Kvinnor röstar inte fel – vi röstar fritt

S-kvinnor Gotland skrev nyligen en insändare om kvinnor, känslor och politik. Vi håller med om att kvinnor inte ska avfärdas som irrationella eller känslostyrda. Kvinnor röstar precis som män utifrån erfarenheter, värderingar och vardag. Däremot drar vi en annan slutsats.

För oss moderatkvinnor är feminism inte att tala om för kvinnor vilket parti de ska rösta på. Feminism är att respektera att kvinnor gör olika val. En kvinna som arbetar i vården, driver företag, är ensamstående mamma, pensionär, student, polis, lärare eller lantbrukare på Gotland kan mycket väl komma fram till att Moderaternas politik är bäst för henne och hennes familj.

Socialdemokraterna beskriver högerpolitik som ”skattesänkningar för de allra rikaste”. Det stämmer inte. De som gynnats mest av den senaste statsbudgeten är ensamstående föräldrar med låga löner (SCB, 2025) där majoriteten är kvinnor. Utöver det har Moderaterna nyligen lyft fram att en barnfamilj ska kunna få 5 000 kronor mer i plånboken varje månad under nästa mandatperiod. Det handlar om mer frihet i vardagen, tryggare hushållsekonomi och att människor som arbetar ska få behålla mer av sin egen lön.

Det är också rationellt att vilja ha en välfärd som fungerar på riktigt. För oss moderater handlar välfärd inte om vem som kan lova mest pengar i en debattartikel, utan om resultat: kortare vårdköer, tryggare skolor och bättre arbetsvillkor för dem som bär upp välfärden. På Gotland vet vi att utmaningarna är konkreta. Då behövs ansvar för ekonomin, tydliga prioriteringar och respekt för medarbetarnas kompetens.

S-kvinnor skriver att kvinnor gynnas av vänsterpolitik. Vi menar att kvinnor gynnas av frihet, trygghet och möjlighet att forma sitt eget liv. Kvinnor gynnas av att brott bekämpas, att fler arbetar, att företag kan växa, att vården håller hög kvalitet och att hushållens ekonomi stärks.

Kvinnor är inte en politisk grupp som tillhör vänstern. Kvinnor är individer. Vi tycker olika, prioriterar olika och röstar olika. Det är något att respektera – inte problematisera.

Vi diskuterar gärna sakpolitik. Men låt oss sluta antyda att kvinnor som röstar borgerligt inte förstår sitt eget bästa. Det gör vi.

Meishuan Wong (M)
Ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Michaela Challnius (M)
vice ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Bromma utvecklas trots politiska hot

Nyligen presenterades att Skåne Aviation blir nästa satsning på svenskt regionalflyg, med en ny direktlinje mellan Malmö och Bromma flygplats som premiärflyger den 12 april. Det är ett glädjande besked att fler flygbolag nu börjar trafikera Bromma flygplats – inte minst för Gotland som är beroende av goda förbindelser.

För oss som bor på en ö är flyget inte en lyx. Det är en del av vår grundläggande infrastruktur och en livlina till fastlandet. Gotland behöver snabba och tillförlitliga förbindelser till fastlandet för exempelvis jobb, företagande och vårdbesök. Just därför är Bromma flygplats viktig.

När Bromma fungerar skapas förutsättningar för konkurrens i inrikesflyget. För Gotland betyder det att två flygbolag kan flyga till två olika flygplatser i Stockholm. Den konkurrensen är avgörande för att pressa priserna och förbättra utbudet för gotlänningar. Utan Bromma flygplats tyder mycket på att vi skulle få färre alternativ och högre priser.

Tyvärr driver alla vänsterpartier – inklusive Centerpartiet – på för att snabbstänga Bromma flygplats. Om de vinner valet i höst kan beslutet komma snabbt. Det skulle ge kännbara effekter för Gotland: sämre tillgänglighet, mindre konkurrens och dyrare resor.

Sverige behöver ett fungerande inrikesflyg och Gotland behöver goda flygförbindelser till fastlandet. Därför är det välkommet att flygplatsen nu väcks till liv med fler flyglinjer. Vi behöver fortsätta framåt i den riktningen – inte göra en kraftig vänstersväng som innebär att fungerande infrastruktur läggs ner.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot


Sara Unger (M)

Regionråd

Stöd till hushåll till följd av ökade energipriser

För att motverka stigande energipriser föreslår regeringen flera åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026. I ett energiprispaket aviserar regeringen nu tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, samt ett nytt elstöd för januari och februari 2026. 

Det pågående kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Den tidigare nedlagda kärnkraften har gjort att vi i större utsträckning påverkas av störningar på oljemarknaden.

Högre energipriser kan medföra att familjer får mindre pengar över i plånboken vilket minskar köpkraften samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader. Människor som jobbar, bidrar och kämpar med vardagspusslet ska känna att samhället finns där när krisen kommer. Därför stärker den moderatledda regeringen stödet till de svenska hushållen till följd av ökade energipriser.

– Många gotländska familjer har för mycket månad kvar i slutet av lönen. Därför är jag glad att vi nu kan presentera sänkt skatt på drivmedel och ett nytt elprisstöd som innefattar Gotland, säger Jesper Skalberg Karlsson (M)

Regeringens energiprispaket

  • Skatten på bensin och diesel sänks till EU:s miniminivå. Det blir cirka:
    • 1 krona per liter bensin vid pump
    • 40 öre per liter diesel vid pump
  • Regeringen kommer ansöka om undantag i EU om att ytterligare få sänka skatten på bränsle. Det skulle kunna öppna för en sänkning på upp till ytterligare 3 kronor per liter.
  • El- och gasprisstöd för att kompensera för nedlagd kärnkraft. En familj i en eluppvärmd villa på Gotland (elprisområde 3) kan få ett stöd på cirka 1660 kronor.
  • Förstärkning av elbilspremien. 100 miljoner kronor skjuts till för att fler familjer ska kunna byta till en elbil.
  • En satsning på 500 miljoner kronor för att ställa om myndigheters fordonsflotta.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Näringsutskottet

Från ord till handling om biljettpriserna

På Gotland är transporter inte en fråga om bekvämlighet, utan om att vardagen över huvud taget ska fungera. Båten och flyget behövs för att få ihop livet, driva företag och hålla ihop familjen. När biljettpriserna höjs drabbar det inte bara enskilda resenärer – det slår mot hela ön. Men det ska inte vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

Därför berättade vi moderater i februari att vi går in i vårens budgetförhandlingar med en viktig prioritering: att avsätta 125 miljoner kronor för andra halvåret av 2026, för att pressa tillbaka gotlänningars biljettpriser i Gotlandstrafiken. Nyligen meddelades att alla våra samarbetspartier också står bakom satsningen. Det innebär att det här är det mest kompletta förslag som någonsin lagts fram – eftersom det är fullt finansierat och stöds av en majoritet.

Vi har också varit tydliga med att ett stöd riktat till gotlänningar måste utformas rätt från början. EU:s regelverk kräver att alla transportslag inkluderas, vilket gör att även flygtrafiken behöver omfattas. Exakt vilken effekt den här satsningen kommer att få på biljettpriserna är svårt att säga i nuläget, men det handlar om hundratusentals kronor i stöd till gotländska resenärer – varje dag.

Vår ambition är att stödet ska vara på plats till sommaren – till nytta för familjer, företagare och föreningsliv på Gotland. Vår linje är också att det här ska bli permanent. Då skapas starka incitament för människor som idag bor långa perioder på ön, men som är folkbokförda på fastlandet, att faktiskt ta steget och skriva sig här.

Man ska också vara ärlig med att det inte räcker med en enskild satsning. Den moderatledda regeringen har under mandatperioden gjort det betydligt billigare att tanka bilen, räddat Bromma flygplats och tagit viktiga steg mot en ny reservhamn på norra Gotland. Det är frågor där vänsterpartierna antingen vill göra precis tvärtom – eller har dragit frågorna i långbänk.

För oss är fungerande kommunikationer inte en fråga i marginalen. Det handlar om jobb, företagande och möjligheten att faktiskt bo kvar på ön. Gotland ska kunna växa, utvecklas och vara attraktivt året om. Då krävs politik som stärker båt- och flygförbindelserna till fastlandet.

Vi kommer fortsätta jobba för det. För även om andra lovat mer och oftare, är det först när Sverige fått en moderatledd regering som det verkligen blivit verkstad i Gotlandsfrågorna. Nu ska vi ta det här förslaget, som vi samlat en majoritet för, hela vägen in i mål.

Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)
Riksdagskandidat, Rute

Lina Runander (M)
Riksdagskandidat, Fröjel

Den osynliga kraften och rätten till ett eget liv

På internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammar vi inte bara kvinnans historiska bidrag, utan också hennes rätt att forma sin egen framtid. 

Kvinnans värde består av de många roller hon bär – som dotterälskarinnamor och mor- eller farmor – men också av hennes rätt att vara en självständig individ med makt över sitt eget liv.

Kvinnan har i alla tider varit arkitekten bakom det mänskliga trygghetsnätet. Som dotter bär hon hoppet, som älskarinna och livskamrat bidrar hon med den emotionella närhet som håller samman familjen. Som mor skapar och formar hon nästa generation, och som mor- eller farmor blir hon den visa länken mellan generationerna.

Men för att dessa roller ska kunna bäras med stolthet krävs förutsättningar. Det är här Moderatkvinnorna gör skillnad. Vi arbetar för att jämställdhet ska handla om verklig frihet – rätten att kunna försörja sig själv och fatta egna beslut.

För Moderatkvinnorna är det självklart att:

  • Ekonomisk självständighet är grunden för frihet. Vi vill motverka ”kvinnofällor” i bidragssystemen så att det alltid lönar sig för kvinnor att arbeta och växa i yrkeslivet.
  • Fysisk trygghet är en förutsättning. Vi driver på för krafttag mot våld i nära relationer och hedersförtryck så att ingen kvinna begränsas av rädsla.
  • Eget företagande och bättre villkor i välfärdsyrken ska ge kvinnor samma möjligheter som män att bygga sin egen framtid.

Kvinnans bidrag i hemmet och i generationerna är ovärderligt, men hennes värde i samhället kräver politisk handling. Låt oss uppmärksamma kvinnodagen genom att stärka kvinnors makt över sina egna liv – från den unga dottern till den erfarna farmodern.

Lina Runander

Ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Nu sätter vi ned foten i biljettprisfrågan

Att bo på Gotland ska inte vara en ekonomisk belastning. Ändå vet alla som lever här hur båttrafiken påverkar vardagen. Jobbresor, studier och företagande är beroende av rimliga biljettpriser. När resorna blir för dyra riskerar familjer och företag på ön att hamna på efterkälken.

Därför ger Moderaterna nu ett tydligt besked: vi kommer driva på för att pengar avsätts som kan avhjälpa problemet med höga priser i Gotlandstrafiken, under de kommande veckorna när vårbudgeten förhandlas fram. Vi vill se att 125 miljoner kronor avsätts för att kunna sänka gotlänningarnas biljettpriser under andra halvan av 2026. Det motsvarar en helårstakt på 250 mkr per år.

Vi är samtidigt öppna med att frågan är mer juridiskt komplicerad än vad den lokala debatten gett sken av. Regelverken kring upphandling och statsstöd är komplexa, och alla lösningar är inte möjliga. Några lösningar kan vara möjliga, men kräva tidsödande införande. Vår utgångspunkt är dock enkel: om det går att sänka biljettpriserna för gotlänningar – då ska vi göra det. Brist på budgetmedel ska inte vara ett hinder för att pröva nya lösningar.

Det här är viktigt att säga i en debatt där många löften förekommit. Gotlänningar har hört många utfästelser genom åren, men tyvärr har många löften varit ofinansierade eller ogenomförbara. För oss är det avgörande att de politiska besked vi lämnar också kan bli verklighet och göra skillnad.

Därför sätter vi ned foten i budgetfrågan nu. Nu är det dags att gå från ord till handling och pröva nya lösningar. Närmare valet kommer vi moderater också att tydliggöra våra vallöften kring framtidens båttrafik till och från ön. Vår linje är att det inte ska vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

I grunden handlar detta om rättvisa och sammanhållning. Staten har ett ansvar för att hela landet ska fungera – även när en region omges av vatten. Med det här beskedet tar vi ett stort steg i den riktningen. Med tydliga prioriteringar, med realism inför juridiken och med en stark vilja att hitta lösningar som fungerar i gotlänningarnas vardag – tillsammans med alla goda krafter som vill öns bästa.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot Gotland

Rolf Öström (M)
Regionråd

Äntligen lättnader för Gotlands jägare

Sveriges jägare och sportskyttar spelar en viktig roll i hela landet. Jägarna bidrar till viltförvaltning, eftersök vid viltolyckor och bevarandet av ett levande kulturarv. Sportskyttet är samtidigt en etablerad idrott med lång tradition. Tillsammans utgör jaktlag och skytteföreningar en betydelsefull del av det svenska föreningslivet, inte minst på landsbygden.

Ansvarstagande och säker vapenhantering är en självklar del av både jakt och sportskytte. Vi vet att de vapen som används i grov kriminalitet i princip aldrig kommer från lagliga jägare eller sportskyttar. Trots det har laglydiga vapenägare under lång tid mötts av omfattande byråkrati, långa handläggningstider och regler som i vissa delar varit svåra att motivera. Mot den bakgrunden har regeringen nu lagt fram en proposition med förslag till en ny vapenlag. Syftet är att förenkla för skötsamma vapenägare utan att tumma på säkerheten.

För det första kommer vapengarderoben utökas. En ny förordning skrivs som möjliggör att en jägare får ha upp till tio vapen. För det andra kommer det förenklade införselförfarandet enligt det europeiska skjutvapenpasset införas – inte bara för sportskyttar utan också för jägare. För det tredje slopas femårstillstånden och ersätts med ett mindre betungande tillsynsförfarande.

Vidare kommer det bli enklare med förvaring, och då särskilt genom att det ska bli tillåtet att förvara vapen på annan plats än den egna bostaden. Det kan till exempel handla om en gotlänning som jagar älg på fastlandet, och vill förvara vapnet närmare platsen där jakten bedrivs. Slutligen kommer lagstiftningen förtydligas så att byten av vissa ofarliga vapendelar kan göras utan att vapenägaren behöver söka nytt tillstånd för skjutvapnet.

Det här är steg mot en mer ändamålsenlig lagstiftning – men som fortsatt motverkar brott och olyckor. Den nya vapenlagen innebär inte en mjukare hållning mot illegala vapen. Vi ska fortsätta förstärka tullen så att färre illegala vapen kommer in i Sverige, och vi fortsätter skärpa straffen för de grovt kriminella som hotar, skjuter och förstör.

Men reglerna för jägare och sportskyttar ska bli mer proportionerliga och förutsägbara. Det stärker föreningslivet, underlättar för jägare och skapar en mer rättvis reglering. Vi moderater anser att det är dags att vi behandlar Sveriges jägare och sportskyttar med den respekt de förtjänar. Nu visar vi det i ord och handling – för det är både rättvist och rimligt.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Ingemar Lundqvist (M)

Miljö- och byggnämnden

Elräkningen ska inte vara ett orosmoln

Januari månads elräkning var en hård smäll för många gotländska familjer och företag. Efter ett 2025 med låga elpriser innebar ett kallt och vindstilla januari att elpriserna kraftigt sköt i höjden. Att det blir på det viset är inte en naturlag – utan ett resultat av att svensk energipolitik under lång tid premierade vindkraft och lade ner fullt fungerande kärnkraft. Och med mindre planerbar kraft i elsystemet skapas större svängningar i elpriset. Det är fysik, inte politik.

Den moderatledda regeringen arbetar både här och nu – och långsiktigt – för att elräkningen ska sluta vara ett orosmoln varje vinter. Bland annat har skatten på el sänkts kraftigt, vilket bidragit till att den totala elkostnaden för familjer och företag är betydligt lägre nu än för några år sedan. Samtidigt har staten skärpt tillsynen över elnätsbolagen, så att elnätsavgifterna inte ska bli högre än nödvändigt. Dessutom har tillgången på el stärkts sedan 2022, vilket gör elsystemet mer robust när efterfrågan är som störst.

Men det stannar inte där. Genom jobbskatteavdrag, lägre skatt på ISK-sparande och sänkta förskoleavgifter får en gotländsk familj där båda föräldrarna jobbar behålla cirka 5000 kronor extra i plånboken varje månad, jämfört med år 2022. Det är rättvist.

Men det räcker inte med att lindra symptomen. Vi behöver också en stabil energipolitik som garanterar tillförlitlig el till ett stabilt pris, oavsett om det blåser eller inte. Vårt bästa alternativ är kärnkraft. Därför är vi stolta över att en finansieringsmodell för nya reaktorer nu finns på plats, att svenska industribolag är redo att satsa egna pengar och att Ringhalsförhandlingen är igång.

Sex kärnkraftsreaktorer stängdes i förtid under socialdemokratiskt styre. När produktionen i södra Sverige monterades ned – helt i onödan – blev det inte bara dyrare för skåningarna, utan för hela landet. Alla familjer och företag, från Ystad till Haparanda, betalar fortfarande dyrt för de besluten. Och när Miljöpartiet fortfarande kräver stopp för ny kärnkraft, som villkor för regeringssamarbete, blir det tydligt att de vänsterpartierna inte har en gemensam energipolitik som kan ta Sverige ur vinterkriserna.

Moderaterna har satt trygghetsfrågorna högt på agendan, med både satsningar på Polisen och hårdare straff för kriminella. Men trygghet är också att inte behöva oroa sig över elräkningen när vintern närmar sig. I vårt Sverige ska elräkningen bara vara en notis bland andra. Inte ett orosmoln för hårt arbetande gotlänningar.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat

Alla hjärtans dag handlar om trygghet och jämställdhet i praktiken

Alla hjärtans dag är en dag för kärlek och omtanke. Men för oss i Moderatkvinnorna handlar kärlek också om trygghet och respekt för alla människors lika värde. Ett jämställt Sverige är ett tryggt Sverige, där kvinnor och män har samma makt att forma sina egna liv, fria från våld och förtryck.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men utvecklingen går tyvärr åt fel håll på flera områden. Otryggheten växer, sexualbrotten är omfattande och hedersförtrycket begränsar många flickor och kvinnors frihet. Detta är oacceptabelt.

Moderatkvinnorna och Moderaterna arbetar aktivt för att vända denna utveckling genom konkreta reformer.

  • Skärpta straff: Vi vill skärpa straffen för sexualbrott och sexuella ofredanden, samt se fler specialiserade grupper inom polisen.
  • Stärkt trygghet: Genom att bekämpa hedersförtryck och öka tryggheten i det offentliga rummet, höjer vi säkerheten för kvinnor.
  • Ekonomisk självständighet: Jämställdhet handlar om att kunna försörja sig själv. Vi vill motverka ”kvinnofällor” i bidragssystemen och underlätta för fler kvinnor, inte minst utrikes födda, att komma i arbete.

När vi förbättrar tryggheten för kvinnor, ökar vi tryggheten för hela samhället. Det är så vi omsätter orden om ”allas lika värde” i handling. Denna alla hjärtans dag vill vi därför skicka en extra tanke till alla som kämpar för sin frihet, och lova att Moderaterna fortsätter kampen för ett tryggare, friare och mer jämställt Sverige.

Lina Runander

Ordförande Moderatkvinnorna Gotland

Skolan ska vara trygg för varje barn

Varje morgon lämnar föräldrar sina barn på skolan där de ska lära sig läsa, räkna, skriva och förstå världen. Alla barn förtjänar en skola med studiero och kunskapsfokus. Svensk skola har generellt god kvalitet, men under en längre tid har skolorna brottats med oroligheter och stök på lektionerna. Mobiler som stör, ord som sårar, hot och våld är vardag i alltför många skolor. För högstadieelever är skolmiljön dessutom den vanligaste platsen för misshandel. När barn är rädda för att gå till skolan – då har samhället svikit dem

Nu tar den moderatledda regeringen krafttag. Till hösten 2026 börjar förslagen gälla som stärker tryggheten och studieron.

Mobiler samlas in när dagen börjar och lämnas ut först när den är slut. Så att barn får möjlighet att hänga med på lektionerna, och prata med varandra på riktigt. För de barn som behöver mobilen som stöd finns undantag, men huvudregeln är tydlig.

När ett barn hotar, slår eller kränker ska läraren kunna visa ut barnet ur klassrummet direkt. Inga krångliga dokumentationskrav först, inget formellt förarbete. De andra barnen har rätt till en lektion utan rädsla.

Omplaceringar kan vara längre – hela terminen istället för fyra veckor. Avstängningar kan förlängas till två veckor. Det handlar om att ge skolan verktyg för att kunna sätta tydliga gränser.

Idag ska skolor begära ut registerutdrag av de vuxna som arbetar med barn. Men systemet har brister – vissa brott omfattas inte, som barnfridsbrott, och misstankar kontrolleras inte alls. Nu stärker vi kontrollerna så att fler brott omfattas och misstankeregistret kontrolleras. Du som förälder ska kunna lämna dina barn och veta att de är bland trygga vuxna.

När det verkligen krävs – när en elevs närvaro innebär fara för andra – ska skolan kunna säga nej till tillträde. Det är ingen enkel åtgärd, men ibland är det nödvändigt för att skydda de barn som har rätt att känna sig säkra.

På Gotland har vi ofta små klasser, men ändå brister studieron i många klassrum. När oro och stök tar över drabbas både elever och lärare. Att lärare nu får tydligare mandat att agera direkt och att mobiltelefoner inte ska störa vare sig lektioner eller raster är därför viktigt. Tydligare regler kan skapa lugnare klassrum, bättre kunskapsinhämtning och en tryggare skolvardag för fler barn på ön.

När barn är rädda för att gå till skolan, när lärare inte kan undervisa i lugn och ro, när föräldrar oroar sig varje dag – då kan vi inte vänta längre. Trygghet i skolan är inte en önskan, det är en rättighet.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Lina Runander (M)

Barn- och utbildningsnämnden