Kategori: Nyhet

Kan Akademiska sjukhuset – eller delar av det – drivas som ett offentligt ägt bolag? Detta bör utredas, anser Emilie Orring (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala.

Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av Sveriges främsta universitetssjukhus. Här vårdas tusentals patienter, här utbildas framtidens läkare, och här bedrivs banbrytande forskning som förändrar liv. Men bakom framgångarna finns utmaningar som inte går att ignorera.

Ekonomiska underskott, långa vårdköer och beslut som hämmar utvecklingen riskerar att skugga bilden av Akademiska som ett universitetssjukhus i världsklass. Patienter väntar på vård, vårdpersonalen arbetar under stor press. Utvecklingen mot den nära vården går för långsamt.

Hur kommer det sig att underskotten växer trots ständiga resurstillskott och sparkrav? Patienterna och medarbetarna förtjänar bättre.

Akademiska sjukhuset är redan ett av de världsledande sjukhusen – på plats 75 i Newsweeks rankning 2024 – men potentialen är ännu större. Region Stockholms S-styre går nu, under parollen ”ta tillbaka kontrollen”, mot färre vårdplatser på akutsjukhusen och färre vårdgivare. Region Uppsala borde i stället inspireras av de framgångsfaktorer som under M-styret bidrog till att öka vårdens tillgänglighet i Stockholm.

Med lärdomar från världens tio främsta sjukhus har vi i en ny rapport identifierat viktiga framgångsfaktorer och föreslagit fyra reformer för att lyfta Akademiska sjukhuset från att vara ett av de världsledande sjukhusen till att bli världsbäst:

Fyra reformer

1. En professionell styrelse som visar vägen. Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med rätt ersättning. Politiken behöver renodla sin styrning och ta ett kliv tillbaka. En hälso- och sjukvårdsnämnd bör inrättas med övergripande helhetsansvar för hälso- och sjukvården, samtidigt som dagens sjukhusstyrelse och vårdstyrelse avskaffas. På så sätt kan den strategiska styrningen förbättras och en professionell styrelse kan ta fullt ansvar för den operativa driften. Erfarenheter från framstående sjukhus som Mayokliniken i USA och Karolinska universitetssjukhuset visar hur vården kan förbättras när professionen ges stort inflytande.

2. Se över ersättningsmodellen. I dagsläget får Akademiska sjukhuset en fast ersättning. Det är inte rimligt att kopplingen mellan produktion, kvalitet och ekonomi är så svag. Region Uppsala bör utreda hur ersättningsmodellen för Akademiska sjukhuset, och eventuellt även för andra vårdgivare och sjukhus, kan förbättras för att säkerställa en hållbar och effektiv finansiering som stimulerar både kvalitet och resultat i vården.

3. Återinför beställar-utförarmodellen. Modellen innebär att en beställarorganisation definierar och upphandlar vårdtjänster från utförare. Syftet är att separera finansiering och planering (beställare) från själva utförandet av vården (utförare). Denna uppdelning ger beställaren möjlighet att stå mer oberoende från vårdgivarnas intressen, medan utföraren kan bli mer fristående från direkt politisk styrning. Den här uppdelningen används genomgående vid de främsta sjukhusen. Även landstinget i Uppsala län styrdes genom en beställar-utförarmodell fram till 2015. Med rätt förutsättningar och lärdomar från tidigare erfarenheter kan detta öka effektiviteten och tydliggöra skillnaderna i ansvar mellan politiken och vårdens operativa ledning.

4. Utred driftsformen för Akademiska sjukhuset. Vi vill genomföra en kvalitativ utredning som visar på för- och nackdelar med olika driftsformer, med målet att ge vården, forskningen och utbildningen bästa möjliga förutsättningar. I dag är Akademiska sjukhuset en förvaltning inom Region Uppsala. Men sjukhuset är också Mellansveriges sjukhus. Kan Akademiska sjukhuset – eller delar av det – drivas som ett offentligt ägt bolag? Kan delar av sjukhuset drivas av andra vårdgivare eller av andra regioner i Mellansverige? Detta bör utredas i nära samarbete med regionens och sjukhusets viktigaste samarbetspartner.

Akademiska sjukhuset ska vara ett självklart val för patienter i behov av den mest avancerade vården, en plats där innovation driver utvecklingen varje dag. Detta är redan en del av sjukhusets identitet, men för att ta steget från världsledande till världsbäst krävs mod att förändra styrningen. Patienterna, vårdpersonalen och skattebetalarna förtjänar det.

Emilie Orring (M), oppositionsregionråd, Region Uppsala

Mer information

Sedan Socialdemokraterna tog över styret av hälso- och sjukvården i Region Uppsala har vårdköerna ökat och förutsättningarna för vårdcentralerna försämrats. Vårdinrättningar inom kvinnosjukvård har avslutat sina kontrakt med Region Uppsala och hela avdelningar på psykiatrin stängs igen. Nästan 6 000 patienter väntar nu på ett första besök eller en operation. Det är en verklighet som är oacceptabel. Vi måste sätta patienterna först genom att korta köerna.

Vänsterstyret i Region Uppsala pratar aldrig om vårdköerna eller tillgängligheten. I stället lägger de sin tid på regionfinansierade hemförlossningar, myggbekämpning och kulturhuvudstadsår. För att lappa över sitt enorma underskott töms den sparbössa som Moderaterna med tidigare styren fyllt upp.

Från Moderaternas sida anser vi att det vore bättre om kraft ägnades åt att korta vårdköerna, se till så att vårdcentralerna fungerar och att pendlarna kan ta sig till jobb, skola och utbildning. Region Uppsala har inte råd att ägna sig åt pseudofrågor när verksamheten går med stora underskott. Vård och arbetspendling måste gå först.

Moderaternas förslag för sjukvården innebär reformer som sätter patienten i centrum – kortare vårdköer, snabbare vårdkontakt och bättre samordning kring patienten. Vi vill att sjukhusens uppdrag blir tydligare, att fler aktörer kan vara med och bidra till att korta vårdköerna och att den nära vården utvecklas snabbare än den gör idag. Det handlar om att prioritera patienternas behov framför byråkratin och säkerställa att vården levererar när det verkligen gäller. Vad vänsterstyret vill med sjukvården i vårt län är otydligt. Socialdemokraterna säger att omställningen till en nära vård är viktig, men de gör precis tvärtom. Man ger med ena handen och tar med den andra.

Tiden då vården fick en stor pengapåse (fasta anslag) utan tydliga motkrav måste vara över. Varje krona som går till vården måste omsättas i insatser som är till värde för patienterna. Fokus måste vara på att ge människor vård i tid. Den politiska organisationen måste bli mer effektiv och sluta detaljstyra verksamheten och medarbetarna.

Vänsterstyret vill fortsätta kasta pengar i svarta byråkratiska hål. Vi vill i stället sätta adressetikett på pengarna. Därför anser vi att Region Uppsala måste återinföra en beställar-utförarmodell som premierar mötet med patienten, vård på rätt vårdnivå och fokus på kvalitet. Här och nu måste ett tydligt program arbetas fram där målsättningen är att snabbt beta av vårdköerna. Det är alldeles för många som väntar på vård och operation. Region Uppsala måste ta hjälp av privata aktörer för att korta vårdköerna. Nu går utvecklingen i motsatt riktning. Inom psykiatrin försvinner 15 vårdplatser, gynmottagningar stänger och möjligheterna för vårdcentralerna att få extra ersättning för att ta emot fler patienter har försämrats.

Vårdgarantin är satt ur spel och patienternas ställning är för svag. Vänsterstyret säger sig värna om vården men prioriterar pseudofrågor. Det råder inköpsstopp, investeringsstopp och anställningsstopp trots att styret hävdar motsatsen. Moderaterna kommer alltid att sätta patienterna och pendlarna främst. Vi prioriterar att rensa upp bland onödig byråkrati och administration, avskaffa fluffiga styrdokument och onödiga politiska instanser. Detta går att göra samtidigt som demokratin stärks och det politiska ansvarstagandet ökar. Vi prioriterar patienternas behov av vård, vad styret prioriterar är däremot höjt i dunkel.

Emilie Orring (M), oppositionsregionråd

Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd

My Borg Åmansson (M), ledamot sjukhusstyrelsen

Gustaf Hoffstedt (M), ledamot vårdstyrelsen

Tryggheten är fortsatt en av de viktigaste politiska frågorna för Uppsalas framtid. Låt därför 2025 bli ett år där vi på riktigt stärker tryggheten i hela Uppsala, men då behövs ett nytt politiskt styre som prioriterar trygghetsarbetet.

Vi moderater utgår från individens rätt att forma sitt eget liv, och det är därför tryggheten är så central att säkerställa i vårt samhälle. Är du inte trygg är du inte fri, och saknas tryggheten vågar individen inte drömma om framtiden. Vi vill se till att fler uppsalabor vågar drömma och också får förutsättningarna för att uppfylla sina drömmar. De som anstränger sig ska också kunna skörda resultatet. Idag finns för många som aldrig får den chansen. Det finns barn som växer upp utan att någonsin få höra att de duger eller att deras föräldrar älskar dem. De drömmer inte lika stort. Det finns barn som rekryteras in i kriminella gäng redan i tioårsåldern, och fler av dem får aldrig uppleva eller tror inte att de kommer uppleva sin 25 årsdag. Barn som borde blivit sedda och uppfångade i samhällets nät tidigare och barn som aldrig fick den hjälp de behövde. Denna verkligen kan vi vända, men då behöver vi satsa och våga.

Därför satsar vi pengar på skolan och tryggheten i stället för vänsterstyret som fokuserar sina investeringar på en spårväg. I Moderaternas budget för 2025 tillförs skolan 235 miljoner mer. Därtill satsar vi bland annat 32 miljoner på trygghetsskapande och förebyggande åtgärder.

Vi vill se fler ordningsvakter, en kameraoffensiv och en trygghetscentral som har en samordnad funktion för trygghetsskapande aktörer.  

Vi stärker det sociala arbetet och satsar på samlokaliserade familjecentraler och mer föräldrastöd för att det ska vara så enkelt som möjligt att få rätt hjälp bara genom att gå till ett ställe. En välfungerande familj kan vara den allra bästa förebyggande åtgärden. Gång på gång har vänsterstyret tyvärr röstat nej till fler platser i hemmabaserade lösningar och förstärkta behandlingsfamiljer som alternativ till placering på institution för samhällsplacerade barn. Vi gör dessutom en särskild satsning på att unga i riskzonen får hjälp att hitta till idrotts- och fritidsaktiviteter.

Vi stärker de skolsociala teamen så att fler kan ha både kurator, speciallärare och annan kompetens runt sig, dessutom satsar vi på en utökad elevhälsa med bland annat digital tillgänglighet så att varje barn får nödvändigt stöd. Vi stärker också de viktiga resursenheterna på skolområdet så att fler barn kan lära sig i sin egen takt och få det stöd som krävs.

Vi vill också ge ett mångmiljonstöd till arbetet mot hemlöshet och prostitution. Det är bra att det uppsökande arbetet nu ska stärkas, men det räcker inte när vänsterstyret gång på gång underfinansierar civilsamhället som driver dessa frågor. Vi ger inte upp på någon och det är aldrig för sent att hjälpa någon. Vi behöver civilsamhällets hjälp att nå dessa grupper, särskilt när vi ser en oroande ökning av exempelvis unga kvinnor på gatan. Unga kvinnor som lätt kan utnyttjas av män i utbyte mot skydd på gatan.

Det är politikens ansvar att finnas till för Uppsalaborna och återställa tryggheten. Med rätt politiska insatser är ett tryggt Uppsala möjligt, men då behövs det ett nytt styre som faktiskt prioriterar trygghetsarbetet. Låt oss inte nöja oss förrän varje uppsalabo har friheten att forma sitt eget liv och vågar drömma om hoppfullare dagar. Först då kan vi på riktigt blicka fram mot ett ljusare 2025.

God fortsättning och gott nytt år.

Therez Almerfors (M), kommunalråd
Sofia Andersson (M), kommunalråd

Dags att skapa en trygg och sammanhållen vårdkedja för barn och unga i Uppsala län. Idag presenterar Moderaterna förslag för hur vårdkedjan för barn och unga som upplever psykisk ohälsa kan stärkas. Förslagen presenteras i en artikel på UNT Debatt.

Det finns vardagsnära frågor som berör många i vårt län, men som aldrig tycks bli ordentligt lösta, trots upprepade diskussioner, lovord och revisionsrapporter. Ett sådant område är vårdkedjan för barn och unga. Det duger inte. Politiska företrädare måste orka gå till botten med komplexa problem med avgörande betydelse för barn och ungas liv och hälsa. Region Uppsala måste avskaffa vårdens stuprör, städa bland fluffiga styrdokument om samverkan och i stället säkerställa tydliga vårdkedjor och peka ut fast vårdkontakt.

Få välfärdsproblem är så angelägna som att se till att alla barn har rätt till stöd och hjälp vid psykisk ohälsa och en fungerande skolgång. Moderaterna i Region Uppsala har under lång tid, och särskilt intensivt det senaste året, fördjupat oss i hur länet samverkar kring barn och unga med psykisk ohälsa och behov av särskilt stöd. Det vi har mötts av när vi pratat med familjer, vårdinstanser, patientföreningar och företrädare för elevhälsan gör oss djupt bekymrade.

Från regionen finns idag krav och förhoppningar på att elevhälsan ska utreda och kartlägga komplexa sjukdomstillstånd samt skicka remisser till olika vårdinstanser. Men i Uppsala län är skillnaderna enorma mellan skolornas tillgång till elevhälsa. Dessutom saknas både digital journalföring och informationsflöden där data kan delas mellan olika huvudmän. Detta drabbar barn i behov av stöd. Familjer tvingas samordna insatser mellan olika instanser utan tydliga flöden eller kontaktvägar. Det påverkar även lärare, rektorer och anställda i hälso- och sjukvården som försöker möta patienternas behov utan tydligt uppdrag. Den nuvarande situationen är oacceptabel.

Utvecklingspotentialen är stor när det gäller regionens insatser och stöd gentemot länets kommuner och skolhuvudmän. Vi vill lyfta några konkreta förslag som vi har presenterat både när vi styrde regionen och nyligen genom möten och motioner. Vi ser inte dessa förslag som ”satsningar” utan som helt nödvändiga reformer för att säkerställa en acceptabel lägstanivå:

• Följ Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring ADHD och autism

Riktlinjerna betonar vikten av att neuropsykiatriska utredningar inte fördröjs och att lämpliga insatser sätts in direkt. Ofta behövs insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten, förskola/skola och ibland andra instanser. Regionen måste säkerställa att det inte är familjerna som bär samordningsansvaret.

• Regionen måste ta ett större ansvar för barn med språk och talsvårigheter

Tillgången till logopeder är undermålig. Köerna är långa, barn skickas till andra län för logopedstöd och tillgången är väldigt ojämlik i vårt län. Region Uppsala måste ta ett större ansvar för utredningar och behandlingar av barn med språk- och talsvårigheter.

• Avskaffa vårdens stuprör

Det är vården som ska samordnas kring patienterna, inte tvärtom. Idag ligger barn- och ungdomspsykiatrin under en förvaltning medan habiliteringen ligger under en annan. Däremellan finns vårdcentraler, barnspecialistmottagningar och elevhälsan. Problem uppstår när exempelvis habiliteringen saknar läkare och vårdcentralernas allmänläkare saknar kunskap inom neuropsykiatri, ADHD och autism. Barn och familjer bollas runt när det ska ordnas med exempelvis intygsskrivning och sömnbehandling.

• Prioritera fast vårdkontakt

Arbetet med fast vårdkontakt måste prioriteras som ett led i att undvika att ansvaret för att samordna välfärdens olika kontakter hamnar på familjerna.

• Utveckla bättre digital samordning och stöd

Region Uppsala och länets kommuner måste prioritera arbetet med säker digital kommunikation (SDK) och sammanhållen plan på 1177. Regionen bör även utveckla en digital plattform som stöd för elevhälsan. Goda exempel finns från vårt grannlän Stockholm, där detta redan är verklighet.

Det går inte att vänta längre. Vi välkomnar regeringens pågående utredning för att stärka elevhälsan, men vi måste redan nu ta tag i dessa frågor i Uppsala län. Vi behöver förtydliga vårdkedjan för barn och unga, sätta in rätt insats i rätt tid och skapa en samordning som faktiskt fungerar.

Emilie Orring (M), oppositionsregionråd, Region Uppsala
Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd, Region Uppsala

Den 9 december skriver Therez Almerfors och Sofia Andersson en debattartikel i UNT om att genomfartsförbudet på Kungsgatan behöver slopas.

Den moderata linjen sätter människorna i fokus – det är livet som ska fungera. Därför måste vi utgå från ett perspektiv för hela resan. Där Uppsalas innerstad blir mer trygg, trivsam och tillgänglig. Vi ska inte ställa trafikslag mot varandra. Därför föreslår vi att vänsterstyrets genomfartsförbud på Kungsgatan avskaffas.

Uppsala ska vara en framkomlig stad för alla trafikslag. Gång, cykel och kollektivtrafik i all ära men för många människor i vår kommun är bilen en nödvändighet för att få ihop livspusslet. 

Julhandeln står runt hörnet och handel i våra butiker i city bör vara dit Uppsalaborna vänder sig för att inhandla sina paket. Men om det ska vara möjligt måste det också vara smidigt att kunna ta sig dit – även med bil. Så är det inte idag.

Uppsala är regionens centrala nod och knutpunkt. Här finns centrala aktörer som driver vår region framåt såsom Akademiska sjukhuset, universiteten, myndigheter, domstol, samhällsservice och många arbetsplatser. Att kunna ta sig till och fram i vår stad är därför essentiellt för vår region ska kunna fungera och växa.

Tillgängligheten till city är också viktig för mer stadsglädje och för att fler människor ska kunna ta del av stadens utbud på gator och torg. En förutsättning för att detta utbud ska kunna leva och växa utgår från att människor enkelt kan ta sig dit, även de som behöver ta bilen. Det ska även vara möjligt för småbarnsfamiljen att få ihop sitt liv. Idag är det tyvärr långt ifrån enkelt för småbarnsfamiljen att få ihop sitt livspussel. Det ska också vara möjligt att färdas i vår stad för att hämta sitt barn från hockeyn eller gymnastikträningen.

Just nu står centrala Uppsala inför en stor omdaning. En viktig och efterlängtad ombyggnad av korsningarna vid S:t Persgatan och S:t Olofsgatan kommer under lång tid att påverka framkomligheten, samtidigt som en viktig parkeringsmöjlighet på Österplan försvinner. Väderkvarnsgatan byggs om och Islandsbron har nu stängts för privat trafik samtidigt som Tullgarnsbron lider av problem och köer.

Till våren kommer stora ledningsomläggningar under mark, kapningen av stora vackra träd och framdriften av den onödiga och kostsamma spårvägen på flera håll än mer försämra framkomligheten för alla trafikslag. I Moderaternas Uppsala behövs träd – inte spårväg.

Att i detta läge – när innerstaden står för stora omdaningar och avstängningar – ytterligare förlänga ett dåligt förbud är därför fel väg att gå. Ett bibehållet genomfartsförbud på Kungsgatan försämrar både framkomlighet och stadens attraktivitet.

Uppsala behöver en politik för Uppsalas stadskärna som möter människors behov och gör livet lättare. För att stadskärnan ska förbli levande och attraktiv måste den vara tillgänglig för alla, oavsett om man går, cyklar, åker kollektivt eller kör bil. Därför behöver det bli lättare att nå centrala målpunkter i Uppsala – inte svårare.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en annan verklighet där bilens framkomlighet begränsas gata för gata. 

Ett tydligt exempel på detta är just genomfartsförbudet på Kungsgatan. Den utredning som kommunen själva har gjort om förbudets konsekvenser visar att mer än hälften av alla transporter helt struntar i den förbudsiver som de styrande partierna står för vad gäller efterlevnaden av genomfartsförbudet. Ett illa efterlevt beslut.

I stället för poänglösa symboliska regleringar behöver vi ta bort onödiga hinder och öka rörlighet och framkomlighet för att undvika köer, stopp och söktrafik. Det måste helt enkelt blir lättare att göra rätt. 

För att underlätta för alla att nå sina målpunkter, för boende utanför stan att ta sig in till stan med sin bil och ta del av det breda utbud Uppsala city erbjuder och för leveranser till näringslivet behöver genomfartsförbudet på Kungsgatan slopas. Det är dags att börja förbättra människors vardag – inte försämra den.

Therez Almerfors (M), kommunalråd
Sofia Andersson (M), kommunalråd

Att ställa krav är att bry sig. Alternativet är att låta människor som befinner sig i utanförskap stanna kvar där och att det i värsta fall ärvs av nästa generation. Att arbetslinjen vinner över bidragslinjen är en ödesfråga för Sveriges framtid och för de 4192 hushåll som mottog ekonomiskt bistånd förra året i Uppsala. Situationen skiljer sig åt mellan hushållen, men insatser för att komma närmare ett arbete är bara en del. Minst lika viktig är principen att om man får samhällets hjälp med bidrag ska man också ge någonting tillbaka.

Över en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande. En under många år ansvarslös migrationspolitik i kombination med kravlös integrationspolitik har lett till stora problem. Arbetslösheten är nästan tre gånger högre bland utrikes än inrikes födda. Förra året var också ungefär 60 procent av alla som fick ekonomiskt bistånd utrikes födda. Situationen göder inte bara ett skuggsamhälle, utan utanförskapet riskerar också att gå i arv i generationer.

Socialdemokraternas tid vid makten präglades av bidragslinjen. Det har cementerat utanförskapet och förvärrat problemen. Det ledde fram till det integrationsmisslyckande den här regeringen nu måste hantera.

Därför gör vi nu precis tvärtom jämfört med den tidigare regeringen. Vi lägger om migrationspolitiken och går nu mot det lägsta antalet asylansökanden sedan 1997.

Utöver skattesänkningar för alla som arbetar går regeringen nu fram med omfattande bidragsreformer som stärker drivkrafterna för arbete och integration.

För det första behövs ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att gå på bidrag. Det är en grundläggande princip att det alltid ska löna sig att ställa klockan och gå till jobbet på morgonen.

För det andra ska personer som kommer till Sverige gradvis kvalificera sig för att få ta del av den svenska välfärden. Det kan inte vara så att man har rätt till hela vårt generösa välfärdssystem från dag ett. Det handlar inte minst om rättvisa mot dem som idag arbetar och betalar skatt.

Och för det tredje behövs ett aktivitetskrav för den som får försörjningsstöd. Inte passivt ta emot bidrag utan till exempel aktivt lära sig svenska, för att ens kunna gå på en anställningsintervju. Eller på heltid göra insatser som är till nytta för samhället. Det ska helt enkelt inte vara möjligt att göra ingenting, om man i grunden kan arbeta.

Genom att bry oss och ställa krav kan vi bryta den negativa spiralen med utanförskapet och göra att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet. Så skapar vi ett friare, tryggare och rikare Sverige – för alla.

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M)

Therez Almerfors, kommunalråd (M)

Moderaterna i Region Uppsala presenterar idag fyra konkreta reformförslag för att stärka Akademiska sjukhuset: tillsätt en professionell styrelse, öka kvaliteten genom prestationsbaserade ersättningar, renodla ansvar via en beställar-utförarmodell och utred om sjukhuset kan fungera bättre genom en annan driftform. Det föreslås i en ny rapport som Moderaterna i Region Uppsala tagit fram och som presenteras idag på UNT:s debattsida.

”Akademiska sjukhuset har potential att bli ett av världens absolut främsta. Men för att nå dit måste vi våga tänka nytt kring hur sjukhuset styrs och finansieras. Det handlar om att ge patienter bättre vård, stärka medarbetarnas arbetsmiljö och använda skattemedlen på bästa sätt”, säger Emilie Orring (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala.

Rapporten bygger på lärdomar från världens tio bästa sjukhus och föreslår fyra avgörande reformer:

• Professionell styrelse. En styrelse med fokus på långsiktiga strategier och kvalitet. Genom att renodla politikens ansvar och ge vårdprofessionen större inflytande kan kvaliteten höjas.
• Modern ersättningsmodell. Kombinationen av fasta och prestationsbaserade ersättningar skapar incitament för högre effektivitet och bättre kvalitet i vården.
• Återinför beställar-utförarmodellen. En tydligare uppdelning mellan planering och utförande kan effektivisera verksamheten och skapa en tydligare ansvarsfördelning.
• Utred driftformen. En utredning om att driva sjukhuset i annan form, exempelvis som ett regionägt bolag, för att undersöka om det kan ge större flexibilitet och bättre förmåga att möta vårdens förändrade behov.

”Dessa reformer är nödvändiga för att säkra Akademiskas framtid, höja vårdkvaliteten och förbättra tillgängligheten för länsborna. Region Uppsala och sjukvården måste moderniseras – vi har inte råd att vänta längre”, avslutar Emilie Orring.

Fakta

Rapporten bygger på en jämförelse med de 10 främsta sjukhusen i världen år 2024 enligt det amerikanska nyhetsmagasinet Newsweek som varje år listar världens bästa sjukhus. Resultaten visar på ett antal principer för framgång som Region Uppsala kan inspireras och dra lärdomar av:

• Professionella styrelser som säkerställer strategiskt fokus utan detaljstyrning.
• Innovation i vård och styrning, där forskning och samarbete är i centrum.
• Tydliga strukturer för ansvar och tillsyn, som driver långsiktig kvalitet och effektivitet.
• Tydlig uppdelning mellan beställare och utförare av vården.

Kontaktinformation:

Emilie Orring, oppositionsregionråd och gruppledare (M), Region Uppsala

Telefon: 076 – 785 41 72, E-post: [email protected]

Daniel Strandberg, politisk sekreterare (M), Region Uppsala

Telefon: 072 – 202 15 25, E-post: [email protected]

Region Uppsala går mot ett underskott på 1,5 miljarder kronor vid årets slut. En anmärkningsvärd siffra som delvis förklaras av höjda pensionsutgifter till följd av den inflationschock som drabbat såväl regionerna som hushållen. När vi, som en del av det tidigare allianstyret tillsammans med Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, presenterade budgeten var vi medvetna om att inflationen skulle innebära utmaningar även för 2024. Vi har också byggt upp en ekonomisk buffert som täcker en stor del av de inflationsdrivna kostnaderna. Det vi däremot inte kunde förutse när budgeten klubbades i juni 2023, var att vi åtta månader senare skulle få ett vänsterstyre som inte visar något som helst intresse av att ta tag i regionens ekonomi.

Man brukar hävda att underskottet beror på höga pensionskostnader till följd av inflationen. Det stämmer att pensionskostnaderna är högre än budgeterat – men ”bara” 240 miljoner högre, utöver de 500 miljoner som täcks av vår ekonomiska buffert (resultatutjämningsreserven). Det kvarstående underskottet på drygt 800 miljoner kan inte bortförklaras – det är ett direkt resultat av vänsterstyrets passivitet.

Kostnaderna för inhyrd personal är nu på väg ner tack vare det gedigna arbete som vi i det dåvarande styret inledde förra hösten. Även pensionsprognosen ser ljusare ut för nästa år. Men trots det står Region Uppsala inför ett enormt underskott som kommer behöva åtgärdas. Om inget görs snarast kommer viktiga reformer att behöva skjutas på framtiden, vårdplatser att prioriteras bort och kollektivtrafik att läggas ner. Region Uppsala måste ha en ekonomi i balans, inte för att det har ett egenvärde utan för att kunna garantera en effektiv sjukvård och pålitlig kollektivtrafik.

Vad gör då vänsterstyret för att undvika stora underskott vid årets slut? Tyvärr ingenting – trots upprepade påtryckningar från oss i oppositionen. Ta exempelvis våra förslag om att regionens styrelser och nämnder ska genomföra de beslut som regionfullmäktige redan har fattat i budgeten. Eller förslaget om att arbeta mer aktivt med strategiska beslut för att kunna vända regionens underskott och förbättra regionens leverans gentemot patienter, resenärer och skattebetalare. Om vänsterstyret ansåg att dessa förslag var viktiga, skulle de väl inte ha röstat ner dem ett efter ett.

Vi är inte heller ensamma i vår kritik mot vänsterstyrets passivitet. UNT:s ledarsida frågar sig om vänsterstyret har tagit semester, och regionens revisorer riktar kritik och uppmanar styret att ta fram en plan för hur de ska lösa den situation de satt regionen i.

I stället för konkreta åtgärder har det S-ledda vänsterstyret valt att expandera den politiska organisationen genom nya arbetsgrupper med oklara mandat. De kan välja att minska sin egen politiska organisation men väljer att dra in personalens fredagsmackor i stället. Samtidigt hör vi mest klagomål om att regeringen inte ger tillräckligt med pengar. Men under de senaste fem åren har de generella statsbidragen till Region Uppsala ökat med hela 43 %. I år är stödet från regeringen över en halv miljard mer än vad regionen budgeterat för. Hur mycket statligt stöd behövs egentligen för att vänsterstyret ska sluta skylla ifrån sig och börja ta eget ansvar för regionens ekonomi?

Den passiva linje som vänsterstyret driver kommer inte att vända regionens ekonomi. För att skapa en effektivare ledning måste den politiska organisationen minska. Nämnder och styrelser bör slås samman eller avvecklas för att skapa en tydligare ansvarsfördelning gentemot invånarna. Vi vill satsa mer på strategiska upphandlingar som kan spara regionen nära en miljard kronor under en treårsperiod. Vårdgivarnas uppdrag behöver förtydligas. Akademiska sjukhuset ska kunna fokusera på den mest avancerade vården, och mer vård behöver ske närmare patienterna.

Det finns gott om reformer och åtgärder som kan stärka Region Uppsala. Frågan är bara vad Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet väntar på.

Emilie Orring (M), oppositionsregionråd
Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd

Region Uppsala står inför ett underskott på 1,5 miljarder kronor. Moderaterna menar att över 800 miljoner av underskottet är ett resultat av vänsterstyrets passivitet och brist på effektiva åtgärder. Moderaterna kräver nu att det S-ledda styret vidtar omedelbara åtgärder för att åtgärda underskottet och säkra en långsiktigt hållbar ekonomi.  

• Det är oacceptabelt att det inte verkar finnas någon plan för regionens ekonomi. Vi behöver spara en miljard. Vänsterstyret måste ta sitt ansvar och agera nu. Vi har lagt fram flera förslag för att minska underskottet, men styret verkar ha tagit semester från sitt ansvar, säger Emilie Orring (M), oppositionsregionråd.

Moderaterna pekar på att de generella statsbidragen till Region Uppsala ökat senaste fem åren, och att regeringen i år tillfört över en halv miljard mer än vad regionen budgeterat för. Mot bakgrund av det menar de att det är anmärkningsvärt att styret förklarar regionens underskott genom att staten tillfört för lite pengar.

Bland förslagen från Moderaterna finns, förutom krav om att genomföra redan påbörjade reformer såsom att flytta vården närmare invånarna, även förslag om att regionens politiska organisation minskas.

• Vi behöver ett regionstyre som prioriterar invånarnas behov, inte fler oklara arbetsgrupper, säger Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd.

---

Fakta

Region Uppsalas årsprognos per augusti till minus 1,5 miljard kronor, vilket är en negativ avvikelse med en miljard kronor jämfört med budgeterat resultat. Resterande 500 miljoner kronor är tänkt att tas från resultatutjämningsreserven som byggdes upp under Moderaternas styre. Pensionskostnaderna är ca. 240 miljoner högre till följd av inflationen än vad som var budgeterat. Resterande ca. 800 miljoner kronor förklaras av andra faktorer än inflationen.

De generella statsbidragen fortsätter att öka för 2024 enligt nedanstående tabell.

Utveckling av generella statsbidrag för Region Uppsala under den senaste 5-årsperioden.

År	2020	2021	2022	2023	2024*
Generella statsbidrag	2 580	2 626	2 816	2 961	3 684

Vid regionstyrelsens sammanträde presenterade M, KD, L, antal förslag om åtgärder mot bakgrund av underskottet. Samtliga avslogs av majoriteten. Länk till handlingarna.

Regionens revisorer skriver i sitt utlåtande över delårsrapporten att det prognostiserade resultatet är inte förenligt med balanskravet. De vill därför inskärpa vikten av att styrelser och nämnder redan i år säkerställer en tydlig planering för hur det negativa balanskravsresultatet ska återställas under perioden 2025–2027.  

---

Kontaktinformation

Emilie Orring, regionråd och gruppledare (M), Region Uppsala

Telefon: 076 – 785 41 72, E-post: [email protected]

Cecilia Linder, regionråd (M), Region Uppsala

Telefon: 076-134 59 83, E-post: [email protected]

Daniel Strandberg, politisk sekreterare (M), Region Uppsala

Telefon: 072 – 202 15 25, E-post: [email protected]

Efter att 33 kvinnor på Akademiska sjukhuset felaktigt fått sina livmödrar borttagna ställer nu den borgerliga oppositionen krav på åtgärder för att stärka kvalitetsarbetet i vården. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anser att ett certifierat kvalitetsledningssystem omedelbart måste implementeras. De tre partierna vill även att regionen omprövar beslutet om regionfinansierade hemförlossningar, och i stället riktar resurserna mot trygg och säker vård för kvinnor.

• Det som hänt är en livslång tragedi för dessa kvinnor. Vi måste nu säkerställa förtroendet för sjukvården och göra allt för att något liknande aldrig händer igen. Ett robust kvalitetsledningssystem är avgörande för att garantera patientsäkerheten. Det är bra en extern granskning av händelsen tillsätts men att det kom först efter påtryckningar av oppositionen är anmärkningsvärt, säger Emilie Orring (M), oppositionsregionråd.

• Vi ser med oro på signalerna om att det socialdemokratiska styret överväger att backa från att införa ett certifierat kvalitetsledningssystem för hälso- och sjukvården Detta arbete påbörjades redan under alliansens ledning 2010–2014, men har gång på gång bromsats av de rödgröna. Vi måste få på plats ett system där vårdpersonalen känner trygghet i att avvikelser hanteras och att återkoppling ges. Brister måste rättas till snabbt för att säkra patientsäkerheten, säger Björn-Owe Björk (KD), oppositionsregionråd.

• Vi behöver sätta kvinnors trygghet i vården först. Att 33 kvinnor felaktigt fått sina livmödrar borttagna är inget annat än en tragedi. Prioritet måste läggas på att garantera säker vård och förbättra kvaliteten – framför allt måste ny diagnostik kvalitetssäkras, säger Malin Sjöberg Högrell (L), oppositionsregionråd.

Oppositionsregionråden skriver om detta på UNT Debatt.

Fakta och bakgrund

Tisdagen den 22 oktober kom uppgifterna om att Akademiska sjukhuset vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.

Den 1 november kom nyheten att regeringen beslutat om en nationell kartläggning av bedömningen av förstadier till livmodercancer.

När Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet styrde det tidigare Landstinget 2010–2014, beslutades det att ett certifierat kvalitetsledningssystem för hälso- och sjukvården skulle införas. Detta arbete avbröts när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tog över styret 2014–2018. År 2021 beslutade oppositionen återigen att ett regionövergripande certifierat kvalitetsledningssystem skulle införas. Nu kommer dock oroande signaler om att det socialdemokratiska styret planerar att avstå från att implementera detta system.

Kontaktinformation:

Daniel Strandberg, politisk sekreterare (M), Region Uppsala

Telefon: 072 – 202 15 25, E-post: [email protected]

Frida Björk, politisk sekreterare (KD), Region Uppsala  

Telefon: 0733-68 98 28, E-post: [email protected]  

Niklas Hjelm-Smith, politisk sekreterare (L), Region Uppsala  

Telefon: 018 – 617 16 92, E-post: [email protected]