Nyhetsartikel
5 sep 2019

Reformer för ett effektivt och resultatinriktat bistånd

I dag meddelade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, att Moderaterna vill ersätta enprocentsmålet med en flerårig biståndsram. Sverige ska fortsätta ta stort ansvar för människor som lever i nöd, fattigdom och förtryck runt om i världen. Men biståndet måste fokusera på kvalitet i stället för kvantitet, och tydligare ställas mot behoven här i Sverige.

Enprocentsmålet gör att biståndet kommer att fortsätta att växa utan att utgifterna vägs mot andra behov. Samtidigt ser vi att behoven i välfärden och statens kärnverksamhet är stora de kommande åren, inte minst vad gäller trygghet. Det kommer att kräva prioriteringar bland statens övriga utgifter. Då kan inte biståndet växa som det gjort hittills. På 20 år har biståndet tredubblats. Biståndet är i dag ett större utgiftsområde för staten än Polismyndigheten, assistansersättningen eller universitet och högskolor.

Modellen med ett utbetalningsmål – att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd – innebär också att anslagen till bistånd varierar kraftigt från år till år. Det skapar ryckighet och försvårar långsiktig planering, vilket i sin tur bidrar till dålig kvalitet i biståndsinsatserna.

Moderaterna menar därför att enprocentsmålet bör slopas. I stället bör riksdagen vart fjärde år slå fast en fyraårig biståndsram. Detta liknar den ordning som gäller på flera andra politikområden, såsom infrastruktur, forskning och försvar. Det förbättrar förutsättningarna att planera och strukturera biståndet.

För perioden 2021-2024 bör biståndsramen uppgå till 170 miljarder kronor, eller i genomsnitt 42,5 miljarder kronor per år. Anslagen kommer att ligga klart över FN:s biståndsmål om 0,7 procent av BNI, och Sverige kommer fortsatt att vara bland de allra största givarna. Resurserna ska prioriteras till områden där Sverige kan bidra med tydligt mervärde, där lösningarna per definition är globala och där vi vet att just bistånd kan göra skillnad.

– Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också prioritera de behov vi har i Sverige, säger Elisabeth Svantesson.

Reformen av biståndet är ett resultat av det politikutvecklingsarbete som pågått under året, och är en del av den utrikespolitiska plattform som kommer att presenteras på partistämman i oktober.

Läs hela artikeln här.