Kategori: Nyhet

Hur förbereder regionen sig för Natomedlemskapet?

Posted on by Ellinor Troli

Sverige har nu tillsammans med Finland, ansökt om Natomedlemskap. Nato ställer krav på medlemsstaterna om ett starkt civilt försvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i Natoförberedelserna pekat ut ett antal brister i det svenska civilförsvaret som måste åtgärdas. De tar exempelvis upp att säkra skola och äldreomsorg i en krigssituation, men också tillgången till mat, vatten, värme och drivmedel. Vilken beredskap Region Kalmar har för detta undrar nu Moderaterna Malin Sjölander och Jonas Lövgren i en interpellation till regionfullmäktige den 2 juni i Västervik.

– Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina har snabbat på Sveriges väg att ansöka om Natomedlemskap. Och att vara medlem i Nato handlar inte bara om att stärka det militära försvaret, det handlar lika mycket om att stärka det civila försvaret. Det betyder att regioner och kommuner måste se till att ha en organisation som arbetar strukturerat och strategiskt med dessa frågor, samt att det läggs resurser på att säkerställa den infrastruktur och de civila åtgärder som behövs i händelse av krig. Därför har vi skrivit den här interpellationen, säger Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen

– Det här är en viktig fråga som till exempel handlar om energiförsörjningen, livsmedels- och dricksvattenförsörjningen och att kunna hantera stora masskadeutfall, det vill säga en situation där extremt många skadade människor ska kunna tas om hand på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt. Region Kalmar län kan behöva se över och uppdatera den nuvarande handlingsplan för krisberedskap. Det är viktigt att uppmärksamma de styrande partierna i regionen på detta för att veta att något verkligen händer så snabbt som möjligt, säger Jonas Lövgren (M), vice ordförande i beredning för hållbarhet och folkhälsa

Debatt: Cancerrehabilitering viktig och avgörande för många

Posted on by Ellinor Troli

Cancerrehabilitering är viktigt för att kunna förebygga och minska de psykiska, fysiska och sociala konsekvenserna av cancersjukdom.

Rehabiliteringen är inte bara till för patientens förutsättningar till ett så bra liv som möjligt utan också för att stödja närstående. Och enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska alla patienter erbjudas cancerrehabilitering under hela sin vårdprocess.

I grund och botten borde cancerrehabilitering ingå i de standardiserade vårdförloppen för cancer. Men i väntan på det så blir många patienter utan rehabilitering och förvärvar skador och biverkningar som hade kunnat undvikas eller mildras. Samtidigt har vi märkt att det är oerhört svårt att spåra hur många patienter som faktiskt får rehabilitering och vilka resultat detta ger. Detta hade kunnat vara en god grund för forskning, något som hade gett ännu större vinster för patienter och anhöriga.

Vårdens ansvar utifrån det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering, de vägledningar och checklistor som i dag finns, är mycket tydligt. Det borde alltså inte vara några problem att upprätta en strukturerad uppföljning och utvärdering av cancerrehabiliteringen i regionen. All personal inom hälso- och sjukvården i Region Kalmar län ska göra behovsbedömningar för att kunna ge rätt rehabiliteringsinsatser i rätt tid, med det nationella vårdprogrammet som stöd.

I vår region finns det något som kallas för ”Hälsoskattning”. Hälsoskattning innebär att alla patienter som genomgår en cancerutredning och behandling ska få sitt rehabiliteringsbehov bedömt regelbundet och strukturerat. I dag är det dock långt ifrån alla cancerpatienter som får en hälsoskattning i Region Kalmar län – endast 35 procent. Detta trots löftet om att alla cancerpatienter ska erbjudas det.

Cancerrehabiliteringen är i dag alldeles för lågt prioriterad och har således stora brister, därför blir det svårt att ens veta hur många patienter som får rätt cancerrehabilitering i rätt tid. Det saknas även en tydlig struktur för hur och när cancerpatienter ska erbjudas rehabilitering, något som ska ske från att misstanke om cancer uppstår och så länge patienten behöver det, precis som hälso- och sjukvårdslagen säger. Men när vi moderater efterfrågar data kring hur det faktiskt ser ur, bland annat i vilken omfattning rehabilitering erbjuds, undviker Länsunionen (S, C och L) att svara. De har uppenbarligen ingen koll.

Cancerrehabiliteringen är både viktig och avgörande för många av våra patienter med anhöriga, så att Länsunionen undviker frågan och låtsas som det regnar, är oförklarligt. Men vi i Moderaterna kommer fortsätta jobba för att länets cancerpatienter tas på allvar. Alla har rätt att leva livet fullt ut.

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Jonas Lövgren (M), vice ordförande i beredning för hållbarhet och folkhälsa
Monica Ljungdahl (M), ledamot i beredning för hälso- och sjukvård

Sveriges regioner står upp för det svenska skogsbruket

Posted on by Marcus Andersson

EU håller på att arbeta fram en reglering som skulle slå hårt mot det svenska skogsbruket. Det har fått Sveriges regioner att gå samman och skriva ett brev till de ansvariga ministrarna med en uppmaning att agera mot förslaget. 

Regleringen det handlar om är den så kallade LULUCF-förordningen som EU nu håller på att arbeta fram en förändring av. EU-kommissionen har lagt ett förslag som innebär att Sveriges kolsänka i skogs- och marksektorn ska öka från 38,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 47,3 miljoner ton senast 2030.  

Enligt intresseorganisationen SveBio kommer det innebära att avverkningarna i skogen behöver minska med 16 procent för att Sverige ska klara EU-kommissionens mål. Det innebär 16 procent mindre råvarutillförsel till sågverk och massabruk och motsvarande avveckling av förädlingskapacitet. 

Alternativet för industrin är att importera mer utländsk skogsråvara från vilket i sin tur fordrar motsvarande avverkningar där. Resultatet blir därmed att den eventuella klimatnyttan i ett globalt perspektiv uteblir. 

– Kort sagt skulle detta förslag – om det genomförs – slå mycket hårt mot Värmland och Sverige. Och det utan att nå de klimateffekter som åtgärderna är tänkta att ge, säger Karin Helmersson (C), ordförande i regionala utvecklingsnämnden. 

Företrädare för Sveriges 21 regioner har slutit upp och undertecknat brevet. I det går regionerna igenom de konsekvenser som förslaget skulle kunna få för Sverige och riktar en uppmaning till miljöminister Annika Strandhäll, näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, EU-minister Hans Dahlgren och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg att agera. 

– Förhandlingarna kring LULUCF-fördraget är bara i början av en lång process. Därför ser vi möjligheten för ministrarna att påverka hur Sveriges skogar kommer att se ut och fungera framöver och stå upp för de lokala perspektiven. Det här förslaget gynnar inte Sverige och därmed inte hela EU, säger Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden.  Brevet har nu skickats till de fyra ministrarna.

Fakta 

En minskning av avverkningsnivåerna i skogen med 16 procent skulle för Sverige bland annat innebära: 

  • Ett bortfall på förädlingsvärde om cirka 30 miljarder kronor för hela skogsnäringen
  • Minskat utrymme för export om cirka 23 miljarder kronor
  • Försämrad tillgång på råvara skapar lägre investeringsvilja
  • Minskat utrymme för forskning och utveckling
  • Risk för sysselsättningskonsekvenser för över 30 000 personer
  • Sverige består av 23 miljoner ha produktiv skogsmark varav 50 procent ägs av privata skogsägare. I Sverige avverkas årligen cirka 85 miljoner kubikmeter skog. En minskad avverkning på 16 procent innebär ett inkomstbortfall för Sverige skogsägare på bort emot 2,5 miljarder kronor i nettovärde
  • Minskat underlag för kommunala och regionala skatteintäkter som därmed påverkar välfärden