2 400 diabetespatienter får ökad tillgänglighet till ögonfotografering

Diabetespatienter med misstänkta förändringar i näthinnan behöver nu inte vänta lika länge på ögonbottenfotografering, tack vare en ökad kapacitet med gemensamma insatser i Region Uppsala.

  • Alla som vill minska väntetider i vården ska få bidra. Samarbeten som dessa, mellan vårdaktörer ger oss de bästa möjliga förutsättningar att utveckla vidare vår specialistsjukvård samtidigt som patienter får vård i tid, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande Region Uppsala.

Pandemin har inneburit ett ökat vårdbehov för bland annat diabetespatienter som behöver ögonbottenfotografering. I våras fördjupades samarbetet mellan Region Uppsala och Aleris Ögon i Uppsala i syfte att öka tillgängligheten för patienter som väntar på vård.

Beskedet innebär att 2 400 diabetespatienter per år får ökad tillgänglighet till ögonbottenfotografering. Förändringar i näthinnan orsakad av diabetessjukdom kan påverka synen. Att diabetespatienter regelbundet kan undersöka ögonen minska risken för att diabetesen ska påverka ögonen.

  • Genom att fler patienter får tillgång till vård snabbare så ökar chanserna att upptäcka diabetesförändringar i näthinnan vilket i sin tur kan minska riskerna för försämrad livskvalitet, säger Malin Sjöberg Högrell (L), sjukhusstyrelsens ordförande.

Bakgrund

Arbetet är en del av Region Uppsalas plan att minska den uppskjutna vården som orsakats av pandemin under 2021 och 2022 efter beslut i regionstyrelsen. Beslut om denna upphandling väntas fattas av sjukhusstyrelsen i maj 2022.

Kontakt

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

Malin Sjöberg Högrell (L)

Sjukhusstyrelsens ordförande

Telefon: 072-227 02 37

E-post: [email protected]

Blågrön samverkan i Region Uppsala: 142 miljoner kronor i medarbetarsatsningar 2023

För att rekrytera och behålla medarbetare till vården i Region Uppsala satsar det blågröna styret 50 miljoner kronor på husjoursverksamhet, separerade vårdflöden på akutmottagningen en påbörjad satsning på Arbetstidsmodell 2, förbättrade arbetsvillkor för barnmorskor och utökad satsning på bastjänstgöring. Med övriga satsningar i den blågröna budgeten innebär dagens besked över 142 miljoner kronor i medarbetarsatsningar 2023.

Bakgrunden till satsningarna är att göra Region Uppsala till en mer attraktiv och modern arbetsgivare. Regionen måste bli bättre på att både rekrytera och behålla medarbetare för att hålla vårdplatser öppna och öka tillgängligheten till vården.

  • Husjoursverksamhet kopplat till medicinpatienter är något som återfinns på alla andra större sjukhus. Tillgängliga jourläkare med rätt kompetens är en förutsättning både för patientsäker vård och för att säkerställa reformarbetet inom akutmottagningen, säger Malin Sjöberg Högrell (L) ordförande i sjukhusstyrelsen.

I budgeten för 2022 påbörjades en viktig satsning på att öka antalet platser för allmäntjänstgöring (AT) och bastjänstgöring (BT) på totalt 18 miljoner kronor. Satsningen fortsätter med en påbyggnad av ytterligare 10 miljoner kronor för att utöka antalet BT-platser. I budgeten finns även en satsning på fortsatta studielöner inom bristyrken på sammanlagt 31 miljoner kronor.

  • Jag är glad över att vi kan presentera satsningen på att utöka antalet BT-platser. Det är en viktig pusselbit för att säkra den framtida läkarförsörjningen. Många vill göra karriär i vården och behöver därför vidareutbilda sig. Därför gör fortsätter vi med en studielönssatsning inom vissa bristyrken, säger Stefan Olsson (M) ordförande i regionstyrelsens utskott för personal, kompetensförsörjning och utbildning.

Flera åtgärder har under de senaste åren genomförts för att öppna fler vårdplatser och för att kunna behålla samt rekrytera nya medarbetare. Exempel på det är nya poängbaserade arbetstidsmodeller för sjuksköterskor och undersköterskor, förstärkt friskvårdsbidrag för samtliga medarbetare, särskilda tillägg för arbete inom covidvård, förstärkning av ersättningar för resor och restid samt utökande av stöd från företagshälsovården. Medel till lönetilläggssatsningen blir från och med 2023 permanent till en kostnad på 40 miljoner kronor. Det är dock inte politiken som bestämmer hur pengarna ska fördelas.

  • Vi har lagt fokus på att förbättra arbetstidsmodellerna för sjuksköterskor och undersköterskor som jobbar inom verksamheter som kräver jämn bemanning dygnet runt. Nu går vi vidare och påbörjar en satsning för medarbetare inom arbetstidsmodell 2. I budgeten finns även en särskild satsning på förbättrade arbetsvillkor för barnmorskor för att locka fler att vilja jobba inom förlossningsvården, säger Malin Sjöberg Högrell (L) ordförande i sjukhusstyrelsen.

Beslut om medarbetarsatsningarna kommer att fattas av regionfullmäktige i juni.

Kontakter:
 
Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, tel: 072-227 02 37

Stefan Olsson (M), ordförande i personalutskottet, tel: 073 – 995 72 00

Fakta om vissa medarbetarsatsningar ur budget 2023

  •  Arbetstidsmodell två, 13,1 mnkr.​
  •  Satsning på barnmorskor, 8 mnkr.​
  •  Husjour medicin, 5 mnkr.​
  •  Separerade vårdflöden akuten, 13 mnkr.​
  • Studielön 31,1 mnkr.​
  • Utökning av bastjänstorganisation 10 mnkr.​
  • ST-satsningar, 6 mnkr.​
  • Permanent lönetilläggssatsning 40 mnkr.​
  • Yrkesintro för undersköterskor, 2,5 mnkr.​
  • Avlasta närmsta chefen, 8,5 mnkr. ​
  • Postdoc inom Folktandvården, 1,3 mnkr.
  • Klinisk apotekare, 3,8 mnkr

Se inte medarbetarna som en rad i ett schema

Vården och vår syn på medarbetarna måste moderniseras för att patienter ska få vård i tid och för att medarbetarna ska stanna kvar.

Att vården i Sverige och Region Uppsala har svårt att rekrytera sjuksköterskor, läkare och undersköterskor till vården beror inte på att det saknas resurser eller medarbetare. Det beror på att det offentliga inte varit en tillräckligt bra arbetsgivare och länge haft en omodern syn på medarbetarna.

Det finns en brist på medarbetare som vill jobba länge i vården i Region Uppsala, men det är betyder inte att det finns en brist på sjuksköterskor, läkare och undersköterskor i samhället i stort. Sverige tillhör de länder i OECD med flest sjuksköterskor och läkare per tusen invånare. Dessutom är vi ett av de länder i EU som budgeterar mest till vården som andel av BNP. Trots detta har vi stora problem med tillgänglighet och bemanning.

Beror det på att det saknas medarbetare och resurser eller beror det på att vi som offentlig arbetsgivare inte varit tillräckligt bra på att ta vara på medarbetarnas kompetens, samt erbjuda dem villkor så att de kan få ihop arbetsliv och familjeliv? Mycket pekar på att vakanserna beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten. Vårdtyngden på vårdavdelningarna har ökat samtidigt som schemamodeller och arbetsmetoder inte följt efter.

Medarbetarfrågorna har varit i fokus sedan vi blågröna 2018 tog ansvaret för den politiska ledningen av regionen. Under 2019 genomfördes en omfattande utredning där vi granskade vår egen arbetsgivarpolitik. En sak som vi särskilt tittade på var just varför folk säger upp sig och lämnar regionen som arbetsgivare. Vi kunde konstatera att de viktigaste orsakerna var missnöje med schemaläggning, arbetstider, betungande administration och i många fall närmaste chefen. Många sjuksköterskor önskade sig bättre möjligheter att utvecklas i sina karriärer. Cheferna i sin tur uppfattade sig också som nedtyngda av byråkrati.

Mot bakgrund av detta har vi sjösatt ett antal reformer. Det första vi gjorde var att avskaffa den arbetstidsmodell som krävde att intensivvårdssjuksköterskorna skulle arbeta fler timmar till samma lön. I stället har vi återinfört en poängmodell där arbetstid på nätter och helger kan kvittas mot ledig tid. En liknande modell har införts för undersköterskor i 24/7-verksamheter. Vi har avsatt medel till individuell lönesättning och förbättrat medarbetarerbjudandena såsom friskvårdsbidrag och rabatterad kollektivtrafikbiljett. Antalet AT-platser har utökats kraftigt och vi fortsätter med våra viktiga satsningar med studielön för bristyrken i vården. Vi har även inlett ett viktigt arbete att stärka cheferna i sin roll för att de ska kunna leda verksamheterna och stötta medarbetarna.

Men det räcker inte. Vården och vår syn på medarbetarna måste moderniseras för att patienter ska få vård i tid och för att medarbetarna ska stanna kvar. Varje skattekrona måste göra största möjliga nytta.

För det första måste vi börja se medarbetare i vården som människor i stället för som en rad i ett schema. De är människor som är utbildade, som vill ha ett yrke i vilket man kan utvecklas. Arbetsgivaren måste anstränga sig för att lägga scheman som går att förena med familj och fritid. 

För det andra måste it- och logistiksystemen i vården bli medarbetarvänliga. Som exempel lägger en sjuksköterska i genomsnitt 30 procent av sin tid på att leta efter materiel, läkemedel och personal; tid som skulle behöva läggas på kärnuppdraget. 

För det tredje måste det finnas en tydlig löne- och karriärutveckling med goda möjligheter till fortbildning. Det ska löna sig att ha jobbat länge i vården. 

För det fjärde måste medarbetarnas initiativ för att utveckla kvaliteten i vården och omhändertagandet av patienterna få större utrymme i det dagliga arbetet. 

För det femte måste vi se mångfalden av olika vårdgivare som ett sätt att jämföra det vi själva gör och utvecklas. Samarbeten med fristående vårdgivare ska dessutom användas för att kunna ge medarbetarna variation. Ett sådant exempel som lyfts fram är rotationstjänsterna mellan förlossningsvården på Akademiska sjukhuset och en fristående mödravårdsmottagning.

Vården kan moderniseras och problemen med vakanser kan bli lösta. Det förutsätter att vi moderniserar arbetssätt och fortsätter anstränga oss för att ge medarbetarna verktyg för att kunna få ihop sitt livspussel.

Emilie Orring (M), regionråd i Region Uppsala

Stefan Olsson (M), regionråd i Region Uppsala

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin 22 april.

Foto: Angelica Klang.