Kategori: Nyhet

Vad har psykiatrin för ansvar i att förebygga dödliga våldsbrott? Kan regionstyret säga att de gör allt i deras makt för att skydda länsborna – eller väntar de på nästa tragedi? Idag skriver Emilie Orring, My Borg Åmansson och Svante Berg på UNT:s debattsida.

Flera så kallade vansinnesdåd har skakat Sverige de senaste åren. Bakom varje rubrik finns människor som mist livet – och familjer och anhöriga som fått sina liv krossade.

I december 2023 var en 78-årig kvinna ute med sin rullator i Uppsala när hon överfölls och misshandlades till döds på öppen gata. En ung kvinna med lång historik av kontakter med psykiatrin dömdes senare till rättspsykiatrisk vård.

På juldagen 2025 knivhöggs en 55-årig kvinna till döds i sitt hem i Boden. Två av hennes tonårsdöttrar skadades allvarligt. Gärningsmannen, en man i 20-årsåldern, sköts ihjäl av polis på platsen. Enligt medierapporter hade anhöriga sökt hjälp för mannens psykiska hälsa kort före dådet. Trots detta bedömdes han inte kunna hållas kvar inom psykiatrin. Han avvek. Tragedin var ett faktum.

I Harmånger i Nordanstigs kommun gick en man i 25-årsåldern till attack med ett vasst föremål mot en kvinnlig ambulanssjukvårdare som ryckt ut på larm. Hon dog av sina skador. Även i detta fall rapporterades om psykisk ohälsa och tidigare kontakter med psykiatrin. Händelsen blottlade dessutom allvarliga brister i informationsdelning och samverkan mellan myndigheter.

Detta är tragedier utan några som helst vinnare. Men de väcker en nödvändig fråga: gör vi tillräckligt för att förebygga att de inträffar?

Den moderatledda regeringen har tydligt markerat att dödligt våld – inte minst mot kvinnor – ska bekämpas med kraft. En nollvision mot mäns våld mot kvinnor har antagits och ett särskilt råd under ledning av statsministern har tillsatts. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen har fått nya uppdrag för att stärka riskbedömningar inom psykiatrin. Utredningar ser över vuxenpsykiatrin, tvångslagstiftningen och statens ansvar för rättspsykiatrin.

Men bara för att regeringen tagit många viktiga steg kan inte regionerna luta sig tillbaka. Hälso- och sjukvården är ett regionalt ansvar. Det är i regionernas verksamheter som riskbedömningar görs – eller inte görs. Det är där beslut fattas om tvångsvård ska tillämpas. Det är där samverkan med polis och socialtjänst antingen fungerar eller brister.

I flera av de uppmärksammade fallen har det funnits varningssignaler. Upprepade kontakter med psykiatrin. Anhöriga som larmat. Oro som dokumenterats. Ändå har samhället inte förmått agera i tid. Det visar att mer måste göras för att undvika fler tragedier. Här kan regionerna ta lärdom av polisen som utvecklat sina metoder och lyckas idag med bättre precision än igår identifiera riktigt farliga män.

Det är hög tid att ställa frågor om Region Uppsala har samma ambitioner när det gäller att förebygga dödligt våld.

• Vad har regionen konkret gjort för att förhindra nästa vansinnesdåd?
• Hur säkerställs att akutpsykiatrin och beroendevården prioriteras? Att de har en god arbetsmiljö och använder arbetssätt som i möjligaste mån förebygger våldsdåd?
• Har personalen rätt utbildning och verktyg för att bedöma våldsrisk?
• Hur säkerställs att lagen om psykiatrisk tvångsvård efterlevs? Att ingen av rädsla för överbeläggningar eller resursbrist släpps utan tillräcklig bedömning?
• Hur tillämpas lagens möjlighet till tvångsvård när patienten till följd av psykisk störning är farlig för andra människors säkerhet?
• Vilka konkreta beslut har fattats för att stärka samverkan med polis och socialtjänst, så att viktig information inte faller mellan stolarna? Genomförs gemensamma riskbedömningar med polisen?

Att tala om psykisk ohälsa och sjukdom är viktigt. Att värna rättssäkerheten är avgörande. Men vi måste också våga tala om ansvar. Varje gång en kvinna dödas i ett våldsdåd som kunnat förebyggas har samhället svikit.

Regeringen har påbörjat nödvändiga reformer. Regionerna måste göra sin del.

Kan regionstyret säga att de gör allt i deras makt för att skydda länsborna – eller väntar de på nästa tragedi?

Emilie Orring, oppositionsregionråd (M), Region Uppsala

My Borg Åmansson, ledamot sjukhusstyrelsen (M), Region Uppsala

Svante Berg, ledamot sjukhusstyrelsen (M), Region Uppsala

Region Uppsala utreder om regionbusstrafiken, som i dag körs av upphandlade aktörer, i stället ska drivas i egen regi. Moderaterna riktar skarp kritik mot planerna och varnar för ökade kostnader för både resenärer och skattebetalare.

• Det här riskerar att bli ett dyrt experiment med skattebetalarnas pengar. Erfarenheter från andra regioner visar vad som händer: kostnaderna ökar och kvaliteten försämras. I Stockholm har liknande beslut lett till kostnadsökningar som för oss skulle kunna motsvara uppemot 200 miljoner kronor, säger Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala. 

Moderaterna varnar också för att möjligheten att ställa krav genom upphandling försvinner när konkurrenssituationen tas bort.

• I stället för ideologiska experiment vill vi fokusera på det som spelar roll för resenärerna: bättre punktlighet, ökad trygghet och en mer attraktiv kollektivtrafik. Det borde vara politikens fokus – inte att utreda sådant vi redan vet riskerar att bli dyrt och ineffektivt, säger Cecilia Linder (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala. 

Moderaterna skriver om detta i UNT Debatt idag. Läs artikeln här.

Fakta

• I dag körs regionbusstrafiken, liksom stadstrafiken i Enköping och Bålsta, skolbusstrafiken och Mälartågen av upphandlade aktörer. Stadstrafiken i Uppsala körs av det regionägda bolaget Gamla Uppsala Buss (GUB).
• Just nu genomför det regionägda bolaget, Gamla Uppsala Buss, en utredning i fall de utöver stadsbussarna i Uppsala även ska kunna köra regionbusstrafiken i länet när det nuvarande avtalet med bussbolaget Keolis går ut.
• I Region Stockholm beslutades 2025 att en del av SL:s trafik skulle tas över i egen regi. Något som beräknas öka kostnaderna med 10–30 procent. I Uppsalas fall skulle det innebära kostnader upp mot 200 miljoner.

Kontaktpersoner:     

Cecilia Linder    
Oppositionsregionråd (M), Region Uppsala    
Telefon: 076-134 59 83
E-post: [email protected]

Daniel Strandberg    
Politisk sekreterare (M), Region Uppsala    
Telefon: 072–202 15 25    
E-post: [email protected]    

Uppgivna föräldrar kämpar för sina barn som bollas runt från instans till instans utan att få hjälp. I stället får de frågan av vården att sjukskriva sig för att ta hand om sitt barn. För oss moderater är situationen fullständigt orimlig. Den drabbar barn, unga och deras föräldrar. Och den måste få ett slut. Emilie Orring, Edvin Littorin och Joséphine Närholm skriver på UNT Debatt.

Det är nog få som lämnas oberörda av den situation som tyvärr är vardag för barn med psykisk ohälsa och för deras föräldrar som tvingas i in i centrum av deras kamp på att få rätt hjälp ( läs till exempel UNT 8/2).

Vittnesmålen låter skrämmande lika varandra. Man beskriver de långa väntetiderna till BUP. Hur det aldrig är samma läkare två gånger och känsla av att alltid få börja från start. Inte minst beskriver man en känsla av att stå ensam i allt, en känsla som växer med tiden.

Tyvärr är detta inte bara enskilda berättelser. Enligt en rapport från Försäkringskassan så ökade antalet sjukskrivningar på grund av psykiatriska diagnoser, så som stress, ångest och depression med 11 procent mellan 2019 och 2025. Där var den vanligaste anledningen till att inte kunna komma tillbaka till arbetet att man har ett barn som inte klarar sin vardag eller mår mycket dåligt på grund av psykisk ohälsa eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (SVT Uppsala 2/2).

För barn och unga är det här deras framtid det handlar om. Drygt 200 000 i Sverige lider av någon form av ätstörning. Den största ökningen är bland flickor i åldern 10-14 år (SKR). Andelen unga flickor som vårdades för självskadebeteende fördubblades mellan 2015 och 2023 (Socialstyrelsen). Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar löper större risk att hamna utanför – både i skolan och i samhället. De är kraftigt överrepresenterade bland dem som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Den som inte klarar skolan får svårare att få jobb, och risken för utanförskap ökar.

Det är uppenbart för oss att vi inte hittar lösningen genom att bara peka enskilt på BUP, elevhälsan, BVC eller habiliteringen. Det är i helheten problemet sitter. Eller snarare bristen på helhet.

Ofta behövs nämligen hjälp från flera instanser. Det är till exempel vanligt att barn med ADHD också har andra diagnoser, så som autism. Ändå är detta två separata vårdköer i Region Uppsala. Vi har brist på logopeder och tillgången till elevhälsa varierar i länet. Samordningen fungerar inte.

Därför har Moderaterna lagt förslag efter förslag för en mer sammanhållen vård och kortare köer – bland annat genom att öppna en ny BUP-enhet som kan arbeta sammanhållet genom att erbjuda utredning, behandling och uppföljning i samma flöde och i nära anslutning till varandra.

Det har nyligen framkommit att S-ledda Region Uppsala kommer göra allt vad de kan för att hindra en fristående aktör att öppna just en sådan enhet.

För Moderaterna är utföraren av vården inte det relevanta. Det som behövs är ett helhetsansvar och en mer sammanhållen vård.

Moderaternas förslag:

• Det måste finnas ett större ansvar för helheten kring barnets vård och samordningen måste säkerställas. Det här i linje med lagen och Socialstyrelsens riktlinjer och ska följas.
• Regionen behöver ta större ansvar för utredning och behandling vid språk- och talsvårigheter och öka tillgången till logopeder, exempelvis genom LOV Logopedi.
• Varje barn ska ha en utsedd fast vårdkontakt som håller ihop insatserna och säkrar kontinuitet. Regionens dubbla köer för ADHD och autism ska avskaffas.

Det är orimligt att barn får gå år efter år utan hjälp, något som går ut över skolgång, hälsa och framtidstro. Deras föräldrar ska kunna känna att det kan gå till jobbet, i stället för att behöva sjukskriva sig som enda utväg för att hjälpa sitt barn. 

Moderaterna vill se ett rättvisare Uppsala län. Ska det vara möjligt måste vi bygga ihop den splittrade vården.

Emilie Orring, oppositionsregionråd (M) Region Uppsala

Edvin Littorin, distriktsordförande MUF Uppsala län

Joséphine Närholm, förste vice distriktsordförande MUF Uppsala län

Samtidigt som Uppsalas gator grävs upp för att en potentiell spårväg ska dundra fram så har Mark- och miljödomstolen informerat att spårvägsbron fått prövningstillstånd och att ny dom väntas i november. Moderaterna anser att det inte är rimligt att man förstör framkomligheten och skövlar alla träd innan alla tillstånd är klara.  

• Moderaterna vill inte att det ska byggas spårväg i Uppsala och har löpande lagt förslag om att stoppa projektet. När bron inte fick tillstånd ville vi att hela projektet skulle pausas för att värna Uppsalabornas pengar och för att deras livspussel inte ska försvåras i onödan. Nu när vi vet att dom väntas i november måste kommunen stoppa alla uppgrävningar åtminstone till dess, säger Therez Almerfors (M), kommunalråd i opposition Uppsala kommun.

Detaljplaner för spårvägen är dessutom överklagade och har inte vunnit laga kraft vilket är ytterligare en anledning till att stoppa projektet. Moderaterna kommer återigen att lägga fram förslag i kommunstyrelsen för att stoppa alla uppgrävningar som sker pga. spårvägen.  

• Det är inte ansvarsfullt att sätta sprätt på skattepengar i ett projekt där tillstånden inte är klara. Därför kommer vi att lägga ett initiativ i kommunstyrelsen för att stoppa alla uppgrävningar, fortsätter Therez Almerfors

För mer information
Namn: Sara Elingfors
Telefon: 072 220 34 69
E-post: [email protected]

Läs hela initiativet här:

Från och med 1 augusti kommer en lag som förbjuder offentliga organisationer att bedriva verksamhet som ”på ett otillbörligt sätt påverkar möjlighet för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden”. Nu vill Moderaterna utreda ifall Region Uppsala bedriver verksamhet som riskerar att konkurrera ut den privata marknaden, exempelvis genom caféverksamhet, träningsanläggningar eller eventservice.

• ”Det offentliga ska inte stå i vägen för våra hårt arbetande entreprenörer. Regionen är en stor aktör med omfattande ansvar för lokaler, servicefunktioner samt interna stödtjänster. Det är viktigt att den verksamhet regionen erbjuder är nödvändig. Ska vi till exempel lägga skattpengar på ett café på sjukhusområdet som en entreprenör förmodligen kan driva på ett bättre sätt?”, säger Bengt-Ivar Fransson (M), ledamot i Fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala.

Moderaternas förslag läggs fram genom ett initiativärende till regionens fastighets- och servicenämnd idag torsdag, den 26 februari. Läs hela förslaget här.

Fakta 

• Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som föreslår nya regler i syfte att förbättra konkurrensen i privat och offentlig verksamhet. Genom ändringarna ges Konkurrensverket befogenhet att besluta om konkurrensfrämjande åtgärder. Det föreslås även en ny lag om offentlig säljverksamhet som ska skydda privata företag från de ojämlika villkor som uppstår när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.
• Idag lägger Moderaterna fram ett förslag om att utreda om Region Uppsala riskerar att konkurrera med lokala företagare.

Kontaktpersoner:     

Bengt-Ivar Fransson
Ledamot Fastighets- och servicenämnden (M), Region Uppsala    
Telefon: 070-301 11 16 

Daniel Strandberg    
Politisk sekreterare (M), Region Uppsala    
Telefon: 072–202 15 25    
E-post: [email protected]    

Kritik från läkarhåll och växande vårdköer – är detta rimlig valuta för dina skattepengar?

Nyligen har kritik från läkare och fackliga riktats mot regionstyret och situationen inom vården. Möjligheten att få vård i tid är betydligt sämre än den borde. Du som jobbar hårt, betalar skatt och gör rätt för dig ska kunna lita på att vården finns där när den behövs. Det måste bli mer valuta för skattepengarna i Uppsala län.

Häromveckan skrev läkarföreningar i UNT under rubriken ”Vi delar inte Helena Proos beskrivning av verkligheten”. De beskriver hur de dagligen oroar sig för hur patientsäkerheten ska kunna säkerställas. Köerna i Region Uppsala är för långa. Alldeles för många väntar alldeles för länge på operation. Inom ortopedin råder brist på operationssalar. Nyligen kom även larm från fackligt håll om en utmanade situation på Akademiska sjukhusets barnoperationsavdelning.

Bakom statistiken med staplar om vårdköer finns människor som i övrigt är friska och som inte vill något hellre än att kunna återgå till vardagen: ställa klockan på morgonen, ta sig obehindrat till jobbet, kanske till och med orka med ett träningspass på kvällen. I stället sätts deras liv på paus när de fastnar i Region Uppsalas onödigt långa köer.

Med andra ord saknar Region Uppsala inte utmaningar. De gångna åren är dock inte utan ljusglimtar. Regionens ekonomi visade ett plusresultat år 2025, mycket tack vare tillskott från regeringen samt att inflationen har kunnat bekämpats, även det tack vare den moderatledda regeringen.

Från den vänstermajoritet (S, V, C, MP) som styr regionen ser vi däremot desto mindre handling. Moderaterna ifrågasätter inte att styret har goda intentioner. Däremot ifrågasätter vi, på goda grunder, deras förmåga att leverera. För faktum är att prognoserna vittnar om en mer oroande framtid. Regionen går mot ett långsiktigt underskott om 2,6 miljarder kronor till år 2035. En häpnadsväckande siffra som har tillåtits växa år efter år.

Hur ska du kunna garanteras vård i tid när regionen i elfte timmen tvingas fundera på hur det enorma underskottet ska täppas igen?

Ska du behöva oroa dig för att en pressad regionledning, där Vänsterpartiet ingår, skickar notan till strävsamma länsbor när de ser en rejäl skatteökning som en frestande lösning på underskottet?

Hur ska politiken hantera sin ekonomiska baksmälla och samtidigt mäkta med nödvändiga reformer för en mer sammanhållen vård mot psykisk ohälsa, för kortare vårdköer och för mer vård nära där du bor?

Vi är oroliga för svaren på alla dessa frågor. Därför vill vi inte behöva ställa dem. Det behövs inte heller om politiken börjar agera och slutar skjuta problemen på framtiden.

För just nu saknas reformer. Visst kommer det ”satsningar” på cykelkanslier och liknande organ med oklar funktion. Ett cykelkansli är säkert väldigt uppskattat av Miljöpartiets medlemmar. Men för dig som vill att dina skattepengar ska gå till annat än nya administrativa organ på Regionens hus är prioriteringen orimlig.

Moderaterna vill:

• Att du ska få vård i tid. För att åstadkomma det behöver vi minska trycket på sjukhusen genom att flytta mer vård närmare dig och upphandla vård där regionen inte hinner med.
• Skärpa vårdgarantin. Om Region Uppsala inte ger dig vård i tid får det inga konsekvenser för regionen. Det är orimligt och därför vill vi att regionen blir ersättningsskyldig.  Vi vill också att du ska kunna söka vård i andra regioner med ledig kapacitet genom att utveckla regionens vårdgarantienhet till en nationell vårdförmedling.
• Vården måste bli bättre på att fylla lediga tider och sena avbokningar. När en patient inte dyker upp är det andras möjligheter till vård som försvinner. Därför måste det bli enklare för dig att boka, omboka och boka av dina vårdbesök digitalt. Det är också rättvist att den som uteblir utan att meddela får betala. Därför vill se en kännbar straffavgift vid uteblivna besök.

Strävsamma länsbor ska kunna lita på välfärden. Den som gör rätt för sig ska inte tvingas leva med smärta i månader eller oroa sig för om vården finns där när det verkligen gäller. Det behövs mer valuta för skattepengarna.

Emilie Orring, oppositionsregionråd (M), Region Uppsala

Cecilia Linder, oppositionsregionråd (M), Region Uppsala

My Borg Åmansson, ledamot sjukhusstyrelsen (M), Region Uppsala

Gustaf Hoffstedt, ledamot vårdstyrelsen (M,) Region Uppsala

Pressmeddelande 2026-02-05

En granskning av SVT visar att uteblivna tandläkarbesök kostade landets skattebetalare 473 miljoner kronor förra året. Nu vill Moderaterna se åtgärder för hela Region Uppsalas hälso- och sjukvård och kräver handling för att fylla tomma tider. M vill göra det enklare att omboka digitalt och menar att regionen måste bli bättre på att snabbt fylla sena avbokningar.

• Förutom att det kostar pengar så kostar det människors hälsa när tider står tomma för att patienter inte dyker upp. Därför måste det bli enklare för dig att boka, omboka och avboka dina vårdbesök digitalt. Hälso- och sjukvården har ett rejält jobb att göra här, så att fler kan få vård i tid, säger Emilie Orring (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala. 

Orring betonar även vikten av en kännbar ”no-show”-avgift för den som uteblir från sitt läkarbesök utan att meddela.

• Det ska vara enkelt att avboka men det är också rättvist att den som uteblir utan att meddela får betala. Vårdens medarbetare har rätt att förvänta sig att patienterna dyker upp och du som står i kö har rätt att förvänta dig vård när det finns lediga tider, säger Emilie Orring (M), oppositionsregionråd i Region Uppsala.

Moderaternas krav framförs till regionstyrelsens ordförande Helena Proos (S) på regionfullmäktige 11 februari.

Fakta

• SVT Uppsala har granskat Folktandvården där trenden går mot att färre uteblir. Moderaterna ser utmaningar i fler delar av vården och vill nu se skarpare åtgärder mot uteblivna vårdbesök i hälso- och sjukvården för att fler patienter ska kunna få vård i tid.
• Inför fullmäktige har Emilie Orring (M) frågor till regionstyrelsens ordförande Helena Proos (S) om åtgärder för att göra det enklare för patienten att sköta sina bokningar digitalt.
• Regionfullmäktige äger rum i Enköping onsdag den 11 februari. Emilie Orrings interpellation finns här.

Kontaktpersoner:     

Emilie Orring    
Oppositionsregionråd (M), Region Uppsala    
Telefon: 076–785 41 72    
E-post: [email protected]    

Daniel Strandberg    
Politisk sekreterare (M), Region Uppsala    
Telefon: 072–202 15 25    
E-post: [email protected]    

Ingen ska behöva vara rädd för att inte bli förstådd i vården. Ändå inträffar allvarliga situationer där vårdinsatser försvåras på grund av bristande språkkunskaper. Därför är det uppenbart att politiken måste göra mer för att trygga patienternas vård. I stället väljer Vänsterstyret i Region Uppsala nu att blunda för språkbristerna i vården. Om det skriver Emilie Orring, regionråd, med flera i dagens UNT.

Nyligen rapporterades att Uppsala kommun stänger ett äldreboende efter sommarens uppmärksammade granskning om bland annat språkbrister. Från Västerås har tidigare kommit larm från ambulanspersonal om hur en akut vårdinsats försvårades när personal inte kunde svara på grundläggande frågor om patientens tillstånd.

Mer behöver göras för att skärpa kraven på svenska språket inom vård och omsorg och för att stärka stödet till medarbetare med språkbrister. Det var mot den bakgrunden som vi moderater presenterade flera förslag för att åtgärda språkbristerna inom vård och omsorg (UNT 7/9). Nu har Vänsterstyret i Region Uppsala tagit ställning till förslagen och det är tydligt att man inte prioriterar patienternas trygghet och vårdmedarbetarnas arbetsmiljö.

Vi moderater vill utveckla regionens språkutbildning

För oss är det tydligt att stödet till våra medarbetare med bristande kunskaper i svenska måste bli bättre. När Moderaterna styrde Region Uppsala införde vi därför en språkutbildning vid regionens folkhögskola för att fånga upp och utbilda medarbetare med språkbrister. Behovet av att utveckla och skala upp utbildningen är stort. Den borde kunna användas för att hjälpa länets kommuner att komma till rätta med språkbrister inom äldreomsorgen.

Vänsterstyret använder svepskäl om att upplägget är problematiskt utifrån ”befintliga organisatoriska former” och att man hade behövt anpassa antagningsprocessen. För oss låter det som ett litet pris att betala för en vård och omsorg där du kan lita på att du blir förstådd. Ett pris för att du ska kunna lita på vården.

Vi vill att man går till botten med språkbristerna

Vi krävde också att man mot bakgrund av de alarmerande bristerna i äldreomsorgen skulle redovisa språkbristerna i kontakterna mellan äldreomsorgen och sjukvården. Vänsterstyret nöjer sig med att konstatera att det inte kom så många ärenden till regionens patientnämnd för ett antal år sedan. Patientnämndens arbete är viktigt och får inte förringas, men så som situationen ser ut idag är det inte ett heltäckande mått på verkligheten. De flesta som råkar ut för brister anmäler aldrig. När det går att läsa om fler fall i media än vad det finns rapporter från patientnämnden borde en vaken politisk ledning agera.

För att på riktigt skapa en trygg vård för våra patienter krävs betydligt mer av en politisk ledning. Att förstå dem som vårdar oss är grundläggande för att kunna ha inflytande över den egna vården. När språkbrister finns riskerar dialogen med patienten att fallera, dokumentationen bli fel och samarbetet på arbetsplatsen försvagas. Tydlig kommunikation är avgörande för rätt behandling för patienten och en god arbetsmiljö för vårdens medarbetare. I akuta situationer kan språket vara skillnaden mellan rätt och fel vård, i värsta fall mellan liv och död.

Att ställa krav är att bry sig. Vi bryr oss om patienternas trygghet och vårdmedarbetarnas arbetsmiljö.

Det är hög tid för Vänsterstyret att sluta blunda för språkbrister i vården.

Emilie Orring (M)
oppositionsregionråd, Region Uppsala

Cecilia Linder (M)

oppositionsregionråd, Region Uppsala

Jessica Kumlin (M)

Ledamot regionstyrelsen

Nils Fall (M)

Ledamot regionstyrelsen

Monica Avås (M)

Ersättare regionstyrelsen