Tre prioriteringar som Natomedlem

I dagens GA skriver Jesper Skalberg Karlsson om tre centrala prioriteringar för Sverige som medlem i Nato, tillsammans med Pål Jonsson (M) och Hans Wallmark (M). Du kan läsa artikeln här:

Att Sverige och Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato är goda nyheter. Det är en fråga Moderaterna har drivit under nära 20 års tid. Tillsammans med att bygga ett starkt svenskt försvar, är Natomedlemskapet det bästa vi kan göra för att stärka både Sveriges säkerhet och säkerheten i vår del av världen. Då krävs också att vi, i det nya läget, prioriterar rätt.

För det första vill vi se fördjupat samarbetet i närområdet. Om Sverige och Finland går med i Nato finns goda möjligheter att utveckla ett bredare och djupare nordeuropeiskt samarbete inom Nato, där både de nordiska och de baltiska länderna ingår. Vi borde till exempel överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper i länderna i östra Europa eller att med vårt stridsflyg delta i Natos incidentberedskap över Estland, Lettland och Litauen.

För det andra vill vi använda våra svenska styrkor. Sverige ligger i framkant när det gäller en del tekniska förmågor. Vi har en unik tillgång i form av en avancerad försvarsindustri, som gör Sverige attraktiv som partner i Nato. Vi kan bidra mer än de allra flesta med stridsflyg och ubåtar. Och Sverige skulle kunna bidra mer inom teknologier som telekom och artificiell intelligens.

För det tredje vill vi utveckla kompetens och struktur. Sverige kommer som Natomedlem behöva sända ut såväl militär som civil personal till Natos olika staber och arbetsgrupper. Redan omedelbart efter vår ansökan kommer Sverige att få tillträde till stora delar av samarbetets formella strukturer. Bara det kommer handla om över hundra personer, som naturligtvis måste vara kunniga och väl förberedda för det arbete som väntar oss i Nato. Lika viktigt är att det både inom Försvarsmakten och på Försvars- och utrikesdepartementen finns kapacitet att dra nytta av de lärdomar som görs på plats i Nato.

Till detta kommer ekonomin. Sverige måste ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Nato-standard på försvarsanslag om två procent av BNP. Sverige borde bestämma sig för att uppfylla 2-procentsmålet till 2025. Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa.

Nu måste Sverige göra det allra bästa vi kan, av ett helt nytt läge. Bidra till fred och säkerhet på ett helt nytt vis, i Nato. Bistå Ukraina i deras tappra kamp. Se till att svenska kunskaper och förmågor kommer fler till nytta. Sverige kommer nu kunna bidra till fred och stabilitet i vår del av världen på ett helt nytt vis. Vi ser något stort i den uppgiften.

Hans Wallmark (M)
Utrikespolitisk talesperson

Pål Jonson (M)
Försvarspolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat Gotland

Pressmeddelande 220518

Andreas Unger (M) har valts till ett nytt uppdrag. Du hittar vårt pressmeddelande nedan.

Pressmeddelande 220517

Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att vi behöver investera mer på Gotland. Läs vårt pressmeddelande nedan.

Centerpartiet strider för Miljöpartiets förslag

I dagens GT skriver Håkan Onsjö om det aktuella strandskyddsförslaget som ligger på riksdagens bord. Du kan läsa artikeln här:

När Centerpartiet lämnade Alliansen för att istället bli en socialdemokratisk dörrmatta så gjorde man det mot löften om att strandskyddet ska reformeras. Centerpartiet gick med på att släppa fram Socialdemokraterna och Miljöpartiet till regeringsställning flera gånger om, i utbyte mot löften om att strandskyddslagstiftningen skulle bli mindre restriktiv. Men det har inte blivit verklighet och det ser man tydligt när man granskar det förslag som hamnat på riksdagens bord.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsatte utredningen om ett nytt strandskydd utifrån sina utredningsdirektiv. När utredningen efter lång tid presenterats står det klart att förändringarna som de rödgröna föreslår inte passar retoriken från Centerpartiet.

I förslaget ska kommuner bara kunna ansöka om att få strandskyddet hävt i områden där tillgången på obebyggd mark är god och där efterfrågan för bebyggelse samtidigt är låg. Man ska alltså tillåta lite byggnation där ingen vill bygga. Utöver det har regeringen också lagt ett förslag om förstärkt strandskydd där efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är stor. Det vill säga, där människor vill leva och bo. Tidigare upphävda strandskydd ska också kunna återinföras, vilket minskar tillgången på mark ytterligare.

Moderaterna vill ha ett tillåtande strandskydd. Därför har vi lagt förslag i Sveriges riksdag om att förändra strandskyddet på det sätt som Centerpartiet ville innan de blev stödparti till de rödgröna. Vi moderater kan inte vara nöjda med den strandskyddslagstiftning som nu föreslås, där Miljöpartiet har haft så stort inflytande och där förbättringarna överskuggas av försämringar. Ledande bedömare menar dessutom att den rödgröna strandskyddsutredningen i princip inte skulle göra någon skillnad på Gotland.

Vi moderater vill se ett flexibelt strandskydd där kommunerna själva kan besluta om att peka ut sjöar och vatten där strandskydd ska gälla, att kommunen ska kunna häva gamla onödiga strandskydd och att Länsstyrelsens överprövningsrätt avskaffas. Det behövs fler dispensskäl, större möjligheter till intresseavvägningar, fler undantag för areella näringar och hästnäringen, med mera.

Centerpartiet brukade vara landsbygdens parti. Men att man idag kampanjar för en fortsatt socialdemokratisk regering och en fortsatt miljöpartistisk strandskyddslagstiftning – det är beklagligt. Sverige förtjänar bättre än så och därför säger Moderaterna nej till mer rödgrön politik.

Håkan Onsjö (M)
Riksdagskandidat

Pressmeddelande 220515

Moderaterna Gotland välkomnar att Sverige ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Läs gärna vårt pressmeddelande nedan.

Skalberg släpper ny bok

Den 13 maj släpptes Jesper Skalberg Karlssons och Oliver Rosengrens nya bok, Förändra er eller dö, i bokhandlar runt om i Sverige.

Boken har tillkommit genom ett ekonomiskt stöd från Lindmanfonden och ett samarbete med Ekerlids förlag. I boken skriver unga politiker, forskare och företagare om olika samhällsproblem och hur de kan lösas. Alla författare är inte kopplade till Moderaterna, men bokens syfte är att bidra till en levande debatt om idéer och reformer inom partiet. Boken går att hitta hos Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln – samt i välsorterade bokhandlar.

Förlorade år för Östersjön

I Gotlands Allehanda den 6 maj skriver Jesper Skalberg Karlsson och Betty Malmberg om havspolitiken. Du kan läsa artikeln här:

Tvärtemot vad regeringen säger så prioriterar de varken havsmiljö eller småskaligt fiske. Deras politik karakteriseras i stället av tomma löften och ett förhalande av viktiga frågor. Nu senast genom att den utlovade Havsmiljöpropositionen gick upp i rök. Det håller inte, eftersom det innebär många förlorade år för Östersjön – vårt unika innanhav där ekosystemet är i kraftig obalans.

För några år sedan ledde regeringens passivitet till ett totalt fiskestopp för torsk och risken är stor att sill- och strömmingsbestånden ska gå samma öde till mötes. Sillar som fångas idag är små och magra, vilket påminner om läget för torsken innan beståndet kollapsade helt. Läget är allvarligt på flera sätt då sill och strömming är själva basen i ekosystemet – som föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hoten blir därmed påtagliga för hela havs- och skärgårdsmiljön.

Moderaterna har länge varit oroade över läget för Östersjön. De senaste åren har vi därför avsatt mer medel för havsforskning samtidigt som vi har drivit på regeringen för att de ska öka skyddet för kustlekande bestånd av sill och strömming. Men inget har hänt.

Havs- och vattenmyndigheten har i en ny rapport föreslagit just det som fiskare, forskare och moderater har fört fram de senaste åren: att trålgränsen i Östersjön bör flyttas ut så att sill och strömming får ökat skydd för att leka och växa sig stora. Man föreslår att större fartyg inte ska tillåtas fiska innanför trålgränsen och att regeringen omgående ska få till en process så att även finska och danska fartyg omfattas.

I över två år har den rödgröna regeringen hukat för dessa frågor med hänvisning till att man vill vänta på en utredning, den utredning som nu har lagts fram. När nu även regeringens egen expertmyndighet föreslår det som forskare, fiskare och andra har sagt i åratal, borde de inte kunna gömma sig längre.

På bordet finns åtskilliga förslag som är redo att genomföras. Nu måste regeringen agera. Men inte genom fagert tal och förhalningsteknik, utan med konkret handling. Vi moderater kommer fortsätta att driva på för att 2022 ska bli en vändpunkt. Det är ett måste för Östersjöns ekologiska balans, de kustsamhällen som utvecklas genom fiske och för kommande generationers bästa.

Betty Malmberg (M)
Riksdagsledamot Östergötland

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat Gotland

Nu sänks drivmedelspriset

Den 2 maj skriver Jesper Skalberg Karlsson (M) i Gotlands Allehanda om den skattesänkning på drivmedel som nu genomförs. Du kan läsa artikeln här:

Skenande priser på bensin och diesel slår hårt mot både hushåll och företag. Därför har Moderaterna lagt fram förslag i riksdagen och vunnit majoritet för att sänka literpriset i tre steg. Söndagen den första maj tas det första steget då priset vid landets mackar sänks med nästan två kronor per liter. Det är bra för hushållen, för näringslivet och för Sverige.

Rysslands invasion av Ukraina har visserligen drivit upp drivmedelspriserna under senare tid, men redan innan kriget bröt ut hade Sverige världens högsta dieselpris och bland världens högsta priser på bensin. För detta är statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna ytterst ansvariga. Bland annat har de år efter år höjt skatten på drivmedel.

De chockpriser vi nu ser vid macken riskerar att knäcka både hushåll och företag. Människor vittnar om att det inte längre lönar sig att köra till jobbet, och åkerier och taxiföretagare om att konkurser är nära om inget händer. Lantbrukare vittnar om att de går back på varje gris som skickas till slakteriet och att det inte lönar sig att så inför sommarsäsongen. Det är ohållbart.

Moderaterna tog därför initiativ och la fram ett förslag i tre delar som vann en majoritet i riksdagen. Förslaget innebär att energiskatten på diesel sänks till EU:s miniminivå i fem månader. Därtill ska regeringen snarast begära undantag från EU:s miniminivåer för bränsleskatterna för att helt kunna ta bort energiskatten under samma period. Utöver detta ska även reduktionsplikten justeras tillfälligt för att minska de kostnader som iblandningskravet av biodrivmedel för med sig.

Dessa tre delar innebär tillsammans att kostnaden för diesel kan sänkas med fem kronor per liter, och nästan lika mycket vad gäller bensinen. Detta är fullt genomförbart – och nödvändigt. Runt om i Europa förs nu liknande diskussioner som här.

Moderaterna lovar att även fortsatt vara en blåslampa i arbetet för rimligare drivmedelspriser. Idag tas det första steget då priset, tack vare vårt förslag, sänks med nästan två kronor per liter runt om på landets alla mackar.

Elisabeth Svantesson (M)
Ekonomisk-politisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Maria Stockhaus besöker Gotland

Idag den 25 april har Maria Stockhaus och Richard Herrey, båda från Trafikutskottet i riksdagen, besökt Gotland.

Med sig hade de tre tydliga löften kring vad Moderaterna vill göra med Gotlandstrafiken om vi får bilda regering efter valet. Det handlar om att behålla två hamnar på fastlandet, behålla kravet på 28 knop i trafiken, samt ett nej till statligt monopol.

Bakgrunden är att regeringen och Trafikverket utreder långsamma statliga färjor i Gotlandstrafiken, vilket bland annat SVT rapporterat om. Moderaterna vill:

  • Båtarna till och från Gotland ska gå i 28 knop.
  • Vi ska behålla Oskarshamn och Nynäshamn som fastlandshamnar.
  • Nej till statliga båtar och statligt monopol.
  • Behåll också Bromma Flygplats.

Översiktsplan 2040

På måndagen den 25 april lämnade Moderaterna Gotland in sitt remissvar till Region Gotlands nya översiktsplan, som sträcker sig fram till år 2040. Det är en intern arbetsgrupp som tagit fram remissvaret, under ledning av Håkan Onsjö.

I arbetet med att ta fram vårt remissvar har vi haft en rad möten med lokala intressenter från hela Gotland under ett antal månaders tid. Därefter har vi diskuterat frågan internt i partiet och lägger nu fram det här svaret. Jag är glad över att ha fått leda det här viktiga arbetet, säger Onsjö.

I remissvaret tas det bland annat upp att Moderaterna vill se större satsningar på laddinfrastruktur, att man vill ge bönderna bättre förutsättningar och att vindkraftsutbyggnaden inte får äventyra bostadsbyggandet. Moderaternas gruppledare i regionfullmäktige Andreas Unger kommenterar:

Vi vill alla att Gotland ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Då måste vi ta vara på våra styrkor och bygga vidare på dem på ett hållbart sätt. Om man har den utgångspunkten så är det olämpligt att vindkraft ska trumfa alla andra samhällsintressen och de övriga miljömålen, säger Unger.