De som tror att skattehöjningar är en universallösning på välfärdens problem får tänka om.
Regionens nya ekonomiska långtidsprognos visar att om vi inte jobbar med att modernisera verksamheterna och ha ordning på ekonomin så kommer det uppstå ett gap mellan intäkter och kostnader på 1,9 miljarder kronor 2034. De som tror att skattehöjningar är en universallösning på problemet får tänka om. Att höja skatten är en kortsiktig lösning där intäktsgapet i stället kommer uppstå med något års fördröjning, samtidigt som man inte löser grundproblemet – att regionen har för höga kostander med jämförbara regioner,
Efter maktskiftet 2018 har Alliansen jobbat hårt vid sidan av pandemin för att få ordning på regionens ekonomi. En ny budgetprocess har införts, vi har gjort en översyn av arbetet med generella och tillfälliga statsbidrag och minskat den långsiktiga låneskulden. Ett omtag har gjorts av regionens fasighets- och investeringsprocess, där investeringsobjekt i budgeten ska vara tydligt utredda och definierade. Under S-styret slöts ett avtal som innebar att Akademiska sjukhuset förlorade 500 miljoner kronor i intäkter. I praktiken var det ”rea på vården” precis hela tiden och vi sålde vård för ett lägre pris än den kostar att producera. Detta har vi i ändrat på. Ett nytt avtal har förhandlats fram och ska ge täckning för de kostnader regionen har när vård utförs till patienter från andra regioner. Därtill har medarbetarna på Akademiska sjukhuset inlett ett mycket viktigt arbete för att uppnå en ekonomi i balans.
Men det räcker inte. Fler som får vård i tid innebär minskade kostnader, därför måste regionen arbeta tillsammans med fristående utförare. Alliansen har även enats om en målsättning om att 25 procent av vårdens totala budget ska vikas till primärvården år 2030. Detta kommer att följas upp i budgetarbetet. En utbyggd primärvård innebär bättre arbetsmiljö och ökad tillgänglighet både inom primärvården och sjukhusvården.
Vi är den region i Sverige som utför mest vård till patienter från andra län. En del vård säljs även till andra länder. Denna position har kunnat behållas på grund av den högspecialiserade vården som bedrivs på Akademiska sjukhuset. För att Region Uppsala ska kunna behålla denna starka ställning så är det viktigt att Akademiska sjukhuset ges utrymme att vässa den högspecialiserade vården, samtidigt som vi skapar förutsättningar för ökad tillgänglighet i hela vårdkedjan.
Medarbetarna är regionens enskilt viktigaste resurs. Men det räcker inte att enbart rekrytera medarbetare, regionen måste även lyckas bättre på att behålla dem. Karriär- och löneutveckling, en förbättrad arbetsmiljö och insatser för att belöna medarbetare som jobbat länge i vården är därför viktigt. Många medarbetare vittnar även om hur de får lägga tid på onödig administration där samma uppgifter behöver fyllas i flera gånger. Medarbetarvänliga IT-system är därför avgörande för att kunna frigöra tid hos medarbetarna, ge mer plats förkärnuppdraget och för att frigöraresurser till en fortsatt utveckling av vården. De riktade statsbidragen och statens krav på onödig dokumentation bidrar även det till onödig administrativt arbete. Staten bör därför växla ut de riktade statsbidragen så att de blir generella.
Investeringsbehoven framöver är större än vad regionen klarar av att hantera och därmed blir prioriteringen om vad som ska och inte ska byggas allt viktigare. Investeringar som kan öka möjligheterna till digitalisering är en del som bör prioriteras och nyttjandet av befintliga fastigheter måste bli mer effektivt.
Den som ser över kostnader och arbetssätt räddar välfärdens långsiktiga finansiering. Det förutsätter en politisk ledning som både har en riktning framåt för verksamheterna och som vänder på varenda sten för att varje skattekrona ska göra nytta.
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande
Björn Owe Björk (KD), regionråd
Unn Harsem (C), regionråd
Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd
Cecilia Linder (M), regionråd
Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 14 februari 2023.