Öka tryggheten för våra äldre!

För oss Moderater är det viktigt att alla omsorgstagare ska känna sig trygga i sitt hem. Detta oavsett om hemmet är ett särskilt boende, demensboende, eller hemtjänst i eget hem. Inte heller närstående, som i många fall bor på fastlandet, ska behöva oroa sig över sina släktingars trygghet.

Region Gotland måste därför göra mer för att nå dit. Moderaterna går till val med några förslag för ökad trygghet för våra sköraste äldre. 

För det första vill vi införa möjligheten att kunna välja bort någon som du inte känner dig trygg med som hemtjänstutövare i ditt hem. Det är omsorgstagaren och inte regionen som ska ha sista ordet.

För det andra vill vi ha stärkta och återkommande bakgrundskontroller för anställda. Vi vill inte att omsorgstagare inom hemtjänst eller särskilt boende skall behöva möta någon som gjort sig skyldig till grova våldsbrott, sexualbrott eller stöld. 

För det tredje vill vi säkerställa att personal inom omsorgen har så god svenska att det inte finns risk för missförstånd. Det är extra viktigt inom ensamarbete till exempel vid en hemtjänstinsats. 

Och slutligen, för det fjärde, behöver vi säkerställa att varje omsorgstagare har en fast omsorgskontakt (lagkrav sen 1/7) som också ska ha ett tydligt uppdrag, att stärka kommunikationen med anhöriga.

Moderaterna på Gotland har pekat ut tre områden att prioritera inom äldreomsorgen: trygghet, valfrihet och kvalitet. Detta är vad vi vill göra för att öka tryggheten för våra äldre.

Andreas Vall (M)

Toppkandidat regionfullmäktige 

Mårten Silvén (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Norra Gotland ska växa – inte stå och vänta

Hela Gotland ska kunna utvecklas. Det gäller inte minst Slite, Fårösund och övriga delar av norra Gotland, där företag vill investera, människor vill bygga bostäder och föreningar vill bidra till samhället.

Under mandatperioden har flera viktiga steg tagits. Slite teater har rustats upp för att kunna ta emot fler och större produktioner. Regionen har tagit ett större ansvar för lokalens drift, vilket möjliggör mer tillgänglighet och nyttjande på lika villkor. Projekt Vinterljus har införts i både Slite och Fårösund för att skapa tryggare och trivsammare miljöer under årets mörka månader. Strandridaregården har efter många års väntan sålts, vilket öppnar upp för nya möjligheter. 

En av de viktigaste satsningarna på norra Gotland är reservhamnen i Kappelshamn. Den moderatledda regeringen har gått vidare med planeringen och avsatt 20 miljoner kronor under 2026 till ytterligare förberedande åtgärder. En fungerande reservhamn är viktig för gotlänningarnas försörjning, näringslivet och hela Sveriges totalförsvar. Den skapar också nya möjligheter för utveckling och arbetstillfällen på norra Gotland.

Men vi är inte nöjda. Norra Gotland har väntat länge på detaljplaner, fler bostäder och den infrastruktur som behövs för att samhället ska kunna växa. När företag investerar och nya arbetstillfällen skapas måste samhället kunna svara upp.

Moderaterna vill därför att Region Gotland tar fram mer byggbar mark och kortar tiden från idé till färdig detaljplan, planerar för fler bostäder i Slite och på norra Gotland, samt säkerställer att vatten, avlopp och vägar inte blir hinder för utvecklingen. Vi vill även göra det enklare för företag att köpa mark och etablera sig, fortsätta utveckla Slite teater och stärka förutsättningarna för föreningslivet. 

Det ska märkas att Region Gotland även satsar på norra delen av Gotland, så att fler vill bo, leva och driva företag här.

Britta Stridh, ordförande Norrmoderaterna

Lina Runander, toppkandidat regionfullmäktige

Mikael Bladh, kandidat regionfullmäktige

Gotlands vägar måste fungera bättre

Gotland är inte som andra regioner. Här finns inga järnvägar, motorvägar eller stora broar. Vi har bara vanliga landsvägar. Och för hårt arbetande gotlänningar är vägnätet avgörande för att vardagen ska gå ihop.

Lantbrukare behöver få in skörden, företag inom besöksnäringen är beroende av att folk kan ta sig och familjer som bor långt från tätorterna ska kunna lita på att vägen hem håller året runt. Det är en del av samhällskontraktet att vägarna ska funka. Ändå har vägar under lång tid slitits ned utan att rustas upp i tid. Underhållsskulden har vuxit och standarden har märkbart försämrats.

Problemen handlar dock inte om geografi, utan om att staten under lång tid inte tagit sitt ansvar för att underhålla infrastrukturen i takt med behoven. Det är orimligt. Den som arbetar, driver företag och betalar skatt ska kunna förvänta sig vägar som fungerar och går att lita på.

Nu börjar det förändras. Den moderatledda regeringen har tagit stora steg mot att nolla underhållsskulden på vägarna, och att stärka infrastrukturen där behoven är som störst. I den nationella planen för transportinfrastruktur 2026-2037 sätts underhållet först, med målet att hela underhållsskulden ska vara borta år 2037.

Nationellt satsas 354 miljarder kronor på vägunderhåll och 30 miljarder på enskild väghållning. För Gotland innebär det bättre möjligheter att rusta upp vägar som är avgörande för företagande och familjeliv över hela ön. Den förstärkta länsplanen på omkring 350 miljoner kronor ger mer resurser till vägar som människor använder varje dag.

För oss på ön innebär det här att mer kan göras för att stärka trafiksäkerheten i närheten av skolor, att ny beläggning läggs på fler slitna vägar och att tyngre lastbilar (BK4) ska kunna köra på större delar av ön. Att mer pengar läggs på underhåll och vidmakthållande av vägnätet ska också innebära att belysningen i tätorterna blir kvar och renoveras.

Avsikten med de här stora satsningarna är att det ska märkas i vardagen. Att Gotland tar emot en miljon besökare per år, exporterar stora mängder livsmedel till fastlandet och bidrar till Sveriges självförsörjning av cement är bra. Men då ska staten också göra sitt för att vi ska kunna bo, leva och lyckas i vår region.

Det handlar helt enkelt om att samhället ska fungera och att skattepengar ska användas klokt – genom att förbättra för familjer och företag som får det här landet att fungera.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Bild på nuläge och prognos:

Gotland kan inte vara beroende av vädret för sitt dricksvatten

Vatten i kranen ska vara en självklarhet. Ändå har vi de senaste åren påmints om hur sårbart vårt vatten är.

I december infördes kokrekommendation efter förhöjda nivåer av organismer i dricksvattnet. I mars varnades boende på delar av ön om akut vattenbrist om förbrukningen inte minskade snabbt. I juni konstaterade Region Gotland att vi är i läge vattenbrist, trots stabil produktion. 

Det här är inte abstrakta problem. Det handlar om barnfamiljer som kokar vatten till välling. Restauranger som får merarbete. Äldre som undrar om vattnet går att lita på. Företagare som behöver besked innan de vågar investera.

Gotland är en fantastisk plats bo på, men vår ö har särskilda förutsättningar. Kalkberggrunden lagrar inte vatten som på fastlandet, samtidigt som behoven ökar när fler vill bo här, när besöksnäringen växer och när företag utvecklas. Det är positivt, men tillväxt kräver att det grundläggande fungerar.

Rent dricksvatten inte är en lyx – det är ett samhällsansvar. Den som arbetar, betalar skatt, driver företag eller bygger sitt liv på ön ska kunna lita på att det offentliga klarar sina mest grundläggande uppgifter. För oss handlar vattenfrågan om samhällskontraktet.

Därför behövs mer genomförande och mindre senfärdighet. Beslutade åtgärder, som förstärkt rening och ny teknik, måste installeras och tas i drift utan onödiga förseningar. Den nya reservoaren för Visbyområdet är viktig, men den löser inte vattenbristen i sig. Den lagrar vatten, den producerar inte. 

Vi kan inte spara oss ur en strukturell utbudskris. På sikt behöver kapaciteten öka. Södra Gotlands bräckvattenverk är en viktig del av lösningen, men sårbarheten måste minska ytterligare. Ett kompletterande bräckvattenverk i anslutning till Visby är en rimlig investering för både vardag och beredskap. Det är i linje med behovet av fler vattenkällor och ett robustare system.

Dagens vattenproduktion är till stor del är väderberoende. Yt- och grundvattentäkter påverkas av utebliven nederbörd, temperaturer som gynnar tillväxt av organismer, tjäle, sublimering och avdunstning – saker vi inte rår över. Med ett bräckvattenverk kan vatten produceras efter behov, oavsett väderlek. Det är skillnaden mellan ett sårbart system och en planerbar vattenförsörjning.

Politiken ska inte lägga sig i allt. Men vi ska göra det som bara politiken kan göra. Att säkra rent vatten till gotlänningar, företag och besökare är just en sådan uppgift. Därför är vattenfrågan den högst prioriterade för kommande mandatperiod.

Mårten Silvén (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Lina Runander (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

Andreas Vall (M)

Toppkandidat regionfullmäktige

S sviker brottsoffren

Dagens straff speglar inte brottens allvar, vilket är kränkande för offren och farligt för samhället. Därför genomför Moderaterna nu en offensiv straffrättsreform med syfte att brottsoffer ska få upprättelse och samhället skyddas bättre. Reformen genomförs i två steg. I augusti skärps ett femtiotal straffskalor, däribland dubbla straff för gängbrottslighet och upp till livstids fängelse upprepade grova våldtäkter.

Det andra paketet innehåller avskaffandet av dagens mängdrabatt. I dag räknas nämligen bara det första brottet fullt ut om en person döms för flera brott vid samma tillfälle. För övriga brott minskar straffen i en brant fallande skala och många brottsoffer får inte den upprättelse de förtjänar eftersom fallen avskrivs.

Socialdemokraterna har nyligen meddelat att partiet röstar nej till att avskaffa mängdrabatten. Det är ett svek mot alla brottsoffer som i dag inte får upprättelse och det innebär stor risk för nya brottsoffer eftersom gärningsmän kommer ut i samhället snabbare.

År 2021 dömdes den så kallade Nytorgsmannen – efter mängdrabatt – till endast fem års fängelse för flera våldtäkter och andra vålds- och sexualbrott. Med Moderaternas förslag skulle dessa brott ha gett ett dubbelt så långt straff och de allvarliga sexualbrott han begick när han släpptes ut hade helt kunnat undvikas. Med S-politiken skulle framtida Nytorgsmän släppas tidigare och fler kvinnor riskera att utsättas för allvarliga brott.

S-politiken innebär också att butiker måste acceptera att stöldligor kan härja fritt eftersom varje ny stöld inte straffas alls. Andra ligor lurar seniorer på deras besparingar och får rabatt på cirka 50 procent för det andra brottet och 70 procent för det tredje. Med Moderaternas förslag skulle alla dessa brott straffas fullt ut.

Moderaterna kommer att prioritera finansiering av denna reform så snart det finns tillräckligt med plats i fängelserna. Vi är också redo att hyra fängelseplatser utomlands, så vi kan säkerställa att farliga brottslingar inte rör sig fritt ute i samhället. S vill däremot inte ta bort mängdrabatten eller ens prioritera den i budgeten.

Det här vägvalet blir nu tydligt för väljarna. Vi tycker att brottsoffer förtjänar ett rättssystem som tar brott på allvar och en regering som står på deras sida. S tycker annorlunda.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Arbetslinjen är grunden för framtidstro och gemensam välfärd

I det politiska samtalet hörs ibland röster som vill ställa de som arbetar mot de som behöver samhällets stöd, där fokus på eget ansvar felaktigt målas upp som ”den starkes rätt”. Det är ett olyckligt och missvisande synsätt. Att premiera arbete och sänka skatter på flit och sparande handlar inte om att överge de som behöver stöd, utan om att säkra de resurser som krävs för att trygga välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. Det starka samhällskontraktet bygger på att alla som kan arbeta också bidrar.

Vinsterna med att gå till ett jobb sträcker sig långt bortom den rent samhällsekonomiska kalkylen. För den enskilde individen och familjen innebär egen försörjning en direkt ekonomisk frihet och en högre levnadsstandard. Varje arbetad timme lägger grunden till en bättre pension och ett starkare försäkringsskydd genom sjuk- och föräldrapenning. Men arbete ger också personlig utveckling, social gemenskap och dagliga rutiner som främjar den psykiska hälsan. Dessutom ger arbetande föräldrar trygga ramar och goda förebilder till sina barn, vilket minskar risken för att unga hamnar i långvarigt utanförskap.

På Gotland ser vi tydligt frukterna av en stark arbetsmarknad. Ön har i dag en av Sveriges absolut lägsta arbetslöshetssiffror, vilken stabilt uppmäts till under 4 procent. Extra glädjande är utvecklingen för vår nästa generation; ungdomsarbetslösheten på Gotland bland unga i åldern 18–24 år ligger på mycket låga 5,3 procent, vilket motsvarar ungefär 150 inskrivna personer på hela ön. Besöksnäringen fungerar här som en viktig språngbräda in i vuxenlivet.

Samtidigt vet vi att de unga som trots allt fastnar i arbetslöshet ofta saknar en fullständig gymnasieutbildning. Det visar att den bästa vaccineringen mot framtida utanförskap inte är fler bidrag, utan en stark skola med godkända betyg och en politik som gör att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på ersättningar. Genom att uppmuntra arbetslinjen skapar vi ett Gotland präglat av framtidstro, tillväxt och rättvisa.

Lina Runander (M) Regionstyrelsen

Ny fastighetsskatt om vänsterpartierna vinner

Det står klart att Socialdemokraterna kommer att ge Nooshi Dadgostar nycklarna till Rosenbad om de vinner valet. Det är inte överens om mycket, men när det kommer till att du ska beskattas hårdare står de enade. De utrycker sig i termer av att ”skattebasen ska breddas” – vilket i praktiken betyder att gotlänningar som jobbar, kör bil eller äger sitt boende ska beskattas ännu mer.

Vänsterpartiet skriver i sitt budgetförslag att de vill komplettera dagens fastighetsavgift med en fastighetsskatt. Ett förslag som skulle kosta dig som äger ett genomsnittligt småhus på Gotland hela 10 583 kronor per år.

Förslaget från vänstern innebär att taket på dagens fastighetsavgift tas bort. Det innebär att 0,75 procent av husets taxeringsvärde kommer gå i skatt varje år, upp till fyra procent av hushållets inkomster. För många familjer blir det alltså inkomsten som avgör, inte värdet på huset. Har du barn och bolån och försöker få vardagsekonomin att gå ihop, kan hela din ekonomiska buffert försvinna i ett slag.

Vi moderater vill att drömmen om att köpa sitt eget boende ska bli verklighet för fler, eftersom vi vet att 7 av 10 vill bo i villa. Därför kommer vi aldrig att acceptera en vänsterregering som vill återinföra fastighetsskatten.

Istället sänkte vi i år kravet på kontantinsats från 15 till 10 procent, slopade det skärpta amorteringskravet och har gjort det billigare att spara ihop till kontantinsatsen. Men vi är inte framme. Det finns fortfarande familjer som känner att pengarna inte räcker till. Nästa mandatperiod vill vi ge barnfamiljer ytterligare 5 000 kronor mer att leva för, varje månad.

Låt inte Västerpartiet och Socialdemokraterna bryta den kursen. Ditt hem ska vara din trygga plats, inte en plats för politiken att kapitalisera på.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot

Ragnar Gustavii (M)

Ordf. Miljö- och byggnämnden

Fler villatomter är en framtidsfråga för Gotland

Gotland ska vara en plats där människor kan bygga sin framtid. Men just nu finns tydliga varningssignaler. Under 2025 minskade Gotlands befolkning med 118 personer. Det kan låta lite, men för en ö-region där varje familj, varje företagare och varje ny medarbetare spelar roll är det en signal att ta på allvar. 

Vi gotlänningar har det senaste året pressats av höga färjepriser, en ansträngd vattensituation och en bostadsmarknad där allt för många inte hittar det boende de söker. I april meddelade regeringen att man skjuter till 125 miljoner kronor för att sänka biljettpriserna för resor med båt och flyg till och från Gotland, med start i början av juli. Det är viktigt för möjligheten att bo, arbeta och driva företag här. Men staten kan inte ensam lösa Gotlands framtid. Region Gotland måste också göra sin del.

En av de viktigaste uppgifterna är att planera för fler bostäder som människor faktiskt efterfrågar. För många gotlänningar stannar husdrömmen i dag vid en dröm. Den unga familjen som vill rota sig, polisen som vill flytta hit och sjuksköterskan som vill bo kvar – de påverkas såklart när utbudet av bostäder inte passar behoven.

Under lång tid har bostadspolitiken på Gotland varit för ensidig. Det har byggts för lite av det många efterfrågar: småhus och villatomter i lägen där människor vill bo. Moderaterna vill se en bättre balans än det som varit – omkring 70 procent av nybyggnationen de senaste åren har varit hyresrätter.

Region Gotland har planmonopol. Det betyder att politiken har ett direkt ansvar för om det finns byggklar mark eller inte. Vill vi att fler ska kunna bo i villa, då måste vi också planera för fler villatomter. Vi moderater menar att det behövs fler detaljplaner för småhus i attraktiva lägen över hela ön. Efterfrågan är stark i Visby med omnejd, bland annat i Tofta, Västerhejde, Vibble, Väskinde och Lummelunda. Men också i samhällen som Östergarn, Ljugarn och Stenkyrka kan fler bostäder bidra till livskraft året runt. 

Samtidigt måste processerna bli snabbare och tydligare. Den som vill bygga ska mötas av rimliga tidsramar, inte år av osäkerhet. Region Gotland behöver också inventera egen mark, samarbeta med privata markägare och se till att det finns tomter i olika prislägen.

Moderaterna står på de gotlänningars sida som vill mer: som vill jobba, bygga, äga och ta ansvar för sin framtid. Därför pekar vi ut fler villatomter som en prioriterad fråga inför nästa mandatperiod.

Ragnar Gustavii (M)

Ordförande, Miljö- och byggnämnden

Rolf Öström (M)

Vice ordförande, Regionstyrelsen

Nu är det billigare att vara gotlänning

På Gotland är transporter inte en fråga om bekvämlighet, utan en fråga om att vardagen ska fungera. Båten och flyget behövs för jobbet, studierna, företaget, föreningslivet och familjen. När resorna blir för dyra drabbar det inte bara enskilda resenärer – det slår mot hela ön.

Därför är det ett viktigt besked att stödet till gotländska resenärer nu finns på plats från den 1 juli 2026. Det som vi moderater drev på för i förhandlingarna om vårbudgeten har blivit verklighet. Från och med nu är båtbiljetten 200 kronor billigare och flygbiljetten 500 kronor billigare. För en vanlig familj som är folkbokförd på ön handlar det om tusentals kronor per år.

Det här är pengar som gör skillnad. För familjen som ska resa till släkten på fastlandet. För företagaren som behöver träffa kunder. För studenten, idrottslaget och de som reser till upplevelser. Vår politiska linje har hela tiden varit enkel: det ska inte vara dyrare att bo på Gotland än på andra platser.

Vi har också sagt att stödet måste fungera i praktiken. Nu finns de tekniska lösningarna på plats. Både Destination Gotland och Brommaflyg visar rabatten tydligt vid bokningen, så att gotländska resenärer kan se vilket stöd de får och vad biljetten faktiskt kostar. Det är viktigt med den transparensen.

Samtidigt är vi öppna med att arbetet inte är färdigt. Många gotlänningar reser med bil, och för dem är fordonet ofta en nödvändig del av resan – inte minst för barnfamiljer och människor som bor utanför Visby. Därför inleder regeringen nu diskussioner med EU-kommissionen för att även gotlänningars bilar ska kunna omfattas av stödet. 

Regelverken är komplicerade, men vår utgångspunkt är tydlig: om det går att sänka kostnaderna för gotlänningar, då ska vi göra det. Samma sak gäller fraktkostnaderna. Det är också viktigt att säga: inga pengar ska brinna inne. Hela stödet ska komma gotlänningarna till del.

Andra partier har förvisso ofta lovat mer och oftare. Men nu finns ett fullt finansierat stöd på plats, med tekniska lösningar som fungerar och med en tydlig ambition att gå vidare. Hela Moderaterna – på Gotland och i Sverige – ger också vallöftet att stödet ska göras permanent med en nivå om 250 miljoner kronor per år.

Gotland ska kunna växa, utvecklas och vara attraktivt året om. Då krävs fungerande båt- och flygförbindelser till fastlandet. Med det här stödet tar vi ett viktigt steg för rättvisa, sammanhållning och bättre villkor i gotlänningars vardag.

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot, Visby

Mikael Bladh (M)

Riksdagskandidat, Rute

Lina Runander (M)

Riksdagskandidat, Fröjel

Nu stoppar vi tonårsutvisningarna

De så kallade tonårsutvisningarna har berört många av oss. Det har inte känts rimligt att ungdomar som gjort allt rätt för sig har hamnat i kläm på grund av lagändringar från 2016 och 2021. Vi moderater har varit angelägna om att ta fram en långsiktigt hållbar lösning så att ungdomarna kan bygga sig en framtid i Sverige. Det är ett arbete som vi påbörjade redan i maj förra året, långt innan den nu högljudda vänsteroppositionen ställde en enda fråga om det.

Nu har den moderatledda regeringen också presenterat förslag för att stoppa de orimliga tonårsutvisningarna.

Ungdomar som är mellan 18 och 21 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar genom en helt ny bestämmelse i lagen. Den gör det också möjligt för ungdomar mellan 18 och 21 som hunnit lämna Sverige att beviljas ett nytt uppehållstillstånd.

Vi inför också en möjlighet för personer som tidigare haft uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar någon gång under de senaste tre åren att kunna söka tillstånd enligt ventilen eller på någon annan grund utan att först behöva lämna Sverige. Det gäller också för den som redan hunnit få ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025.

Det här är bra. För Moderaterna är det självklart att den som gör rätt för sig är välkommen i Sverige, medan den som begår brott eller på annat sätt missköter sig ska utvisas.

Ibland har det framstått som att tonårsutvisningarna är ett nytt problem, skapat av den här regeringen. Det stämmer inte. Det är en konsekvens av lagändringar som genomfördes för tio respektive fem år sedan. Migrationsverket har till och med sagt att det är färre sådana här utvisningar nu än för några år sedan.

Vänsteroppositionen hade kunnat åtgärda detta för flera år sedan, när de styrde Sverige. I stället fick vi ärva en dålig lagstiftning som varken var restriktiv eller rättvis. Det ändrar den moderatledda regeringen på nu och därmed stoppar vi de orimliga utvisningarna. Det spelar roll vem som styr.

Johan Forssell (M)

Migrationsminister

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Riksdagsledamot Gotland