Kategori: Nyhet

Det märks att valrörelsen är på väg att ta fart på Gotland. Antalet debatter som anordnas ökar, tonläget i sociala medier höjs och partiernas löften blir allt mer vidlyftiga. På första maj lanserades till exempel den nygamla idén om sex timmars arbetsdag, som Miljöpartiet och andra till vänster vill införa.

Visst kan det kännas fint och härligt när politiker säger att det är möjligt att jobba mindre men ändå behålla hela sin lön. Det är nog många som hellre hade lagt tid på att umgås med barnen, ägna sig åt fritidsintressen eller förverkliga sig själv genom att jobba mindre utan att gå ned i lön. Men vad kostar en sådan reform och vem ska betala?

Först och främst är det viktigt att slå fast att man får mindre gjort på sex timmar än vad man får gjort på åtta. Särskilt i de yrken som finns inom Region Gotland är det tydligt. Lärare kan inte lämna barnen i klassrummet och gå hem efter sex timmar – och läkare på lasarettet kan inte magiskt operera snabbare. Ska vi korta köerna till vården och få bort bygglovskön behövs alla arbetade timmar.

Men om man ändå skulle genomdriva förslaget om sex timmars arbetsdag, vad skulle det kosta? När vi tittar på Region Gotlands årsredovisning och gör blygsamma antaganden om löner och kompetensförsörjning, visas en väldigt tydlig bild. Dels skulle Region Gotland behöva anställa cirka 900 personer för att kunna fortsätta leverera välfärd på nuvarande nivå. Var man ska hitta de läkarna och lärarna är oklart. Dels skulle kommunalskatten behöva höjas med cirka 3,80 kronor på varje intjänad hundralapp för att skattepengarna ska räcka till.

En sådan skattehöjning skulle kosta en helt vanlig familj omkring 40 000 kronor per år, utan att man får mer välfärd för pengarna. I ett läge där det redan är dyrt att tanka bilen, betala elräkningen eller transportera sig till fastlandet, så kan man fundera på om det är önskvärt eller ens realistiskt.

Gotland behöver politiker som prioriterar det som faktiskt förstärker välfärden: fler arbetade timmar, kortare köer och ordning på ekonomin. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön låter kanske lockande i ett förstamajtal, men i verkligheten betyder det färre människor i välfärden eller kraftigt höjd skatt. Så frågan alla bör ställa sig under valrörelsen – vad kostar partiernas vallöften och vem ska betala?

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Niklas Carlberg (M)

Miljö- och byggnämnden

Många känner igen känslan; du går hem från bussen en mörk kväll, passerar ett dåligt upplyst gångstråk eller funderar på om barnen verkligen ska cykla hem själva efter träningen. Det kan låta som en liten sak – men ljus spelar roll.

För oss moderater handlar bättre belysning om trygghet i vardagen. Om att kunna röra sig fritt i sin socken. Om att äldre ska våga ta sin kvällspromenad, barn ska kunna ta sig till skolan och att kvinnor inte ska behöva välja en omväg för att en plats känns otrygg.

Gotland är i grunden en mycket trygg plats. Det ska vi vara stolta över. Men trygghet uppstår inte av sig själv. Den byggs varje dag, i det stora och i det lilla. Fler poliser och hårdare straff behövs för att hålla brottsligheten borta. Men ett tryggare samhälle handlar också om fungerande vardagsmiljöer.

Det gäller också våra vägar. Efter år av eftersatt vägunderhåll har många gotlänningar sett och känt konsekvenserna: sämre vägstandard, otryggare trafikmiljöer och en vardag som fungerar sämre än den borde. Den förra rödgröna regeringen prioriterade inte vägunderhållet tillräckligt. Det märktes.

Nu gör den moderatledda regeringen tvärtom. Under kommande nationella planperiod satsas 354 miljarder kronor på vägunderhåll i Sverige, med målet att bygga bort underhållsskulden. För Gotland innebär det en satsning om 343 miljoner till lokal väginfrastruktur, mellan 2026 och 2037.

Men statliga satsningar räcker inte hela vägen. Region Gotland behöver också ta ansvar för det offentliga rummet här på ön. Därför vill Moderaterna se ett samlat belysningsprogram för Gotland.

Det handlar inte om dyra symbolprojekt, utan om konkreta förbättringar där de gör störst nytta: vid busshållplatser, skolor och förskolor, gång- och cykelvägar, vårdplatser och i tätorternas centrum. Region Gotland kan inte göra allt på en gång, men vi kan prioritera klokt. Vi borde börja där många människor rör sig och på platser som idag upplevs otrygga där bättre ljus snabbt kan göra vardagen tryggare.

När en ort är upplyst känns den mer levande, mer välkomnande och mer omhändertagen. Det stärker både tryggheten och trivseln. Det gör det lättare att bo kvar, flytta hit och leva ett aktivt liv året runt.

Mer ljus löser inte alla problem. Men det är en enkel, konkret och viktig reform för ett tryggare Gotland. Därför föreslår vi att ett belysningsprogram tas fram nästa mandatperiod.

Meishuan Wong (M)

Moderatkvinnorna Gotland

Lina Runander (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

För Gotland är flyget inte en bekvämlighet, det är en del av vår grundläggande tillgänglighet. Därför är det glädjande att driftiga gotlänningar har dragit igång Brommaflyg. Med två flygbolag som trafikerar Gotland stärks konkurrensen, det tar oss närmare fastlandet och bidrar till lägre priser för gotlänningar som behöver resa.

Flyget spelar en avgörande roll för företagaren som behöver träffa kunder, familjen som ska hälsa på släkten och alla oss som vill kunna leva ett liv på ön utan att resor blir ett stort ekonomiskt hinder.

Inrikesflyget är viktigt för både tillväxt och sammanhållning. Särskilt för oss på Gotland. Vi har ingen bro och inga tåg till fastlandet. Våra förbindelser måste fungera året runt. Brommaflygs nya direktlinje mellan Visby och Göteborg är därför en mycket välkommen satsning. Att bolaget nyligen utökat helgavgångarna visar att fler alternativ också kan skapa bättre möjligheter för gotlänningar.

Vi moderater har också sett till att en historisk satsning på lägre biljettpriser snart blir verklighet. Inför sommaren har den moderatledda regeringen aviserat ett transportstöd för både färja och flyg, som omfattar 125 miljoner kronor för andra halvåret av 2026. Det står i stark kontrast mot andra partier – som lovat stort i gotländska valrörelser men sen inte levererat i riksdagen.

Och det är viktigt att lyssna på vad partierna säger i riksdagen. Alla fyra vänsterpartier – inklusive Centerpartiet – går nämligen till val på att snabbstänga Bromma flygplats. Det skulle slå direkt mot Gotlands tillgänglighet. Tidigare val har det funnits en del mummel och otydliga besked från partierna till vänster. Nu är man desto tydligare med vad en rödgrön röst innebär: nedläggning av fungerande infrastruktur så fort som möjligt. Ett förvånande besked givet Centerpartiets prat om att hela Sverige ska leva.

Vi menar att Gotland behöver fler vägar till fastlandet – inte färre. Vi behöver mer konkurrens som pressar priserna, inte mindre. Vi behöver politiker som förstår att tillgänglighet är en förutsättning för tillväxt, trygghet och sammanhållning i hela landet.

Och visst kan man tycka att Bromma flygplats är en lokal Stockholmsfråga. Men för oss gotlänningar är flygplatsen en livlina – och med sitt stängningslöfte visar vänsterpartierna vems sida de egentligen står på.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)
Riksdagskandidat, Rute

Det finns ett ord som socialdemokrater enbart säger bakom låsta dörrar: fastighetsskatt. Utåt talar Socialdemokraterna i svepande termer om att rika ska betala mer och att ”skattebasen ska breddas”. I praktiken betyder det att hårt arbetande svenskar som äger sitt boende ska beskattas mycket mer. Vänsterpartiet är däremot tydliga med att de vill att en fastighetsskatt ska införas – och att familjer som bor i hus ska betala mycket högre skatt för att bo.

Förslaget från vänstern innebär att taket på dagens fastighetsavgift tas bort. Det innebär att 0,75 procent av husets taxeringsvärde går i skatt varje år, upp till fyra procent av hushållets inkomster. För många hushåll blir det alltså inkomsten som avgör, inte värdet på huset. En pensionär med låg inkomst men med ett värdefullt hem kan då få en skattebörda som är omöjlig att bära.

I dag är taket för fastighetsavgiften 10 425 kronor per år. Med Vänsterpartiets förslag skulle det för den genomsnittlige småhusägaren på Gotland uppgå till 21 008 kr per år. Det är inte en marginell justering. Det är familjens marginaler som äts upp i ett slag.

En sådan reform är inte enbart en attack mot föräldrars möjlighet att se sina barn växa upp i villaidyllen. Utan det är en attack mot friheten i att äga sitt eget boende. Det är osannolikt att vänstern stannar vid villor och radhus. Boende i bostadsrätter kan räkna med att de står näst på tur.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pratar om att ”rika” ska betala mer. Men siffran ovan kommer inte från någon rik överklass. Det är familjen med genomsnittlig inkomst boende i genomsnittshuset på Gotland. Vi moderater förstår inte viljan från vänstern att sätta dit hårt arbetande svenskar som köpt ett hus till sin familj för redan skattade pengar. Det är pensionären som byggt Sverige under ett helt liv som nu föreslås betala mer i skatt och det är det unga paret som får stanna kvar i lägenheten när de väntar barn.

Moderaterna avskaffade fastighetsskatten. Vi har hållit fast vid det i opposition och i regering. Vi kommer aldrig acceptera att en regering med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återinför den, varken under namnet fastighetsskatt, breddad skattebas eller något annat. Fler ska ha möjlighet att gå ut på altanen och i frihet kunna njuta av den svenska sommarens lugn. Inte färre.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Gotland

Edward Riedl (M)
Ordf. Finansutskottet

Att arbeta hårt, betala sin skatt och göra rätt för sig – men ändå inte kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Det är verkligheten för alltför många unga i Sverige i dag. Inte för att de saknar driv eller ansvarstagande, utan för att politiska beslut har gjort det onödigt svårt. Det är dags att öppna den dörren igen.

På Gotland ser vi det tydligt. Unga som jobbar inom exempelvis besöksnäringen eller gröna näringar, som vill stanna kvar och bygga sitt liv här, men som inte har föräldrar med kapital att låna av. Med dagens bolåneregler krävs det i genomsnitt en kontantinsats på 260 000 kronor på Gotland för en enrummare – pengar som många helt enkelt saknar, trots fast jobb och stabil inkomst. Men bostadsmarknaden ska inte vara ett lotteri där föräldrarnas plånbok avgör.

Den moderatledda regeringen föreslår nu viktiga förändringar av bolånereglerna och gör det lättare för unga att skaffa sig ett eget boende. Bolånetaket höjs till 90 procent av bostadens marknadsvärde och kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent. Det minskar kravet på kontantinsats med 90 000 kronor. Med ett månadssparande på 2 500 kronor minskar tiden som man behöver spara för att kunna köpa en sådan bostad med drygt tre år. Dessutom slopas det skärpta amorteringskravet. För många unga hushåll handlar det om flera tusen kronor mer kvar i plånboken varje månad.

Syftet är att underlätta för yngre hushåll att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden och minska behovet av dyra blankolån som komplement till bostadslån. Det kan vara avgörande för att en ung person med trygg inkomst klarar bankernas kreditprövning och köper sin första lägenhet.

Den som arbetar hårt och tar ansvar för sitt liv ska också kunna äga sitt hem – oavsett vad föräldrarna tjänar. Vi sänker trösklarna, men vi tar inte bort ansvarstagandet. Unga som tar ansvar för sitt liv ska också ges möjligheten att skapa en framtid i ett eget boende – det är inte mer än rätt.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot

Ragnar Gustavii (M)
Miljö- och byggnämnden

Melwin Hesselsten Åström (M)
MUF Gotland

S-kvinnor Gotland skrev nyligen en insändare om kvinnor, känslor och politik. Vi håller med om att kvinnor inte ska avfärdas som irrationella eller känslostyrda. Kvinnor röstar precis som män utifrån erfarenheter, värderingar och vardag. Däremot drar vi en annan slutsats.

För oss moderatkvinnor är feminism inte att tala om för kvinnor vilket parti de ska rösta på. Feminism är att respektera att kvinnor gör olika val. En kvinna som arbetar i vården, driver företag, är ensamstående mamma, pensionär, student, polis, lärare eller lantbrukare på Gotland kan mycket väl komma fram till att Moderaternas politik är bäst för henne och hennes familj.

Socialdemokraterna beskriver högerpolitik som ”skattesänkningar för de allra rikaste”. Det stämmer inte. De som gynnats mest av den senaste statsbudgeten är ensamstående föräldrar med låga löner (SCB, 2025) där majoriteten är kvinnor. Utöver det har Moderaterna nyligen lyft fram att en barnfamilj ska kunna få 5 000 kronor mer i plånboken varje månad under nästa mandatperiod. Det handlar om mer frihet i vardagen, tryggare hushållsekonomi och att människor som arbetar ska få behålla mer av sin egen lön.

Det är också rationellt att vilja ha en välfärd som fungerar på riktigt. För oss moderater handlar välfärd inte om vem som kan lova mest pengar i en debattartikel, utan om resultat: kortare vårdköer, tryggare skolor och bättre arbetsvillkor för dem som bär upp välfärden. På Gotland vet vi att utmaningarna är konkreta. Då behövs ansvar för ekonomin, tydliga prioriteringar och respekt för medarbetarnas kompetens.

S-kvinnor skriver att kvinnor gynnas av vänsterpolitik. Vi menar att kvinnor gynnas av frihet, trygghet och möjlighet att forma sitt eget liv. Kvinnor gynnas av att brott bekämpas, att fler arbetar, att företag kan växa, att vården håller hög kvalitet och att hushållens ekonomi stärks.

Kvinnor är inte en politisk grupp som tillhör vänstern. Kvinnor är individer. Vi tycker olika, prioriterar olika och röstar olika. Det är något att respektera – inte problematisera.

Vi diskuterar gärna sakpolitik. Men låt oss sluta antyda att kvinnor som röstar borgerligt inte förstår sitt eget bästa. Det gör vi.

Meishuan Wong (M)
Ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Michaela Challnius (M)
vice ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Nyligen presenterades att Skåne Aviation blir nästa satsning på svenskt regionalflyg, med en ny direktlinje mellan Malmö och Bromma flygplats som premiärflyger den 12 april. Det är ett glädjande besked att fler flygbolag nu börjar trafikera Bromma flygplats – inte minst för Gotland som är beroende av goda förbindelser.

För oss som bor på en ö är flyget inte en lyx. Det är en del av vår grundläggande infrastruktur och en livlina till fastlandet. Gotland behöver snabba och tillförlitliga förbindelser till fastlandet för exempelvis jobb, företagande och vårdbesök. Just därför är Bromma flygplats viktig.

När Bromma fungerar skapas förutsättningar för konkurrens i inrikesflyget. För Gotland betyder det att två flygbolag kan flyga till två olika flygplatser i Stockholm. Den konkurrensen är avgörande för att pressa priserna och förbättra utbudet för gotlänningar. Utan Bromma flygplats tyder mycket på att vi skulle få färre alternativ och högre priser.

Tyvärr driver alla vänsterpartier – inklusive Centerpartiet – på för att snabbstänga Bromma flygplats. Om de vinner valet i höst kan beslutet komma snabbt. Det skulle ge kännbara effekter för Gotland: sämre tillgänglighet, mindre konkurrens och dyrare resor.

Sverige behöver ett fungerande inrikesflyg och Gotland behöver goda flygförbindelser till fastlandet. Därför är det välkommet att flygplatsen nu väcks till liv med fler flyglinjer. Vi behöver fortsätta framåt i den riktningen – inte göra en kraftig vänstersväng som innebär att fungerande infrastruktur läggs ner.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Sara Unger (M)

Regionråd

För att motverka stigande energipriser föreslår regeringen flera åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026. I ett energiprispaket aviserar regeringen nu tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, samt ett nytt elstöd för januari och februari 2026. 

Det pågående kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Den tidigare nedlagda kärnkraften har gjort att vi i större utsträckning påverkas av störningar på oljemarknaden.

Högre energipriser kan medföra att familjer får mindre pengar över i plånboken vilket minskar köpkraften samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader. Människor som jobbar, bidrar och kämpar med vardagspusslet ska känna att samhället finns där när krisen kommer. Därför stärker den moderatledda regeringen stödet till de svenska hushållen till följd av ökade energipriser.

– Många gotländska familjer har för mycket månad kvar i slutet av lönen. Därför är jag glad att vi nu kan presentera sänkt skatt på drivmedel och ett nytt elprisstöd som innefattar Gotland, säger Jesper Skalberg Karlsson (M)

Regeringens energiprispaket

• Skatten på bensin och diesel sänks till EU:s miniminivå. Det blir cirka:
  • 1 krona per liter bensin vid pump
  • 40 öre per liter diesel vid pump
• Regeringen kommer ansöka om undantag i EU om att ytterligare få sänka skatten på bränsle. Det skulle kunna öppna för en sänkning på upp till ytterligare 3 kronor per liter.
• El- och gasprisstöd för att kompensera för nedlagd kärnkraft. En familj i en eluppvärmd villa på Gotland (elprisområde 3) kan få ett stöd på cirka 1660 kronor.
• Förstärkning av elbilspremien. 100 miljoner kronor skjuts till för att fler familjer ska kunna byta till en elbil.
• En satsning på 500 miljoner kronor för att ställa om myndigheters fordonsflotta.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Näringsutskottet

På Gotland är transporter inte en fråga om bekvämlighet, utan om att vardagen över huvud taget ska fungera. Båten och flyget behövs för att få ihop livet, driva företag och hålla ihop familjen. När biljettpriserna höjs drabbar det inte bara enskilda resenärer – det slår mot hela ön. Men det ska inte vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

Därför berättade vi moderater i februari att vi går in i vårens budgetförhandlingar med en viktig prioritering: att avsätta 125 miljoner kronor för andra halvåret av 2026, för att pressa tillbaka gotlänningars biljettpriser i Gotlandstrafiken. Nyligen meddelades att alla våra samarbetspartier också står bakom satsningen. Det innebär att det här är det mest kompletta förslag som någonsin lagts fram – eftersom det är fullt finansierat och stöds av en majoritet.

Vi har också varit tydliga med att ett stöd riktat till gotlänningar måste utformas rätt från början. EU:s regelverk kräver att alla transportslag inkluderas, vilket gör att även flygtrafiken behöver omfattas. Exakt vilken effekt den här satsningen kommer att få på biljettpriserna är svårt att säga i nuläget, men det handlar om hundratusentals kronor i stöd till gotländska resenärer – varje dag.

Vår ambition är att stödet ska vara på plats till sommaren – till nytta för familjer, företagare och föreningsliv på Gotland. Vår linje är också att det här ska bli permanent. Då skapas starka incitament för människor som idag bor långa perioder på ön, men som är folkbokförda på fastlandet, att faktiskt ta steget och skriva sig här.

Man ska också vara ärlig med att det inte räcker med en enskild satsning. Den moderatledda regeringen har under mandatperioden gjort det betydligt billigare att tanka bilen, räddat Bromma flygplats och tagit viktiga steg mot en ny reservhamn på norra Gotland. Det är frågor där vänsterpartierna antingen vill göra precis tvärtom – eller har dragit frågorna i långbänk.

För oss är fungerande kommunikationer inte en fråga i marginalen. Det handlar om jobb, företagande och möjligheten att faktiskt bo kvar på ön. Gotland ska kunna växa, utvecklas och vara attraktivt året om. Då krävs politik som stärker båt- och flygförbindelserna till fastlandet.

Vi kommer fortsätta jobba för det. För även om andra lovat mer och oftare, är det först när Sverige fått en moderatledd regering som det verkligen blivit verkstad i Gotlandsfrågorna. Nu ska vi ta det här förslaget, som vi samlat en majoritet för, hela vägen in i mål.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)
Riksdagskandidat, Rute

Lina Runander (M)
Riksdagskandidat, Fröjel