Kategori: Nyhet

Om en lokal folkomröstning ska hållas i Uppsala är Ja eller Nej till spårväg är den enda rimliga frågeställningen. Att miljardrullningen för detta projekt fortgår, som tränger undan andra viktiga investeringar i skola och omsorg och som försvårar framkomligheten för all framtid, vore rimligt att fråga Uppsalaborna om.

Tyvärr blir det nu en folkomröstning i Uppsala med en obegriplig frågeställning. Det innebär ett stort slöseri för skattebetalarna och en omröstning där Pelling och Hanna ändå kommer att kunna tolka resultatet som de vill. För några som inte drar sig för att anklaga andra för politiskt spel låter detta oerhört likt just det. Ett hån mot de väljare de tidigare lovat något helt annat.

Idag fick vi via media veta vilken frågeställning Pelling (S) och Hanna (UP) har valt att gå fram med i Uppsalas folkomröstning: ”Ska Uppsala kommun satsa mer på ett ökat bostadsbyggande och samhällsutveckling i de tätorter utanför Uppsala stad som ligger utmed tågspåren Ostkustbanan och Dalabanan och mindre i Uppsala stad?”

Vi Moderater ställer oss av flera anledningar mycket kritiska till denna cirkus som omgärdar denna folkomröstning. Vi har en representativ demokrati där invånarna väljer sina folkvalda genom allmänna val och därefter förväntar sig att dessa folkvalda kan leda kommunen efter de mandat och det förtroende de getts att förvalta. Folkomröstningar ska användas mycket varsamt och i frågor där väljarna får ta ställning i en specifik fråga. Ja eller nej till spårväg hade möjligen kunnat vara en sådan fråga. Den frågeställning som nu formulerats är både krångligt ställd och ger lite att ta ställning till för väljarna. Av de svenska folkomröstningar som genomförts de senaste 30 åren sticker detta förslag till fråga verkligen ut. Det är på intet sätt en specifik sakfråga och den ger dessutom mycket att önska. Hur ska folk rösta om de vill bygga både i stan och längst järnvägen eller om de är motståndare till båda delarna? Varför är det en motsättning att utveckla Uppsala stad, stärka underlaget till cityhandeln och samtidigt säkerställa fler attraktiva bostäder och samhällsservice i andra tätorter? För oss är det självklart att ta ansvar för ekonomin och därför är det vi som har lyft in att utvecklingen bör ske längs befintliga stråk för infrastruktur såsom längs Dalabanan och Ostkustbanan, där spåren redan ligger. Allt för att människor ska kunna bo i trygga attraktiva miljöer och samtidigt få ihop livspusslet.

Folkomröstningar har generellt lågt valdeltagande och resultatet från desamma fungerar generellt som rådgivande. Att då välja en så obegriplig frågeställning banar varken väg för högre valdeltagande eller ett vägledande underlag för hur Uppsala ska fortsätta utvecklas.

Uppsala behöver verkligen förbättra medborgardialogen, men detta är en obegriplig frågeställning och därför ansvarslöst mot Uppsalaborna. Det är helt fel att ställa utvecklingen på ett så oklart sätt mot varandra.

I det ansträngda ekonomiska läget vi befinner oss i, med lågkonjunktur och kostnadsutveckling, väljer Pelling och Hanna att leka cirkus med Uppsalabornas skattemedel. Uppsala hade i stället behövt partier som kan leda den här kommunen och politiker som vågar prioritera och ta ansvar. 

Therez Almerfors (M) vice ordförande i kommunstyrelsen

Sofia Andersson (M) kommunalråd

Alliansen genomför en unik satsning på preventiva åtgärder med hjälp av en hälsoobligation. En obligation där återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den preventiva insatsen blir. På så sätt undviks stora ekonomiska risker som annars förknippas med preventiva insatser. Satsningen kommer att fokusera på preventiva insatser för hypertoni (högt blodtryck).

”Alliansen har ett tydligt fokus på både långsiktig ekonomisk hushållning och god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Med hälsoobligationens hjälp riktar vi alltså fokus mot hypertoni för att betydligt minska behovet av vård och därmed minska kostnaderna”, enligt Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande (M).

Hälsoobligation har tidigare testats i Region Stockholm med lovande resultat och innebär i korthet att regionen lånar pengar på kapitalmarknaden för att finansiera den preventiva insatsen men betalar tillbaka lånet utefter resultaten av insatsen. Återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik insatsen blir. Detta gör att regionen inte ensam tvingas stå för den ekonomiska risken. Det enda fall där regionen kommer behöva bära en del av kostnaden är om insatsen misslyckas men även i det fallet rör det sig om en betydligt lägre kostnad än om samma insats skulle ha finansierats utan hälsoobligation.

”Alla hälsotillstånd lämpar sig inte för en hälsoobligation och därför har vi låtit flera tillstånd noggrant analyseras för att vi ska hitta det som är mest lämpligt. Slutsatsen är att en hälsoobligation ska ges ut för hypertoni”, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L).

Hypertoni, eller högt blodtryck innebär ökad risk för stroke och hjärtinfarkt och är även ett av de mest kostsamma hälsotillstånden inom vården. Risken för allvarliga sjukdomar kan dock undvikas om inte patienterna diagnostiseras för sent, vilket idag sker i alldeles för stor utsträckning. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, får bara hälften av personer med hypertoni i Sverige en diagnos och av dem får bara hälften rätt behandling.

Det finns effektiva metoder för att kunna identifiera patienter med diagnosen mycket tidigare än vad som idag sker. Likaså finns det finns evidensbaserade insatser med goda chanser att avvärja lidande och kostnader. Men utmaningen med preventiv vård är alltid att resultaten till viss del är osäkra.

”Om inte insatserna ger resultat riskerar regionen att stå med kostnadsökningar utan att vi får friskare patienter. Men med hjälp av en hälsobligation kan vi minska den risken”, menar Björn-Owe Björk, regionråd (KD).

Alliansen ger ut en hälsoobligation adressrad mot hypertoni av följande anledningar:

• Vi kan minska mänskligt lidande. De negativa effekterna som uppstår av att personer med hypertoni diagnosticeras för sent kan undvikas genom att screena och behandla patienterna betydligt tidigare. 
• Vi kan minska Region Uppsalas kostnader. Genom att upptäcka och behandla patienter tidigt minskar risken för allvarliga följder vilket även innebär att stora kostnader undviks.
• Vi kan identifiera målgruppen. Det finns effektiva metoder för bred screening som kan användas för att identifiera personer med hypertoni. Blodtrycksmätningar är enkla att genomföra och kan till och med genomföras av patienten själv.
• Det finns evidensbaserade insatser med goda chanser att avvärja lidande eller kostnader. För att ta exempel så finns en väldigt effektiv intervention (U-screen) som kombinerar screening med blodprov för precisionsmedicinering vilket skulle kunna kombineras med levnadsvaneinterventioner för ännu bättre resultat.
• Utfallen av interventionerna infinner sig inom hälsoobligationens kontraktstid. Effekterna på blodtrycket efter precisionsmedicinering sker mycket snabbt. Även resultatet av levnadsvaneinterventioner går att se på bara några få år.
• Vinsten i form av besparingar och minskat vårdbehov som interventionen förmodas leda till på kort eller medellång sikt beräknas bli betydligt större än kostnaden.

“Detta är ett bra exempel på hur Region Uppsala tillsammans med andra vågar testa nya innovativa metoder och arbetssätt i syfte att stärka länsinvånarnas hälsa och välmående, samtidigt som vi värnar skattebetalarnas pengar”, menar Unn Harsem, regionråd (C).

Regionfullmäktige beslutade den 7 juni om att Region Uppsala ska ge ut en hälsoobligation på upp till 100 miljoner kronor. För att identifiera möjliga hälsoområden att adressera genomförde arbetsgruppen en workshop med deltagare från olika verksamheter och medicinska områden. Fyra tänkbara hälsoområden identifierades: KOL, Hypertoni, Psykisk ohälsa (depression, oro och ångest) och Fetma. Alla fyra hälsotillstånd analyserades och utvärdering gjordes av hur väl de uppfyller de fem kriterierna där slutsatsen blev att hälsoobligationen bör adressera hälsotillståndet hypertoni.

I UNT den 7 juli skriver Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraternas företrädare i socialnämnden en debattartikel om att Uppsala kommun måste förbättra sitt brottsförebyggande arbete. Läs hela artikeln nedan.

Det har gått ett halvår sedan vänsterstyret i Uppsala kommun tillträdde. Inga nya förslag på tidiga insatser för barn och unga har presenterats. Uppsala behöver en aktiv politik som förbättrar och utvecklar det brottsförebyggande arbetet och det finns inte tid att vänta.

En liten grupp av kriminella påverkar hela städer och samhällen. Samhället har lyckats sätta många av de tyngsta kriminella i fängelse men rekryteringen av barn in i gängen fortsätter.

Vi behöver fokusera på rätt saker. För att komma åt kriminaliteten måste tidiga insatser, familjestöd och riskfaktorer hos barn vara fokus. Samtidigt får vänsterstyret kritik från kommunrevisionen för att trygghetsskapande åtgärder är missriktade eller brister.

Nyligen släppte Brottsförebyggande rådet (BRÅ) en rapport som visar på sambandet mellan barns risk för att hamna i kriminalitet och föräldrars förmåga att ta hand om sina barn och konflikter i familjen. Även riskfaktorer hos barnen så som brottstillåtande attityd, kriminella vänner och bristande impulskontroll spelar in.

Dessa samband är enligt BRÅ starkare än sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och kriminalitet. Med andra ord ska vi inte misstänkliggöra de som bor i socialt utsatta områden utan snarare se till varje barns och familjs enskilda behov och risker.

I andra länder är antalet placeringar av barn och unga lägre eftersom de lyckas med tidigare insatser. I Uppsala går utvecklingen åt fel håll. Vi ser fler placeringar utanför hemmet i år än tidigare och vi har ett politiskt styre som hellre förhandlar om positioner än levererar politiska förslag.

Det förekommer larm från boenden inom Statens institutionsstyrelse (SiS-hem) och HVB (hem för vård eller boende). Barn som placerats för att skyddas hamnar tillsammans med barn som placerats för att de är i risk för att falla in i grov kriminalitet. Ofta får barn och unga flyttas mellan olika HVB flera gånger vilket försvårar både för tryggheten och utvecklingen hos barnet.

IHF, intensiv hemmabaserad familjebehandling, är bara en av de metoder som Socialstyrelsen rekommenderar som alternativ till placering utanför det egna hemmet. Det är en insats där ett team jobbar med hela familjer. Insatsen kan dessutom sättas in tidigare än en placering vilket gör att stödet ges snabbare. Det har uppvisat goda resultat men det är bara på ett av kommunens HVB det bedrivs. Vi måste vidga vyerna och testa nya metoder.

Här är fyra förslag från M, C och KD som skulle kunna genomföras omgående för att stärka de tidiga insatserna och det brottsförebyggande arbetet:

Fler socialsekreterare i skolan. De kan se riskfaktorer tidigt och samverka med barn och föräldrar. I dag finns socialsekreterare på några få skolor. En utvärdering visar att skolan och socialtjänsten önskar att socialsekreterarna kunde finnas på fler skolor under fler timmar för att på riktigt kunna vara en brygga mellan familjer och socialtjänsten.

Samhällsvägledare behöver permanentas och bli fler. Samhällsvägledarna ökar kunskapen om socialtjänsten, och behovet är stort, inte minst mot bakgrunden av den utbredda desinformationskampanjen mot socialtjänsten. För en ensamstående förälder som inte behärskar det svenska språket är det förståeligt att känna förvirring när socialtjänsten blivit inkopplad. Därför är det också viktigt att erbjuda mer utbildning i hur det svenska samhället fungerar och att det ställs högre krav på att lära sig svenska språket för att minska kulturkrockar och missförstånd.

Familjestödet måste stärkas. Idag kan de som efterfrågar stöd få vänta i kö i upp till sju veckor hos en familjecentral. Dessutom fortsätter Uppsala kommun att inte använda de metoder som Socialstyrelsen rekommenderar som alternativ till placering på HVB. Vi vill se att IHF och andra metoder byggs ut och används i större utsträckning.

Ingrip tidigt och följ upp barn där det finns risk för kriminalitet. Vi vet att många av de som hamnar i kriminalitet har utretts av socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin tidigare. Det visar att samhället har haft kontakt med individerna men inte lyckats förebygga.

Kampen för varje barns trygghet och rätt till hopp om en ljus framtid handlar både om barnets bästa och om tryggheten för hela vårt samhälle. Nu måste det fokuseras på rätt saker.

Sofia Andersson (M) kommunalråd och andre vice ordförande socialnämnden

Madeleine Andersson (M) ledamot socialnämnden 

Viviane Obaid (C) ledamot socialnämnden

Leif Boström (KD) ledamot socialnämnden

Vivianne Eriksson (M) ersättare socialnämnden

Robin Güler Akkus (M) ersättare socialnämnden

Johan Modin (M) ersättare socialnämnden

Edwin Hovemyr (C) ersättare socialnämnden

Helene Brodin Rheindorf (KD) ersättare socialnämnden

I UNT den 16 juni skriver Therez Almerfors och Sofia Andersson en debattartikel med den senaste tidens händelser i lokalpolitiken. Moderaterna säger fortsatt nej till spårväg och nej till den kraftiga utbyggnaden i sydöstra Uppsala. Läs hela debattartikeln nedan.

Tack till alla er som valde att lägga er röst på Moderaterna i höstens val. En röst på M är en röst på moderat politik, för ökad frihet och minskad byråkrati. Uppsalaborna behöver mer än någonsin mer av borgerlig politik. Inte kunde vi tro att en röst på L eller UP skulle säkra Socialdemokraternas styre och leda till mer socialism och minskad frihet i fyra år. 

Alliansens enande tog sin utgångspunkt i en bred politisk samsyn om hur Uppsala ska bli tryggare, friare och mer hållbart. Sedan Liberalerna nyss valde att ingå ett fördjupat samarbete med Socialdemokraterna i 13 budgetpåverkande förslag kan vi konstatera att de nu har lämnat allianssamarbetet. Det är djupt beklagligt att Liberalerna valt en väg där Socialdemokraternas miljardrullning för spårvägsprojektet får fortsätta. Det är inte att ta ansvar.

I det ekonomiska läge vi befinner oss i med osäkerheter kring inflation och ränteutveckling behövs en ansvarsfull ekonomisk hushållning som noga väger investeringar och prioriterar skattemedel rätt. Innan första spadtaget ens är taget för spårvägen har den kostat skattebetalarna 300 miljoner kronor. Det går med andra ord inte att välja både spårväg och skola. 

Kommunen behöver ha en restriktiv hållning både när det kommer till nya och redan beslutade investeringar. Att avbryta projektet Uppsala spårväg, som innebär en miljardnota för Uppsalas skattebetalare, är en sådan nödvändig prioritering. Moderaterna är fortsatt blåslampan för en kommunal ekonomi i balans där vi sätter en kunskapsfokuserad skola, en trygg välfärd och ett Uppsala med fler i jobb framför kostsam administration och dyr spårväg. Redan i den första budgeten för mandatperioden lade vi mer resurser till skolan än vänsterstyret. När styret och Liberalerna nu både lovar allt till alla och fortsätter miljardrullningen för spårvägen kan vi bara fråga oss när Uppsalas hushåll har en skattehöjning att vänta. 

Precis som hushållen nu tvingas göra prioriteringar i sina utgifter behöver kommunen ta samma ansvar och dessutom säkerställa att de som jobbar inte får ytterligare utgiftssmällar genom höjda skatter. För en fungerande arbetsmarknad måste företagen, som är motorn för jobben, få rätt förutsättningar att både etablera och växa i Uppsala. I stället har vi de senaste åren sett en dalande utveckling av ett företagsklimat som långt ifrån lever upp till vad man kan vänta sig av Sveriges fjärde största kommun.

Det är tydligt att Uppsala behöver mer borgerlig politik och ett styre som vågar prioritera det som är kommunens kärnuppgifter genom att också säga nej till det som inte är det. Vi moderater står fortsatt trygga i vårt samarbete med Centerpartiet och Kristdemokraterna med siktet inställt på maktskifte 2026. Vi står också fortsatt fast vid vårt nej till den kraftiga utbyggnaden i södra Uppsala. För oss är hela Uppsalas utveckling viktig och vi vill se att exempelvis våra landsbygder prioriteras, snarare än att få stå tillbaka till förmån för Pellings skrytprojekt i södra Uppsala. 

Det har varit minst sagt svajiga första månader i Uppsalapolitiken. Socialdemokraterna har nu ingått ett samarbete med Liberalerna, ett med Utvecklingspartiet demokraterna och ytterligare ett med V och MP. Eftersom dessa samarbeten i mångt och mycket går rakt emot varandra får framtiden utvisa hur de ska hållas ihop. 

Liberalernas vägval har skadat förtroendet och på grund av den stora uppgörelsen med Socialdemokraterna kan de inte längre kan anses vara en del av oppositionen. Men friheten behöver alla sina vänner och på lång sikt hoppas vi att de kan hitta tillbaka till borgerligheten. 

När andra svajar står vi stadigt i våra värderingar och håller det vi lovar. Uppsala behöver mer borgerlig politik för ett tryggare och mer attraktivt Uppsala. Moderaterna kommer alltid vara garanten för en ansvarsfull hushållning med skattemedel och en politik som säkerställer att kommunen inte ska vara överallt, men vara stark där den behövs som mest.

Therez Almerfors (M), gruppledare och vice ordförande kommunstyrelsen

Sofia Andersson (M), kommunalråd

Givet Liberalernas fördjupade samarbete med Socialdemokraterna kan vi konstatera att de har lämnat Allianssamarbetet i dess nuvarande form. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna fortsätter strävan för borgerligt maktskifte.

I och med de 13 budgetpåverkande förslag och den förhandling Liberalerna fört kring kommunens stadsplanering kan de anses vara en del av Socialdemokraternas styrande underlag.

• Alliansens enande tog sin utgångspunkt i en bred politisk överenskommelse, den har nu Liberalerna lämnat. Det är djupt beklagligt att Liberalerna valt en väg där Socialdemokraternas miljardrullning för spårvägsprojektet får fortsätta. Nu mer än någonsin behövs ansvar för ekonomin, säger Therez Almerfors (M) vice ordförande i KS

Eftersom (S) inte lyckades samla en majoritet efter valet slöt man ett avtal med Stefan Hanna som band sig till att släppa fram styret mot en folkomröstning om spårvägen. Nu har styret även ingått ett fördjupat samarbete med Liberalerna som bland annat handlar om att genomföra spårvägsprojektet. Dessa samarbeten som mångt och mycket går stick i stäv med varandra skapar en osäkerhet i politiken och är inte att ta ansvar för breda förankringar.

M, C och KD vill se en hållbar utveckling av Uppsala kommun där trivsel och trygghet överordnas täthet och där nödvändiga ekonomiska prioriteringar görs i ett ansträngt ekonomiskt läge.

• Det är olyckligt att Liberalerna nu har valt att lämna Alliansen. Man väljer att prioritera det politiska maktspelet före Uppsalabornas bästa. Jag ser nu fram emot att fortsätta vårt oppositionsarbete tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, säger Ehsan Nasari (C) kommunalråd

• Vi har en samsyn att bygga fler småhus och trivsamma bostadsområden med en levande landsbygd. Uppsala behöver utvecklas så det förblir en trygg och attraktiv stad med sin egen identitet! Säger Jonas Segersam (KD) kommunalråd

• När andra svajar står vi stadigt i våra värderingar och håller det vi lovar. Uppsala behöver mer borgerlig politik för ett tryggare och mer attraktivt Uppsala, säger Sofia Andersson (M) kommunalråd  

Vi vill säkra borgerligt maktskifte och ser gärna att relationerna till (L) värnas. För att återupprätta förtroendet bör (L) lämna sina vice ordförandeposter eftersom de nu har ett samarbete med vänsterstyret.

Presskontakt:

Moderaterna
Sara Hägerström
072-547 43 48
[email protected]

Centerpartiet
Richard Böhme
073-686 80 99
[email protected]

Kristdemokraterna
Hélène Brodin Rheindorf
072 254 74 23
[email protected]

I UNT den 20 maj replikerar Jessika Roswall mfl. länets socialdemokrater.

Är vi förvånade över att länets samlade ledande socialdemokrater skriver en debattartikel (UNT 8/5) där de kräver mer statlig inblandning på bostadsmarknaden? Nej, inte alls. Vi har noterat att Socialdemokraternas nya, eller kanske nygamla, giv är att det behövs mer av planhushållning i ekonomin. Häromveckan skrev man om hur politikerna borde ingripa på livsmedelsmarknaden för att sänka matpriserna. Nu skriver man om att staten ska ”ta kontroll över bostadsmarknaden”.

Man tar sig för pannan. Problemet med bostadsmarknaden är ju inte att den är avreglerad utan att den är genomreglerad. Det är inte planhushållning som är lösningen. Planhushållning är själva problemet.

Uppsala län är ett län som växer och har gjort så under lång tid. Bostadsföretagen hinner inte med att bygga i den takt som behövs. Orsakerna bakom det har uteslutande med politiskt krångel att göra som byggnadsregler, långsamma processer för beslut om detaljplaner och bygglov samt en hyresmarknad där företagen inte får sätta priser som de själva vill.

Investeringsstödet som Socialdemokraterna tillsammans med stödpartier tog fram under sin tid vid makten var tänkt att stimulera bostadsbyggandet. Men subventioner är också bara ett sätt att skapa ännu mer politiskt krångel. Subventionerna hade ju aldrig behövts till att börja med om det hade funnits en välfungerande marknad.

Den nya regeringen avvecklar därför subventionerna och har som ambition att göra bostadsmarknaden mer som en vanlig marknad. Den fokuserar på avregleringar och att öka mängden tillgänglig mark för byggande. Efterfrågan på småhus är mycket stor och vi vill gärna påminna Socialdemokraterna att också de tyckte att det fanns ett värde i att folk med små inkomster kunde äga och bo i ett eget hus. Egnahemrörelsen hade ett brett stöd av alla politiska partier en gång i tiden.

Till skillnad från tidigare mandatperioder har den nya regeringen tack vare stöd av en majoritet i riksdagen en möjlighet att genomföra sina reformer. Så blir det inte om regeringen byts ut. Alla minns hur det gick till när Socialdemokraterna skulle göra Centerpartiet till viljes och införa marknadshyror. Vänsterpartiet sparkade bakut. Regeringskris följde.

Genom mindre regelkrångel vill vi välkomna fler aktörer att vara med och bygga i vårt län så att fler kan skapa sin framtid här.

Jessika Roswall, EU-minister (M)
Stefan Olsson, riksdagsledamot (M)
Fredrik Ahlstedt, riksdagsledamot (M)
Emilie Orring, gruppledare (M) i regionfullmäktige
Therez Almerfors, kommunalråd (M), Uppsala kommun