Kategori: Nyhet

Sverige blev länge fattigare och farligare. Den grova brottsligheten hade växt sig stark alldeles för länge. En ohållbar migration hade lett till ett utbrett utanförskap och skuggsamhälle. En inflation på nästan tio procent, höga räntor och skyhöga priser på el och bränsle slog hårt mot hushållen. Svensk infrastruktur var i så dåligt skick att det blivit svårt för människor att ta sig till jobbet och för företag att transportera varor. Mycket återstår att göra – det tar tid att lösa stora problem som vuxit så länge. Men steg för steg vi lägger nu om politiken för att Sverige ska bli rikare och tryggare.

När Sverige gick med i Nato blev vi säkrare i en orolig tid, och Nato blev starkare. Vi har allierade som lovar att försvara oss och vi lovar att försvara dem. Det stärker säkerheten både i Sverige och i vårt närområde.

Invandringen är tydligt på väg ner – det är nödvändigt för att klara integrationen. Prognoser pekar mot det lägsta antalet asylsökanden sedan 1997.

Vi gör det månad för månad svårare att vara kriminell i Sverige. Den 1 januari fördubblades straffen för grova vapenbrott, sedan april kan polisen införa säkerhetszoner för kyla ner gängkonflikter och vi kommer att införa ett system anonyma vittnen. Det kommer bakslag, inte minst från de kriminella som inte vill acceptera att vi tänker ta tillbaka kontrollen. Men kursen är tydligare: Sverige ska bli tryggare.

Men Sverige ska också bli rikare. När inflationen nu är besegrad går vi in i en ny fas. Vi kommer använda styrkan i statsfinanserna till att lägga grunden för framtida generationer. Vi gör de största satsningarna på infrastruktur och forskning i modern tid. Vi gör omfattande investeringar i underhållet av våra vägar och järnvägar, men satsar också på ny infrastruktur.

Vi går också vidare med vår omläggning av energipolitiken. Den nya riskdelningsmodellen ska göra det tydligt hur staten och näringslivet delar kostnader och risker för stora investeringar i ny svensk kärnkraft.

Vi sänker skatten för den som sparar och för alla som jobbar eller har jobbar. En familj med en polis och en sjuksköterska, med ett vanligt sparande i investeringssparkonton, får nästa år behålla 10 400 kronor mer när skatten är betald. Det är en politik för det strävsamma Sverige.

Nu börjar mandatperiodens andra halvlek. Vi fortsätter på utstakad kurs, med driv i steget, för att bygga Sverige rikare och tryggare.

Ulf Kristersson (M)

Statsminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Som regionråd och del i det moderata företagarrådet på Gotland vill vi belysa hur de senaste förslagen från regeringen kommer att gynna vårt näringsliv och samhället på vår ö. Gotland har en betydligt högre andel småföretagare än övriga landet, vilket gör att förslagen om utvidgat växa-stöd och avskaffad flygskatt får en särskild betydelse för oss.

För Gotlands småföretagare är de nya reglerna om växa-stödet ett mycket välkommet steg framåt. Att starta och driva företag på Gotland innebär ofta unika utmaningar, inte minst när det gäller att hitta och anställa rätt kompetens. Genom att nu göra det billigare för småföretag att anställa sin andra medarbetare – inte bara den första – skapas nya möjligheter för tillväxt.

Dessutom höjs taket för hur stor del av lönen som omfattas av stödet, från 25 000 till 35 000 kr per månad. Det innebär att fler företag kan anställa fler personer och att lönenivåerna kan öka, utan att företagen straffas med höga arbetsgivaravgifter. För många av öns småföretagare kan detta vara avgörande för att våga ta steget att växa, att gå från en enskild verksamhet till ett företag med flera anställda. Det innebär fler jobb, växande verksamheter och i slutändan ett rikare och mer dynamiskt näringsliv på Gotland.

Men det är inte bara växa-stödet som kommer att göra skillnad. Att regeringen nu föreslår att avskaffa flygskatten är också en viktig åtgärd för Gotland. Vi bor på en ö, och för oss är flyget inte bara ett transportmedel – det är en livsnödvändighet. För våra företagare kan det vara avgörande att kunna resa till fastlandet för att träffa kunder, delta i möten och utveckla sina verksamheter. Den nuvarande flygskatten har gjort det dyrt och krångligt att resa, något som påverkar konkurrenskraften för våra företag negativt. Genom att avskaffa skatten blir det billigare att flyga, vilket gör att våra företagare får bättre möjligheter att konkurrera på lika villkor med företag på fastlandet och i Europa.

Dessutom måste vi se det ur ett bredare perspektiv. Gotland är beroende av att människor kan resa till och från ön. När flygskatten tas bort blir Gotland mer tillgängligt, och det kan leda till ökad turism och fler affärsmöjligheter. Det ger ringar på vattnet i form av fler hotellbokningar, restaurangbesök och andra näringar, vilket stärker hela vår lokala ekonomi. Att regeringen också poängterar att den nationella flygskatten har blivit överflödig eftersom flygets klimateffekter alltmer regleras på EU-nivå, visar att detta inte är en fråga om att släppa på miljökraven, utan snarare om att anpassa sig till ett mer rättvist system.

Det är viktigt att komma ihåg att Gotland har en unik ställning. Vi har våra egna specifika behov och utmaningar, och det är glädjande att regeringen genom dessa förslag visar förståelse för det. Genom att sänka kostnaderna för våra småföretagare att anställa och genom att underlätta för dem att resa, skapar vi förutsättningarna för att vårt näringsliv ska kunna växa och blomstra.

Sara Wilhelmsson 
Moderata företagarrådet på Gotland
Mariette Nicander 
Moderata företagarrådet på Gotland

Nu sänks skatten för den som jobbar, har jobbat eller sparar.

Hushållen har haft det väldigt tufft under tiden med hög inflation, och att få fart på Sverige är viktigt, samtidigt som vi stöttar de som haft det tuffast, och att alla som jobbar i Sverige ska få mer pengar i plånboken.

Här är de fyra förslag som den moderatledda regeringen presenterade idag:

1. Ett nytt nytt jobbskatteavdrag införs för alla som tjänar över ca 16 000 kr/mån. I snitt sänks skatten med nästan 2 600 kronor per person och år.
2. Sänkt skatt för pensionärer med genomsnittlig inkomst, med nästan 1 800 kronor per år.

Varför?* jo. för den som är med och bygger Sverige ska få behålla lite mer av sina egna pengar. Samma sak om man har jobbat och tagit Sverige dit vi är idag. Det är både rätt och rättvist.

Men det ska också löna sig att spara och investera.

3. De första 150 000 kronorna på ISK blir helt skattefria, i ett första steg. Från och med 2026 höjer vi det till 300 000 kronor skattefritt. Vi tror att det är ett efterlängtat besked för till exempel den som är ung och vill spara till en första lägenhet eller den småbarnsförälder som vill ha en buffert för lite extra trygghet.

4. Samtidigt förlängs det förhöjda bostadsbidraget, för att stötta de hushåll som har det allra tuffast.

Det här är viktiga steg för att bygga Sverige och Gotland rikare och tryggare igen.

Andreas Unger, Mariette Nicander & Sara Wilhelmsson, Regionråd på Gotland

Den moderatledda regeringen lägger fram ett skarpt förslag om att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Det är en viktig reform för oss moderater som länge och envist drivit på för gårdsförsäljning. Men framförallt är det en viktig reform för svensk besöksnäring och Sveriges dryckesentreprenörer som ges bättre förutsättningar. Konkret betyder gårdsförsäljning landsbygdsutveckling, fler jobb och ökad tillväxt.

Det förslag som regeringen lägger fram för granskning av såväl lagrådet som EU-kommissionen innebär att gårdsförsäljning ska få bedrivas av den som tillverkar alkoholdrycker på ett småskaligt, oberoende och hantverksmässigt sett.

Genom att tillåta gårdsförsäljning kan Sverige och Gotland som besöksmål utvecklas och stärkas. När det äntligen blir möjligt att köpa med sig några flaskor efter ett besök hos en tillverkare kan besöksupplevelsen bli komplett. Samtidigt har ett viktigt ingångsvärde för regeringen och riksdagen varit att Systembolagets detaljhandelsmonopol ska värnas. Därför bygger regeringens förslag om gårdsförsäljning just på att försäljningen är en del av en besöksupplevelse. Gårdsförsäljning ska bara får ske på ett försäljningsställe i direkt anslutning till odling eller tillverkning. På så sätt kan gårdsförsäljning införas utan att strida mot EU-rätten.

Med den modell för gårdsförsäljning som regeringen nu föreslår kommer det alltså vara en tydlig skillnad mellan den försäljning som sker på Systembolaget och den försäljning som sker direkt hos producenterna. Regeringen gör bedömningen att en stor andel av Sveriges småskaliga tillverkare kommer att kunna söka tillstånd för att få bedriva gårdsförsäljning. 

Att öppna för gårdsförsäljning skapar nya möjligheter för en levande landsbygd i Sverige. Det ger de cirka 600 entreprenörer i Sverige som för närvarande tillverkar alkoholdrycker goda möjligheter att utveckla sina verksamheter. Varje vuxen person kommer få köpa 0,7 liter sprit, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter av andra jästa drycker per gårdsbesök.

Genom att säga nej till gårdsförsäljning visar samtidigt Socialdemokraterna att de inte bryr sig om landsbygden och företagandet. Landsbygden och besöksnäringen förtjänar bättre än så. Att gårdsförsäljning nu införs innebär att ytterligare ett vallöfte från Moderaterna infrias. Med det här förslaget gör vi Sverige lite mer likt resten av Europa och skapar förutsättningar för en växande bransch att fortsätta utvecklas och skapa nya jobb på Gotland.

Johan Hultberg (M)

Gruppledare i Socialutskottet

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Om några veckor får barn i svenska skolor ett efterlängtat sommarlov. För många är det en rolig tid och för några en chans att ta ett sommarjobb. Men vi har de senaste åren sett att många barns bänkar står tomma när höstterminen börjar. Uppfostringsresor, tvingande barnäktenskap och i extrema fall könsstympning har blivit allt vanligare – och sker utomlands eftersom det är olagligt i Sverige.

Inget barn kan tillåtas försvinna från Sverige och utsättas för våld och övergrepp utomlands. Alla barn i Sverige, oavsett härkomst eller postkod, ska få sina rättigheter respekterade. Därför är det viktigt att vi fortsätter ta fighten mot det hedersförtryck som uppemot 250 000 barn i Sverige lever under.

Sedan den 1 juli år 2020 har socialtjänsten möjlighet att ansöka om utreseförbud, för barn som riskerar att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Det finns dessvärre betydligt många fler situationer som ger skäl till att skydda barn från att föras utomlands. Den moderatledda regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om utvidgat reseförbud för barn, där utreseförbud ska kunna utfärdas för alla barn som riskerar att föras utomlands och där hans eller hennes hälsa och utveckling skadas.

Listan över vad som skulle kunna orsaka den skada som motiverar ett utreseförbud – utöver vad som anges i lagen redan i dag – föreslås vara omfattande. Den nya lagen anger att det kan röra sig om skada på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön. Det kan också handla om eget missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Förslaget innebär att kriterierna för utreseförbud motsvarar de kriterier som finns för vård enligt Lagen om vård av unga (LVU).

Efter att riksdagen fattat beslut om förslaget kommer lagen träda i kraft den 1 juni i år. Inför ikraftträdandet har också Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket – så att socialtjänster i hela vårt land direkt kan använda bestämmelserna för att skydda barnen.

Det är avgörande att vi fortsätter göra allt vi kan för att förhindra bortföranden av barn. Kartläggningar visar nämligen att ungefär 200 bortföranden av barn utomlands sker varje år. Moderaterna är redo att ta den fighten.

Vi kan inte acceptera skolbänkar som gapar tomma efter det nu annalkande sommarlovet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot

Men då kräver det att EU också klarar av att fokusera på frågor där det finns behov av gemensamma lösningar. Detaljregleringar av medlemsländernas arbetsmarknader hör inte dit. Socialdemokraternas stränga krav på ett ”mer socialt Europa” banar tyvärr väg för mer av EU-regleringar på svensk arbetsmarknad.

Att EU-regler om dygnsvila ställt till problem för brandmän, ambulanspersonal och personliga assistenter har många noterat via medierapportering. Det handlar om det 20 år gamla arbetstidsdirektivet som EU-kommissionen klagat på att Sverige inte följer som avsetts. Vilket lett till problem för arbetsmarknadens parter, och nya tolkningar av bestämmelserna. Upplägget att arbeta mycket i korta perioder, och sedan kompenseras genom sammanhängande ledighet, anses inte längre vara okej.

Orimligt. Och tolkningen förstör mest för de yrkesgrupper som direktivet en gång skrevs för att värna. Moderaterna går därför till val på att arbetstidsdirektivet ska rivas upp. Om något har blivit fel är den naturliga slutsatsen att det ska ändras. Och här har det uppenbarligen blivit så fel det kan bli.

Det finns två mer generella lärdomar att dra av de problem som uppstått.

För det första: Konsekvenserna av EU-lagstiftning blir ofta synlig först långt i efterhand. Därför bör försiktighetsprincipen alltid tillämpas. Det återstår exempelvis att se hur EU-direktivet om minimilöner, som kommit på plats den här mandatperioden, långsiktigt påverkar svensk lönebildning.

För det andra: EU är ytterst sällan rätt insats för att hantera arbetsmarknadsfrågorna. Europas olika arbetsmarknader fungerar på olika sätt, och präglas av olika traditioner. När gemensamma EU-regler för exempelvis lönebildning tas fram är Sverige, och vår arbetsmarknadsmodell, extra sårbar. Detta varnade vi moderater för när EU:s så kallade sociala pelare antogs, hösten 2017.

Socialdemokraterna och deras toppkandidat Heléne Fritzon verkar oförmögen att se de här orsakssambanden. I stället eldar de på för nya EU-initiativ inom arbetsmarknadsområdet. Moderaterna tror på Europasamarbetet, men vet också att medlemsländernas arbetsmarknader fungerar på olika sätt och kräver olika lösningar. Därför föreslår vi att arbetstidsdirektivet revideras.

Tomas Tobé (M)

Europaparlamentariker

Mikael Bladh (M)

Gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden, Gotland

Andreas Vall (M)

Gruppledare i socialnämnden, Gotland

Den 22 december 2022 tog regeringen beslut om ändringar i avfallsförordningen för att anpassa sig till EU:s avfallsdirektiv. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2024, med syftet att minska förbränning och öka återvinning av bioavfall. Men har detta verkligen inneburit ett totalförbud mot att elda trädgårdsavfall på egen tomt?

Naturvårdsverket har tolkat de nya bestämmelserna så att det i praktiken skulle vara förbjudet att elda trädgårdsavfall som grenar och löv på sin egen tomt. Men denna tolkning både kan och bör ifrågasättas. Branschorganisationen Avfall Sverige menar att Naturvårdsverket gör en strikt tolkning av ”insamling”, och att hopkrattningen av sitt eget trädgårdsavfall inte bör räknas som sådan.

Vad som är klart är att kommuner har möjlighet att fortsätta tillåta eldning av trädgårdsavfall i sina avfallsföreskrifter. Moderaterna på Gotland är tydliga i sin hållning: självfallet ska invånare på Gotland fortsätta att ha rätt att elda upp sitt trädgårdsavfall på sin egen tomt. Det är viktigt att påpeka att det inte är EU-lagstiftningen som är problemet, utan snarare Naturvårdsverkets strikta tolkning av reglerna.

Så, är det EU-regler som är grundorsaken till eldningsförbudet? Nej, EU:s avfallsdirektiv handlar om att uppmuntra återvinning och kompostering, inte om att förbjuda eldning. Är det då regeringens fel? Nej. Det är fortfarande kommuner som beslutar om eldning av trädgårdsavfall. Naturvårdsverket har tyvärr gett intrycket av att det kommer att råda en stor restriktivitet i form av ett generellt eldningsförbud, vilket inte stämmer.

Moderaterna har sett till att Region Gotland att snabbt granskat och tydliggjort sina avfallsföreskrifter, så att invånare på Gotland kan fortsätta att elda sitt trädgårdsavfall på ett sätt som är acceptabelt och inte stör andra. Detta är viktigt både för miljön och för invånarnas möjlighet att sköta om sina trädgårdar på ett hållbart sätt. 

Låt oss tillsammans arbeta för att inte överimplementera EU-lagstiftningen och rensa upp i regelkrånglet, så att gotlänningar kan fortsätta att njuta av sina trädgårdar som de alltid har gjort.

Andreas Unger (M), regionråd
Sara Wilhelmsson (M), regionråd
Mariette Nicander (M), regionråd

Vi moderater är stolta över svensk hälso- och sjukvård.

Sjukvårdens medarbetare visade inte minst under pandemin att Sverige kan klara svåra kriser. Det är politikens ansvar att stå upp för och prioritera att hälso- och sjukvården även i framtiden ska klara att ge svenska medborgare den bästa tänkbara vården. Det blir än mer angeläget i en mycket orolig omvärld.

Sjukvården står inför stora utmaningar, inte minst vad gäller kompetensförsörjning, vårdköer och en pressad ekonomi. Den höga inflationen och pensionskostnaderna har dessutom drivit upp regionernas totala kostnader.

I det rådande ekonomiska läget har regeringen stöttat såväl kommuner som regioner. I höstbudgeten för 2023 prioriterade regeringen en tredjedel av det totala reformutrymmet till välfärden. I höstbudgeten för 2024 gick hela 40 % av det totala reformutrymmet till välfärden.

Sedan september 2024 har de ekonomiska prognoserna för kommuner och regioner försämrats ytterligare, särskilt för landets regioner. För att skapa förutsättningar att undvika onödiga uppsägningar av vårdpersonal runt om i landet skjuter regeringen nu till ytterligare medel till regionerna. Detta genom ett tillskott i regeringens vårbudget på 6 miljarder kronor till regionerna.

På Gotland kommer detta tillskott innebära cirka 40 miljoner kronor i år. Det är ett bra besked som innebär att regionen har bättre förutsättningar att ta sig igenom det nuvarande svåra ekonomiska läget. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att ställa om sjukvården och genomföra nödvändiga reformer för att klara ekonomin på längre sikt.

Johan Hultberg (M), Gruppledare i riksdagens socialutskott

Andreas Unger (M), Regionstyrelsen

Mikael Bladh (M), Hälso- och Sjukvårdsnämnden

Självklart förstår vi er oro, men vi måste invänta resultat av analyser – annars vet vi inte om vi gör rätt saker.Vi testar saker som fungerar på fastlandet, men fungerar inte här på vår ö.

Jag är otålig, men skulle vi ha provat alla åtgärder på en gång vet vi inte vilket av åtgärderna som faktiskt fungerat.Var så säkra – vi är väldigt angelägna att lösa detta snarast möjligt, för allas men framför allt för barnens skull.Men för att få det rätt betyder det en sak i taget.

Det jag anser behövs göras härnäst är annan trafikplanering och fler sänkta hastigheter

Mariette Nicander (M). Ordf Tekniska nämnden

Ett godkännande av DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA skulle stärka Sveriges säkerhet avsevärt. Avtalet innebär att USA får möjligheten att placera soldater och förhandslagra materiel på upp till 17 olika områden och anläggningar som Försvarsmakten ansvarar över i Sverige. Detta ska ske i nära samarbete och i samförstånd med svenska staten. Ett av dessa områden ligger på Gotland. Det är ännu inte klart om vi kommer se utländsk närvaro på Gotland då det inte nödvändigtvis kommer bli amerikanska förband på alla utpekade anläggningar och områden. 

Vad som är tydligt är att Gotlands och Sveriges säkerhet stärks genom detta avtal. Att Gotland utpekas i avtalet är också ett tecken på garnisonen/områdets strategiska betydelse. Avtalet skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete och möjliggör för amerikansk militärt stöd och förstärkningar för det fall säkerhetsläget så kräver. Det ger oss också bättre möjligheter att både få och ge stöd till våra allierade i närområdet. Det ökar också jobbmöjligheterna i kommunen genom nya behov av leverantörer och eventuell infrastrukturutbyggnad. 

Sverige är inte ensamt om att teckna ett DCA-avtal med USA. Under 2023 tecknade både Finland och Danmark nya avtal med USA som öppnade för mer amerikanskt engagemang i länderna och regionen. Även Norge uppdaterade sitt avtal nyligen. Detta görs för att avtalen stärker säkerheten i Norden och i vårt närområde. Det är tröskelhöjande och stabiliserande då dessa samarbeten stärker norra Europas samlade försvarsförmåga.

Avtalen sluts mot bakgrund av att vårt närområde blivit mer osäkert. Det är Ryssland som står för hotbilden och som invaderar och ockuperar andra länder. Ryssland kommer med stor sannolikhet utgöra ett stort hot mot Europa under en längre tid framöver och då behövs det vidtas åtgärder som stärker Sverige och regionens kollektiva försvarsförmåga. DCA-avtalet tillsammans med medlemskap i Nato och den historiskt stora upprustningen av försvaret stärker Sveriges säkerhet.

Andreas Unger (M), Regionråd

Mariette Nicander (M), Regionråd

Sara Wilhelmsson (M), Regionråd