Skola, bildning och kultur

Mer kunskap i skolan

Mycket i svensk skola fungerar bra. Det finns många klassrum med elever som rustas med kunskaper för livet och med lärare som får dem att växa och våga mer.

Tyvärr gäller det inte lika för alla. Delar av den svenska skolan har svåra problem. Nästan var femte niondeklassare, motsvarande cirka 18 600 elever, lämnade grundskolan förra året utan att vara behörig till gymnasiet.

Värst drabbas barn som av andra skäl redan har fått en svår start i livet. För dessa barn är det särskilt viktigt att skolan klarar av att förmedla de kunskaper som rustar dem för vuxen- och arbetslivet. Därför måste alla skolor vara bra skolor. Kunskapsuppdraget ska alltid sättas i första rummet. Fler prov gör att elever inte riskerar att halka efter och centralt rättade prov motverkar betygsinflation. Jämfört med andra länder tillbringar svenska barn mindre tid i skolan. Därför bör undervisningstiden öka.


MODERATERNAS FÖRSLAG:

  • Grundskolan ska vara tioårig och starta vid sex års ålder.
  • Öka undervisningstiden i grundskolan med en timme varje dag – med start i lågstadiet – så att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna.
  • Nationella prov ska rättas centralt, till exempel av Skolverket.
  • Diagnostiska prov för alla elever från och med lågstadiet.
  • Läxhjälp ska finnas tillgängligt för alla elever i årskurs 4-9.
  • Obligatorisk lovskola i årskurs 6-9 för elever som riskerar att halka efter.

Alla skolor ska vara bra skolor

Enligt OECD har Sverige mer problem med ordning och reda i skolan än andra länder. Enligt den senaste undersökningen hade varannan elev kommit för sent minst en gång de senaste två veckorna. 38 procent uppger att det är stökigt i klassrummet och det förekommer att elever har hörselkåpor på sig. Anmälningarna till Skolinspektionen om kränkande behandling ökar. Bristen på ordning drabbar värst dem som redan kommer från utsatta miljöer, till exempel de som också har svårt att få studiero hemma.

Det finns grundskolor där inte ens hälften av eleverna når gymnasiebehöriget. I vissa fall är det två av tre elever som inte når tillräckliga kunskaper för att gå vidare till gymnasiet. Skolor som år efter år inte klarar sitt uppdrag kan inte få fortsätta. De ska läggas ner. Det gäller både fristående och kommunala skolor. Elever och föräldrar ska ha möjlighet att själva välja – och välja bort – skola för att hitta det alternativ som passar dem bäst.


MODERATERNAS FÖRSLAG:

  • Dåliga skolor som inte förbättras ska läggas ner, oavsett om de är fristående eller kommunala.
  • Staten ska ta större ansvar för att vända utvecklingen på dåliga skolor.
  • Inför skriftliga omdömen i ordning och reda.
  • Värna elevers och föräldrars rätt att välja skola.

Ett attraktivt läraryrke

Den akuta lärarbristen är ett av de största hoten mot möjligheten att stärka elevernas kunskaper i skolan. Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare i Sverige år 2031. Samlade reformer är nödvändiga för att förbättra villkoren och locka fler till yrket. Kvaliteten på lärarutbildningen måste förbättras. Staten behöver ta ännu större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen till våra skolor.


MODERATERNAS FÖRSLAG:

  • Fler lärare med högre lön, särskilt i utsatta områden.
  • Minska lärarnas administrativa börda.
  • Lärare ska ha tydlig rätt att ingripa vid ordningsproblem, såsom bråk och mobbing.
  • Ett statligt program för att rekrytera lärare från utlandet.
  • Skärp antagningskraven till lärarutbildningen och stärk ämneskunskaperna.
  • Personer som redan har ämneskunskaper ska snabbare kunna bli behöriga lärare genom att läsa en pedagogisk utbildning.

Högskola och forskning i världsklass

I Sverige finns universitet och forskning i absolut världsklass. Antalet studenter vid svenska universitet och högskolor är i dag rekordhögt. Alla som vill och har förmåga ska kunna studera vidare. Samtidigt hoppar alldeles för många studenter av i förtid, särskilt från ingenjörsutbildningarna. Lärosätena rapporterar också att allt fler nybörjarstudenter har bristande förkunskaper i matematik.

För att bibehålla och stärka sin internationella konkurrenskraft måste Sverige ha en utbildningskedja av hög kvalitet och som håller ihop. Det gäller hela vägen från förskola och skola, över gymnasium och högskola, till grundforskning, tillämpad forskning och innovation. Under lång tid har näringslivets investeringar i forskning och utveckling minskat, trots att staten under samma tid nästan har fördubblat anslagen. Den utvecklingen behöver vändas.

MODERATERNAS FÖRSLAG:

  • Öka den lärarledda undervisningstiden på högskolan.
  • Alla utbildningar ska rapportera kvalitet och jobbchans efter examen, resultaten ska redovisas på en nationell rankinglista.
  • Universitet och högskolor ska få större möjligheter att själva utforma sina antagningsprocesser.
  • Utveckla det tekniska basåret för att skapa fler vägar till ingenjörsutbildningen.
  • Högskolor med hög akademisk kvalitet, genomströmning och vars studenter snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden ska belönas.
  • Bättre förutsättningar för privata investeringar i forskning och utveckling.

Kultur och bildning för alla

Att kulturen och institutioner för lärande och bildning kan utvecklas självständigt är grundläggande i ett fritt och demokratiskt samhälle. Vi lever i en orolig tid med stora motsättningar. Konsten och kulturen hjälper oss att förstå oss själva och den vi möter. På så sätt bidrar kultur och bildning också till ett Sverige som håller ihop. Den ökande politiseringen av kulturen som vi sett såväl i Sverige som utomlands måste motverkas. Kulturen måste fredas från politisk klåfingrighet.

Barns och ungas tillgång till kultur ska prioriteras, oavsett deras livssituation eller andra förutsättningar. Ett levande kulturliv breddar möjligheterna för livslångt lärande och livslånga bildningsresor.

Det är inom besöksnäringen flest nya jobb skapas. Detta berör inte minst unga människor som inom denna sektor får sitt första viktiga jobb. Kulturen och idrotten är motorn i hela denna växande näring. En modern kulturpolitik handlar därför både om att bejaka kulturens egenvärde och dess möjlighet att bidra till jobb och tillväxt.

Kultur finns och finansieras i offentlig, privat och ideell sektor. En modern kulturpolitik inkluderar alla dessa och arbetar för att de skall samarbeta och kunna utvecklas enskilt och tillsammans. Detta perspektiv har helt lyst med sin frånvaro de senaste åren.

Fria och oberoende medier är också en grundläggande förutsättning för det demokratiska samhällets  utveckling. Den tekniska utvecklingen har skapat nya medievanor, men också nya utmaningar för traditionella mediehus. Public service har en särställning i medielandskapet, vilket ställer höga krav på uppföljning och granskning.

MODERATERNAS FÖRSLAG:

  • Skydda kulturen från politisk klåfingrighet.
  • Bygg ut Skapande skola till att också omfatta gymnasieskolan.
  • Stärk upphovsrätten.
  • Utveckla och förbättra presstödet.
  • Verka för att digitalisera kulturarvet. Bejaka ny teknik för att nå nya grupper – i hela landet.
  • Satsa på barns och ungas läsande. Biblioteken ska nå fler barn och unga från utsatta områden.
  • Satsa på nyskapande kultur. Stärk Kulturbryggan.
  • Ökad legitimitet för public service genom tydligare uppföljning och former för granskning av saklighet och opartiskhet.