Kategori: Nyhet

Sill- och strömmingsbestånden är hårt pressade och frågan har engagerat många under lång tid. Det är bra. När Anna-Caren Sätherberg (S) skriver i Gotlands Tidningar den 14 mars så är det tydligt att Socialdemokraterna vill slå sig för bröstet för sin fiskepolitik, och för att ha givit i uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att på prov flytta ut trålgränsen.

Det man glömmer att nämna är att det var Moderaterna som samlade en majoritet i riksdagen förra mandatperioden för att detta skulle genomföras. Det är alltså inte Socialdemokraternas eget förslag, utan något som den dåvarande S-regeringen tvingades till av den M-ledda oppositionen. Att oppositionen pressade den tidigare regeringen till handling har varit avgörande för att få saker att börja hända.

Den moderatledda regeringen har i år påbörjat flera av de åtgärder som beslutades i Havsmiljöpropositionen i november förra året, exempelvis utflytt av trålgränsen och ökad jakt på säl och skarv. Gällande utflytt av trålgränsen i Bottenhavet så vore det välkommet, men det är en förhandlingsfråga med Finland och inget Sverige kan besluta om på egen hand.

På samma sätt är det vilseledande att påstå att Socialdemokraterna själva skulle kunna ordna lägre fiskekvoter i Östersjön, så att bestånden kan återhämta sig. Socialdemokraterna är väl medvetna om övriga EU-länders positiva syn på storskaligt fiske. Och resultaten när S-ledda regeringar förhandlat fiskekvoter i unionens ministerråd är nedslående.

De åtta åren som S-regeringar bar ansvar för förhandlingar om fiskekvoter har de, undantaget en gång, aldrig resulterat i kvoter på rådgivningens lägsta nivå. Exempelvis bestämdes 2019 ett 72 000 ton högre uttag än rekommenderad nivå för centrala Östersjön. Inte en enda gång röstade S nej till de höga kvotsättningarna. Man skulle kunna hävda att S faktiskt bär ett ansvar för den situation vi ser för dessa fiskebestånd just nu.

Det är lätt att låta högt när man sitter i opposition, men när det kommer till kritan har S inte agerat nämnvärt för att skydda sill- och strömmingsbestånden när man haft chansen. Nu jobbar vi istället med en långsiktig och realistisk politik som kan stärka sill- och strömmingsbestånden. Det spelar roll vem som styr.

Joanna Lewerentz (M)

Miljö- och jordbruksutskottet

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot Gotland

Demens är en av vår tids stora utmaningar. Allt fler drabbas, och behovet av god vård och omsorg ökar. Därför tar regeringen nu ett kraftfullt steg framåt med den nya nationella demensstrategin för 2025–2028, som nyligen presenterades. Med tydliga mål och satsningar stärker vi vården, omsorgen och stödet till personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

En av de stora nyheterna i den nya demensstrategin är att hälso- och sjukvården samt tandvården nu inkluderas, vilket ger en mer heltäckande insats. Socialstyrelsen får ett särskilt uppdrag att uppdatera riktlinjerna för demensvården, och regeringen satsar nu 100 miljoner kronor årligen på regional samverkan och kunskapsutveckling. Det betyder att kommuner och regioner kommer att få bättre stöd för att kunna erbjuda en trygg och evidensbaserad vård.

Samtidigt ger utvecklingen av nya demensläkemedel hopp för framtiden. Sverige är redan en ledande life science-nation, men för att möta de medicinska framstegen krävs mer kunskap inom primärvården. Strategin lyfter det behovet särskilt. Sverige ska vara en ledande nation inom forskning och innovation – även på demensområdet.

Den som följt debatten om äldreomsorgen vet att långsiktighet är viktigt och att tvära kast sällan blir bra. Därför är det välkommet att regeringens satsning på äldreomsorgen är just långsiktig. Nu investeras 4 miljarder kronor i sektorsbidraget till äldreomsorgen och 1,7 miljarder i Äldreomsorgslyftet. Dessutom tillförs ytterligare medel till primärvården, så att fler får rätt vård i rätt tid.

Varje dag räknas för dem som drabbas av demens och deras anhöriga. Med den nya demensstrategin och långsiktiga satsningar tar vi ansvar och skapar en bättre framtid för alla som kan komma att drabbas av demens. 

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Den 14 mars skriver Eva Ahlin (C) att jag är ”nöjd med de smulor som Gotland får av regeringen”, och att ”ett aktivt ansvarstagande för gotlänningarnas pengar är Centerpartiets linje”. Sådana påståenden ska inte få stå oemotsagda.

För det första kan vi konstatera att Centerpartiets stora löften i opposition inte blir verklighet när partiet har chans att påverka. I valrörelsen 2018 lovades nya kablar till Gotland, uppluckrat strandskydd, friare hyressättning och införande av gårdsförsäljning. Inget av detta kunde Centerpartiet samla ihop partierna på sin sida av politiken för. Det vi fick istället var världens dyraste diesel och en inflation på runt 10 procent.

För det andra ser ju alla människor att Gotland fått mer uppmärksamhet i den nationella politiken den här mandatperioden, än när Centerpartiet agerade stödhjul åt Socialdemokraterna. Två nya elkablar byggs till ön (6 miljarder), en ny reservhamn byggs i Kappelshamn (250 miljoner), Försvarsmaktens infrastruktur byggs ut (+1 miljard), flygskatten avskaffas (900 miljoner) och ett särskilt stöd till Gotlandstrafiken betalas ut (23 miljoner).

Eva Ahlin (C) skriver att Centerpartiet de är de enda som ”driver ö-politik”. Det är en sanning med modifikation. För samtidigt som Centerpartiet i riksdagen vill ge lite mer pengar till Region Gotland, så föreslår man återinförd flygskatt och driver i Stockholm på för att snabbstänga Bromma Flygplats. Med en sådan politik blir Gotland mer avskärmat från fastlandet, tappar i konkurrenskraft och får svårare att stå på egna ben. Få människor utanför Miljöpartiet är nog imponerade av den omsvängning som Centern gjort de senaste åren.

Jesper Skalberg Karlson (M)

Riksdagsledamot

Moderaterna har genomfört viktiga reformer för kvinnors trygghet och frihet – men vi får inte vara nöjda än

När Moderaterna tog regeringsmakten 2022 ärvde vi ett Sverige där sexualbrotten mot kvinnor ökat nästan 200 procent, där arbetsmarknaden stängde ute utrikesfödda kvinnor och där var femte kvinna inte hade råd att skilja sig. Två och ett halvt år senare har vi genomfört viktiga insatser – men fler reformer behövs.

I år är det 50 år sedan den internationella kvinnodagen uppmärksammades globalt. Ett halvt sekel senare krävs fortfarande fler reformer. Sedan 2022 har Moderaterna infört utökat kontaktförbud, obligatorisk häktning vid våld i nära relation, skärpta straff för vålds- och sexualbrott och satsningar mot ekonomiskt våld.

Dessutom rustas rättsväsendet historiskt. Moderatkvinnorna är stolta över de reformer som genomförts – men vi får inte nöjda än. Vi måste fortsätta driva på vårt parti.

Så länge kvinnor inte är trygga, är vi inte fria. Det psykiska, fysiska och ekonomiska våldet är påtagligt. 2024 dödades minst 11 kvinnor av en man de en gång älskat. Anmälda sexualbrott ökade med 7 procent. Vi vill se hårdare straff för upprepade vålds- och sexualbrott, fler skyddade boenden och stärkt arbete mot hedersförtryck.
Att kunna lämna en relation, spara eller satsa på drömkarriären kräver egen försörjning. Vi har infört ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt trösklar till jobb och förenklat regler för småföretagare, men fler kvinnor måste få stöd att starta företag och få bättre villkor i välfärdsyrken. 

Kvinnors frihet handlar om rätten att bestämma över sitt liv – i hemmet, på jobbet och i samhället. Moderatkvinnorna kommer fortsätta vara den starkaste rösten för att jämställdhet ska bli verklighet för alla kvinnor.

Josefin Malmqvist
Ordförande Moderatkvinnorna

Lina Runander
Ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Alla barn har rätt att växa upp utan att utsättas för våld eller kränkningar. Trots det har vi under senare år bevittnat flera tragiska fall där barn fallit offer för dödligt våld i hemmet. Som folkvald för Gotland är det en verklighet som inte går att acceptera.

Det är välkommet att den moderatledda regeringen har tagit viktiga steg för att stärka barns rättigheter och säkerställa att barnets bästa alltid sätts i främsta rummet. Med de förändringar av Föräldrabalken som blev verklighet den 1 januari i år, har skyddet för barn stärkts i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

En av de centrala förändringarna är att barnets trygghet alltid ska prioriteras. Om det finns risk för att ett barn far illa vid kontakt med en förälder, ska det inte vara en självklarhet att den föräldern får umgänge eller vårdnad. Ingen förälder som allvarligt skadar eller till och med dödar den andra föräldern ska kunna ges rätt till umgänge, vårdnad eller boende. Det är häpnadsväckande att detta inte varit en självklarhet under lång tid.

Reformen stärker också skyddet för barn som bor i familjehem. Nu blir det enklare att flytta den rättsliga vårdnaden till familjehemsföräldrar när det bedöms vara bäst för barnet. Dessutom får både barnet och vårdnadshavarna rätt till offentligt finansierad juridisk hjälp i samband med sådana beslut.

I särskilt komplicerade fall kommer domstolar framöver att behöva inhämta expertutlåtanden från barnpsykologer – en viktig åtgärd för att ge bättre beslutsunderlag när barnets bästa ska avgöras. Och även om vi redan tagit stora steg framåt, återstår mer att göra. Därför planerar den moderatledda regeringen att tillsätta en utredning som ska undersöka möjligheterna att införa rättsliga ombud eller liknande stöd för barn i vårdnadsmål.

Med dessa reformer fortsätter vi arbetet för att garantera alla barns rätt till en trygg och säker uppväxt. För när vi säkrar barns trygghet idag, lägger vi grunden för ett starkare samhälle imorgon. 

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

De senaste månaderna har vi sett störningar i GPS-trafiken runt Gotland och flera underliga kabelbrott i Östersjön. Även om Sverige inte är i krig, lever vi definitivt i en tid där hoten är mer närvarande än på länge. Det är därför viktigt att vi stärker Gotlands säkerhet och vår egen beredskap – tillsammans.

Gotland har genom århundradena varit en strategiskt viktig plats. När det säkerhetspolitiska läget nu är sämre än det varit sedan andra världskriget är det rimligt att prioritera försvaret, och det har den moderatledda regeringen verkligen gjort. Tidigare har regeringen beslutat att en ny reservhamn ska byggas i Kappelshamn. Nyligen presenterades att 726 miljoner kronor satsas på Försvarsmaktens infrastruktur på ön.

Vi som bor här märker att det nu är fler Gripen-plan som lyfter från Visby flygplats och vi kommer snart se Nato-patruller segla i Östersjön. Det är konkreta åtgärder som höjer tröskeln för fientliga aktörer och visar att vi inte står ensamma i de här allvarstiderna. Och visst kan några känna en klump i magen kring det – inte minst barn – men se då till att ha en diskussion vid köksbordet om att det här görs för att hålla oss säkra. Försvarsmakten arbetar för att skydda vår rätt att leva de liv vi vill leva.

Historien påminner oss också om vikten av att vara förberedda. När Socialdemokraterna lade ner Gotlands regemente (P 18) i början av tvåtusentalet trodde man att freden var självklar och evig. Idag vet vi att det var fel. Därför arbetar Moderaterna och våra samarbetspartier målmedvetet med att bygga upp både Gotlands och Sveriges säkerhet igen.

Sverige blev år 2024 fullvärdig medlem i Nato och Sverige har ökat försvarsutgifterna för att nå upp till alliansens krav. Nyligen gick också svenska soldater i land i Lettland – den första stationeringen utomlands i Europa sedan den fredsbevarande insatsen i Kosovo 1999. Tillsammans med våra allierade bygger vi gemensam säkerhet, en uppgift som är viktigare nu än på länge.

Den svenska regeringen har tre tydliga mål: att rusta upp totalförsvaret, fullt ut integrera Sverige i Nato och ge fortsatt stöd till Ukraina. Tillsammans stärks både Gotland och Sverige för att möta dagens hot och framtidens utmaningar. För när vi satsar på Gotlands säkerhet skyddar vi också vår frihet och vår vardag. Ingen vill att kriget kommer hit – och det som görs idag är till för att förhindra att det händer imorgon.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet, men problemen med bristande tillgänglighet och långa vårdköer har blivit ett långvarigt och allvarligt bekymmer. Idag klarar ingen region i Sverige att erbjuda vård inom vårdgarantins tidsramar. Det är en situation som ingen ska behöva acceptera, och som vi tillsammans måste arbeta för att förändra. Vi vet att långa väntetider inte bara skapar lidande och oro för den som väntar på vård, utan också riskerar att förvärra tillstånd som skulle kunna behandlas i tid.  

Därför är det mycket positivt att den moderatledda regeringen nu tar krafttag för att hjälpa regionerna att korta vårdköerna. Med nästan 6 miljarder kronor avsatta ges regionerna de förutsättningar som krävs för att fler ska få vård i tid. Men med dessa resurser kommer också skärpta krav: regioner som inte når de uppsatta målen blir återbetalningsskyldiga. Det är en nödvändig förändring, där alla måste ta sitt ansvar – både regeringen och regionerna.

För Gotlands del är detta ett mycket glädjande besked. Vanligtvis brukar statliga statsbidrag utgå ifrån befolkningsunderlag, vilket gör att vi får små tillskott när stora potter pengar fördelas. Men regeringen har i den här nya satsningen satt en bottenplatta på 100 miljoner kronor per region, vilket gör att Gotland får betydligt mer stöd än vad som gällt tidigare. Totalt får Gotland 122 miljoner kronor genom satsningen på ökad vårdkapacitet och kortare köer.

Tillsammans med det redan beslutade sektorsbidraget till vården, innebär det att den M-ledda regeringen tillför 135 miljoner kronor(!) till gotländsk sjukvård år 2025. Detta är efterlängtad fördelning som tar hänsyn till våra särskilda behov.

Som ö-region har vi särskilda utmaningar, med allt från bemanning till transport och logistik, som gör det svårare för oss att möta samma krav som större regioner. Och det mest unika av allt: vi är den enda kommunen i Sverige som också har ett regionalt uppdrag som sjukvård. Det här tillskottet ger oss bättre möjligheter att möta dessa utmaningar och stärka vården för oss på ön.

Men pengarna är bara en del av lösningen. Ett omfattande arbete väntar för att effektivisera sjukvården och säkerställa en långsiktig förbättring. Som Sveriges minsta sjukvårdsregion, har vi en särskild utsatthet utifrån vår litenhet och vårt geografiska område. Vi kommer fortsätta arbeta för att få politiskt gehör för våra utmaningar. Till dess är det vårt ansvar att förvalta dessa resurser på bästa sätt för att skapa en tryggare och mer tillgänglig vård för alla gotlänningar.

Mikael Bladh (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Sara Wilhelmsson (M), regionråd 

Den 1 januari markerade ett viktigt steg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Lagen om anonyma vittnen har nu trätt i kraft, vilket ger rättsväsendet ett avgörande verktyg för att bryta den tystnadskultur som länge skyddat gängkriminella.

Organiserad brottslighet utgör fortfarande en stor utmaning för vårt samhälle. Antalet skjutningar och dödsskjutningar är tydligt på väg nedåt, men stora problem kvarstår. Inom den kriminella sfären finns en farlig tystnadskultur där rädsla för hot och våld gör att många inte vågar vittna eller samarbeta med rättsväsendet. Det är en ohållbar situation som hotar vår samhällsgemenskap.

För att bekämpa den organiserade brottsligheten måste vi skapa trygghet för dem som vågar stå upp mot brottsligheten. Med möjligheten till anonyma vittnen erbjuder vi ett skydd för de som riskerar allvarliga konsekvenser om deras identitet röjs. Att införa möjligheten att vittna anonymt är något många människor känt tveksamhet kring, men för mig är det tydligt att en systemhotande kriminalitet behöver mötas med mönsterbrytande åtgärder. Vi kan inte fortsätta göra som vi alltid gjort när problemen hopar sig.

Samtidigt var beslutet om att införa möjlighet att vittna anonymt inte något som togs lättvindigt. I lagen finns strikta krav som måste vara uppfyllda. Anonyma vittnen får endast användas när det finns en påtaglig risk för att vittnet eller dess närstående kan utsättas för allvarlig brottslighet. Dessutom ska brottet vara av sådan allvarlighetsgrad att minimistraffet är två års fängelse. Andra skyddsåtgärder måste också vara otillräckliga, och det ska bedömas som lämpligt och proportionerligt att låta vittnet höras anonymt.

Utgångspunkten är fortsatt att de flesta vittnen kommer att fortsätta vittna öppet. Därför arbetar den moderatledda regeringen också för att säkerställa att de som vågar visa civilkurage får det stöd och den information de behöver.

Det är också värt att nämna att anonyma vittnen bara är en av många reformer i den moderatledda regeringens breda strategi för att pressa tillbaka den organiserade brottsligheten. Nu arbetas med förslag på flera områden, som syftar till att stoppa nyrekryteringen till gängen, slå sönder den kriminella ekonomin och få stopp på skjutvapenvåldet. Med införandet av anonyma vittnen tas ett stort steg mot ett tryggare samhälle där ingen behöver tystas av hot eller våld. Men mer behöver göras – och vi kommer fortsätta reformarbetet tills Sverige är tryggt igen.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Moderaterna Gotland har länge arbetat för att göra det enklare att bo, arbeta och driva företag på Gotland. Vi vill se fler jobb, mer utveckling och en levande landsbygd.

När Region Gotland, där Moderaterna sitter i majoritet, föreslog förändringar för att möjliggöra mer verksamhet i strandnära lägen, stötte vi på motstånd från Länsstyrelsen. Trots en löpande dialog och justeringar efter Länsstyrelsens önskemål, har de varit kritiska till delar av vårt arbete i översiktsplanen. Detta har skapat stor frustration, särskilt eftersom vi verkligen försökt hitta en lösning tillsammans.

Nu har vi lyckats få igenom ytterligare ett till LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Denna gång på Sudersand, vilket kan öppna för verksamheter på stranden – en viktig seger för Gotlands utveckling! Men processen visar tydligt varför politik spelar roll. Vi behöver färre hinder och mer tydlighet, så att företagare kan investera och skapa jobb på ön.

– Moderaterna Gotland kommer fortsätta arbeta för en levande landsbygd. Vi tror på en balans mellan bevarande och utveckling – vi ger oss inte!, säger Andreas Unger (M) regionråd angående Länsstyrelsens nya yttrande.  

En parkeringsstrategi som möjliggör klimatsmarta alternativ för medborgarna

Det finns ett stort behov av utökad boendeparkering i Visby, särskilt i det nybyggda A7-området, vilket tidigare uppmärksammats i media. Regionens parkering på Greta Arwidssons gata 33, den så kallade A7-parkeringen, är strategiskt belägen och kan bli en viktig del av en utökad lösning för boendeparkering.

Region Gotland är en glesbygd där drygt hälften av medborgarna är bosatta på landsbygden och många boende i tätort, har anhöriga på landet. Många hushåll behöver två eller fler bilar för att vardagen ska fungera. Det handlar om resor till arbete, barns fritidsaktiviteter, besök hos anhöriga eller att äldre pensionärer ska kunna leva ett aktivt liv.

Trots en relativt välutbyggd kollektivtrafik kan den inte mäta sig med alternativen på fastlandet. Att helt förlita sig på kollektivtrafik är inte realistiskt för gotlänningar, även om de är engagerade i miljöfrågor och vill göra hållbara val. Regionen bör därför skapa förutsättningar som möjliggör sådana alternativ.

Nuvarande parkeringsstrategi och normer ställer medborgarnas behov av bil i konflikt med antalet tillgängliga parkeringsplatser, särskilt i Visby. På A7 begränsas hushåll till maximalt en bilplats, vilket har lett till att boende måste hitta alternativa lösningar. Vissa parkerar på otillåtna platser, exempelvis vid kolonilotter, medan andra hyr dyra platser av olika företag. Samtidigt byggde Region Gotland en större besöksparkering med cirka 70 platser vid Honnörsparken. Tanken med parkeringen var främst att besörja besökande till parken, därför avgiftsbelades parkeringen med timtaxa, dygnet runt. Detta har dock gjort den ekonomiskt oförsvarbar för boende som vill använda den och resulterat i att parkeringen nästan står tom, vilket innebär underhållskostnader utan motsvarande intäkter.

En förändrad strategi, där A7-parkeringen helt eller delvis görs om till boendeparkering, skulle lösa flera problem. Regionen skulle få intäkter och samtidigt främja klimatsmarta val. Det skulle bli enklare och mer ekonomiskt att parkera bilen och i stället använda cykel eller kollektivtrafik.

Mot denna bakgrund har Moderaterna och Socialdemokraterna i tekniska nämnden lämnat ett uppdrag till teknikförvaltningen att ta fram förslag på en reviderad parkeringsstrategi. Detta inkluderar att utreda hur A7-parkeringen kan användas för boende samt se över parkeringsbestämmelser för andra parkeringsytor som Region Gotland ansvarar för.

Mariette Nicander (M) ordförande i tekniska nämnden