Valprogram 2022

För många människor är Gotland ett utflyktsmål, men för oss är det ett hem.  Från Hoburgs fyr till Norsta Auren – vi är alla en del av en ö som står trygg i långa traditioner, men som vill och kan mer. Med rätt förutsättningar kan Gotland växa och utvecklas. Framtiden finns på Gotland!

Moderaterna har ett löfte. Det är att samhällsutvecklingen ska vara trygg, värdig och hållbar. Det är inte ett löfte om att politiken kan lösa alla problem. Men det är ett löfte om att politiken ska lösa de problem som bara politiken kan och därför måste lösa. Det är det moderata löftet.

Vi vet att ett starkt politiskt ledarskap är förutsättningen för ett samhälle som håller ihop. Det har vi också visat under den gångna mandatperioden. Vi är rösten för att hålla hårt i dina skattepengar när andra vill genomföra dyra politiska experiment. De nämnder vi moderater haft ansvar för att leda visar sunda överskott i stället för rödgröna underskott.

Men vi är inte nöjda. Mer behöver göras för att bota den växtvärk som Gotland just nu lider av. Det är välkommet att vi har en växande befolkning, men bygglovskön måste bli kortare och bostadsbristen byggas bort. Det är bra att många turister vill komma hit, men då behövs också vattenledningar och vägar som klarar trycket. Listan kan göras lång.

Dessutom är det viktigt att konstatera att vi är beroende av en stark röst i Sveriges riksdag. Idag har Gotland två riksdagsledamöter som stöttar samma regering – en regering som vill lägga ned Bromma flygplats, som utreder långsamma statliga båtar i Gotlandstrafiken och som försenar byggandet av en tredje elkabel till ön.

Vill du också byta regering och bidra till en trygg, värdig och hållbar utveckling på Gotland? Rösta på Moderaterna, för säkerhets skull.

Ett listningstak stärker gotländsk vård

I dagens GT skriver Sara Wilhelmsson (M) och Mikael Bladh (M) om hur ett listningstak stärker gotländsk vård. Du kan läsa artikeln här:

Både svensk och gotländsk sjukvård fungerar bra, om man ser till kvalitet på den vård som levereras. Med medicinsk kvalitet, akut omhändertagande, ny medicinsk teknologi och användande av moderna läkemedel håller hälso- och sjukvården hög nivå. Men det finns brister som vi måst ta hand om, exempelvis kring vårdköer, väntetider och tillgänglighet.

På Gotland har vi en utmaning inom primärvården, där det idag inte finns något tak för hur många människor som kan vara listade hos en enda läkare. Det är ett problem. Om alla ska få vård i tid – och det tycker vi moderater att alla gotlänningar ska få – behöver fler ha en fast vårdkontakt, och varje läkare bör ha en begränsning kring hur många patienter man kan ha listade hos sig.

Därför har Hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland beslutat att Socialstyrelsens riktvärde för antal listade patienter per läkare ska följas, vilket börjar gälla 2 januari nästa år. Det är vitkigt för att städka den sammanhållna vårdkedjan. Fler läkare ska ha en rimlig arbetssituation och fler patienter ska ges vård i tid.

Den här förändringen kommer leda till att Region Gotland behöver anställa fler fasta läkare till vårdcentralerna. Alla vet att det kommer krävas fler läkare i primärvården i framtiden om vi ska kunna uppfylla en god och nära vård. Om fler anställda fasta läkare kan bidra till ett minskat beroende av hyrpersonal så är det mer än välkommet.

Vi har inte råd att fortsätta utreda, fundera och analysera. Det behövs handling här och nu för att säkerställa en god primärvård för alla gotlänningar. Därför har vi fattat beslut om listningstak – och jobbar vidare med att utveckla gotländsk vård för framtiden.

Sara Wilhelmsson (M)
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Mikael Bladh (M)
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Gotland är värt att försvara

Den 7 juni skriver Moderaternas toppkandidat till riksdagen, Jesper Skalberg Karlsson, i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

Så sent som den 30 maj stod Centerpartiets utrikespolitiska talesperson på Försvarshögskolan och bedyrade att partiet vill höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP senast år 2025. Men den 31 maj bytte partiet fot, och den gotländska riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) meddelade att partiet ställer sig bakom vänsterregeringens förslag om att skjuta fram satsningarna till 2028 istället. Att nå målet om 2 procent till 2025, vilket partiet tyckte dagen innan, kallades nu ”oseriöst”. Sådana helomvändningar är inte vackra.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill fortfarande att försvarsanslagen ska uppgå till 2 procent av BNP senast år 2025. Med en sådan ökning av anslagen når Sverige de av Nato uppsatta målen, kan anskaffa material i högre takt och utöka sin verksamhet för att stärka svensk säkerhet.

Det är inte enkelt att utöka försvarets verksamhet på kort tid. Att få in lämpliga personer i verksamheten, genomföra grundutbildning och anskaffa materiel är tidsödande. Just därför är det viktigt att det finns en ordentlig ekonomi för att göra det språng som behövs. Med det bemyndigande som Moderaterna med flera föreslagit finns möjlighet att växa så snabbt man kan.

Tyvärr stoppas detta nu av vänsterpartierna som gjort gemensam sak och skjuter fram viktiga försvarssatsningar. Med en smalare budgetram kommer Försvarsmakten hamna sist i kön när materiel ska anskaffas, eftersom många länder just nu ökar sina inköp på grund av kriget i Ukraina. Det är beklagligt att Centerpartiet valt bort sin egen politik till förmån för att blidka sina nya samarbetspartier.

Moderaterna anser att Gotland är värt att försvara. Om jag blir riksdagsledamot i höstens val lovar jag att fortsätta mitt arbete för att vår motståndskraft ska stärkas. Det handlar om att ge Försvarsmakten tillräckliga resurser för att upprätthålla en god verksamhet och stärka svensk säkerhet. Men det handlar också om en tredje elkabel, en gotländsk reservhamn och investeringar i vår flygplats. Tre avgörande investeringar som kan göra Gotland mindre sårbart för kriser – men som bromsas av nuvarande regering.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Centerpartiet kovänder om försvaret

Den gotländska riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) meddelade den 31 maj att Centerpartiet släpper sitt krav på att ge 2 procent av BNP till Försvarsmakten senast år 2025, vilket partiet lovat tidigare.

Istället ställer man sig bakom den socialdemokratiska regeringens förslag om att målet ska nås först år 2028[2]. Det får riksdagskandidaten Jesper Skalberg Karlsson (M) att reagera:

Det är uppenbart att Centerpartiet prioriterar sin relation med Socialdemokraterna högre än vad man värdesätter svensk försvarsförmåga. Det Centerpartiet igår hade som eget förslag kallar man idag för ”oseriöst”. Men det enda som är oseriöst är hur Centerpartiet lägger sig platt för vänsterpartierna, säger Skalberg Karlsson.

Att Centerpartiet lämnar sitt tidigare löfte och istället stöttar regeringens mer blygsamma förslag innebär att det saknas majoritet i riksdagen för att nå en försvarsbudget på 2 procent av BNP år 2025. Det påminner om tidigare svek från gotländska riksdagsledamöter, tycker Skalberg Karlsson:

Det här påminner om när Lilian Virgin (S) röstade för att lägga ned Gotlands Regemente år 2004 och när Hanna Westerén (S) röstade för att stänga Bromma flygplats år 2015. Vi har gotländska riksdagsledamöter som inte röstar för Gotlands bästa, och det är för dåligt helt enkelt, avslutar Skalberg Karlsson.

Moderaterna står fortsatt bakom att ge 2 procent av BNP till försvaret senast år 2025, vilket är en uppfattning som delas av Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Pressmeddelande 220531

Centerpartiet kovänder om finansieringen av försvarets utbyggnad. Det är oseriöst. Läs vårt pressmeddelande nedan.

(M)orsdagspresent: jämställd vård

I samband med mors dag skriver Sara Wilhelmsson (M) och Jesper Skalberg Karlsson (M) i GA om hur vården kan bli mer jämställd. Du kan läsa artikeln här:

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts som vi kan vara stolta över, inte minst inom sjukvården. Men vi ska inte trona på fornstora dagar – mer måste göras för att säkerställa en bättre sjukvård genom hela livet.

Kvinnors sjukdomar har både inom forskning och kliniskt arbete varit eftersatt under lång tid. Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Ändå får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt. Kvinnor kan exempelvis få felställda diagnoser på grund av att deras kranskärl ser normala ut, trots att kvinnor kan ha hjärtinfarkt utan förträngningar i kranskärlen.

Ett annat exempel på en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom är endometrios. För den som drabbats innebär det inte bara stor smärta utan också perioder av sjukskrivningar och upprepade kirurgiska ingrepp med stor påverkan på vardagen. En jämställd vård kräver att kvinnors smärta tas på allvar och att det satsas på forskning kring kvinnosjukdomar. Det krävs också ett nationellt kunskapslyft om kvinnosjukdomar inom primärvården. Detta samtidigt som primärvården får en större andel av sjukvårdens budget med ett mål om minskade väntetider.

Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. Många regioner gör nu stora satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare samt leva upp till målsättningen om en barnmorska per födande. Men Sverige ligger relativt högt gällande kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning. Vården behöver förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Därför vill vi att förlossningsvården ska stärkas. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Inte andra partier. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Sara Wilhelmsson (M)
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Thomsson (C) är stressad och pressad

Debatten om strandskyddet fortsätter på HelaGotland. Håkan Onsjö (M) har nyligen fått en text publicerad på ämnet, som du kan läsa här:

I sitt svartill mig vidhåller Lars Thomsson sitt försvar för Miljöpartiet och Socialdemokraternas förslag till ny strandskyddslag (GT 18 maj). Det är synd eftersom de enda lättnader som finns med gäller vid grävda dammar och diken, samt vid små sjöar, mindre än 1 ha och diken som är mindre än 2 meter breda. Dessutom skall man kunna göra undantag där bebyggelsetrycket är lågt och det finns gott om obebyggd mark, knappast tillämpbart här på Gotland. Inte i något av de aktuella fallen, Tofta och på Fårö, hade bedömningen blivit annorlunda med den nya lagen.

Centerpartiet har valt väg. Sedan valet 2018 är man ett stödparti till Socialdemokraterna och har röstat fram en socialdemokratisk statsminister hela fyra gånger. Trots att Socialdemokraterna regerat tillsammans med Miljöpartiet, trots att Socialdemokraterna spelat under täcket med Vänsterpartiet och trots att man gjort icke-demokratiska avtal med politiska vildar så har Centerpartiet fortsatt stödja vänsterregeringen.

I början av mandatperioden motiverade Thomsson (C) och andra centerpartister sitt stöd till vänsterregeringen med att gårdsförsäljning skulle införas, att strandskyddet skulle bli bättre och att en omfattande skattereform skulle genomföras. Inget av detta har blivit verklighet. Socialdemokraterna har kunnat köpa Centerpartiets stöd oerhört billigt.

Även i gotländska frågor är arbetsinsatsen skral. Häromveckan meddelade regeringen att man inte kommer gå vidare med förslaget om statliga färjor, något som Moderaterna motsatt sig under en längre tid. Det kommenterade Thomsson (C) med att han ”hoppats på det hela tiden”. Ja, hoppas går ju. Men hur har han arbetat för att det ska ske?

Tittar man på riksdagens hemsida så ser man att Thomsson inte presterat mer än nio debatter där regeringen ställts till svars. Det är mindre än en femtedel av vad vår moderata riksdagsledamot presterade förra mandatperioden. Om Centerpartiet ville ha en ny riktning och annan regering, då skulle man debatterat mot dem mer. Istället väljer Thomsson att lägga all sin vakna tid på att vara upprörd över att Moderaterna inte stöttar vänsterregeringens förslag. Så agerar man när man är stressad och pressad.

Det är tråkigt att se att Thomsson fortsätter att försvara den” breda mitten” inkluderande Miljöpartiet och vänstern, i stället för att verka för en reell förändring av strandskyddslagen som verkligen skulle kunna förbättra förutsättningarna för att bygga och bo på landsbygden. Men du Lasse, vi kan nog vara kompisar ändå!

Håkan Onsjö (M)
Riksdagskandidat

Tre prioriteringar som Natomedlem

I dagens GA skriver Jesper Skalberg Karlsson om tre centrala prioriteringar för Sverige som medlem i Nato, tillsammans med Pål Jonsson (M) och Hans Wallmark (M). Du kan läsa artikeln här:

Att Sverige och Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato är goda nyheter. Det är en fråga Moderaterna har drivit under nära 20 års tid. Tillsammans med att bygga ett starkt svenskt försvar, är Natomedlemskapet det bästa vi kan göra för att stärka både Sveriges säkerhet och säkerheten i vår del av världen. Då krävs också att vi, i det nya läget, prioriterar rätt.

För det första vill vi se fördjupat samarbetet i närområdet. Om Sverige och Finland går med i Nato finns goda möjligheter att utveckla ett bredare och djupare nordeuropeiskt samarbete inom Nato, där både de nordiska och de baltiska länderna ingår. Vi borde till exempel överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper i länderna i östra Europa eller att med vårt stridsflyg delta i Natos incidentberedskap över Estland, Lettland och Litauen.

För det andra vill vi använda våra svenska styrkor. Sverige ligger i framkant när det gäller en del tekniska förmågor. Vi har en unik tillgång i form av en avancerad försvarsindustri, som gör Sverige attraktiv som partner i Nato. Vi kan bidra mer än de allra flesta med stridsflyg och ubåtar. Och Sverige skulle kunna bidra mer inom teknologier som telekom och artificiell intelligens.

För det tredje vill vi utveckla kompetens och struktur. Sverige kommer som Natomedlem behöva sända ut såväl militär som civil personal till Natos olika staber och arbetsgrupper. Redan omedelbart efter vår ansökan kommer Sverige att få tillträde till stora delar av samarbetets formella strukturer. Bara det kommer handla om över hundra personer, som naturligtvis måste vara kunniga och väl förberedda för det arbete som väntar oss i Nato. Lika viktigt är att det både inom Försvarsmakten och på Försvars- och utrikesdepartementen finns kapacitet att dra nytta av de lärdomar som görs på plats i Nato.

Till detta kommer ekonomin. Sverige måste ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Nato-standard på försvarsanslag om två procent av BNP. Sverige borde bestämma sig för att uppfylla 2-procentsmålet till 2025. Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa.

Nu måste Sverige göra det allra bästa vi kan, av ett helt nytt läge. Bidra till fred och säkerhet på ett helt nytt vis, i Nato. Bistå Ukraina i deras tappra kamp. Se till att svenska kunskaper och förmågor kommer fler till nytta. Sverige kommer nu kunna bidra till fred och stabilitet i vår del av världen på ett helt nytt vis. Vi ser något stort i den uppgiften.

Hans Wallmark (M)
Utrikespolitisk talesperson

Pål Jonson (M)
Försvarspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat Gotland

Pressmeddelande 220518

Andreas Unger (M) har valts till ett nytt uppdrag. Du hittar vårt pressmeddelande nedan.

Pressmeddelande 220517

Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att vi behöver investera mer på Gotland. Läs vårt pressmeddelande nedan.