Kan Akademiska sjukhuset – eller delar av det – drivas som ett offentligt ägt bolag? Detta bör utredas, anser Emilie Orring (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala.
Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av Sveriges främsta universitetssjukhus. Här vårdas tusentals patienter, här utbildas framtidens läkare, och här bedrivs banbrytande forskning som förändrar liv. Men bakom framgångarna finns utmaningar som inte går att ignorera.
Ekonomiska underskott, långa vårdköer och beslut som hämmar utvecklingen riskerar att skugga bilden av Akademiska som ett universitetssjukhus i världsklass. Patienter väntar på vård, vårdpersonalen arbetar under stor press. Utvecklingen mot den nära vården går för långsamt.
Hur kommer det sig att underskotten växer trots ständiga resurstillskott och sparkrav? Patienterna och medarbetarna förtjänar bättre.
Akademiska sjukhuset är redan ett av de världsledande sjukhusen – på plats 75 i Newsweeks rankning 2024 – men potentialen är ännu större. Region Stockholms S-styre går nu, under parollen ”ta tillbaka kontrollen”, mot färre vårdplatser på akutsjukhusen och färre vårdgivare. Region Uppsala borde i stället inspireras av de framgångsfaktorer som under M-styret bidrog till att öka vårdens tillgänglighet i Stockholm.
Med lärdomar från världens tio främsta sjukhus har vi i en ny rapport identifierat viktiga framgångsfaktorer och föreslagit fyra reformer för att lyfta Akademiska sjukhuset från att vara ett av de världsledande sjukhusen till att bli världsbäst:
Fyra reformer
1. En professionell styrelse som visar vägen. Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med rätt ersättning. Politiken behöver renodla sin styrning och ta ett kliv tillbaka. En hälso- och sjukvårdsnämnd bör inrättas med övergripande helhetsansvar för hälso- och sjukvården, samtidigt som dagens sjukhusstyrelse och vårdstyrelse avskaffas. På så sätt kan den strategiska styrningen förbättras och en professionell styrelse kan ta fullt ansvar för den operativa driften. Erfarenheter från framstående sjukhus som Mayokliniken i USA och Karolinska universitetssjukhuset visar hur vården kan förbättras när professionen ges stort inflytande.
2. Se över ersättningsmodellen. I dagsläget får Akademiska sjukhuset en fast ersättning. Det är inte rimligt att kopplingen mellan produktion, kvalitet och ekonomi är så svag. Region Uppsala bör utreda hur ersättningsmodellen för Akademiska sjukhuset, och eventuellt även för andra vårdgivare och sjukhus, kan förbättras för att säkerställa en hållbar och effektiv finansiering som stimulerar både kvalitet och resultat i vården.
3. Återinför beställar-utförarmodellen. Modellen innebär att en beställarorganisation definierar och upphandlar vårdtjänster från utförare. Syftet är att separera finansiering och planering (beställare) från själva utförandet av vården (utförare). Denna uppdelning ger beställaren möjlighet att stå mer oberoende från vårdgivarnas intressen, medan utföraren kan bli mer fristående från direkt politisk styrning. Den här uppdelningen används genomgående vid de främsta sjukhusen. Även landstinget i Uppsala län styrdes genom en beställar-utförarmodell fram till 2015. Med rätt förutsättningar och lärdomar från tidigare erfarenheter kan detta öka effektiviteten och tydliggöra skillnaderna i ansvar mellan politiken och vårdens operativa ledning.
4. Utred driftsformen för Akademiska sjukhuset. Vi vill genomföra en kvalitativ utredning som visar på för- och nackdelar med olika driftsformer, med målet att ge vården, forskningen och utbildningen bästa möjliga förutsättningar. I dag är Akademiska sjukhuset en förvaltning inom Region Uppsala. Men sjukhuset är också Mellansveriges sjukhus. Kan Akademiska sjukhuset – eller delar av det – drivas som ett offentligt ägt bolag? Kan delar av sjukhuset drivas av andra vårdgivare eller av andra regioner i Mellansverige? Detta bör utredas i nära samarbete med regionens och sjukhusets viktigaste samarbetspartner.
Akademiska sjukhuset ska vara ett självklart val för patienter i behov av den mest avancerade vården, en plats där innovation driver utvecklingen varje dag. Detta är redan en del av sjukhusets identitet, men för att ta steget från världsledande till världsbäst krävs mod att förändra styrningen. Patienterna, vårdpersonalen och skattebetalarna förtjänar det.
Emilie Orring (M), oppositionsregionråd, Region Uppsala
Mer information
