Kategori: Nyhet

Idag skriver företrädare för Moderaterna och Centerpartiet i Gotlands Tidningar om vattensituationen på ön. Du kan läsa artikeln här:

Under Almedalsveckan var ett förslag om att lagra mer vatten i landskapet på lokalnyheterna. Centerpartiet och Moderaterna i Tekniska nämnden har under den här mandatperioden med stort intresse följt flera förslag till nytänkande inom den nu liggande VA-strategin för Region Gotland. 

Flera olika medborgarförslag har lämnats in kring denna fråga de senaste åren. Nu senast före sommaren lämnades en justerad variant in som går ut på att skapa större vattenmagasin nedströms Tingstäde träsks bräddningspunkt som är Ireån. Vintertid tvingas Region Gotland i dagsläget släppa ut stora mängder överskottsvatten till Ireån för att uppfylla vattendomen. Eftersom Regionens VA-avdelning bedömt det som svårt att få miljötillstånd för att höja vattennivån i Tingstäde träsk ytterligare och på så vis ta tillvara på mer dricksvatten, så bedöms detta nya medborgarförslag vara en mycket bra alternativ lösning.

Förslaget är utformat så att överskottsvatten lagras i ett eller flera stora magasin längs med Ireån istället för att vattnet som nu rinner onyttjat ut i havet. Sedan är tanken att det magasinerade vattnet med ledningar pumpas tillbaka upp till Tingstädeträsk för att användas sommartid när vattenbristen är som störst och när magasineringsutrymmet i Tingstäde träsk ånyo räcker till. En fördel med förslaget är att det inte kräver särskilt stora nya ytterligare investeringar för själva vattenreningen i reningsverket och inte heller fler långa VA-ledningar ända till Visby.

Centerpartiet och Moderaterna tycker att detta nya medborgarförslag är så relevant, viktigt och rätt i tiden att vi i årets valrörelse för Regionvalet gemensamt lägger fram detta som ett politiskt förslag inför nästa mandatperiod.

Karl-Johan Boberg (C)
Ordförande Tekniska nämnden

Lina Runander (M)
1:e Vice Ordförande Tekniska nämnden

Gabriella Hammarskjöld (C)
Ledamot Tekniska nämnden

Mariette Nicander (M)
Ersättare Tekniska nämnden

Idag skriver Jesper Skalberg Karlsson, Johan Forssell och Niklas Wykman i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

Sverige har blivit en buffé för utländska stöldligor där man utan större risk kan plocka på sig egendom så som bilar, bildelar, båtmotorer, hästsadlar och andra föremål med stora värden som sedan förs ut ur landet. Detta måste få ett slut. En moderatledd regering kommer efter valet driva igenom ett 10-punktsprogram för att stoppa de utländska stöldligorna.

De utländska stöldligorna beräknas stå för 90 procent av alla stölder av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner i Sverige. Dessutom är de ansvariga för hälften av bostadsinbrotten. Det finns även utländska stöldligor som specialiserat sig på att nattetid åka från stall till stall i syfte att stjäla hästsadlar.

Straffen i Sverige är låga och risken att brott upptäcks och lagförs är mycket liten. Andelen uppklarade bostadsinbrott har minskat sedan 2014. År 2020 klarades endast 4 procent av villainbrotten och 2 procent av lägenhetsinbrotten upp. Tullverkets bristande befogenheter att agera mot stöldgods som lämnar landet är välkända. Allt detta gör Sverige till ett mycket attraktivt land för de utländska stöldligorna att verka i.

Moderaterna föreslår därför, för det första, skärpta straff för grova stölder av bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner och att dagens form av mängdrabatt samtidigt avskaffas. Det skulle innebära att personer som kommer till Sverige på stöldturnéer riskerar dubbelt så långa fängelsestraff som idag. Vi vill vidare sänka gränsen för obligatorisk häktning så att den som misstänks för grovt stöldbrott i princip alltid häktas och ändra i regelverken så fler utländska medborgare utvisas. För att fler brott ska klaras upp vill vi vidare ge Polisen ökade möjligheter att publicera bilder på misstänkta gärningsmän.

För det andra lägger Moderaterna nu fram flera förslag för att stärka Tullens arbete för att stoppa de utländska stöldligorna. Det handlar om att Tullverket ska få ett tydligt mandat och uppdrag att göra stickprovskontroller för att upptäcka stöldgods på väg ut från landet, men också om att göra utförsel av stöldgods från Sverige till ett nytt särskilt brott enligt smugglingslagen. För att fler brott ska kunna förhindras vill vi vidare stärka Tullverkets strategiska underrättelsearbete.

De utländska stöldligorna måste stoppas. Annars går vi fler somrar till mötes där människor kommer hem efter semestern till länsade garage, lador och sadelkammare. Detta 10-punktsprogram vore en god början – i kombination med ytterligare satsningar för fler poliser och högre polislöner.

Johan Forssell (M)
Rättspolitisk talesperson

Niklas Wykman (M)
Skattepolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Idag skriver Mikael Bladh (M) en artikel i Gotlands Allehanda, angående att den tredje elkabeln nu ska utredas en tredje gång. Artikeln har tidigare varit publicerad på HelaGotland, och kan läsas här:

Gotland är en del av Sverige och det är därför rimligt att staten tar sitt ansvar för gotländsk elförsörjning. Om vi ska kunna fortsätta bo, leva och utvecklas på Gotland så är det avgörande att vi har tillförlitlig, billig och tillgänglig el året om. Därför behövs ordentliga kablar till fastlandet som kan tillgodose det behovet.

De nuvarande kablarna till ön är gamla och slitna. Deras så kallade tekniska livslängd löper ut inom ett decennium och de behöver då bytas ut. Det är bakgrunden till att Moderaterna under lång tid drivit frågan om en tredje elkabel till Gotland.

Tyvärr valde styrelsen för Svenska Kraftnät, som nyligen tillsatts av den rödgröna regeringen år 2017, att lägga ned planerna på en tredje kabel. Gotland plockades helt enkelt ut ur kön för planerade investeringar, där vi funnits med i många år. Det är oerhört allvarligt. Att få tillstånd och godkänt att bygga en kabel under havet kan ta uppemot tio år med all svensk byråkrati. Så om vi vill ha en kabel till 2030 borde beslutet att bygga den ha tagits för flera år sedan.

Den rödgröna regeringen, som nu är en röd regering, har inte gjort mycket för att Gotland ska få en tredje kabel. En utredning från Svenska Kraftnät år 2020 visade förvisso att det kommer behövas en tredje kabel, men man ville utreda frågan igen. Utredning nummer två som gjordes 2021 visade också att en tredje kabel behövs.

Under Almedalsveckan i år fick vi gotlänningar beskedet från energiminister Farmanbar (S) att han vill se en tredje elkabel så snart som möjligt. Men vad var det konkret som sades? Jo, att Svenska Kraftnät i höst ska ta fram en ”kontrollstation”, vilket alltså är en tredje utredning om den tredje kabeln.

Energiministern har förvisso inte suttit på sin post särskilt länge, men det är ändå ett oerhört svaghetstecken att man inte kan förmå mer än så här. Att man några veckor innan ett val, under en sommar då riksdagen är stängd, inte klarar av mer än att starta en utredning… Det är en blek insats.

Gotland behöver inte en tredje utredning om en tredje kabel. Gotland behöver inte heller två riksdagsledamöter som ”bevakar” och ”önskar” kring för Gotland viktiga framtidsfrågor. Det vi gotlänningar behöver är en ny riktning och annan regering, som får saker gjorda på riktigt. Därför behövs en borgerlig riksdagsledamot som sätter Gotland först och verkligen driver våra frågor i riksdagen.

Mikael Bladh (M)
Moderaterna Gotland

Idag skriver Jesper Skalberg Karlsson och Gunnar Strömmer (M) i Gotlands Allehanda om Moderaternas pensionspolitik. Du kan läsa artikeln här:

I grunden handlar höjd pension om respekt för alla de som varit med och byggt vårt land, skriver företrädare för Socialdemokraterna i en artikel som hävdar att Moderaterna motsätter sig höjda pensioner. Inget kunde vara mer skrämselpropaganda inför det stundande valet, eftersom det med Socialdemokraternas förslag lönar sig mindre att arbeta. I verkligheten är det Moderaternas pensionsförslag som säkrar att ett helt arbetsliv faktiskt lönar sig, och att alla de som byggt Sverige starkt får lön för mödan.

Det finns goda skäl att stärka ekonomin för landets pensionärer. Moderaterna har tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram ett förslag som innebär den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes.

Förslagen innebär 1000 kronor mer i månaden för en ensamstående garantipensionär med bostadstillägg och 400 kronor i månaden för en genomsnittlig pensionär. Att sänka skatten för alla pensionärer värnar arbetslinjen. Egentligen är det en självklarhet: vi ska ha ett pensionssystem som innebär en grundtrygghet för landets alla äldre, men givetvis bör det märkas i pensionskuvertet om du har arbetat ett helt yrkesliv jämfört med om man inte har jobbat alls.

De sämst ställda pensionärerna får lika mycket med vårt pensionsförslag som med förslaget från vänstersidan. Den stora skillnaden är att vårt förslag även stärker ekonomin för pensionärerna som har jobbat ett helt yrkesliv. Det är både rätt och rättvist. Det är häpnadsväckande att Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inte tycker att det ska löna sig att ha arbetat.

Vi får aldrig glömma att det enskilt viktigaste för att stärka pensionerna på sikt är att fler jobbar. Därför är det viktigt också för pensionerna att fler går från bidragsberoende till egen försörjning. Att ha en regering som lovar EU:s lägsta arbetslöshet men som istället levererar nära nog EU:s högsta arbetslöshet är kostsamt för Sveriges pensionärer.

Den som har jobbat och varit med och byggt Sverige starkt ska känna att det lönar sig och att pensionen räcker till. Det är Moderaternas löfte till Sveriges pensionärer om vi får förtroendet att bilda regering efter höstens val.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Gunnar Strömmer (M)
Partisekreterare

Idag skriver Jesper Skalberg Karlsson och Elisabeth Svantesson (M) i Gotlands Allehanda om Moderaternas senaste vallöfte kring bränslepriserna. Du kan läsa artikeln här:

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige bland världens högsta drivmedelspriser. Under våren har situationen blivit ännu mer ohållbar. De rekordhöga priserna slår mot alla delar av samhället – barnfamiljer, småföretag och den transporttunga välfärden.

En viktig orsak till att Sveriges höga drivmedelspriser är reduktionsplikten. Våra höga krav på inbladning av biodrivmedel sticker ut både i EU och globalt. Det är bra att Sverige leder klimatomställningen, men reduktionsplikten har lett till mycket högre prisökningar än vad regeringen själva trodde. Vid årsskiftet gick priset över en natt upp med 1,20 kronor som ett resultat av de höjda kraven och då ska nivåerna dessutom höjas betydligt under kommande år. Det är ohållbart.

I tider med hög inflation är det viktigt att politiken bidrar till finansiell stabilitet och inte driver på skenande kostnader. Att sänka reduktionsplikten, och därmed priset vid pump, är just en sådan åtgärd som mildrar inflationen utan att öka statens utgifter.

Sverige behöver en klimatpolitik som effektivt minskar utsläppen, utan att slå undan benen för svenska hushåll. Elektrifieringen av transportsektorn spelar en nyckelroll och går redan i mycket snabbare takt än regeringen förutsett. I slutet av det här året kommer det att gå 20 elbilar per ladduttag i Sverige, upp från sex stycken för fem år sedan. Moderaterna har lagt fram förslag för att bygga ut laddinfrastrukturen och säkerställa en stabil och fossilfri energiförsörjning med utbyggd kärnkraft. På så sätt kan vi effektivt minska transportsektorns klimatavtryck.

Om reduktionsplikten ligger kvar på den bana som gäller idag, och som regeringen står bakom, kommer priset att fortsätta öka. Bensinpriset väntas öka med 3 kronor till 2026 och 5 kronor till 2030. Dieselpriset väntas öka med 5 kronor till 2026 och 9 kronor till 2030. Det är inte rimligt, särskilt inte i en situation när svenska hushåll redan är hårt pressade.

Sveriges reduktionsplikt måste anpassas till nivån i övriga EU för att pressa tillbaka drivmedelspriserna och skapa långsiktiga förutsättningar för både företag och hushåll. Moderaterna föreslår nu att reduktionsnivåerna för diesel och bensin sänks till EU:s miniminivå.

Sammantaget ger förändringarna en prissänkning med minst 5 kr/liter för diesel och 50 öre/liter för bensin. Sverige behöver en politik som stärker ekonomin i en lågkonjunktur, i kombination med effektiva åtgärder för utsläppsminskningar. Det lovar Moderaterna om vi byter regering i höst.

Elisabeth Svantesson (M) 
Ekonomiskpolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Moderaterna gör allt man kan för att rädda hushåll, företag och alla andra som är beroende av bilen från de rödgröna skattechockerna. Idag skriver Niklas Wykman (M) och Jesper Skalberg Karlsson (M) om detta i Gotlands Allehanda – och du kan läsa artikeln här:

Det har blivit dyrt att vara svensk. Inte minst för de som är beroende av bilen för att klara vardagen. Magdalena Andersson har drivit igenom reduktionsplikt och skattehöjningar i syfte att människor inte ska ha råd att ta bilen, utan i stället åka kollektivt, trots att det är omöjligt i stora delar av landet. Inte ens där kollektivtrafiken är välutbyggd går det att få ihop livspusslet utan bil. Nu riktar regeringen ett nytt dråpslag mot bilisterna genom slopat reseavdrag.

Många trodde att den extrema politiken skulle få ett slut när Miljöpartiet lämnade regeringen. Tyvärr blev det tvärtom. Nu föreslås att stora summor tas från de som kör bil till jobbet och i stället ges till de som exempelvis cyklar. Det är givetvis inte fel att cykla eller åka kollektivt, tvärtom. Däremot är det orättvist att göra det på bekostnad av hårt arbetande familjer som behöver bilen.

Regeringens förslag om att avskaffa reseavdraget blir en rejäl skattesmäll för cirka 1 miljon löntagare, i alla fall för de som tar bilen till jobbet. I kombination med rekordhöga elräkningar och skenande priser på drivmedel och i mataffären slår detta hårt mot hushållen. För den som pendlar åtta mil kan det handla om en skattehöjning på mellan 5 000 och 10 000 kronor per år.

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige högst dieselpris i världen. Den socialdemokratiska regeringen har sedan år 2014 successivt höjt skatten på bensin och diesel med flera kronor per liter. Samtidigt har fordonsskatterna höjts kraftigt. Regeringens drastiska utökning av reduktionsplikten har bidragit till att priserna på drivmedel och transporter ökat. Sammantaget kostar de här olika tilläggen på drivmedelspriset tiotusentals kronor. Och det stannar inte där – nu förbereder regeringen en kilometerskatt för lastbilar.

Reseavdraget fyller en viktig funktion. Möjligheten att göra reseavdrag underlättar för jobb och företagande i hela landet. Det är motiverat att göra reseavdraget mer gynnsamt – särskilt mot bakgrund av de ökande kostnaderna för de som är beroende av bilen. Moderaterna föreslår att avdraget, i ett första steg, ökar till 25 kronor milen. Det skulle göra det 5 000 till 10 000 kronor per år mer lönsamt att jobba för många pendlare.

Moderaterna kommer alltid kämpa för att det ska löna sig mer att jobba och mot orimliga skattebördor. Det sista hushållen behöver nu är ytterligare kostnadschocker. Därför säger vi nej till regeringens förslag om att avskaffa reseavdraget och föreslår i stället att utöka det.

Niklas Wykman (M)
Skattepolitisk talesperson

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

För många människor är Gotland ett utflyktsmål, men för oss är det ett hem.  Från Hoburgs fyr till Norsta Auren – vi är alla en del av en ö som står trygg i långa traditioner, men som vill och kan mer. Med rätt förutsättningar kan Gotland växa och utvecklas. Framtiden finns på Gotland!

Moderaterna har ett löfte. Det är att samhällsutvecklingen ska vara trygg, värdig och hållbar. Det är inte ett löfte om att politiken kan lösa alla problem. Men det är ett löfte om att politiken ska lösa de problem som bara politiken kan och därför måste lösa. Det är det moderata löftet.

Vi vet att ett starkt politiskt ledarskap är förutsättningen för ett samhälle som håller ihop. Det har vi också visat under den gångna mandatperioden. Vi är rösten för att hålla hårt i dina skattepengar när andra vill genomföra dyra politiska experiment. De nämnder vi moderater haft ansvar för att leda visar sunda överskott i stället för rödgröna underskott.

Men vi är inte nöjda. Mer behöver göras för att bota den växtvärk som Gotland just nu lider av. Det är välkommet att vi har en växande befolkning, men bygglovskön måste bli kortare och bostadsbristen byggas bort. Det är bra att många turister vill komma hit, men då behövs också vattenledningar och vägar som klarar trycket. Listan kan göras lång.

Dessutom är det viktigt att konstatera att vi är beroende av en stark röst i Sveriges riksdag. Idag har Gotland två riksdagsledamöter som stöttar samma regering – en regering som vill lägga ned Bromma flygplats, som utreder långsamma statliga båtar i Gotlandstrafiken och som försenar byggandet av en tredje elkabel till ön.

Vill du också byta regering och bidra till en trygg, värdig och hållbar utveckling på Gotland? Rösta på Moderaterna, för säkerhets skull.

I dagens GT skriver Sara Wilhelmsson (M) och Mikael Bladh (M) om hur ett listningstak stärker gotländsk vård. Du kan läsa artikeln här:

Både svensk och gotländsk sjukvård fungerar bra, om man ser till kvalitet på den vård som levereras. Med medicinsk kvalitet, akut omhändertagande, ny medicinsk teknologi och användande av moderna läkemedel håller hälso- och sjukvården hög nivå. Men det finns brister som vi måst ta hand om, exempelvis kring vårdköer, väntetider och tillgänglighet.

På Gotland har vi en utmaning inom primärvården, där det idag inte finns något tak för hur många människor som kan vara listade hos en enda läkare. Det är ett problem. Om alla ska få vård i tid – och det tycker vi moderater att alla gotlänningar ska få – behöver fler ha en fast vårdkontakt, och varje läkare bör ha en begränsning kring hur många patienter man kan ha listade hos sig.

Därför har Hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland beslutat att Socialstyrelsens riktvärde för antal listade patienter per läkare ska följas, vilket börjar gälla 2 januari nästa år. Det är vitkigt för att städka den sammanhållna vårdkedjan. Fler läkare ska ha en rimlig arbetssituation och fler patienter ska ges vård i tid.

Den här förändringen kommer leda till att Region Gotland behöver anställa fler fasta läkare till vårdcentralerna. Alla vet att det kommer krävas fler läkare i primärvården i framtiden om vi ska kunna uppfylla en god och nära vård. Om fler anställda fasta läkare kan bidra till ett minskat beroende av hyrpersonal så är det mer än välkommet.

Vi har inte råd att fortsätta utreda, fundera och analysera. Det behövs handling här och nu för att säkerställa en god primärvård för alla gotlänningar. Därför har vi fattat beslut om listningstak – och jobbar vidare med att utveckla gotländsk vård för framtiden.

Sara Wilhelmsson (M)
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Mikael Bladh (M)
Hälso- och sjukvårdsnämnden

Den 7 juni skriver Moderaternas toppkandidat till riksdagen, Jesper Skalberg Karlsson, i Gotlands Allehanda. Du kan läsa artikeln här:

Så sent som den 30 maj stod Centerpartiets utrikespolitiska talesperson på Försvarshögskolan och bedyrade att partiet vill höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP senast år 2025. Men den 31 maj bytte partiet fot, och den gotländska riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) meddelade att partiet ställer sig bakom vänsterregeringens förslag om att skjuta fram satsningarna till 2028 istället. Att nå målet om 2 procent till 2025, vilket partiet tyckte dagen innan, kallades nu ”oseriöst”. Sådana helomvändningar är inte vackra.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill fortfarande att försvarsanslagen ska uppgå till 2 procent av BNP senast år 2025. Med en sådan ökning av anslagen når Sverige de av Nato uppsatta målen, kan anskaffa material i högre takt och utöka sin verksamhet för att stärka svensk säkerhet.

Det är inte enkelt att utöka försvarets verksamhet på kort tid. Att få in lämpliga personer i verksamheten, genomföra grundutbildning och anskaffa materiel är tidsödande. Just därför är det viktigt att det finns en ordentlig ekonomi för att göra det språng som behövs. Med det bemyndigande som Moderaterna med flera föreslagit finns möjlighet att växa så snabbt man kan.

Tyvärr stoppas detta nu av vänsterpartierna som gjort gemensam sak och skjuter fram viktiga försvarssatsningar. Med en smalare budgetram kommer Försvarsmakten hamna sist i kön när materiel ska anskaffas, eftersom många länder just nu ökar sina inköp på grund av kriget i Ukraina. Det är beklagligt att Centerpartiet valt bort sin egen politik till förmån för att blidka sina nya samarbetspartier.

Moderaterna anser att Gotland är värt att försvara. Om jag blir riksdagsledamot i höstens val lovar jag att fortsätta mitt arbete för att vår motståndskraft ska stärkas. Det handlar om att ge Försvarsmakten tillräckliga resurser för att upprätthålla en god verksamhet och stärka svensk säkerhet. Men det handlar också om en tredje elkabel, en gotländsk reservhamn och investeringar i vår flygplats. Tre avgörande investeringar som kan göra Gotland mindre sårbart för kriser – men som bromsas av nuvarande regering.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagskandidat

Den gotländska riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) meddelade den 31 maj att Centerpartiet släpper sitt krav på att ge 2 procent av BNP till Försvarsmakten senast år 2025, vilket partiet lovat tidigare.

Istället ställer man sig bakom den socialdemokratiska regeringens förslag om att målet ska nås först år 2028^[2]. Det får riksdagskandidaten Jesper Skalberg Karlsson (M) att reagera:

Det är uppenbart att Centerpartiet prioriterar sin relation med Socialdemokraterna högre än vad man värdesätter svensk försvarsförmåga. Det Centerpartiet igår hade som eget förslag kallar man idag för ”oseriöst”. Men det enda som är oseriöst är hur Centerpartiet lägger sig platt för vänsterpartierna, säger Skalberg Karlsson.

Att Centerpartiet lämnar sitt tidigare löfte och istället stöttar regeringens mer blygsamma förslag innebär att det saknas majoritet i riksdagen för att nå en försvarsbudget på 2 procent av BNP år 2025. Det påminner om tidigare svek från gotländska riksdagsledamöter, tycker Skalberg Karlsson:

Det här påminner om när Lilian Virgin (S) röstade för att lägga ned Gotlands Regemente år 2004 och när Hanna Westerén (S) röstade för att stänga Bromma flygplats år 2015. Vi har gotländska riksdagsledamöter som inte röstar för Gotlands bästa, och det är för dåligt helt enkelt, avslutar Skalberg Karlsson.

Moderaterna står fortsatt bakom att ge 2 procent av BNP till försvaret senast år 2025, vilket är en uppfattning som delas av Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.