Kategori: Nyhet

I dag lever alltför många människor i utanförskap, i form av arbetslöshet, bidragsberoende och utan möjligheter att kunna klara sin egen försörjning. För att bryta detta behöver det bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. 

Den moderatledda regeringen fortsätter att stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet. Nu föreslår vi att ett bidragstak och ett aktivitetskrav införs inom försörjningsstödet. 

– I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Det är både rätt och rättvist att det lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Med regeringens bidragsreform kommer fler barn se sina föräldrar gå till jobbet, fler människor försörja sig själva och leva på sin lön, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige ska vara ett samhälle där ansträngning lönar sig

Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Därför är bidragsreformen viktig för att stärka drivkrafterna till egen försörjning. Reformen motverkar utanförskapet, och fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet. 

Strävsamma människor som jobbar, bidrar, sliter med vardagspusslet och tar ansvar känner att de får allt mindre tillbaka. Det är inte rätt. 

Att ha ett jobb bidrar till ökad självkänsla både för den enskilde och dennes familj. Vår bidragsreform bidrar till att fler ska komma i arbete och bli delaktiga i uppbyggandet av vår samhällsgemenskap. 

Under alltför lång tid har det varit möjligt för personer att leva på bidrag under mycket lång tid utan krav på motprestation eller försök att återgå i arbete. Det ska alltid löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag. 

Ekonomiskt bistånd är inte en långsiktig lösning

• I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Därför har den moderatledda regeringen utformat ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Därigenom stärks drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Det ekonomiska biståndet ska utgöra det yttersta skyddsnätet när människor tillfälligt inte kan klara sin egen försörjning. Men det ska inte vara en långsiktig lösning.
• Vi anser att försörjningsstödets utformning lett till att det i många familjer med flera barn inte har lönat sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag.
• Regeringen förslår därför ett bidragstak för att öka det ekonomiska utbytet av att gå från försörjningsstöd till arbete. Bidragstaket består av en modernisering och uppstramning av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll, och en begränsning av möjligheten att bevilja försörjningsstöd utöver riksnormen.
• En modernisering av riksnormen innebär att den bättre ska spegla dagens konsumtionsmönster, och inte beräknas utifrån dyrare livsstilsval. Begränsningen för större hushåll innebär att bidragen från och med det fjärde barnet räknas ner, eftersom det framför allt är i större familjer bidragen kan bli mycket höga i relation till arbetsinkomster.
• Bidragstaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Meningsfull sysselsättning kan bryta isolering och främja integration

• Den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och få en egen försörjning. Därför föreslår regeringen ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare.
• Aktivitetskravet ställer krav både på den enskilde att delta i aktiviteterna för att närma sig arbetsmarknaden och på kommunerna att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter för de som får försörjningsstöd, till exempel genom arbetsförlagda aktiviteter.
• Enligt regeringens förslag krävs det av den som får försörjningsstöd sedan minst tre sammanhängande månader, att delta i aktivitet inom aktivitetskravet för att ha rätt till försörjningsstöd. Omfattningen av aktivitetskravet ska motsvara den enskildes förmåga att delta i aktiviteterna, men gäller i normalfallet på heltid.
• Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i insatser enligt aktivitetskravet ska socialnämnden vägra eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd.
• Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete och förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete. Det kan även handla om arbetsplatsförlagda aktiviteter.
• Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Moderaterna står på de hårt arbetande människornas sida. 

Läs mer om Moderaternas bidragsreform här.

Att flickor och kvinnor, men också pojkar och män, får sina liv och sin frihet begränsade av hedersnormer är någonting som den här regeringen aldrig kommer att acceptera. Därför stärker vi lagstiftningen för ett rättvisare och tryggare Sverige. 

I Sverige ska din framtid avgöras av dina egna livsval, inte din familj eller släkts kontroll över dig. Men vi vet, att idag finns det flickor och kvinnor – men också pojkar och män – som trots det begränsas av hedersnormer här i Sverige. Och för den som försöker bryta sig loss kan konsekvenserna bli allvarliga, i värsta fall dödliga.

– Alltför länge har samhället inte reagerat med tillräcklig kraft mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det är enkelt att tala om nolltolerans, men det måste också återspeglas både i den straffrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer. 

Vi har sedan vi tillträdde arbetat på bred front för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck

• Den moderatledda regeringen har kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp genom särskilda straffbestämmelser, och samtidigt gjort det straffbart att inte avslöja och förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
• Vi har skärpt regelverket för kontaktförbud, så att det kan meddelas i fler fall, omfatta större områden och i fler fall förenas med elektronisk övervakning.
• Och vi har lämnat förslag på riksdagens bord om en särskild straffbestämmelse om psykiskt våld, som innebär ett starkare straffrättsligt skydd mot bland annat omvändelseförsök genom hot eller tvång, tvång att bära religiös klädsel och tvång att stanna kvar i ett äktenskap. 
• Vi har också lämnat förslag om att förbjuda kusinäktenskap, som inte sällan används som verktyg för att stärka och befästa hedersstrukturer.

En central del i allt detta handlar om att göra upp med de ofrivilliga och olagliga äktenskapen, som är ett tydligt uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Nu stärker vi lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck

• Tillämpningsområdet för brottet äktenskapstvång utökas till att omfatta straffansvar även för den som genom vilseledande angående att ett äktenskap ingås eller förutsättningarna för dess upplösning förmår någon att ingå ett äktenskap. Den nuvarande bestämmelsen straffbelägger den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår någon att ingå äktenskap. 
• Tillämpningsområdet för brottet vilseledande till äktenskapsresa utökas till att omfatta straffansvar även för den som förmår en person att företa en sådan resa genom olaga tvång eller utnyttjande av personens utsatta belägenhet. Brottet byter också beteckning till äktenskapsresebrott. Den nuvarande bestämmelsen straffbelägger den som förmår en person att resa till en annan stat i syfte att personen ska utsättas för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott. 
• Ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs. Om den som utsätts för en sådan gärning som avses i straffbestämmelsen om äktenskapsresebrott är under 18 år ska gärningspersonen i stället dömas för det särskilda äktenskapsresebrottet mot barn. Detsamma gäller den som tillåter eller annars förmår någon som är under 18 år att resa till en annan stat i syfte att personen ska utsättas för barnäktenskapsbrott.
• Straffskalorna för äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott skärps på så sätt att minimistraffet höjs till sex månaders fängelse och maximistraffet höjs från fyra till sex års fängelse. Maximistraffet för äktenskapsresebrott höjs från fängelse i högst två till fängelse i högst fyra år. Även straffskalan för äktenskapsresebrott mot barn bestäms till fängelse i fyra år. 
• Försök till äktenskapsresebrott och äktenskapsresebrott mot barn kriminaliseras. 
• Hemliga tvångsmedel ska få användas vid utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. 
• Förbudet mot att erkänna utländska månggiften, barnäktenskap, tvångsäktenskap, äktenskap mellan nära släktningar och fullmaktsäktenskap ska gälla utan undantag. Trots att ett sådant äktenskap inte erkänns ska det ha viss rättsverkan, om det finns synnerliga skäl för det och båda parterna är över 18 år.
• Förslagen föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

För ett rättvisare Sverige

– Alla i Sverige ska ha rätt till ett liv fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. Och alla ska ha rätten att välja sin livspartner av egen fri vilja. Allt för länge har Sverige agerat alltför kraftlöst medan människor har berövats sin rätt att forma sitt eget liv. Det är inte något som ett anständigt samhälle kan acceptera. Ingen ska kunna gömma sig bakom tradition för att kontrollera andra, säger Gunnar Strömmer. 

I det senaste avsnittet av Ring statsministern får Ulf bland annat svara på om Moderaterna kan tänka sig att ingå i regering med SD och om vad politiken kan göra åt mäns psykiska ohälsa.

Malte undrar om Moderaterna kan tänka sig att ingå i regering med Sverigedemokraterna. Sofia frågar om det finns en risk att Ryssland skulle kunna utnyttja Hesa Fredriks övningssignal för att anfalla Sverige. Emil vill veta vad politiken kan göra för att minska den psykiska ohälsan bland män. Och så får vi också reda på vilken topping Ulf Kristersson vägrar ha på sin pizza. Detta och mycket mer i det senaste avssnittet av Ring statsministern.

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected].

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

Det är sex månader kvar till valet. Ett val som blir ett vägval. Ska vi hålla kursen eller byta riktning? Vänstersidan vill slå in på en ny riktning. Frågan är på vilka områden de vill slå in på en ny riktning? Nu måste Magdalena Andersson visa korten.

Den grundläggande frågan är om vi i Sverige ska hålla kursen framåt, eller om vi ska ”byta riktning” som Socialdemokraterna kräver, när nu många av de stora frågor som avgör vilket land våra barn ska växa upp i, står på högkant.

Detta gäller politiken i stort – kriminalpolitiken, invandringen, säkerhetspolitiken och energipolitiken. Men kanske allra främst gäller det den ekonomiska politiken.

Vänstersidan vill slå in på en ny riktning. Frågan är på vilka områden de vill slå in på en ny riktning?

Den moderatledda regeringen ärvde stora problem.

Strax innan valet 2022 låg inflationen på över 10 procent. Hårt arbetande svenskar märkte av inflationen i matbutiken, på elräkningen och vid pumpen, samtidigt. Inflationen var den allt annat överskuggande ekonomisk-politiska utmaningen.

Under 2022 kunde en liter diesel kosta runt 27 kronor.

Elpriserna skenade, särskilt i södra Sverige där bristen på effekt efter svensk och tysk kärnkraftsnedläggning slog igenom i priserna.

Paradigmskiftet

Samtidigt präglade den kravlösa invandrings- och integrationspolitiken Sverige på många områden. Brottslighet, utanförskap, bidragsberoende. Sverige blev mer känt utomlands för unikt hög brottslighet.

I våra grannländer användes begreppet ”det svenska tillståndet” som ett slagträ i debatterna. Allt detta skedde samtidigt som vi hade en regering som inte ens fick igenom sina egna budgetar. I det läget som vi fick mandatet att börja få ordning på Sverige.

Och det är precis det vi har gjort.

Först handlade det om att vara stram och få ner inflationen, men samtidigt stötta de familjer och de välfärdsverksamheter som drabbades allra hårdast.

Sammantaget har vanliga löntagare fått se tio års reallönehöjningar ätas upp av inflationen.

I år får en vanlig familj med två barn behålla 5 000 kronor mer – i månaden. Det har blivit mer lönsamt att gå till jobbet.

Men också nu snart lägre skatt på mat och på el. Matmomsen sänks om några veckor.

Vi har också påbörjat ett avgörande paradigmskifte för att få ordning på både migrationen och brottsligheten.

Vi börjar nu på allvar ställa krav på människor som bor i Sverige. Vi uppvärderar medborgarskapet och gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag.

Vi ger polisen nya verktyg att bekämpa gängen och vi gör nu det som borde ha gjorts för länge sedan.

Ett genomgripande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Laglydiga människors rätt till trygghet ska gå före farliga individers rätt att röra sig fritt.

Socialdemokraterna hävdar nu att regeringen har fört en ”bakvänd ekonomisk politik”. Det är inte helt klart vad som avses, men det måste väl tolkas som att S tycker att vi inte skulle ha varit strama när inflationen var på 10 procent och partierna till vänster krävde mer till det mesta, och att vi inte borde vara expansiva nu när Sverige håller på att sakta ta sig ur den längsta lågkonjunkturen sedan 90-talskrisen.

Kritiken är obegriplig och få kvalificerade ekonomer skulle hålla med om att vi borde ha eldat på inflationen 2022/2023, och få tycker att vi är för expansiva just nu.

Socialdemokraterna säger att Sverige behöver en ny riktning. Vi moderater säger tvärtom: håll kursen. Stärk svensk säkerhet och stärk svensk ekonomi. Nu måste Magdalena Andersson visa korten

På vilka av de politiska områden som vi nämnt vill Socialdemokraterna och vänstersidan vill ge Sverige en ny riktning? Är det högre skatter? Höjda bidrag? Höjt bistånd? Ökad asylinvandring? Silkesvantar mot gängen? Lägre tillväxt? Färre samtal med våra europeiska vänner om stärkt säkerhet?

Detta är den motfråga Socialdemokraterna behöver besvara. Det är dags för Magdalena Andersson att visa korten.

Nu gör vi systemet för bostadsbidrag tryggare så att ensamstående mammor, unga människor, barnfamiljer och många fler som sköter sina jobb, tar hand om sina barn och gör allt rätt kan lita på att det stöd de tar emot är deras att behålla. – Det gör livet lättare, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. 

Nuvarande system leder till att en hög andel av de som tar emot bostadsbidrag blir helt eller delvis återbetalningsskyldiga, eftersom deras årsinkomst blivit högre än den som låg till grund för det utbetalda bostadsbidraget. Det skapar otrygghet för hushåll med låga inkomster som redan kämpar med vardagspusslet. Det är inte rätt. Nu gör vi om systemet.

För att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning kopplad till bostadsbidraget föreslår den moderatledda regeringen ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag. Vi lägger därför fram en proposition med förslag som ska minska felaktiga utbetalningar och återkrav.

– Det ska vara lätt att göra rätt. Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent. Det är rättvisare, och gör livet lättare för många ensamstående mammor, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Bostadsbidraget ska vara ett tryggt stöd, inte en skuldfälla. Nu gör vi bidraget mer träffsäkert och minskar kraftigt risken för återkrav. Det gör vardagen mer förutsägbar för barnfamiljer och ensamstående föräldrar. 

Minskade återkrav genom månadsberäkning

I dag beräknas det preliminära bostadsbidraget utifrån den enskildes uppskattade inkomst för ett helt kalenderår, och det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när Skatteverket meddelat beslut om slutlig skatt. Den konstruktionen har bidragit till att många blir återbetalningsskyldiga.

Den moderatledda regeringen föreslår att bostadsbidraget i stället ska baseras på månadsvisa inkomstuppgifter. Genom reformen beräknas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent.

Ett tryggare bostadsbidrag

En beräkning utifrån månadsinkomster innebär att bostadsbidraget i högre grad blir korrekt från början och därmed minskar risken för både felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Det gör livet tryggare och rättvisare för hårt arbetande människor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Att ställa sig bakom värderingar som individualism, jämställdhet och kvinnors rättigheter är en grundläggande förutsättning för att integrera sig i det svenska samhället, förklarar statsminister Ulf Kristersson i det senaste avsnittet av podden Ring statsministern. 

Hur säkerställer Sverige att människor som invandrar delar grundläggande värderingar om jämställdhet och kvinnors rättigheter och vad händer om de inte gör det? Den frågan får statsminister Ulf Kristersson i det senaste avsnittet av Ring statsministern. 

– För det första har vi inte lyckats med det i Sverige, det är alldeles uppenbart, säger Ulf Kristersson och lägger till: 

– Jättemånga som har kommit till Sverige gör ju det för att de verkligen gillar vårt samhälle och vårt sätt att leva men andra har inte gjort det. 

Därför skärper den moderatledda regeringen kraven för människor som vill leva i Sverige. Det handlar om samhällsundervisning och språkkrav för att bli svensk medborgare. Vi tar bort systemet med permanenta uppehållstillstånd eftersom det har lett till att människor lever här utan att krävas leva upp till några skyldigheter. Dessutom förväntas man kunna försörja sig själv om man ska ta hit anhöriga.

– Vi stramar åt ganska mycket, konstaterar Ulf Kristersson och utvecklar: 

– Om man kommer till just Sverige måste det finnas skäl för det. Dels att man har rätt att komma till Sverige, dels att man står bakom grundläggande värderingar som individualism, jämställdhet, jämlikhet, kvinnors och flickors rättigheter som vi vill ska prägla Sverige. Om man inte gillar detta ska man inte komma till Sverige. 

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected]

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

Vi har enats om en reform av anhöriginvandringen som gör att de som har kommit till Sverige, studerar eller jobbar och gör rätt för sig får en bättre chans att skapa sig en framtid i Sverige. 

– I tre och ett halvt år har våra partier visat att vi både kan staka ut en ny kurs i stora frågor – och få saker gjorda. Det här är ju helt uppenbart när vi ser på omläggningen av till exempel kriminalpolitiken, energipolitiken och invandringspolitiken. Frågor som länge var omöjliga att enas om, samlar numera brett stöd. Vi har börjat lösa problem, vi ser bra resultat men mycket återstår att göra. Nu gäller det att hålla kursen, säger statsminister Ulf Kristersson på dagens presskonferens.

Det är ingen hemlighet att våra fyra partier ibland har olika syn på viktiga detaljer i frågor där vi samarbetar – men inom ramen för samma kurs. Hittills har vi varje gång visat att vi klarar av att komma överens. Att vi hittar bra kompromisser, att vi ser till resultaten. Och det kommer vi fortsätta att göra.

Nu har vi enats om ännu några viktiga frågor, som har diskuterats de senaste veckorna. Och det är ett paket av viktiga migrationsfrågor.

Det handlar bland annat om en lösning för de unga vuxna som har gjort rätt för sig, och som håller på att fullfölja sina gymnasiestudier, men som med lagstiftningen sedan 2016 riskerar att hamna i kläm.

Vi har också enats om att fortsätta utreda frågan om befintliga permanenta uppehållstillstånd och ta slutgiltig ställning i den frågan när utredningen är klar nästa mandatperiod.

Sverige har under alldeles för lång tid haft alldeles för hög asylinvandring. Under åtta år med den förra regeringen tog Sverige emot 320 000 asylinvandrare. Det är helt uppenbart idag att det inte fungerade.

Vi ärvde en dålig lagstiftning – ett lapptäcke som präglades av undantagsregler, amnestier och särlösningar.

I grunden vad det drivet av de partier som ville ha en kravlös invandrings- och integrationspolitik. Samma partier som både då och nu vill ha en hög invandring till Sverige är nu också emot allt det vi gör för integrationen: att man ska lära sig svenska, att det ska vara tydliga krav för att få bli svensk medborgare och att den som begår brott ska tvingas lämna Sverige.

Den här misslyckade integrationspolitiken märker svenskar varje dag – och vi har bestämt oss för att göra något åt den. De barn som inte får lära sig svenska eller aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet riskerar att ärva ett brutalt utanförskap.

Vi har redan enats om det mesta på vägen framåt: Att inte bevilja nya permanenta uppehållstillstånd för asylinvandring och att strama åt anhöriginvandringen är två delar av vår övergripande strategi.

Och det hänger ihop med att ställa högre krav på att göra rätt för sig om man är i Sverige – och med att uppvärdera det svenska medborgarskapet – den mest underskattade delen av att bli svensk. Allt detta är nödvändigt för att få ordning på Sverige och för att klara av våra stora integrationsproblem.

Vi ser nu goda resultat av vårt arbete: Vi har den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985. En stor förändring. Det betyder att Sverige, för första gången på väldigt länge, faktiskt har en chans att klara av integrationen av de människor som redan är här.

– Med det sagt ser vi också alla de som har gjort rätt för sig, som har arbetat, lärt sig svenska och bidragit till det svenska samhället. Hårt arbetande människor som kan hamna i kläm. Lagarna som ligger bakom är faktiskt från 2016 och 2021, men frågan har ändå på goda grunder diskuterats intensivt under några veckor, säger Ulf Kristersson. 

En del använder nu enskilda fall som argument för slå in på – som det heter till vänster – en ny riktning för Sverige, och återigen öka asylinvandringen. Det tror vi har mycket svagt stöd hos svenska folket, som har sett vilka problem som den tidigare invandringspolitiken har skapat med utanförskap och kriminalitet.

Lösningen kan alltså inte vara som förr – ständigt nya amnestier, som gör att fler söker sig till just Sverige. Vi minns alla gymnasielagen och andra särlösningar – som spårbytet.

Lösningen är i stället en kombination av en ordnad och stram asylinvandring, ihop med att systematisk också uppmuntra dem som har kommit till Sverige och som gör rätt för sig. Och en politik som ger goda möjligheter för de som redan är här att integreras i vårt samhälle.

Den moderatledda regeringens överenskommelse för en ordnad och rättvis migrationspolitik innebär bland annat:

• att utredningen om ändring av befintliga permanenta uppehållstillstånd kompletteras
• att hårt arbetande människor som har ett arbetstillstånd genom spårbytet, och når upp till lönekravet, ska kunna söka ett nytt arbetstillstånd på plats här i Sverige
• att hög kapacitet inom vård och omsorg ska värnas när listan på bristyrken som undantas det nya lönekravet bestäms
• att genom en lagändring lösa situationen för de unga vuxna som har gjort rätt för sig, som går i gymnasiet och som med nuvarande regler har hamnat i kläm
• att ge den grupp ukrainare som kan ha svårt att återvända eller inte når upp till lönekravet rimliga förutsättningar till fortsatt uppehållstillstånd.

De som kommit till Sverige och studerar, jobbar och gör rätt för sig ska ha realistiska möjligheter att skapa sig en framtid i Sverige. Det innebär att vi fortsätter ha en restriktiv men rättvis migrationspolitik.

I det senaste avsnittet av Ring statsministern blir det en het debatt mellan statsminister Ulf Kristersson och inringaren Charlotte Swanstein, 70, från Helsingborg.

Statsministern betonar att det inte handlar om att utrota vargen, utan om att fastställa en rimlig nivå för vargstammen och hantera samspelet mellan varg och tamdjur. Regeringen har, efter dialog även med EU, pekat ut ett spann på mellan 170 och 270 vargar som en möjlig kompromiss.

– Där tror jag att vi kan hitta en ganska bra balans som många svenskar kan leva med, säger han i podden.

”Varg är som du – en toppredator”

Inringaren Charlotte från Helsingborg är starkt kritisk till regeringens linje. Hon menar att förslaget saknar vetenskaplig grund och att en så låg nivå riskerar att urholka den biologiska mångfalden.

I samtalet liknar hon dessutom statsministern vid en varg.

– Varg är som du – en toppredator. Den sitter längst upp och bestämmer saker och ting, säger hon och lyfter fram vargens centrala roll i ekosystemet.

Enligt Charlotte krävs minst 500 vargar för att säkerställa en genetiskt hållbar stam.

Statsministern svarar att han uppskattar raka budskap men inte delar hennes slutsatser.

– Jag tror att du och jag får agree to disagree, som man säger på engelska. Jag tror att stödet i Sverige för 500 vargar är mycket, mycket begränsat, säger han och fortsätter: 

– Det är viktigt att ha en vargstam som är genetiskt hållbar. Men det måste också gå att hitta en balanspunkt där man både kan ha tamdjur på många håll i landet och samtidigt ha en vargstam med ett existensberättigande i Sverige, säger han.

Han medger att han inte är rovdjursexpert, men framhåller att regeringen har tagit del av både forskning och olika perspektiv i frågan.

Samtalet visar hur laddad och komplex vargfrågan är. Lyssna på hela debatten i det senaste avsnittet av Ring statsministern. 

Linda undrar om rättssäkerheten verkligen håller när socialtjänsten kan omhänderta barn – och om brister riskerar att utnyttjas i påverkanskampanjer mot Sverige. Charlotte från Helsingborg är kritisk till regeringens politik för biologisk mångfald och försöker få Ulf att ändra uppfattning om vargstammen. Och en inringare frågar hur noga Sverige följer upp miljardstödet till Ukraina. Dessutom, ska en statsminister recensera gangsterrap? Är det dags att sluta äta kött? Och vad händer med poddens namn om Ulf inte längre är statsminister?

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected]

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

Läs mer om podden ”Ring statsministern” här

Den moderatledda regeringen gör det nu lite enklare och lite friare för privatpersoner och företagare i Sverige, genom att slopa matkravet. – Nu gör vi Sverige lite friare och roligare genom att slopa matkravet lagom till sommarens inträde, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Den som arbetar hårt, tar ansvar och satsar på sin dröm ska mötas av ett samhälle som är på hennes sida. Det är kärnan i vad vi moderater tror på. Och det är precis det vi nu gör något konkret åt.

Den 1 juni avskaffas det så kallade matkravet. Det innebär att den som vill öppna en vinbar, en ölträdgård eller en uteservering inte längre tvingas ha ett fullt utrustat restaurangkök och servera lagad mat för att få alkoholtillstånd. Kravet har länge fungerat som en våt filt över kreativa affärsidéer – det har kostat krögaren onödiga timmar, dyra köksinvesteringar och personal för mat som ingen beställt. För den småföretagare som drömmer om att skapa just sin grej, på sitt sätt, har krånglet varit ett konkret hinder i vardagen. Den som velat driva en liten vinbar har tvingats tänka på köksfläktar och maträtter. Den som drömt om en somrig ölträdgård har mötts av krav som hör hemma i en helt annan typ av verksamhet. Det är inte rimligt.

Men det handlar om mer än krögaren bakom disken. Det handlar om att Sverige äntligen får plats för de mötesplatser som länge blomstrar i resten av Europa – de stämningsfulla vinbarerna, de öppna ölträdgårdarna, de uteserveringar som lever på sommarkvällar och god stämning snarare än krav på kök och bordsservering. Det handlar om att ansträngning ska löna sig – och att den som sliter för att bygga något eget inte ska behöva lägga sin energi på regler som inte fyller någon rimlig funktion. Regler som bara finns kvar för att de alltid har funnits är inte en god anledning att hålla dem vid liv.

En ansvarsfull alkoholpolitik är inte synonymt med ett krångligt regelverk. Krav på lämplighet som tillståndshavare och åldersgränser för servering kvarstår – det ansvarsfulla finns kvar, men det onödiga är borta. För oss som tar ett glas i kvällssolen och för den som bygger sitt livsverk bakom bardisken blir sommaren 2026 lite bättre.

Det är så ett samhälle på de hårt arbetandes sida ser ut i praktiken.

Det här innebär slopat matkrav för serveringstillstånd

Verksamheter som idag serverar enklare mat som korv med bröd eller snacks ska kunna få serveringstillstånd
Mat blir oväsentligt för serveringstillstånd. Däremot kvarstår ett flertal andra krav i alkohollagen, till exempel att alkoholserveringen ska ske inom ett avgränsat område och att de ansvariga behöver kunna ha överblick över serveringen för att kunna ansvara för ordning och nykterhet. Förslaget innebär alltså inte att det blir fritt fram för alla att servera alkohol, utan serveringstillstånd krävs även fortsättningsvis.

Minskad regelbörda och sänkta trösklar för entreprenörer som vill etablera nya serveringsmiljöer
Den moderateledda regeringen bedömer att reformen kan minska kostnaderna för företagen med nästan fyra miljarder kronor per år, bland annat genom mindre administration och minskat matsvinn.

Växande ekonomi
Förslaget bedöms leda till en kostnadsbesparing för berörda företag motsvarande cirka 3,9 miljarder kronor årligen i form av minskad administrationsbörda, lägre personalkostnader och minskat matsvinn.

Hundratals nya serveringsställen
Förslaget kommer påverka både befintliga restauranger och tillkommande nya serveringsställen, sammanlagt drygt 14 000 företag. Ca 275 nya serveringsställen bedöms tillkomma till följd av ändringarna.

Den moderatledda regeringen bibehåller en ansvarsfull alkoholpolitik
Övriga krav för alkoholservering kvarstår, som krav på tillståndshavarens lämplighet, krav på serveringsplatsens lämplighet & åldersgränser för servering av alkohol.