Debatt: Förlorade år för Östersjön

Nej. Tvärtemot vad regeringen säger så prioriterar de varken havsmiljö eller småskaligt fiske. Deras politik karakteriseras istället av tomma löften och förhalande av viktiga frågor.

Nu senast genom att den utlovade havsmiljöpropositionen som gick upp i rök. Detta håller inte, eftersom det innebär många förlorade år för Östersjön. Vårt unika innanhav där ekosystemet är i kraftig obalans.

För några år sedan ledde det till ett totalt fiskestopp efter torsk och risken är stor för att sill- och strömmingsbestånden ska gå samma öde till mötes. Sillar som fångas är nämligen små och magra, vilket påminner om läget för torsken just innan det beståndet kollapsade.

Läget är allvarligt på flera sätt då sill och strömming är själva basen i ekosystemet eftersom de är föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hoten blir därmed påtagliga för hela havs- och skärgårdsmiljön. Liksom för det småskaliga fisket, som är centralt för lokala kustsamhällen som förädlar fisk och utvecklar turism. För att förbättra situationen krävs mer forskning men framför allt krävs politisk handlingskraft.

Moderaterna har länge varit oroade över läget för Östersjön. De senaste åren har vi därför avsatt mer medel för havsforskning samtidigt som vi har legat på regeringen för att de ska agera för att skydda kustlekande bestånd av sill/strömming. Men inget har hänt. Detta har lett till många förlorade år för Östersjön. Men en ny rapport kanske kan lösa regeringen från sin rådande handlingsförlamning.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som föreslår just det som fiskare, forskare och moderater har fört fram de senaste åren. Att trålgränsen i Östersjön bör flyttas ut så att sill och strömming får ökat skydd för att leka och växa till. Att större fartyg inte ska tillåtas fiska innanför trålgränsen och att regeringen omgående ska få till en process så att även finska och danska fartyg omfattas. Moderaternas förslag om att revidera den rådande förvaltningsplanen berörs till del av expertmyndigheten, som påtalar behovet av att införa en adaptiv förvaltning. Det låter bra. OM det blir verklighet. För regeringen är del av problemet.

I över två år har nämligen MP- och S-regeringar hukat för dessa frågor med hänvisning till den sittande utredning som nu har lagts fram. När därför även regeringens egen expertmyndighet föreslår det som forskare, fiskare och andra har sagt i åratal, kan de inte gömma sig längre.

På bordet finns åtskilliga förslag som är redo att genomföras. Nu måste regeringen agera. Men inte genom fagert tal och förhalningsteknik, utan med konkret handling. Vi Moderater kommer fortsätta att driva på för att 2022 ska bli en vändpunkt. Det är ett måste för Östersjön och för kommande generationers bästa.

Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson, (M) oppositionsråd Region Kalmar län
Betty Malmberg (M), riksdagsledamot för Östergötland

Debatt: Vad gör regionen åt chefernas arbetsmiljökunskap?

Debattörerna vill ha svar från regionstyrelsens ordförande om vilka åtgärder som ska vidtas för åtgärda brister Arbetsmiljöverket pekat ut i Region Kalmar län – inte minst chefernas kunskap.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektion den 21 mars framkom en del brister som Region Kalmar län behöver åtgärda innan myndigheten återvänder i höst. Arbetsmiljöverket är tydliga i både att arbetsmiljöansvaret vilar på arbetsgivaren (hela tiden) liksom vilka krav som de vill se åtgärdade. Lyckas inte regionen med detta kan föreläggande eller förbud bli nästa steg.

Brister som Arbetsmiljöverket pekar ut återfinns i chefers kunskap kring den årliga uppföljningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet, rapportering av allvarliga tillbud och samverkan. I detta torde arbetsgivarens otillräckliga stöd för att öka chefers kunskap vara det mest graverande.

Vi vill därför att Angelica Katsanidou (S), som ytterst ansvarig för arbetsmiljön, redogör för om hon delar Arbetsmiljöverkets kritik i inspektionsmeddelande i allmänhet och angående bristerna kring arbetsmiljö i synnerhet; om hon som högst ansvarig politiker varit medveten om de brister som lyfts fram; hur planen ser ut för att Regionen ska hinna påbörja, alternativt genomföra, åtgärderna som Arbetsmiljöverket kräver innan höstens återbesök, samt Länsunionens analys ser ut rörande de situation som uppstått.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Moderaterna vill ge regionanställda bättre förutsättningar

Moderaterna satte fokus på Torsås hälsocentral vid ett besök på måndagen. De vill genomföra en palett av åtgärder för att Region Kalmar län ska bli en av landets bästa arbetsplatser.

– Det är åtgärder som berör ökad lönespridning, förbättrad arbetsmiljö och att erbjuda flera möjligheter till fortbildning och att göra karriär, säger Carl Dahlin (M) som är vice ordförande i regionens personalutskott.

Som det är nu så lägger regionen årligen en kvarts miljard kronor på att hyra in bemanning i stället för att satsa på befintliga medarbetare.

– Andra frågor som är viktiga för våra medarbetare är höjt ob-tillägg, friskvårdstimma samt hur vi kan rekrytera och behålla fler anställda i olika yrkesgrupper på landsbygdens hälsocentraler som den i Torsås.

Två frågor Dahlin tar med sig från Torsås hälsocentral är trångboddheten, att lokalerna inte räcker till, samt att det är svårt att rekrytera nya unga läkare vilket riskerar att påverka sjuksköterskornas arbetsmiljö.

– Regionen måste lägga mer vikt vid att rekrytera och inte minst behålla medarbetare, säger Carl Dahlin.

Fortsatt höga elräkningar för länets medborgare

Det blev en het debatt kring länets framtida elförsörjning mellan partierna när beslut kring Klimatstrategi skulle fattas på regionfullmäktige i Västervik i dag. Den gröna omställningen kommer kräva dubbelt så mycket el år 2045.

– Dagens besked från Socialdemokraterna är att kärnkraften i länet ska avvecklas, dock gav de inget besked om när, och att den ökade efterfrågan på el ska tillgodoses enkom med mer icke planerbar och väderberoende el. Det är beklämmande. Men det blir samtidigt ett tydligt besked till väljarna om fortsatt höga elräkningar och på längre sikt elransonering och rullande sektorsvisa nedsläckningar. Till näringslivet en tydlig signal: satsa inte här, bygg ut och etablera er någon annanstans. Jag är besviken! Jag hade hoppats att länets socialdemokrater skulle ta sitt förnuft till fånga och byta fot i frågan. Men den 11 september kan vi alla hjälpas åt och sätta stopp för de här galenskaperna! Säger Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden

– Det gångna året har visat hur stora konsekvenser Socialdemokraternas energipolitik medfört. Familjer som bor i villa har fått ökningar på sina elräkningar med flera tusen kronor, regeringen har för att lappa ihop hushållsekonomin försökt kompensera med enstaka bidrag, företag vågar inte etablera sig i södra Sverige – samtidigt som koldioxidutsläppen riskerar öka då man måste elda kol och olja för att klara energiförsörjningen när vinden inte blåser och solen gått i moln. Att Socialdemokraterna nu klargjort att detta är en verklighet som vi får vänja oss vid är ett tydligt klargörande inför valet i september, säger Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen

Hur förbereder regionen sig för Natomedlemskapet?

Sverige har nu tillsammans med Finland, ansökt om Natomedlemskap. Nato ställer krav på medlemsstaterna om ett starkt civilt försvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i Natoförberedelserna pekat ut ett antal brister i det svenska civilförsvaret som måste åtgärdas. De tar exempelvis upp att säkra skola och äldreomsorg i en krigssituation, men också tillgången till mat, vatten, värme och drivmedel. Vilken beredskap Region Kalmar har för detta undrar nu Moderaterna Malin Sjölander och Jonas Lövgren i en interpellation till regionfullmäktige den 2 juni i Västervik.

– Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina har snabbat på Sveriges väg att ansöka om Natomedlemskap. Och att vara medlem i Nato handlar inte bara om att stärka det militära försvaret, det handlar lika mycket om att stärka det civila försvaret. Det betyder att regioner och kommuner måste se till att ha en organisation som arbetar strukturerat och strategiskt med dessa frågor, samt att det läggs resurser på att säkerställa den infrastruktur och de civila åtgärder som behövs i händelse av krig. Därför har vi skrivit den här interpellationen, säger Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen

– Det här är en viktig fråga som till exempel handlar om energiförsörjningen, livsmedels- och dricksvattenförsörjningen och att kunna hantera stora masskadeutfall, det vill säga en situation där extremt många skadade människor ska kunna tas om hand på ett så effektivt och säkert sätt som möjligt. Region Kalmar län kan behöva se över och uppdatera den nuvarande handlingsplan för krisberedskap. Det är viktigt att uppmärksamma de styrande partierna i regionen på detta för att veta att något verkligen händer så snabbt som möjligt, säger Jonas Lövgren (M), vice ordförande i beredning för hållbarhet och folkhälsa

Debatt: Cancerrehabilitering viktig och avgörande för många

Cancerrehabilitering är viktigt för att kunna förebygga och minska de psykiska, fysiska och sociala konsekvenserna av cancersjukdom.

Rehabiliteringen är inte bara till för patientens förutsättningar till ett så bra liv som möjligt utan också för att stödja närstående. Och enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska alla patienter erbjudas cancerrehabilitering under hela sin vårdprocess.

I grund och botten borde cancerrehabilitering ingå i de standardiserade vårdförloppen för cancer. Men i väntan på det så blir många patienter utan rehabilitering och förvärvar skador och biverkningar som hade kunnat undvikas eller mildras. Samtidigt har vi märkt att det är oerhört svårt att spåra hur många patienter som faktiskt får rehabilitering och vilka resultat detta ger. Detta hade kunnat vara en god grund för forskning, något som hade gett ännu större vinster för patienter och anhöriga.

Vårdens ansvar utifrån det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering, de vägledningar och checklistor som i dag finns, är mycket tydligt. Det borde alltså inte vara några problem att upprätta en strukturerad uppföljning och utvärdering av cancerrehabiliteringen i regionen. All personal inom hälso- och sjukvården i Region Kalmar län ska göra behovsbedömningar för att kunna ge rätt rehabiliteringsinsatser i rätt tid, med det nationella vårdprogrammet som stöd.

I vår region finns det något som kallas för ”Hälsoskattning”. Hälsoskattning innebär att alla patienter som genomgår en cancerutredning och behandling ska få sitt rehabiliteringsbehov bedömt regelbundet och strukturerat. I dag är det dock långt ifrån alla cancerpatienter som får en hälsoskattning i Region Kalmar län – endast 35 procent. Detta trots löftet om att alla cancerpatienter ska erbjudas det.

Cancerrehabiliteringen är i dag alldeles för lågt prioriterad och har således stora brister, därför blir det svårt att ens veta hur många patienter som får rätt cancerrehabilitering i rätt tid. Det saknas även en tydlig struktur för hur och när cancerpatienter ska erbjudas rehabilitering, något som ska ske från att misstanke om cancer uppstår och så länge patienten behöver det, precis som hälso- och sjukvårdslagen säger. Men när vi moderater efterfrågar data kring hur det faktiskt ser ur, bland annat i vilken omfattning rehabilitering erbjuds, undviker Länsunionen (S, C och L) att svara. De har uppenbarligen ingen koll.

Cancerrehabiliteringen är både viktig och avgörande för många av våra patienter med anhöriga, så att Länsunionen undviker frågan och låtsas som det regnar, är oförklarligt. Men vi i Moderaterna kommer fortsätta jobba för att länets cancerpatienter tas på allvar. Alla har rätt att leva livet fullt ut.

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Jonas Lövgren (M), vice ordförande i beredning för hållbarhet och folkhälsa
Monica Ljungdahl (M), ledamot i beredning för hälso- och sjukvård

Sveriges regioner står upp för det svenska skogsbruket

EU håller på att arbeta fram en reglering som skulle slå hårt mot det svenska skogsbruket. Det har fått Sveriges regioner att gå samman och skriva ett brev till de ansvariga ministrarna med en uppmaning att agera mot förslaget. 

Regleringen det handlar om är den så kallade LULUCF-förordningen som EU nu håller på att arbeta fram en förändring av. EU-kommissionen har lagt ett förslag som innebär att Sveriges kolsänka i skogs- och marksektorn ska öka från 38,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 47,3 miljoner ton senast 2030.  

Enligt intresseorganisationen SveBio kommer det innebära att avverkningarna i skogen behöver minska med 16 procent för att Sverige ska klara EU-kommissionens mål. Det innebär 16 procent mindre råvarutillförsel till sågverk och massabruk och motsvarande avveckling av förädlingskapacitet. 

Alternativet för industrin är att importera mer utländsk skogsråvara från vilket i sin tur fordrar motsvarande avverkningar där. Resultatet blir därmed att den eventuella klimatnyttan i ett globalt perspektiv uteblir. 

– Kort sagt skulle detta förslag – om det genomförs – slå mycket hårt mot Värmland och Sverige. Och det utan att nå de klimateffekter som åtgärderna är tänkta att ge, säger Karin Helmersson (C), ordförande i regionala utvecklingsnämnden. 

Företrädare för Sveriges 21 regioner har slutit upp och undertecknat brevet. I det går regionerna igenom de konsekvenser som förslaget skulle kunna få för Sverige och riktar en uppmaning till miljöminister Annika Strandhäll, näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, EU-minister Hans Dahlgren och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg att agera. 

– Förhandlingarna kring LULUCF-fördraget är bara i början av en lång process. Därför ser vi möjligheten för ministrarna att påverka hur Sveriges skogar kommer att se ut och fungera framöver och stå upp för de lokala perspektiven. Det här förslaget gynnar inte Sverige och därmed inte hela EU, säger Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden.  Brevet har nu skickats till de fyra ministrarna.

Fakta 

En minskning av avverkningsnivåerna i skogen med 16 procent skulle för Sverige bland annat innebära: 

  • Ett bortfall på förädlingsvärde om cirka 30 miljarder kronor för hela skogsnäringen
  • Minskat utrymme för export om cirka 23 miljarder kronor
  • Försämrad tillgång på råvara skapar lägre investeringsvilja
  • Minskat utrymme för forskning och utveckling
  • Risk för sysselsättningskonsekvenser för över 30 000 personer
  • Sverige består av 23 miljoner ha produktiv skogsmark varav 50 procent ägs av privata skogsägare. I Sverige avverkas årligen cirka 85 miljoner kubikmeter skog. En minskad avverkning på 16 procent innebär ett inkomstbortfall för Sverige skogsägare på bort emot 2,5 miljarder kronor i nettovärde
  • Minskat underlag för kommunala och regionala skatteintäkter som därmed påverkar välfärden