Moderaterna ser skolans viktiga kunskapsuppdrag. Nyligen kom utredningar med förslag på hur skolan kan bli bättre genom ett nytt betygssystem, ny läroplan och minskad administrativ börda för lärare.
Marie-Louise Hänel Sandström (M), riksdagsledamot från Göteborg, och ledamot av utbildningsutskottet, välkomnar utredningarna. Hon ser dem som en del i att komma till rätta med skolans utmaningar:
– Den svenska skolan har stora utmaningar som framför allt handlar om att studieresultaten sjunker. 2024 gick 28 procent av eleverna ur grundskolan utan fullständigt godkända betyg. I antal räknat är det närmare 36 000 elever som saknar behörighet till gymnasiet. Ämnet matematik sticker ut.
Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden
Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen syftar till att betyg och meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasial nivå ska bli mer likvärdiga och på ett rättvisande sätt spegla elevers ämneskunskaper.
Marie-Louise Hänel Sandström:
– Denna utredning pekar på att vi måste få stopp på orättvisa betyg och de så kallade glädjebetygen och betygsinflationen. En ökad tydlighet kring betygen är viktig för både pedagoger och elever. En del av den ökande psykiska ohälsan bland elever kan troligtvis kopplas till osäkerhet och stress kring vad som ingår i ett ämne och olika betygssteg.
– Det nya betygssystemet föreslås få en 10-gradig skala och att det blir tre steg för icke godkänd. En del av betyget sätts av läraren och en del sätts efter externt rättade nationella prov. Betygen kommer även att kalibreras på skolnivå för att komma tillrätta med skillnader mellan externt rättade respektive de lärarrättade proven.
– Den skarpa icke godkänd-gränsen kommer att försvinna, så att fler har möjlighet att komma in på gymnasiet. Det finns även förslag om en ny 2-årig yrkesutbildning, som blir en tredje väg in i yrkeslivet.
Utredningen om ny läroplan för grundskolan
Det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Ett viktigt steg är att få läroplaner som är tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper. Läroplanerna behöver också bättre anpassas efter barns kognitiva utveckling.
Marie-Louise Hänel Sandström:
– Det är en efterlängtad utredning som fokuserar mer på kunskaper och mätbara mål, framför allt i de lägre årskurserna. För att kunna fördjupa kunskaperna måste de grundläggande finnas där. Undervisningen ska anpassas till elevernas utveckling, för att minska den stress som många elever upplever idag.
– Utredningen betonar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och hur undervisningen sker. Rektor har det övergripande pedagogiska ansvaret.
Utredningen om minskad administrativ börda för förskollärare och lärare
Utredningen har haft i uppdrag att se över förskollärares och lärares administrativa uppgifter, och att lämna förslag på att minska den administrativa bördan. Syftet är att frigöra tid som förskollärare och lärare ska kunna lägga på att planera och bedriva undervisning.
Marie-Louise Hänel Sandström:
– Både lärare och förskollärare vittnar om att den ökande administrativa bördan gör att det påverkar det pedagogiska arbetet. De hinner inte ”vara lärare” och får allt mindre tid att möta eleverna. Lärarna behöver få en bättre arbetssituation kring den så kallade undervisningsskyldigheten. Tiden räcker inte till för att både planera och genomföra undervisningen. Vissa arbetsuppgifter kan flyttas till andra yrkesgrupper. Lärarnas dokumentationskrav behöver även minska i flera fall.