Moderaterna presenterar en vårbudget och en skattereform som tar tag i Sveriges problem. Vi föreslår ökade resurser till bland annat polisen, psykiatrin, yrkesutbildningen och klimatforskningen. Det behövs en helt annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren. Det skriver Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, och Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson, på DN Debatt.
Den svenska modellen har gått vilse. Sverige står inför betydande problem där den nuvarande politiken saknar lösningar. Sverige har bland världens högsta skatter, men grundläggande samhällsfunktioner som polisen, sjukvården och skolan fungerar inte som medborgarna har rätt att förvänta sig.
Samtidigt ser vi att konjunkturen vänder ner och tillväxten mattas av. Arbetslösheten har bottnat på över 6 procent och långtidsarbetslösheten är tillbaka på tidigare krisnivåer. I det här läget presenterar Moderaterna en vårbudget och en skattereform för en ny, uppdaterad svensk modell.
Problemen är väl kända: Det kan ta både 10 och 20 år innan invandrare med låg utbildning får sitt första jobb. Barn som är födda i Sverige behärskar inte alltid svenska språket. Vi ser hur välfärdens långsiktiga finansiering utmanas av en åldrande befolkning och en hög asylinvandring. Det svenska näringslivet – ryggraden i vårt välstånd och själva förutsättningen för den svenska modellen – har en svag produktivitetsutveckling. Därtill spås tillväxten per person gå mot den svagaste utvecklingen sedan andra världskriget, bortsett från 90-talskrisen och finanskrisen.
Moderaterna presenterar nu en budget som tar tag i Sveriges problem. Vi föreslår ökade resurser till bland annat polisen, psykiatrin, yrkesutbildningen och klimatforskningen. Det behövs en helt annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.
Den svenska modellens legitimitet bygger på att människor kan lita på våra samhällsfunktioner och på att våra gemensamma skattepengar först och främst går till det offentligas grunduppgifter. Därför presenterade Moderaterna och Kristdemokraterna i höstas en budget som ökade resurserna till vård, skola och omsorg med nio miljarder kronor och med närmare sex miljarder kronor mer till lag och ordning samt försvaret.
Samtidigt sparade vi 20 miljarder kronor på bland annat extratjänster, Arbetsförmedlingen, det ineffektiva ”klimatklivet”, elcykelpremier och byggsubventioner. Det är möjligt att kombinera rimligare skatter och en förstärkning av statens kärnuppgifter – om annat prioriteras ner.
Men för att på riktigt uppdatera den svenska modellen måste vi också jobba med den långa sikten. Därför presenterar vi nu också våra utgångspunkter för en större skattereform.
En ny skattereform måste utgå från de samhällsproblem som ska lösas. Den ska syfta till att stärka människors och familjers frihet och självbestämmande, skapa fler jobb och öka tillväxten. Men den ska också värna sammanhållningen i Sverige.
För att öka drivkrafterna till arbete och företagsamhet måste de skatterna sänkas, skattebaserna breddas och det totala skattetrycket i Sverige bli lägre. Dessutom behöver kombinationen av skatter och bidrag analyseras samlat om inte utanförskapet än en gång ska skena. Vi ser också behovet att förenkla skattesystemet men det är inte det primära syftet med en reform.
Svenska folket betalar bland världens högsta skatter och ska också kunna räkna med att varje krona gör så stor nytta som möjligt. Varje skattekrona – även om beloppen är små – som slösas bort tär på skattemoralen. Oavsett om pengarna går till religiös extremism, kravlösa bidrag eller fuskas bort i LSS. Det skadar sammanhållningen i vårt land.
Moderaterna har dessa sex utgångspunkter för en sådan skattereform:
1. En fullt finansierad skattereform – och utgiftsreform.
För att göra skattereformen långsiktigt hållbar och för att värna starka offentliga finanser ska reformen vara fullt finansierad. Det innebär att vissa skatter kommer att höjas. Dock har så gott som samtliga skatter negativa effekter. Ska vi kunna möta de utmaningar Sverige står inför behöver skattetrycket sänkas. Därför kommer delar av skattesänkningarna finansieras av utgiftsminskningar. Det innebär alltså att en ny skattereform måste kombineras med en ambitiös utgiftsreform.
2. Drivkrafter och stöd för full sysselsättning.
För låginkomsttagare lönar det sig sämre att gå från bidrag till arbete i Sverige än i nästan något jämförbart land. Detta är en viktig orsak till den misslyckade integrationen och till att långtidsarbetslösheten fortsätter att vara hög. Lägre skatt på låga inkomster är därför en central del av en moderat skattereform. Skatten på pension ska också sänkas.
3. Gynna flit och förkovran.
I dag råder stor brist på kvalificerad arbetskraft. Ska vi möjliggöra både växande företag och hög kvalitet i välfärden måste fler utbilda sig och de som har utbildning uppmuntras att jobba mer. Då kan inte Sverige ha världens högsta marginalskatter på högre inkomster. Att värnskatten tas bort 2020 är ett välkommet första steg, men det räcker inte. Marginalskatterna behöver sänkas ytterligare för att återupprätta principen om hälften kvar.
4. Företagande och entreprenörskap för högre tillväxt och fler investeringar.
Ska Sverige fortsätta vara ett rikt välfärdsland måste tillväxtförutsättningarna stärkas. Det kräver en bred palett av åtgärder, men skattefrågorna är centrala. Bolagsskatter och kapitalskatter måste vara konkurrenskraftiga och uppmuntra till investeringar i Sverige. Vi behöver också färre särlösningar och ett enklare skattesystem. Skattereformen ska underlätta för ökad tillgång till bostäder. Företagare ska uppskattas mer än de beskattas.
5. Hållbarhet och sammanhållning.
Höjda miljöskatter bör övervägas. Men bara om de faktiskt minskar och inte bara flyttar utsläppen. Och bara om de inte lägger orättvisa bördor på landsbygden. Vi säger därför nej till skatter på elektronik och kläder, liksom till flygskatt och höjd bensinskatt.
6. Värna skattesystemets legitimitet.
Ska vi klara ambitiösa välfärdsambitioner måste skattesystemet uppfattas som legitimt. Genom införandet av rut-avdraget och avskaffandet av förmögenhetsskatten, arvs-och gåvoskatten och fastighetsskatten upplevs skattesystemet som mer legitimt i dag än tidigare. Skattesystemet ska vara effektivt, men det är ännu viktigare att det har brett stöd. Vi kommer därför inte att rulla tillbaka dessa reformer och riskera att urholka det förtroende som numera finns. Legitimiteten ska också förbättras genom att rättssäkerheten inom skatteområdet stärks. Skattereformen ska öka förutsägbarheten inte minst för företag och stärka den enskildes ställning gentemot Skatteverket.
Vi diskuterar gärna en bred skattereform med de fyra partierna som står bakom januariöverenskommelsen. Men då måste de presentera mer än bara allmänna önskemål. I väntan på det arbetar vi vidare med den moderata skattereformen för en ny svensk modell.
Ulf Kristersson (M), partiledare
Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson
Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson
Läs artikeln här.
