Kategori: Nyhet

Södra Gotland ska vara en plats där människor kan bo, arbeta, driva företag och bilda familj. Hemse är ett viktigt centrum för hela södra delen av ön, men utvecklingen handlar lika mycket om Klintehamn, Burgsvik och alla socknar däremellan.

Under mandatperioden har flera konkreta satsningar genomförts. Hemse ishall har moderniserats med ny betongplatta, kylsystem och sarg. Det ger bättre förutsättningar för hockeyn och föreningslivet, en längre säsong och möjlighet att använda hallen till fler aktiviteter.  

Vi har också fortsatt utveckla platser där barn och familjer kan mötas. Temalekplatserna i bland annat Hemse, Burgsvik och Klintehamn är exempel på mindre investeringar som betyder mycket i vardagen.  

Vattenförsörjningen är avgörande för att ön ska kunna utvecklas. Bräckvattenverket på södra Gotland är en viktig del av vattenförsörjningen och arbetet fortsätter med att förstärka ledningsnätet och öka kapaciteten. I den nya översiktsplanen finns bland annat planerade åtgärder för ökad kapacitet mellan Alva och Stånga. 

På Hemse vårdcentral finns en bra personalgrupp och välfungerande verksamhet och som vi vill värna och utveckla. Nästa steg är att komplettera vårdcentralen med en lättakut. Det skulle ge snabbare vård nära hemmet för enklare akuta besvär, kortare väntetider och färre resor till Visby. När rätt vård ges på rätt plats, avlastas också övriga delar av sjukvården och fler patienter kan få hjälp i tid. 

Men vi vill mer. Hemse ska fortsätta utvecklas som södra Gotlands naturliga serviceort. Den nya översiktsplanen pekar ut nya områden för både bostäder och verksamheter och möjligheten till en ny samlande offentlig plats i centrala Hemse. Det skapar förutsättningar för fler bostäder, företag och arbetstillfällen.  

För oss är landsbygdsutveckling konkret. Det handlar om vatten, bostäder, företagande, idrottsanläggningar och platser där människor kan mötas. Hela Gotland ska kunna växa – och södra Gotland ska ha goda förutsättningar att göra det.

Rolf Öström (M), ordförande för Sudermoderaterna
Lina Runander (M), toppkandidat till regionfullmäktige

Under den senaste tiden har gotlänningarna mötts av flera beslut som skapat fler frågor än svar. P-skivan ska bort. Trafikljusen i Gutebacken har tagits ned. Busstidtabeller har ändrats så att gymnasieelever på vissa håll kommer till skolan långt innan första lektionen börjar. Samtidigt uppstår nya diskussioner om busshållplatser, hastighetsåtgärder och andra trafiklösningar.

Varje enskilt beslut kan ha en rimlig förklaring. Men när motiven upplevs otydliga blir det svårt för människor att förstå varför besluten fattas. Det räcker inte att säga att något handlar om miljö, ekonomi eller teknik. Politiken måste kunna svara på den viktigaste frågan:

Vilket problem försöker vi lösa – och blir vardagen faktiskt bättre för gotlänningarna?

Politikens roll är att sätta riktningen. Tjänstemän ska ta fram beslutsunderlag och beskriva konsekvenserna. Beslut ska vara begripliga, konsekventa och utgå från människors vardag. Om lösningar inte blir bra, bör de ändras till det bättre.

Det innebär inte att vi kommer att lova allt till alla. Vi kommer inte att lova nya trafikljus innan vi vet vad de kostar eller vilka konsekvenser de får. Vi kommer inte heller att säga ja till varje önskemål som framförs. Men vi kommer att lova en annan utgångspunkt.

Förändringar i trafikmiljön ska ställas mot en enkel fråga: Gör den vardagen enklare eller svårare för boende på ön? Om svaret är svårare ska beslutet omprövas.

Fler regler eller mer krångel är inte lösningen. Den som bor på landsbygden ska enkelt kunna ta bilen till Visby utan att mötas av onödigt krångel. Den som behöver parkera ska mötas av tydliga och begripliga regler. Den som åker buss ska kunna lita på att tidtabellerna fungerar tillsammans med skolans tider.

Vi behöver en trafikpolitik som fungerar i verkligheten, inte bara på ritbordet. Det handlar inte om att välja mellan bilen, bussen eller cykeln. Utan att lösningarna måste fungera ihop och utgå från hur människor faktiskt lever sina liv.

Därför vill vi arbeta utifrån tre tydliga principer:

• Enklare vardag. Trafiklösningar ska göra det lättare – inte svårare – att leva och arbeta på Gotland.
• Tydliga motiv. Större förändringar ska kunna förklaras på ett enkelt och begripligt sätt. 
• Praktiska lösningar. Ideologi ska inte väga tyngre än vad som fungerar i människors vardag.

Det är ingen stor vision, utan ett grundläggande ansvar för en kommun som vill fungera.

Håkan Onsjö, regionfullmäktiges ordförande

Mårten Silvén, toppkandidat regionfullmäktige

Alla barn på Gotland förtjänar en bra skolgång, oavsett var på ön de växer upp. För oss är skolans viktigaste uppgift att ge barn kunskap, studiero och ett socialt sammanhang där de kan utvecklas tillsammans med andra.Gotland står samtidigt inför förändringar som vi måste våga förhålla oss till. Elevantalen minskar, många lärare närmar sig pension och flera av våra skolbyggnader behöver stora investeringar. Att då försöka behålla skolorganisationen precis som den alltid har sett ut är varken långsiktigt eller ansvarsfullt.

Det blir särskilt tydligt i Sanda. Där behöver både skola och förskola bättre lokaler. Moderaternas förslag är att eleverna i förskoleklass till årskurs 3 flyttar till Klinteskolan. Skolbyggnaden i Sanda kan då renoveras och anpassas för förskolan, samtidigt som dagens tillfälliga förskolelokaler kan tas bort.

Sanda och Klinte ligger nära varandra. Genom att samla grundskolan i Klinte kan vi använda både lärare och lokaler bättre, skapa klasser av rimlig storlek och undvika stora investeringar i två närliggande skolor. Samtidigt kan vi prioritera skolor i delar av Gotland där avstånden är betydligt längre och alternativen färre.

Det betyder inte att restider saknar betydelse. Tvärtom. När vi prioriterar vilka skolplatser som ska finnas långsiktigt kan också skolskjutsarna planeras med rakare linjer och kortare restider.

En skola kan vara viktig för en bygd, men barnens utbildning kan inte vara ett verktyg för att hålla en bygd levande. Skolan finns framför allt till för eleverna. När elevkullarna blir mindre måste kvalitet, tillgången till skickliga lärare, barnens sociala sammanhang och bra arbetsmiljö väga tyngst.

I frågan om Sanda tycker Moderaterna och Socialdemokraterna olika. Det ska vi vara öppna med. Ett fungerande samarbete innebär inte att två partier måste tycka lika om allt. I den här frågan är vi överens om att inte vara överens. 

Vår utgångspunkt är att skolorganisationen ska byggas kring barnens utbildning – och hålla över tid.

Förtroendevalda i barn- och utbildningsnämnden:

Lina Runander (M), vice ordförande
Michaela Challnius (M), ledamot
John Herlitz (M), ledamot
Gunnar Solin (M), ersättare
Melwin Hesselsten Åström (M), ersättare

För oss Moderater är det viktigt att alla omsorgstagare ska känna sig trygga i sitt hem. Detta oavsett om hemmet är ett särskilt boende, demensboende, eller hemtjänst i eget hem. Inte heller närstående, som i många fall bor på fastlandet, ska behöva oroa sig över sina släktingars trygghet.

Region Gotland måste därför göra mer för att nå dit. Moderaterna går till val med några förslag för ökad trygghet för våra sköraste äldre. 

För det första vill vi införa möjligheten att kunna välja bort någon som du inte känner dig trygg med som hemtjänstutövare i ditt hem. Det är omsorgstagaren och inte regionen som ska ha sista ordet.

För det andra vill vi ha stärkta och återkommande bakgrundskontroller för anställda. Vi vill inte att omsorgstagare inom hemtjänst eller särskilt boende skall behöva möta någon som gjort sig skyldig till grova våldsbrott, sexualbrott eller stöld. 

För det tredje vill vi säkerställa att personal inom omsorgen har så god svenska att det inte finns risk för missförstånd. Det är extra viktigt inom ensamarbete till exempel vid en hemtjänstinsats. 

Och slutligen, för det fjärde, behöver vi säkerställa att varje omsorgstagare har en fast omsorgskontakt (lagkrav sen 1/7) som också ska ha ett tydligt uppdrag, att stärka kommunikationen med anhöriga.

Moderaterna på Gotland har pekat ut tre områden att prioritera inom äldreomsorgen: trygghet, valfrihet och kvalitet. Detta är vad vi vill göra för att öka tryggheten för våra äldre.

Andreas Vall (M)

Toppkandidat regionfullmäktige 

Mårten Silvén (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Hela Gotland ska kunna utvecklas. Det gäller inte minst Slite, Fårösund och övriga delar av norra Gotland, där företag vill investera, människor vill bygga bostäder och föreningar vill bidra till samhället.

Under mandatperioden har flera viktiga steg tagits. Slite teater har rustats upp för att kunna ta emot fler och större produktioner. Regionen har tagit ett större ansvar för lokalens drift, vilket möjliggör mer tillgänglighet och nyttjande på lika villkor. Projekt Vinterljus har införts i både Slite och Fårösund för att skapa tryggare och trivsammare miljöer under årets mörka månader. Strandridaregården har efter många års väntan sålts, vilket öppnar upp för nya möjligheter. 

En av de viktigaste satsningarna på norra Gotland är reservhamnen i Kappelshamn. Den moderatledda regeringen har gått vidare med planeringen och avsatt 20 miljoner kronor under 2026 till ytterligare förberedande åtgärder. En fungerande reservhamn är viktig för gotlänningarnas försörjning, näringslivet och hela Sveriges totalförsvar. Den skapar också nya möjligheter för utveckling och arbetstillfällen på norra Gotland.

Men vi är inte nöjda. Norra Gotland har väntat länge på detaljplaner, fler bostäder och den infrastruktur som behövs för att samhället ska kunna växa. När företag investerar och nya arbetstillfällen skapas måste samhället kunna svara upp.

Moderaterna vill därför att Region Gotland tar fram mer byggbar mark och kortar tiden från idé till färdig detaljplan, planerar för fler bostäder i Slite och på norra Gotland, samt säkerställer att vatten, avlopp och vägar inte blir hinder för utvecklingen. Vi vill även göra det enklare för företag att köpa mark och etablera sig, fortsätta utveckla Slite teater och stärka förutsättningarna för föreningslivet. 

Det ska märkas att Region Gotland även satsar på norra delen av Gotland, så att fler vill bo, leva och driva företag här.

Britta Stridh, ordförande Norrmoderaterna

Lina Runander, toppkandidat regionfullmäktige

Mikael Bladh, kandidat regionfullmäktige

Gotland är inte som andra regioner. Här finns inga järnvägar, motorvägar eller stora broar. Vi har bara vanliga landsvägar. Och för hårt arbetande gotlänningar är vägnätet avgörande för att vardagen ska gå ihop.

Lantbrukare behöver få in skörden, företag inom besöksnäringen är beroende av att folk kan ta sig och familjer som bor långt från tätorterna ska kunna lita på att vägen hem håller året runt. Det är en del av samhällskontraktet att vägarna ska funka. Ändå har vägar under lång tid slitits ned utan att rustas upp i tid. Underhållsskulden har vuxit och standarden har märkbart försämrats.

Problemen handlar dock inte om geografi, utan om att staten under lång tid inte tagit sitt ansvar för att underhålla infrastrukturen i takt med behoven. Det är orimligt. Den som arbetar, driver företag och betalar skatt ska kunna förvänta sig vägar som fungerar och går att lita på.

Nu börjar det förändras. Den moderatledda regeringen har tagit stora steg mot att nolla underhållsskulden på vägarna, och att stärka infrastrukturen där behoven är som störst. I den nationella planen för transportinfrastruktur 2026-2037 sätts underhållet först, med målet att hela underhållsskulden ska vara borta år 2037.

Nationellt satsas 354 miljarder kronor på vägunderhåll och 30 miljarder på enskild väghållning. För Gotland innebär det bättre möjligheter att rusta upp vägar som är avgörande för företagande och familjeliv över hela ön. Den förstärkta länsplanen på omkring 350 miljoner kronor ger mer resurser till vägar som människor använder varje dag.

För oss på ön innebär det här att mer kan göras för att stärka trafiksäkerheten i närheten av skolor, att ny beläggning läggs på fler slitna vägar och att tyngre lastbilar (BK4) ska kunna köra på större delar av ön. Att mer pengar läggs på underhåll och vidmakthållande av vägnätet ska också innebära att belysningen i tätorterna blir kvar och renoveras.

Avsikten med de här stora satsningarna är att det ska märkas i vardagen. Att Gotland tar emot en miljon besökare per år, exporterar stora mängder livsmedel till fastlandet och bidrar till Sveriges självförsörjning av cement är bra. Men då ska staten också göra sitt för att vi ska kunna bo, leva och lyckas i vår region.

Det handlar helt enkelt om att samhället ska fungera och att skattepengar ska användas klokt – genom att förbättra för familjer och företag som får det här landet att fungera.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Bild på nuläge och prognos:

Vatten i kranen ska vara en självklarhet. Ändå har vi de senaste åren påmints om hur sårbart vårt vatten är.

I december infördes kokrekommendation efter förhöjda nivåer av organismer i dricksvattnet. I mars varnades boende på delar av ön om akut vattenbrist om förbrukningen inte minskade snabbt. I juni konstaterade Region Gotland att vi är i läge vattenbrist, trots stabil produktion. 

Det här är inte abstrakta problem. Det handlar om barnfamiljer som kokar vatten till välling. Restauranger som får merarbete. Äldre som undrar om vattnet går att lita på. Företagare som behöver besked innan de vågar investera.

Gotland är en fantastisk plats bo på, men vår ö har särskilda förutsättningar. Kalkberggrunden lagrar inte vatten som på fastlandet, samtidigt som behoven ökar när fler vill bo här, när besöksnäringen växer och när företag utvecklas. Det är positivt, men tillväxt kräver att det grundläggande fungerar.

Rent dricksvatten inte är en lyx – det är ett samhällsansvar. Den som arbetar, betalar skatt, driver företag eller bygger sitt liv på ön ska kunna lita på att det offentliga klarar sina mest grundläggande uppgifter. För oss handlar vattenfrågan om samhällskontraktet.

Därför behövs mer genomförande och mindre senfärdighet. Beslutade åtgärder, som förstärkt rening och ny teknik, måste installeras och tas i drift utan onödiga förseningar. Den nya reservoaren för Visbyområdet är viktig, men den löser inte vattenbristen i sig. Den lagrar vatten, den producerar inte. 

Vi kan inte spara oss ur en strukturell utbudskris. På sikt behöver kapaciteten öka. Södra Gotlands bräckvattenverk är en viktig del av lösningen, men sårbarheten måste minska ytterligare. Ett kompletterande bräckvattenverk i anslutning till Visby är en rimlig investering för både vardag och beredskap. Det är i linje med behovet av fler vattenkällor och ett robustare system.

Dagens vattenproduktion är till stor del är väderberoende. Yt- och grundvattentäkter påverkas av utebliven nederbörd, temperaturer som gynnar tillväxt av organismer, tjäle, sublimering och avdunstning – saker vi inte rår över. Med ett bräckvattenverk kan vatten produceras efter behov, oavsett väderlek. Det är skillnaden mellan ett sårbart system och en planerbar vattenförsörjning.

Politiken ska inte lägga sig i allt. Men vi ska göra det som bara politiken kan göra. Att säkra rent vatten till gotlänningar, företag och besökare är just en sådan uppgift. Därför är vattenfrågan den högst prioriterade för kommande mandatperiod.

Mårten Silvén (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Lina Runander (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Andreas Vall (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Dagens straff speglar inte brottens allvar, vilket är kränkande för offren och farligt för samhället. Därför genomför Moderaterna nu en offensiv straffrättsreform med syfte att brottsoffer ska få upprättelse och samhället skyddas bättre. Reformen genomförs i två steg. I augusti skärps ett femtiotal straffskalor, däribland dubbla straff för gängbrottslighet och upp till livstids fängelse upprepade grova våldtäkter.

Det andra paketet innehåller avskaffandet av dagens mängdrabatt. I dag räknas nämligen bara det första brottet fullt ut om en person döms för flera brott vid samma tillfälle. För övriga brott minskar straffen i en brant fallande skala och många brottsoffer får inte den upprättelse de förtjänar eftersom fallen avskrivs.

Socialdemokraterna har nyligen meddelat att partiet röstar nej till att avskaffa mängdrabatten. Det är ett svek mot alla brottsoffer som i dag inte får upprättelse och det innebär stor risk för nya brottsoffer eftersom gärningsmän kommer ut i samhället snabbare.

År 2021 dömdes den så kallade Nytorgsmannen – efter mängdrabatt – till endast fem års fängelse för flera våldtäkter och andra vålds- och sexualbrott. Med Moderaternas förslag skulle dessa brott ha gett ett dubbelt så långt straff och de allvarliga sexualbrott han begick när han släpptes ut hade helt kunnat undvikas. Med S-politiken skulle framtida Nytorgsmän släppas tidigare och fler kvinnor riskera att utsättas för allvarliga brott.

S-politiken innebär också att butiker måste acceptera att stöldligor kan härja fritt eftersom varje ny stöld inte straffas alls. Andra ligor lurar seniorer på deras besparingar och får rabatt på cirka 50 procent för det andra brottet och 70 procent för det tredje. Med Moderaternas förslag skulle alla dessa brott straffas fullt ut.

Moderaterna kommer att prioritera finansiering av denna reform så snart det finns tillräckligt med plats i fängelserna. Vi är också redo att hyra fängelseplatser utomlands, så vi kan säkerställa att farliga brottslingar inte rör sig fritt ute i samhället. S vill däremot inte ta bort mängdrabatten eller ens prioritera den i budgeten.

Det här vägvalet blir nu tydligt för väljarna. Vi tycker att brottsoffer förtjänar ett rättssystem som tar brott på allvar och en regering som står på deras sida. S tycker annorlunda.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

I det politiska samtalet hörs ibland röster som vill ställa de som arbetar mot de som behöver samhällets stöd, där fokus på eget ansvar felaktigt målas upp som ”den starkes rätt”. Det är ett olyckligt och missvisande synsätt. Att premiera arbete och sänka skatter på flit och sparande handlar inte om att överge de som behöver stöd, utan om att säkra de resurser som krävs för att trygga välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. Det starka samhällskontraktet bygger på att alla som kan arbeta också bidrar.

Vinsterna med att gå till ett jobb sträcker sig långt bortom den rent samhällsekonomiska kalkylen. För den enskilde individen och familjen innebär egen försörjning en direkt ekonomisk frihet och en högre levnadsstandard. Varje arbetad timme lägger grunden till en bättre pension och ett starkare försäkringsskydd genom sjuk- och föräldrapenning. Men arbete ger också personlig utveckling, social gemenskap och dagliga rutiner som främjar den psykiska hälsan. Dessutom ger arbetande föräldrar trygga ramar och goda förebilder till sina barn, vilket minskar risken för att unga hamnar i långvarigt utanförskap.

På Gotland ser vi tydligt frukterna av en stark arbetsmarknad. Ön har i dag en av Sveriges absolut lägsta arbetslöshetssiffror, vilken stabilt uppmäts till under 4 procent. Extra glädjande är utvecklingen för vår nästa generation; ungdomsarbetslösheten på Gotland bland unga i åldern 18–24 år ligger på mycket låga 5,3 procent, vilket motsvarar ungefär 150 inskrivna personer på hela ön. Besöksnäringen fungerar här som en viktig språngbräda in i vuxenlivet.

Samtidigt vet vi att de unga som trots allt fastnar i arbetslöshet ofta saknar en fullständig gymnasieutbildning. Det visar att den bästa vaccineringen mot framtida utanförskap inte är fler bidrag, utan en stark skola med godkända betyg och en politik som gör att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på ersättningar. Genom att uppmuntra arbetslinjen skapar vi ett Gotland präglat av framtidstro, tillväxt och rättvisa.

Lina Runander (M) Regionstyrelsen

Det står klart att Socialdemokraterna kommer att ge Nooshi Dadgostar nycklarna till Rosenbad om de vinner valet. Det är inte överens om mycket, men när det kommer till att du ska beskattas hårdare står de enade. De utrycker sig i termer av att ”skattebasen ska breddas” – vilket i praktiken betyder att gotlänningar som jobbar, kör bil eller äger sitt boende ska beskattas ännu mer.

Vänsterpartiet skriver i sitt budgetförslag att de vill komplettera dagens fastighetsavgift med en fastighetsskatt. Ett förslag som skulle kosta dig som äger ett genomsnittligt småhus på Gotland hela 10 583 kronor per år.

Förslaget från vänstern innebär att taket på dagens fastighetsavgift tas bort. Det innebär att 0,75 procent av husets taxeringsvärde kommer gå i skatt varje år, upp till fyra procent av hushållets inkomster. För många familjer blir det alltså inkomsten som avgör, inte värdet på huset. Har du barn och bolån och försöker få vardagsekonomin att gå ihop, kan hela din ekonomiska buffert försvinna i ett slag.

Vi moderater vill att drömmen om att köpa sitt eget boende ska bli verklighet för fler, eftersom vi vet att 7 av 10 vill bo i villa. Därför kommer vi aldrig att acceptera en vänsterregering som vill återinföra fastighetsskatten.

Istället sänkte vi i år kravet på kontantinsats från 15 till 10 procent, slopade det skärpta amorteringskravet och har gjort det billigare att spara ihop till kontantinsatsen. Men vi är inte framme. Det finns fortfarande familjer som känner att pengarna inte räcker till. Nästa mandatperiod vill vi ge barnfamiljer ytterligare 5 000 kronor mer att leva för, varje månad.

Låt inte Västerpartiet och Socialdemokraterna bryta den kursen. Ditt hem ska vara din trygga plats, inte en plats för politiken att kapitalisera på.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Ragnar Gustavii (M)

Ordf. Miljö- och byggnämnden