Kategori: Nyhet

Om några veckor får barn i svenska skolor ett efterlängtat sommarlov. För många är det en rolig tid och för några en chans att ta ett sommarjobb. Men vi har de senaste åren sett att många barns bänkar står tomma när höstterminen börjar. Uppfostringsresor, tvingande barnäktenskap och i extrema fall könsstympning har blivit allt vanligare – och sker utomlands eftersom det är olagligt i Sverige.

Inget barn kan tillåtas försvinna från Sverige och utsättas för våld och övergrepp utomlands. Alla barn i Sverige, oavsett härkomst eller postkod, ska få sina rättigheter respekterade. Därför är det viktigt att vi fortsätter ta fighten mot det hedersförtryck som uppemot 250 000 barn i Sverige lever under.

Sedan den 1 juli år 2020 har socialtjänsten möjlighet att ansöka om utreseförbud, för barn som riskerar att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Det finns dessvärre betydligt många fler situationer som ger skäl till att skydda barn från att föras utomlands. Den moderatledda regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om utvidgat reseförbud för barn, där utreseförbud ska kunna utfärdas för alla barn som riskerar att föras utomlands och där hans eller hennes hälsa och utveckling skadas.

Listan över vad som skulle kunna orsaka den skada som motiverar ett utreseförbud – utöver vad som anges i lagen redan i dag – föreslås vara omfattande. Den nya lagen anger att det kan röra sig om skada på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön. Det kan också handla om eget missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Förslaget innebär att kriterierna för utreseförbud motsvarar de kriterier som finns för vård enligt Lagen om vård av unga (LVU).

Efter att riksdagen fattat beslut om förslaget kommer lagen träda i kraft den 1 juni i år. Inför ikraftträdandet har också Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket – så att socialtjänster i hela vårt land direkt kan använda bestämmelserna för att skydda barnen.

Det är avgörande att vi fortsätter göra allt vi kan för att förhindra bortföranden av barn. Kartläggningar visar nämligen att ungefär 200 bortföranden av barn utomlands sker varje år. Moderaterna är redo att ta den fighten.

Vi kan inte acceptera skolbänkar som gapar tomma efter det nu annalkande sommarlovet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot

Men då kräver det att EU också klarar av att fokusera på frågor där det finns behov av gemensamma lösningar. Detaljregleringar av medlemsländernas arbetsmarknader hör inte dit. Socialdemokraternas stränga krav på ett ”mer socialt Europa” banar tyvärr väg för mer av EU-regleringar på svensk arbetsmarknad.

Att EU-regler om dygnsvila ställt till problem för brandmän, ambulanspersonal och personliga assistenter har många noterat via medierapportering. Det handlar om det 20 år gamla arbetstidsdirektivet som EU-kommissionen klagat på att Sverige inte följer som avsetts. Vilket lett till problem för arbetsmarknadens parter, och nya tolkningar av bestämmelserna. Upplägget att arbeta mycket i korta perioder, och sedan kompenseras genom sammanhängande ledighet, anses inte längre vara okej.

Orimligt. Och tolkningen förstör mest för de yrkesgrupper som direktivet en gång skrevs för att värna. Moderaterna går därför till val på att arbetstidsdirektivet ska rivas upp. Om något har blivit fel är den naturliga slutsatsen att det ska ändras. Och här har det uppenbarligen blivit så fel det kan bli.

Det finns två mer generella lärdomar att dra av de problem som uppstått.

För det första: Konsekvenserna av EU-lagstiftning blir ofta synlig först långt i efterhand. Därför bör försiktighetsprincipen alltid tillämpas. Det återstår exempelvis att se hur EU-direktivet om minimilöner, som kommit på plats den här mandatperioden, långsiktigt påverkar svensk lönebildning.

För det andra: EU är ytterst sällan rätt insats för att hantera arbetsmarknadsfrågorna. Europas olika arbetsmarknader fungerar på olika sätt, och präglas av olika traditioner. När gemensamma EU-regler för exempelvis lönebildning tas fram är Sverige, och vår arbetsmarknadsmodell, extra sårbar. Detta varnade vi moderater för när EU:s så kallade sociala pelare antogs, hösten 2017.

Socialdemokraterna och deras toppkandidat Heléne Fritzon verkar oförmögen att se de här orsakssambanden. I stället eldar de på för nya EU-initiativ inom arbetsmarknadsområdet. Moderaterna tror på Europasamarbetet, men vet också att medlemsländernas arbetsmarknader fungerar på olika sätt och kräver olika lösningar. Därför föreslår vi att arbetstidsdirektivet revideras.

Tomas Tobé (M)

Europaparlamentariker

Mikael Bladh (M)

Gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden, Gotland

Andreas Vall (M)

Gruppledare i socialnämnden, Gotland

Den 22 december 2022 tog regeringen beslut om ändringar i avfallsförordningen för att anpassa sig till EU:s avfallsdirektiv. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2024, med syftet att minska förbränning och öka återvinning av bioavfall. Men har detta verkligen inneburit ett totalförbud mot att elda trädgårdsavfall på egen tomt?

Naturvårdsverket har tolkat de nya bestämmelserna så att det i praktiken skulle vara förbjudet att elda trädgårdsavfall som grenar och löv på sin egen tomt. Men denna tolkning både kan och bör ifrågasättas. Branschorganisationen Avfall Sverige menar att Naturvårdsverket gör en strikt tolkning av ”insamling”, och att hopkrattningen av sitt eget trädgårdsavfall inte bör räknas som sådan.

Vad som är klart är att kommuner har möjlighet att fortsätta tillåta eldning av trädgårdsavfall i sina avfallsföreskrifter. Moderaterna på Gotland är tydliga i sin hållning: självfallet ska invånare på Gotland fortsätta att ha rätt att elda upp sitt trädgårdsavfall på sin egen tomt. Det är viktigt att påpeka att det inte är EU-lagstiftningen som är problemet, utan snarare Naturvårdsverkets strikta tolkning av reglerna.

Så, är det EU-regler som är grundorsaken till eldningsförbudet? Nej, EU:s avfallsdirektiv handlar om att uppmuntra återvinning och kompostering, inte om att förbjuda eldning. Är det då regeringens fel? Nej. Det är fortfarande kommuner som beslutar om eldning av trädgårdsavfall. Naturvårdsverket har tyvärr gett intrycket av att det kommer att råda en stor restriktivitet i form av ett generellt eldningsförbud, vilket inte stämmer.

Moderaterna har sett till att Region Gotland att snabbt granskat och tydliggjort sina avfallsföreskrifter, så att invånare på Gotland kan fortsätta att elda sitt trädgårdsavfall på ett sätt som är acceptabelt och inte stör andra. Detta är viktigt både för miljön och för invånarnas möjlighet att sköta om sina trädgårdar på ett hållbart sätt. 

Låt oss tillsammans arbeta för att inte överimplementera EU-lagstiftningen och rensa upp i regelkrånglet, så att gotlänningar kan fortsätta att njuta av sina trädgårdar som de alltid har gjort.

Andreas Unger (M), regionråd
Sara Wilhelmsson (M), regionråd
Mariette Nicander (M), regionråd

Vi moderater är stolta över svensk hälso- och sjukvård.

Sjukvårdens medarbetare visade inte minst under pandemin att Sverige kan klara svåra kriser. Det är politikens ansvar att stå upp för och prioritera att hälso- och sjukvården även i framtiden ska klara att ge svenska medborgare den bästa tänkbara vården. Det blir än mer angeläget i en mycket orolig omvärld.

Sjukvården står inför stora utmaningar, inte minst vad gäller kompetensförsörjning, vårdköer och en pressad ekonomi. Den höga inflationen och pensionskostnaderna har dessutom drivit upp regionernas totala kostnader.

I det rådande ekonomiska läget har regeringen stöttat såväl kommuner som regioner. I höstbudgeten för 2023 prioriterade regeringen en tredjedel av det totala reformutrymmet till välfärden. I höstbudgeten för 2024 gick hela 40 % av det totala reformutrymmet till välfärden.

Sedan september 2024 har de ekonomiska prognoserna för kommuner och regioner försämrats ytterligare, särskilt för landets regioner. För att skapa förutsättningar att undvika onödiga uppsägningar av vårdpersonal runt om i landet skjuter regeringen nu till ytterligare medel till regionerna. Detta genom ett tillskott i regeringens vårbudget på 6 miljarder kronor till regionerna.

På Gotland kommer detta tillskott innebära cirka 40 miljoner kronor i år. Det är ett bra besked som innebär att regionen har bättre förutsättningar att ta sig igenom det nuvarande svåra ekonomiska läget. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att ställa om sjukvården och genomföra nödvändiga reformer för att klara ekonomin på längre sikt.

Johan Hultberg (M), Gruppledare i riksdagens socialutskott

Andreas Unger (M), Regionstyrelsen

Mikael Bladh (M), Hälso- och Sjukvårdsnämnden

Självklart förstår vi er oro, men vi måste invänta resultat av analyser – annars vet vi inte om vi gör rätt saker.Vi testar saker som fungerar på fastlandet, men fungerar inte här på vår ö.

Jag är otålig, men skulle vi ha provat alla åtgärder på en gång vet vi inte vilket av åtgärderna som faktiskt fungerat.Var så säkra – vi är väldigt angelägna att lösa detta snarast möjligt, för allas men framför allt för barnens skull.Men för att få det rätt betyder det en sak i taget.

Det jag anser behövs göras härnäst är annan trafikplanering och fler sänkta hastigheter

Mariette Nicander (M). Ordf Tekniska nämnden

Ett godkännande av DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA skulle stärka Sveriges säkerhet avsevärt. Avtalet innebär att USA får möjligheten att placera soldater och förhandslagra materiel på upp till 17 olika områden och anläggningar som Försvarsmakten ansvarar över i Sverige. Detta ska ske i nära samarbete och i samförstånd med svenska staten. Ett av dessa områden ligger på Gotland. Det är ännu inte klart om vi kommer se utländsk närvaro på Gotland då det inte nödvändigtvis kommer bli amerikanska förband på alla utpekade anläggningar och områden. 

Vad som är tydligt är att Gotlands och Sveriges säkerhet stärks genom detta avtal. Att Gotland utpekas i avtalet är också ett tecken på garnisonen/områdets strategiska betydelse. Avtalet skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete och möjliggör för amerikansk militärt stöd och förstärkningar för det fall säkerhetsläget så kräver. Det ger oss också bättre möjligheter att både få och ge stöd till våra allierade i närområdet. Det ökar också jobbmöjligheterna i kommunen genom nya behov av leverantörer och eventuell infrastrukturutbyggnad. 

Sverige är inte ensamt om att teckna ett DCA-avtal med USA. Under 2023 tecknade både Finland och Danmark nya avtal med USA som öppnade för mer amerikanskt engagemang i länderna och regionen. Även Norge uppdaterade sitt avtal nyligen. Detta görs för att avtalen stärker säkerheten i Norden och i vårt närområde. Det är tröskelhöjande och stabiliserande då dessa samarbeten stärker norra Europas samlade försvarsförmåga.

Avtalen sluts mot bakgrund av att vårt närområde blivit mer osäkert. Det är Ryssland som står för hotbilden och som invaderar och ockuperar andra länder. Ryssland kommer med stor sannolikhet utgöra ett stort hot mot Europa under en längre tid framöver och då behövs det vidtas åtgärder som stärker Sverige och regionens kollektiva försvarsförmåga. DCA-avtalet tillsammans med medlemskap i Nato och den historiskt stora upprustningen av försvaret stärker Sveriges säkerhet.

Andreas Unger (M), Regionråd

Mariette Nicander (M), Regionråd

Sara Wilhelmsson (M), Regionråd 

Vi som bor här, de företag som har verksamhet här och de samhällsviktiga verksamheter vi förlitar oss på är beroende av att det finns en fungerande hamn. Utan fungerande sjötransporter kan inte det gotländska samhället fungera på ett bra sätt över tid.

Nyligen presenterade statsrådet Andreas Carlson (KD) att regeringen kommer ta nästa steg för att skapa ny reservhamnskapacitet på Gotland. Trafikverket får i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter inleda utredningar avseende Kappelshamn och målet är att en reservhamn – som ska klara båtar av Gotlandstrafikens storlek – står klar senast 2030.

Detta är ett i raden av viktiga beslut den nya regeringen fattat kring Gotland. Vi har redan fått besked att Bromma flygplats blir kvar, att två nya kablar ska byggas till fastlandet och att ekonomiskt stöd införs för att sänka biljettpriserna i Gotlandstrafiken.

Äntligen har vi en regering som ser Gotlands behov och agerar!

Jesper Skalberg Karlsson, Riksdagsledamot

Inger Karlevi, Regionfullmäktiges ordförande

Andreas Unger, Regionråd

För oss är vallöften löften

På regionfullmäktige den 25 mars ställde ledamoten Sara Lidqvist (KD) ett stort antal frågor till mig i en interpellation, som rörde byggandet av bostäder på Gotland. Bakgrunden var den reformrapport vi Gotlandsmoderater presenterade i april år 2022, där vi presenterade fem förslag kring ökat byggande som vi vill arbeta för under mandatperioden 2022 – 2026. Det är välkommet att oppositionen ställer den här typen av uppföljande frågor kring förslag vi presenterat.

I den rapport vi moderater presenterade nämnde vi fem fokusområden: att utveckla internkulturen på Samhällsbyggnadsförvaltningen, att arbeta för att halvera mängden prickad mark i detaljplaner, att förbättra interna rutiner, att använda kompetens från fastlandet och att starta en bygglovsberedning. Dessa fem områden menade vi skulle vara basen i ett samspelskontrakt mellan politiker, tjänstemän och medborgare för att vi ska kunna utveckla Gotland tillsammans. Precis som alla vallöften var vår ambition att detta skulle ta en mandatperiod att genomföra.

Som debatten i regionfullmäktige också visade på är vi på god väg. Inom de fyra första områdena har vi tagit stora steg, bara 15 månader efter att jag tagit över ordförandeklubban i Miljö- och byggnämnden. I det sammanhanget ska också sägas att jag inte är ensamt ansvarig för detta – både tjänstemän inom förvaltningen och mina kollegor från det politiska styret gör stor skillnad till det bättre. Gott samarbetsklimat skapar vi tillsammans.

Angående det sista förslaget från Moderaterna, att införa en bygglovsberedning, får erkännas att någon sådan inte skapats. Däremot har mark- och exploateringskompetenserna på samhällsbyggnadsförvaltningen samlats i en exploateringsgrupp, vilket är en förändring till det bättre. Vidare deltar samhällsbyggnadsförvaltningen på Näringslivsberedningens möten. Jag vill därför mena att intentionen till stor del är uppfylld.

Det är viktigt att vallöften följs upp, så att människor kan se att partiernas löften faktiskt betyder något. Därför välkomnar jag ledamoten Lidqvists (KD) frågor. Jag hoppas också att andra partiers löften – om att öppna Romabadet på nytt eller om att bygga ett parkeringshus vid lasarettet – följs upp på samma vis. 

Andreas Unger (M)

Regionråd

Det försämrade säkerhetsläget i Europa är en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget har omkullkastat tidigare förutsättningar och skapat nya utmaningar för svensk säkerhetspolitik. Det försämrade läget innebär att Sverige snabbt behövt omvärdera sin position, för att kunna agera i en komplex säkerhetsutveckling – enskilt och tillsammans med andra.

I ljuset av dessa omständigheter har Sverige sökt stärka sina internationella band för att bättre kunna möta nya utmaningar. Representanter från Sverige och USA har under 2023 förhandlat fram ett avtal som fördjupar försvarssamarbetet mellan våra länder, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), som kommer att utgöra ett ramverk för det fortsatta försvarssamarbetet genom att reglera förutsättningarna för amerikanska styrkors närvaro i Sverige.

En av de utpekade anläggningarna i bilagan till avtalet är Gotland. Ön är inte bara geografiskt viktig utan också symbolisk för det ökade samarbetet. DCA-avtalet innebär att Försvarsmakten och dess amerikanska motsvarigheter lättare kan genomföra gemensamma aktiviteter på anläggningarna. Vår bedömning är att den amerikanska närvaron stärker säkerheten på Gotland, för hela Sverige och runt Östersjön.

Inom ramen för detta utökade samarbete spelar Hemvärnet en värdefull roll. Genom att integrera lokala försvarsstyrkor med internationella partners stärks både den nationella försvarsförmågan och samarbetet med våra allierade. Hemvärnet består av helt vanliga människor som försvarar Sverige efter jobbet. Deras engagemang och beredskap är en grundsten i det svenska försvaret. De ingår i Försvarsmakten och är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet. Gotlandsbataljonen består av många skickliga hemvärnssoldater, vars närvaro och insatser ger en ökad trygghet för hela samhället.

Detta arbete sker i en tid då Sverige står inför stora utmaningar. På grund av det brådskande arbetet i detta nya säkerhetsläge genomförs moderata försvarsreformer på löpande band. Vi är besjälade av att stärka Sveriges försvar och öka vår säkerhet. Den strategiska placeringen av anläggningen på Gotland understryker betydelsen av samarbetet och den lokala säkerheten, för Sverige och Östersjöländerna. Genom att samarbeta med andra kan vi öka vår nationella säkerhet och bidra till en fredligare och tryggare värld för framtida generationer.

Alexandra Anstrell (M)

Riksdagsledamot i försvarsutskottet

Ledamot i Hemvärnsrådet

Jesper Skalberg Karlsson(M)

Riksdagsledamot

(S) ljuger om hur de röstar för att begränsa svenska ungdomars frihet

EU-parlamentet röstade den 28 februari för ett nytt körkortssystem som bland annat innebär att åldersgränsen för att köra A-traktor (även kallad EPA-traktor) höjs från 15 till 16 år. För de ungdomar som bor på landsbygden är detta en katastrof. EPA-traktorn ger många ungdomar en stor frihet – friheten att kunna träffa kompisar, att ta sig till träningen eller till extrajobbet.

En samhällstrend i övrigt är att åldersgränser sänks. Miljöpartiet, som tillhör den partigrupp i EU-parlamentet som drivit frågan om höjd åldersgräns för A-traktorer, har till och med förespråkat att rösträttsåldern skall sänkas till 16 år, men man är tydligen inte beredd att låta en 15-åring framföra ett fordon i 30 km/h. Det vore bra om Miljöpartiet kunde förstå att tunnelbanan inte går hela vägen till Gotland.

Mycket uppseendeväckande är också hur Socialdemokraten Helene Fritzon röstade för förslaget i Europaparlamentet, men ändå samma dag gick ut på X (tidigare Twitter) och gav sken av hon röstat mot förslaget, och fördömde det. Det är inte första gången Socialdemokraterna röstar för ett förslag som är skadligt för Sverige, för att sedan låtsas som att de varit emot förslaget. Samma sak hände nämligen när Europaparlamentet röstade om tvångsisolering av hus. Att ljuga och inte ta ansvar för de förslag man röstat för är skadligt för förtroendet för demokratin i allmänhet, och oss politiker i synnerhet.

Än är hoppet inte ute och den slutliga uppgörelsen kommer att avgöras i förhandlingar med Ministerrådet. Statsministern har lovat att regeringen kommer att arbeta hårt för att gränsen för att köra EPA-traktor inte ska höjas från 15 till 16 år. För att öka trafiksäkerheten för våra ungdomar, och alla andra som vistas i trafiken, har regeringen i stället infört bland annat prövotid, bälteskrav och återkommande besiktning, precis som för vanliga personbilar. Det är vägen vi bör gå för att förhindra olyckor, inte genom höjd åldersgräns och förbudsiver.

Den höjda åldersgränsen för EPA-traktorer är ännu ett exempel på hur klåfingriga EU-byråkrater och politiker ägnar sig åt att i detalj reglera EU-medborgarnas liv. Frågor som bäst kan avgöras hemma i Sverige ska inte regleras av EU. Att stoppa dessa dumheter är en oerhört viktig uppgift för varje frihetligt sinnad politiker, så att EU i stället kan vara en kraft för ett frihetligt Europa.

Boriana Åberg (M)

Kandidat till Europaparlamentet

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot