturutbyggnad. 

Sverige är inte ensamt om att teckna ett DCA-avtal med USA. Under 2023 tecknade både Finland och Danmark nya avtal med USA som öppnade för mer amerikanskt engagemang i länderna och regionen. Även Norge uppdaterade sitt avtal nyligen. Detta görs för att avtalen stärker säkerheten i Norden och i vårt närområde. Det är tröskelhöjande och stabiliserande då dessa samarbeten stärker norra Europas samlade försvarsförmåga.

Avtalen sluts mot bakgrund av att vårt närområde blivit mer osäkert. Det är Ryssland som står för hotbilden och som invaderar och ockuperar andra länder. Ryssland kommer med stor sannolikhet utgöra ett stort hot mot Europa under en längre tid framöver och då behövs det vidtas åtgärder som stärker Sverige och regionens kollektiva försvarsförmåga. DCA-avtalet tillsammans med medlemskap i Nato och den historiskt stora upprustningen av försvaret stärker Sveriges säkerhet.

Andreas Unger (M), Regionråd

Mariette Nicander (M), Regionråd

Sara Wilhelmsson (M), Regionråd 

Vi som bor här, de företag som har verksamhet här och de samhällsviktiga verksamheter vi förlitar oss på är beroende av att det finns en fungerande hamn. Utan fungerande sjötransporter kan inte det gotländska samhället fungera på ett bra sätt över tid.

Nyligen presenterade statsrådet Andreas Carlson (KD) att regeringen kommer ta nästa steg för att skapa ny reservhamnskapacitet på Gotland. Trafikverket får i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter inleda utredningar avseende Kappelshamn och målet är att en reservhamn – som ska klara båtar av Gotlandstrafikens storlek – står klar senast 2030.

Detta är ett i raden av viktiga beslut den nya regeringen fattat kring Gotland. Vi har redan fått besked att Bromma flygplats blir kvar, att två nya kablar ska byggas till fastlandet och att ekonomiskt stöd införs för att sänka biljettpriserna i Gotlandstrafiken.

Äntligen har vi en regering som ser Gotlands behov och agerar!

Jesper Skalberg Karlsson, Riksdagsledamot

Inger Karlevi, Regionfullmäktiges ordförande

Andreas Unger, Regionråd

För oss är vallöften löften

På regionfullmäktige den 25 mars ställde ledamoten Sara Lidqvist (KD) ett stort antal frågor till mig i en interpellation, som rörde byggandet av bostäder på Gotland. Bakgrunden var den reformrapport vi Gotlandsmoderater presenterade i april år 2022, där vi presenterade fem förslag kring ökat byggande som vi vill arbeta för under mandatperioden 2022 – 2026. Det är välkommet att oppositionen ställer den här typen av uppföljande frågor kring förslag vi presenterat.

I den rapport vi moderater presenterade nämnde vi fem fokusområden: att utveckla internkulturen på Samhällsbyggnadsförvaltningen, att arbeta för att halvera mängden prickad mark i detaljplaner, att förbättra interna rutiner, att använda kompetens från fastlandet och att starta en bygglovsberedning. Dessa fem områden menade vi skulle vara basen i ett samspelskontrakt mellan politiker, tjänstemän och medborgare för att vi ska kunna utveckla Gotland tillsammans. Precis som alla vallöften var vår ambition att detta skulle ta en mandatperiod att genomföra.

Som debatten i regionfullmäktige också visade på är vi på god väg. Inom de fyra första områdena har vi tagit stora steg, bara 15 månader efter att jag tagit över ordförandeklubban i Miljö- och byggnämnden. I det sammanhanget ska också sägas att jag inte är ensamt ansvarig för detta – både tjänstemän inom förvaltningen och mina kollegor från det politiska styret gör stor skillnad till det bättre. Gott samarbetsklimat skapar vi tillsammans.

Angående det sista förslaget från Moderaterna, att införa en bygglovsberedning, får erkännas att någon sådan inte skapats. Däremot har mark- och exploateringskompetenserna på samhällsbyggnadsförvaltningen samlats i en exploateringsgrupp, vilket är en förändring till det bättre. Vidare deltar samhällsbyggnadsförvaltningen på Näringslivsberedningens möten. Jag vill därför mena att intentionen till stor del är uppfylld.

Det är viktigt att vallöften följs upp, så att människor kan se att partiernas löften faktiskt betyder något. Därför välkomnar jag ledamoten Lidqvists (KD) frågor. Jag hoppas också att andra partiers löften – om att öppna Romabadet på nytt eller om att bygga ett parkeringshus vid lasarettet – följs upp på samma vis. 

Andreas Unger (M)

Regionråd

Det försämrade säkerhetsläget i Europa är en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget har omkullkastat tidigare förutsättningar och skapat nya utmaningar för svensk säkerhetspolitik. Det försämrade läget innebär att Sverige snabbt behövt omvärdera sin position, för att kunna agera i en komplex säkerhetsutveckling – enskilt och tillsammans med andra.

I ljuset av dessa omständigheter har Sverige sökt stärka sina internationella band för att bättre kunna möta nya utmaningar. Representanter från Sverige och USA har under 2023 förhandlat fram ett avtal som fördjupar försvarssamarbetet mellan våra länder, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), som kommer att utgöra ett ramverk för det fortsatta försvarssamarbetet genom att reglera förutsättningarna för amerikanska styrkors närvaro i Sverige.

En av de utpekade anläggningarna i bilagan till avtalet är Gotland. Ön är inte bara geografiskt viktig utan också symbolisk för det ökade samarbetet. DCA-avtalet innebär att Försvarsmakten och dess amerikanska motsvarigheter lättare kan genomföra gemensamma aktiviteter på anläggningarna. Vår bedömning är att den amerikanska närvaron stärker säkerheten på Gotland, för hela Sverige och runt Östersjön.

Inom ramen för detta utökade samarbete spelar Hemvärnet en värdefull roll. Genom att integrera lokala försvarsstyrkor med internationella partners stärks både den nationella försvarsförmågan och samarbetet med våra allierade. Hemvärnet består av helt vanliga människor som försvarar Sverige efter jobbet. Deras engagemang och beredskap är en grundsten i det svenska försvaret. De ingår i Försvarsmakten och är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet. Gotlandsbataljonen består av många skickliga hemvärnssoldater, vars närvaro och insatser ger en ökad trygghet för hela samhället.

Detta arbete sker i en tid då Sverige står inför stora utmaningar. På grund av det brådskande arbetet i detta nya säkerhetsläge genomförs moderata försvarsreformer på löpande band. Vi är besjälade av att stärka Sveriges försvar och öka vår säkerhet. Den strategiska placeringen av anläggningen på Gotland understryker betydelsen av samarbetet och den lokala säkerheten, för Sverige och Östersjöländerna. Genom att samarbeta med andra kan vi öka vår nationella säkerhet och bidra till en fredligare och tryggare värld för framtida generationer.

Alexandra Anstrell (M)

Riksdagsledamot i försvarsutskottet

Ledamot i Hemvärnsrådet

Jesper Skalberg Karlsson(M)

Riksdagsledamot

(S) ljuger om hur de röstar för att begränsa svenska ungdomars frihet

EU-parlamentet röstade den 28 februari för ett nytt körkortssystem som bland annat innebär att åldersgränsen för att köra A-traktor (även kallad EPA-traktor) höjs från 15 till 16 år. För de ungdomar som bor på landsbygden är detta en katastrof. EPA-traktorn ger många ungdomar en stor frihet – friheten att kunna träffa kompisar, att ta sig till träningen eller till extrajobbet.

En samhällstrend i övrigt är att åldersgränser sänks. Miljöpartiet, som tillhör den partigrupp i EU-parlamentet som drivit frågan om höjd åldersgräns för A-traktorer, har till och med förespråkat att rösträttsåldern skall sänkas till 16 år, men man är tydligen inte beredd att låta en 15-åring framföra ett fordon i 30 km/h. Det vore bra om Miljöpartiet kunde förstå att tunnelbanan inte går hela vägen till Gotland.

Mycket uppseendeväckande är också hur Socialdemokraten Helene Fritzon röstade för förslaget i Europaparlamentet, men ändå samma dag gick ut på X (tidigare Twitter) och gav sken av hon röstat mot förslaget, och fördömde det. Det är inte första gången Socialdemokraterna röstar för ett förslag som är skadligt för Sverige, för att sedan låtsas som att de varit emot förslaget. Samma sak hände nämligen när Europaparlamentet röstade om tvångsisolering av hus. Att ljuga och inte ta ansvar för de förslag man röstat för är skadligt för förtroendet för demokratin i allmänhet, och oss politiker i synnerhet.

Än är hoppet inte ute och den slutliga uppgörelsen kommer att avgöras i förhandlingar med Ministerrådet. Statsministern har lovat att regeringen kommer att arbeta hårt för att gränsen för att köra EPA-traktor inte ska höjas från 15 till 16 år. För att öka trafiksäkerheten för våra ungdomar, och alla andra som vistas i trafiken, har regeringen i stället infört bland annat prövotid, bälteskrav och återkommande besiktning, precis som för vanliga personbilar. Det är vägen vi bör gå för att förhindra olyckor, inte genom höjd åldersgräns och förbudsiver.

Den höjda åldersgränsen för EPA-traktorer är ännu ett exempel på hur klåfingriga EU-byråkrater och politiker ägnar sig åt att i detalj reglera EU-medborgarnas liv. Frågor som bäst kan avgöras hemma i Sverige ska inte regleras av EU. Att stoppa dessa dumheter är en oerhört viktig uppgift för varje frihetligt sinnad politiker, så att EU i stället kan vara en kraft för ett frihetligt Europa.

Boriana Åberg (M)

Kandidat till Europaparlamentet

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

 

Vi har varit medvetna om att issporterna länge haft behov av mer istid. Vi är också medvetna om att en nuvarande ishallen är gammal och visar på brister i byggnaden. En modern ishall ger mer istid åt barn, unga och allmänheten. Is-sporterna får bättre förutsättningar att utvecklas och nya typer av evenemang blir möjliga som gynnar oss alla på Gotland. 

Därför teckna vi nu en avsiktsförklaring med Visby Roma Hockey, som samlat en rad aktörer som vill satsa på gotländsk is-sport. Moderaterna Gotland har haft med ny ishall under två mandatperioder i vårt valmanifest. Nu kan vi säga – äntligen tar vi ett ytterligare steg mot att fullfölja det löftet.

Ishallen på Rävhagen kommer kunna bli en ny arena för ridsporten, något som saknats under en längre tid. 

Andreas: -Det engagemang nu som nu finns för att ge is-sporterna bättre förutsättningar vill vi ta tillvara. Även om vi inte bygger eller driftar det själva så känns det bra att kunna vara med och möjliggöra en sådan här satsning tillsammans med näringslivet. 

Jag tror dessutom att det är idrotten som kan drifta detta på bästa sätt. 

Gymnasternas hall påbörjades under förra mandatperioden, liksom simhallen, men alla dessa investeringar tar tid och är komplicerade, och går därför inte att jämföra rakt av med varandra. Solbergabadet ska ersättas med ett modernt, större bad som bättre möter allmänhetens och föreningslivets behov.

Så tar vi ansvar för idrotten och föreningslivet på Gotland.

Andreas Unger (M), regionstyrelsens vice ordförande 

Hösten 2023 startade Företagarrådet upp sin resa igen på Gotland, för att träffa er företagare runt om ön.

Vi vill helt enkelt veta mer om er verksamhet och höra, vad kan vi göra för er? Träffarna i höstas gav oss, förutom härliga möten, några mycket bra frågeställningar som vi tog med oss.

Hör av dig om du också vill ha ett besök, så får vi möjlighet att prata om just företagandet på Gotland. Det är tillsammans vi kan göra skillnad.

Vi ser fram emot att ses, 

Sara Wilhelmsson& Mariette Nicander, Företagarrådet / Moderaterna Gotland

Miljö- och byggnämnden antog en uppdaterad prioriteringsmodell för detaljplaneuppdrag, där utveckling av cementindustrin lyfts in som nummer två i prioriteringsordningen. Vad betyder det? 

Andreas Unger, ordförande i MBN förklarar:

Att prata om nettonollutstläpp och prioriteringsordningar är krångligt, men låt oss vara tydliga.  Vi måste ta tuffa beslut och lägga vårt fokus – inte på nästa val utan se långsiktigt, för våra barn och barnbarns skull. Är vi inte modiga nu, så kommer det påverka klimatet och byggandet av nya bostäder än mer i framtiden.  Och utan cement har vi inte heller några nya bostäder och det påverkar inte bra oss här på Gotland, utan även hela Sverige. 

Beslutet tas nu för utveckling av fabriksområdet i Slite, och för att visa hur viktigt det är för Gotland att Cementindustrin ges förutsättningarna att ställa om till nettonollutsläpp.  

Andreas Unger, ordf. Miljö- och byggnadsnämnden

För er som vill läsa hela prioriteringsordningen finns den på Region gotlands hemsida: https://gotland.se/119559

Detaljplaneuppdragen ska prioriteras enligt följande ordning:

1. Planansökningar.
2. Detaljplaneuppdrag MBN 2023/1771, utveckling av fabriksområde i Slite
3. Region Gotlands beslutade och prioriterade exploateringsprojekt. Detaljplaneuppdrag som möjliggör minst 50 bostadsenheter samt detaljplaneuppdrag inom 3 kilometer från aktiv skolverksamhet som möjliggör minst 10 bostadsenheter utanför Visby.
4. Detaljplaneuppdrag som möjliggör utveckling av offentlig service för vård, omsorg och idrottsändamål.
5. Detaljplaneuppdrag som har påbörjad handläggning vid beslutsdatum för prioriteringsmodell.
6. Detaljplaneuppdrag som är äldre än fem år beräknat från det datum när Samhällsbyggnadsförvaltningen fick uppdraget, det vill säga beslutsdatum när positivt planbesked gavs.
7. Övriga detaljplaneuppdrag fördelas efter tidpunkt när positivt planbesked gavs. Detaljplaneuppdrag med längst väntetid fördelas först.

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att prioritering ska kunna bli aktuellt:

• Önskad åtgärd är utpekad i översiktsplanen eller i fördjupad översiktsplan och följer syftet i dessa strategiska planer.
• Aktuellt område ligger inom verksamhetsområde för VA, eller kan ordna godtagbar enskild VA-lösning, eller är utpekat och prioriterat i VA-planen.

– Att ställa om cementproduktionen till nettonollutsläpp är en av de viktigaste pusselbitarna för att vi ska klara av att genomföra klimatomställningen. För att på kort tid kunna möjliggöra en ny detaljplan för cementfabriken måste vi omprioritera, även om vi fortfarande har ett stort behov av nya bostäder. Här bidrar den uppdaterade prioriteringsmodellen med tydlighet och målmedvetenhet, säger Andreas Unger (M), ordförande i miljö- och byggnämnden.”

Det är åtgärder som dessa som säkerställer att det fortsatt går att leva utanför städerna.

Förra året gick Moderaterna ut med vallöftet att vi skulle lägga om politiken så att dieseln kunde bli 5 kronor billigare per liter, så att människor som är beroende av bilen kan få vardagen att gå ihop. Vänsterpolitiker och andra tyckare sa att det var både omöjligt och oönskat att ställa ut såna löften. De tyckte det var okej att Sverige var på väg i hög fart mot drivmedelspriser på över 30 kronor litern.

Sedan dess har vi bytt regering. Skatten på bensin kommer nu att sänkas med 2,64 kr per liter år 2024 och ytterligare 0,75 kr året därpå. Skatten på diesel sänks också, med 1,34 kr från 1 januari 2024 (till EU:s lägstanivå). Sådana åtgärder, som säkerställer att det fortsatt går att leva utanför städerna, hade varit omöjliga om vi inte bytt regering förra året.

Dessutom ska reduktionsplikten – tvingande lagstiftning att blanda in rekordmycket dyra biodrivmedel – justeras ned vid årsskiftet. Detta har expertmyndigheten Konjunkturinstitutet granskat särskilt, och idag släppt en rapport kring. Slutsatsen är denna:

”På längre sikt är det Konjunkturinstitutets bedömning att en sänkning av reduktionsplikten till 6 procent kan sänka dieselpriset med omkring 5 kronor.”

Vi lovar inte allt till alla, men vi håller det vi lovar.

Jesper Skalberg Karlsson, Riksdagsledarmot