Kategori: Nyhet

Den 2 maj skriver Jesper Skalberg Karlsson (M) i Gotlands Allehanda om den skattesänkning på drivmedel som nu genomförs. Du kan läsa artikeln här:

Skenande priser på bensin och diesel slår hårt mot både hushåll och företag. Därför har Moderaterna lagt fram förslag i riksdagen och vunnit majoritet för att sänka literpriset i tre steg. Söndagen den första maj tas det första steget då priset vid landets mackar sänks med nästan två kronor per liter. Det är bra för hushållen, för näringslivet och för Sverige.

Rysslands invasion av Ukraina har visserligen drivit upp drivmedelspriserna under senare tid, men redan innan kriget bröt ut hade Sverige världens högsta dieselpris och bland världens högsta priser på bensin. För detta är statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna ytterst ansvariga. Bland annat har de år efter år höjt skatten på drivmedel.

De chockpriser vi nu ser vid macken riskerar att knäcka både hushåll och företag. Människor vittnar om att det inte längre lönar sig att köra till jobbet, och åkerier och taxiföretagare om att konkurser är nära om inget händer. Lantbrukare vittnar om att de går back på varje gris som skickas till slakteriet och att det inte lönar sig att så inför sommarsäsongen. Det är ohållbart.

Moderaterna tog därför initiativ och la fram ett förslag i tre delar som vann en majoritet i riksdagen. Förslaget innebär att energiskatten på diesel sänks till EU:s miniminivå i fem månader. Därtill ska regeringen snarast begära undantag från EU:s miniminivåer för bränsleskatterna för att helt kunna ta bort energiskatten under samma period. Utöver detta ska även reduktionsplikten justeras tillfälligt för att minska de kostnader som iblandningskravet av biodrivmedel för med sig.

Dessa tre delar innebär tillsammans att kostnaden för diesel kan sänkas med fem kronor per liter, och nästan lika mycket vad gäller bensinen. Detta är fullt genomförbart – och nödvändigt. Runt om i Europa förs nu liknande diskussioner som här.

Moderaterna lovar att även fortsatt vara en blåslampa i arbetet för rimligare drivmedelspriser. Idag tas det första steget då priset, tack vare vårt förslag, sänks med nästan två kronor per liter runt om på landets alla mackar.

Elisabeth Svantesson (M)
Ekonomisk-politisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Idag den 25 april har Maria Stockhaus och Richard Herrey, båda från Trafikutskottet i riksdagen, besökt Gotland.

Med sig hade de tre tydliga löften kring vad Moderaterna vill göra med Gotlandstrafiken om vi får bilda regering efter valet. Det handlar om att behålla två hamnar på fastlandet, behålla kravet på 28 knop i trafiken, samt ett nej till statligt monopol.

Bakgrunden är att regeringen och Trafikverket utreder långsamma statliga färjor i Gotlandstrafiken, vilket bland annat SVT rapporterat om. Moderaterna vill:

• Båtarna till och från Gotland ska gå i 28 knop.
• Vi ska behålla Oskarshamn och Nynäshamn som fastlandshamnar.
• Nej till statliga båtar och statligt monopol.
• Behåll också Bromma Flygplats.

På måndagen den 25 april lämnade Moderaterna Gotland in sitt remissvar till Region Gotlands nya översiktsplan, som sträcker sig fram till år 2040. Det är en intern arbetsgrupp som tagit fram remissvaret, under ledning av Håkan Onsjö.

I arbetet med att ta fram vårt remissvar har vi haft en rad möten med lokala intressenter från hela Gotland under ett antal månaders tid. Därefter har vi diskuterat frågan internt i partiet och lägger nu fram det här svaret. Jag är glad över att ha fått leda det här viktiga arbetet, säger Onsjö.

I remissvaret tas det bland annat upp att Moderaterna vill se större satsningar på laddinfrastruktur, att man vill ge bönderna bättre förutsättningar och att vindkraftsutbyggnaden inte får äventyra bostadsbyggandet. Moderaternas gruppledare i regionfullmäktige Andreas Unger kommenterar:

Vi vill alla att Gotland ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Då måste vi ta vara på våra styrkor och bygga vidare på dem på ett hållbart sätt. Om man har den utgångspunkten så är det olämpligt att vindkraft ska trumfa alla andra samhällsintressen och de övriga miljömålen, säger Unger.

I en nyligen publicerad artikel skriver Jesper Skalberg Karlsson (M) och Johan Forssell (M) om passkrisen. Du kan läsa artikeln här:

Påskresan inställd? Sommarplanerna hotade? Tacka regeringen för det. Polisen har länge varnat för att köerna för att förnya pass skulle kunna bli långa efter pandemin – ändå har tillräckliga åtgärder uteblivit. Följden har blivit att familjer nu tvingas resa tvärs över landet för att kunna förnya sina pass. ”Passturism” har blivit ett uttryck. Nu krävs åtgärder för att effektivisera passhanteringen på både kort och lång sikt.

Sommaren och semestrarna står snart för dörren. Även om vi alla vet att sommaren på Gotland är fantastisk så är det många som planerar en efterlängtad utlandsresa, särskilt efter att restriktionerna med anledning av pandemin nu lättats. Och det borde inte vara ett problem – men det är det för den som först behöver förnya sitt pass. I flera län kan man få vänta långt in på hösten, eller fram tills nästa år, för en tid. Nästa lediga tid på Gotland är i slutet av november.

Regeringen måste omedelbart ta fram en handlingsplan för att väsentligt korta väntetiderna för att få ut ett nytt pass. Här och nu handlar det bland annat om att ge Polisen ett tydligt uppdrag att utöka öppettiderna – t.ex. till kvällar och helger. Vidare måste regeringen se till att alla möjligheter att sälja passtider vidare i en parallell andrahandsmarknad stoppas. Det är bra att Polisen har uppdaterat sina system så att det nu krävs för- och efternamn samt en kontrollmekanism mot robotar. Men mer kommer att krävas.

På längre sikt behöver Polisens uppdrag renodlas. Fokus för Polisen måste vara att förebygga, ingripa mot och utreda brott. Detta är särskilt viktigt i ett läge där dödsskjutningarna är fler än någonsin tidigare. Moderaterna har sedan innan förra valet föreslagit en renodling av Polisens uppgifter – att bland annat passhanteringen ska flyttas till en annan myndighet. Den nuvarande situationen har lett till att Polisen tvingas prioritera ner mindre brottslighet för passhanteringens skull. Det är inte rimligt att brottsbekämpning riskerar att bli lidande när Polisen gör allt de kan för att lösa passkrisen.

Ytterst faller ansvaret för passkrisen på regeringen. Att man inte ”såg det komma” duger inte som förklaring när Polisen varnat för detta scenario i över ett års tid. Sverige är inget U-land – att kunna förnya sitt pass utan att behöva vänta i ett halvår borde vara en självklarhet. En moderatledd regering kommer efter valet att prioritera en renodling av polisens uppdrag så att både brottsbekämpning och passhantering kan ske så effektivt som möjligt.

Johan Forssell (M)
Rättspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

I en aktuell debattartikel går Jesper Skalberg Karlsson och John Widegren (M) igenom det aktuella förslaget kring att reformera strandskyddet. Du kan läsa texten här:

En bärande del av Januariöverenskommelsen var löftet om att reformera strandskyddet. Centerpartiet har släppt fram Socialdemokraterna till regeringsmakten flera gånger i tron om att det skulle infrias. I löftet angavs mål om att göra det enklare att bygga strandnära, skapa bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamheter och att öka det lokala inflytandet över strandskyddet. Men inget av det infriades – det kan vi se när vi granskar förslaget som lagts på riksdagens bord.

Istället står det klart att kommuner bara ska kunna ansöka om att få strandskyddet hävt i områden där tillgången på obebyggd mark är god och där efterfrågan på mark för bebyggelse samtidigt är låg. Det vill säga på platser där intresset att bygga är lågt. Utöver det har regeringen också lagt ett förslag om förstärkt strandskydd där efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är stor. Det vill säga, där människor vill leva och bo. Tidigare upphävda strandskydd ska även kunna återinföras.

Möjligheterna att utveckla områden i attraktiva lägen försämras alltså, och det blir svårare att anlägga bryggor och vägar ned till stränderna. Länsstyrelsens roll och veto i strandskyddsfrågor stärks, utrymmet för förenklingar blir nästan obefintligt och strandskyddet skärps i mycket stora delar av landet. Det är helt fel väg att gå.

Nu kommer vi göra allt vi kan föra att stoppa S, MP, C-förslaget. Sedan, i regeringsställning, vill vi reformera strandskyddet i grunden. En sådan reform ska bör utgå från tre saker.

För det första, avskaffa det generella strandskyddet och ge kommunerna möjlighet att själva peka ut sjöar och vattendrag där strandskydd ska gälla, och att häva strandskydd de tidigare beslutat om. Länsstyrelsernas överprövningsrätt i plan- och bygglagen bör avskaffas.

För det andra, öka flexibiliteten i strandskyddet genom fler dispensskäl och större möjligheter till intresseavvägningar. Undantagen för areella näringar bör stärkas och även inkludera hästnäringen.

För det tredje, stärk egendomsskyddet genom att under vissa förutsättningar kompensera markägare för värdeminskning som strandskyddet kan medföra.

Moderaternas reformering av strandskyddet skulle möjliggöra, inte minst för Region Gotland, att skapa attraktiva boendemiljöer i naturområden för att på så sätt kunna behålla och locka till sig nya invånare. Det vore en stor vinst för Gotland, och för Sverige som helhet. Att genomföra en sådan förändring är vårt löfte när vi bildar regering efter valet.

John Widegren (M)
Landsbygdspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

I dagens GA kan man läsa en aktuell artikel av vår toppkandidat till riksdagen, Jesper Skalberg Karlsson. Du kan också läsa artikeln här:

Putin-regimens invasion av Ukraina har skapat den största säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget. Kretsen kring Rysslands ledare bär ansvaret för tusentals döda och miljoner människor på flykt. Det barbariska våldet mot den ukrainska civilbefolkningen måste upphöra och därefter straffas i Internationella domstolen i Haag.

Aggressionen mot Ukraina understryker också hur sårbart Sverige är. I mars flög ryska plan utanför Gotland, beväpnade med vad TV4 menar är taktiska kärnvapen. Oavsett riktigheten i den uppgiften finns det skäl att omvärdera den syn på Ryssland som varit gällande i Sverige under de senaste decennierna. En granne som delar vår syn på fred och demokrati beter sig inte på det vis som den ryska regimen gör.

Tiden av evig fred är förbi. Med det sagt måste också tiden av svensk naivitet vara förbi. Det var ett socialdemokratiskt misstag att 2005 lägga ned Gotlands regemente och därmed avsluta Försvarsmaktens permanenta närvaro på ön. Det är nu åtgärdat genom försvarets återetablering. Men mer behövs om Sveriges försvar ska kunna säkra vårt lands gränser och vår befolknings rätt att leva som de vill, när vår granne i öst nu agerar allt mer irrationellt.

Moderaterna vill successivt öka försvarsanslagen till motsvarande två procent av BNP. Det tycker vi är en bättre prioritering än friår, familjevecka och dyra höghastighetståg med tveksam miljönytta. Därutöver startar vår partiledare Ulf Kristersson nu en arbetsgrupp, gemensamt med finska Samlingspartiet, för att förbereda ett svenskt-finskt Natomedlemskap. Nato är den försvarsallians som bäst speglar våra svenska värderingar om frihet och demokrati.

Om jag väljs till riksdagsledamot i höst kommer jag också återuppta mitt arbete för att stärka försvaret av Gotland. En mekaniserad bataljon, väl utbyggd värnpliktsverksamhet och förstärkt förmåga att understödjas av förband via färja och flyg är grundplattan. Därefter bör ytterligare förmågor läggas till succesivt till år 2030, samtidigt som det civila försvaret ges bättre förutsättningar.

Putin-regimens invasion av Ukraina har skapat den största säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget. Hur vi agerar i den här situationen kommer ange riktningen för Sverige och Europa under kommande decennier. Därför vill Moderaterna höja försvarsanslagen och fördjupa samarbetet med länder som delar våra värderingar om frihet och demokrati. Så tar vi ansvar för svensk säkerhet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Idag skriver Niklas Carlberg (M) i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

I Gotlands Tidningar den 22 mars står det att Region Gotlands biogasstrategi inte längre går att följa. Det är bra att man kommit till den insikten till slut. För även om biogas har vissa fördelar, till exempel att den kan produceras lokalt, så finns också stora problem.

Det första och största problemet med biogas på Gotland har varit att målsättningarna varit höga, men det praktiska genomförandet inte följt med. Till exempel vet vi att Region Gotland köpt mängder biogas, faktiskt så mycket att man fått betala för gas man inte lyckats använda. Det är slöseri med skattebetalarnas pengar.

Ett annat problem är att infrastrukturen inte hängt med. Om man kör en hemtjänstbil på Storsudret eller i Ljugarn så är det inte enkelt eller effektivt att tanka gas i Alva. Det blir omvägar och längre transportsträckor som äter upp klimatnyttan.

Men det största problemet är såklart att fordonstillverkarna gått vidare. Det finns i princip ingen fordonstillverkare som idag utvecklar nya biogasbilar. Istället har man börjat tillverka elbilar och vätgasbilar, något kunderna också efterfrågar. Därför är det bra att biogasstrategin lämnas, till förmån för krav på fossilfria drivmedel. Det är en bättre väg framåt för klimatet och skattebetalarnas pengar.

Niklas Carlberg (M)
Moderaterna

Den 5 april besökte partiledare Ulf Kristersson Gotland, för att tala på konferensen 92 Möjligheter i Visby.

Under dagen genomfördes också ett verksamhetsbesök hos Gotlands regemente, som är i en uppbyggnadsfas sedan inrättandet år 2018. Den nytillträdda regementschefen Magnus Frykvall, som efterträder Mattias Ardin, visade upp verksamheten i stort och smått. Du kan läsa mer om Moderaternas försvarspolitik här.

Vid lunch anordnades också ett möte tillsammans med Tillväxt Gotland, där företrädare för lantbruket och aktörer från besöksnäringen deltog. Diskussionen handlade mycket om den kommande färjeupphandlingen för Gotlandstrafiken, där Moderaterna vill följande:

• Vi säger nej till statligt monopol. All erfarenhet av statliga monopol inom svensk infrastruktur lär oss att det blir dyrare, sämre och mindre dynamiskt.
• Miljöhänsyn ska tas genom att bejaka den pågående utvecklingen kring fossilfria drivmedel. I detta ingår bland annat elektrifiering av hamnar, tillgång till biodrivmedel och en långsiktig satsning på vätgas.
• Inriktningen ska vara att binda ihop färdslag vid hamnarna, drivna av hållbara drivmedel. Detta för att säkerställa både gods- och pendingsflöden.
• Nuvarande hamnar ska fortsatt vara den sträckning som gäller, det vill säga fortsatt trafik till Nynäshamn och Oskarshamn.

På eftermiddagen följde sedan konferensen där Ulf Kristersson deltog i en debatt mot Annie Lööf (C) och Anna-Caren Sätherberg (S). Bilden ovan är tagen av Camilla Rullander, Försvarsmakten.

Den 31 mars publicerade Gotlands Allehanda en aktuell artikel av Andreas Unger, kring statens ansvar för flyktingsituationen. Du kan läsa den här:

Återigen tas regeringen på sängen när en situation med människor på flykt ska hanteras. Istället för att visa nationellt ledarskap dumpar regeringen krisen på kommunerna.

Bara två timmar från Sverige har Ryssland inlett ett fullskaligt krig. Dagligen matas vi av fasansfulla bilder från krigets verklighet. Sverige måste nu göra sin del för att hjälpa ukrainare som flytt kriget. Det kräver ett tydligt ledarskap från regeringen.EU:s medlemsstater har beslutat om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att ukrainska medborgare kan få tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Köerna utanför Migrationsverkets lokaler ringlar långa.

Samtidigt lyser regeringens ledarskap för att hantera situationen med sin frånvaro. Ansvaret för det praktiska mottagandet hamnar – liksom 2015 – på kommunerna.Den statliga mottagandeutredningen, som tillsattes efter flyktingkrisen 2015, tog fram ett antal förslag, bland annat om statliga mottagandecenter. De är inte på plats.

Sverige behöver stärka gränskontrollen, för att säkerställa vilka som kommer hit och hur de bör tas emot. När en ny flyktingkris nu inträffar saknas kontroll och kommunerna får hanteringen i sitt knä ännu en gång. Trots att regeringen haft gott om tid på sig för att få ordning på mottagningssystemet.

Vi har sett exempel på frivilliga krafter som hämtat flyende från Ukraina till Sverige. Engagemanget är stort. Samtidigt måste mottagandet av ukrainska flyktingar koordineras med ordinarie verksamhet. Vem har ansvaret att kontrollera vem som hämtas hit och vem ansvarar för den personen, enligt regeringen?

Vi på Gotland är redo att ta vårt ansvar. Men vi ställer också krav på Sveriges regering för att vi tillsammans ska klara det:

• Regeringen måste snarast redogöra för vilka regelverk som ska gälla, hur kommuner och regioner ska kompenseras för de kostnader som nu uppstår, och ta ansvar för att de som flyr hit fördelas på ett rimligt sätt över hela landet.

• Regeringen måste dessutom snarast presentera uppdaterade och nedbrutna prognoser och scenarier för att kommuner ska kunna planera och hjälpa till på bästa sätt. En siffra över nationellt mottagande säger mycket lite om de förväntningar som finns på enskilda kommuner. 

• Oavsett scenario kommer många ukrainare att söka sig till Sverige. Det innebär att mottagande av invandrare från andra länder tillfälligt bör frysas eller minska kraftigt.

Det ska inte råda någon som helst tvekan: Sverige är redo att ta ansvar tillsammans med andra EU-länder. Som kommunföreträdare är redo att ta vårt ansvar. Men vi konstaterar samtidigt att regeringen hittills inte är det. Nu efterlyser vi nationellt ledarskap så att misstagen från 2015 inte upprepas.

Andreas Unger (M)
Regionråd