Det otänkbara och fruktansvärda har hänt – det är krig i Europa. Ryssland har på order av sin president, Vladimir Putin, attackerat Ukraina genom en storskalig, militärt invasion. Ukraina, ett grannland till Ryssland, en suverän stat. Handlingen i sig bryter mot internationell folkrätt och fördöms av Sverige och omvärlden. Sanktioner införs och Sverige har beslutat att stödja Ukraina med humanitär hjälp, finansiellt stöd och materiel för att Ukraina ska kunna försvara sig och sin befolkning.
Blir kriget utdraget riskerar det inte bara ett oerhört stort mänskligt lidande utan också att konflikten sprider sig i vårt närområde. Den humanitära katastrofen är ett faktum med hundratusentals människor på flykt efter bara en vecka och i förlängningen är det hela den europeiska säkerhetsordningen som hotas.
Det drastiskt, förändrade säkerhetsläget i vårt närområde och större geopolitiska förändringar gör att det brådskar med att rusta Sveriges försvar och stärka vår försvarsförmåga. Det arbetet måste snabbas på genom att tillföra extra resurser för att ytterligare stärka Sveriges totalförsvar.
Sedan den 1 januari 2021 har vi ett nytt totalförsvarsbeslut. Det innebär en ökning av Sveriges försvarsförmåga fram till 2025. Det är ett beslut som är positivt för Örebro- och Värmlandsregionen med upprättandet av ett nytt artilleriregemente i Kristinehamn. Och det finns fler faktorer som är viktiga för expansionen av totalförsvaret i vår region. Flygplatsen utanför Örebro som beredskapsflygplats, försvarsindustrin i Karlskoga och skjutfälten i Karlskoga och Villingsberg. Detta och fler faktorer därtill gör att Örebro län också har möjlighet att bli civilförsvarsområde.
Moderaterna har drivit på för att regeringen ska kalla in försvarsberedningen och vi pekar på behovet av att göra en uppdaterad säkerhetspolitisk analys samt att skyndsamt ta fram förslag för att stärka försvaret här och nu.
På kort sikt under 2022 behöver de luckor som finns i vår beredskap och uthållighet täppas till. Det handlar om att snabbt anskaffa mer försvarsmateriel och reservdelar samt mer personal. Det behövs även mer resurser till övningar och beredskap. Åtgärder för att stärka det civila försvaret inklusive cybersäkerheten måste också övervägas.
På längre sikt ska försvarsberedningen analysera hur återstoden av försvarsbeslutet fram till 2025 behöver justeras och förstärkas. Det kan handla om att tidigarelägga sådana åtgärder som redan är beslutade, men även överväga nya förmågor. Det behövs även långsiktiga ekonomiska besked för tillväxt bortom 2025 för att ge försvarsmyndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.
Moderaterna bedömer att det behövs tre miljarder extra, utöver den beslutade nivåhöjningen för det innevarande året 2022. Med det uppkomna läget kommer det handla betydligt högre nivåer än så. Sveriges säkerhet måste få kosta. Moderaterna har drivit regeringen framför sig sedan den tillträdde 2014. Det tydligaste exemplet är M/KD-budgeten, som antogs av riksdagen, och som innebar att försvarsanslaget höjdes med 10 miljarder i nivå stegvis under åren 2019-2021.
Parallellt med det militära hotet ställer Ryssland helt orimliga krav på att förbjuda länder som Sverige, Finland och Ukraina att gå med i Nato. Det är viktigt att slå fast att Sverige själva, och ingen annan, bestämmer över vår säkerhetspolitik. Cyberattacker, påverkanskampanjer och användandet av gasleveranser som utpressningsmedel gör den redan svåra situationen än mer allvarlig.
Slutligen är det viktigt att vi i Sverige får en seriös debatt om ett svenskt Natomedlemskap. Det är Nato som är garanten för Europas säkerhet och stabilitet. Finland tog, efter ett folkinitiativ, upp Nato-frågan i sitt parlament tidigare i veckan. Opinionen för ett medlemskap växer i både Sverige och Finland. Det är hög tid för Sverige att bli en fullvärdig medlem av Nato så att vi blir en del av det kollektiva försvaret i västvärlden och kan dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder. Ensam är inte stark – säkerhet bygger vi tillsammans med andra.
Katarina Tolgfors
