Kategori: Nyhet

Varje människa i Sverige ska kunna känna sig trygg. Varje barn ska ha rätten att växa upp utan att dras in i kriminalitetens värld. Du ska kunna lita på att samhället skyddar mot livsfarligt våld, ger brottsoffer den upprättelse de förtjänar och hjälper barn att lämna en destruktiv bana – den moderatledda regeringen lämnar därför nu ett stort antal förslag till lagändringar för ett rättvisare Sverige. 

Den allvarliga brottsligheten bland barn och unga har trängt allt längre ner i åldrarna. Därför bedömer den moderatledda regeringen att reglerna för unga lagöverträdare behöver ses över i skärpande riktning. 

– Det här är nödvändigt för att hantera ett akut läge med ett livsfarligt våld, öka brottsoffers upprättelse och hjälpa barn att lämna en destruktiv bana, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Allt fler unga som begår brott har koppling till kriminella nätverk, och de som är misstänkta i samband med dödliga skjutningar har blivit yngre över tid.

Det är uppenbart att systemet vi har för unga brottslingar inte fungerar. Reaktionen från samhället kommer alldeles för sent och är inte tillräckligt kraftfull i relation till det lidande brott orsakar. Och vi vet att nio av tio av de unga som döms till sluten ungdomsvård på SiS-hem och har kopplingar till gängen återfaller i grov brottslighet.

En minderårig som dras in i gängens mörker kan utan tvekan ofta ses som både gärningsman och brottsoffer där hot och utpressning är en del av bilden. Men den andra sidan av problemet är att de här barnen i många fall utsätter andra människor – också andra barn – för väldigt grovt, alltför ofta dödligt, våld. För det brottsoffer som träffas av skotten spelar det ingen roll att skytten inte fyllt 18 år.

Vårt samhälle måste nu orka ta in och agera på hela vidden av problemet. Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag.

Därför lämnar regeringen i dag ett stort antal förslag till lagändringar som syftar till att skärpa reglerna för unga lagöverträdare. Detta gör vi för att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att stärka brottsoffrens upprättelse och att samtidigt ta hand om de barn som begår allvarliga brott på ett mycket bättre sätt än idag.

Det är så vi bygger ett rättvisare Sverige – där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.

Skärpta regler för unga som begår brott

Alla över 18 år ska behandlas som vuxna

Ungdomsreduktionen ska avskaffas helt för unga myndiga (18–20 år). Det innebär att personer i denna åldersgrupp som huvudregel ska behandlas som vuxna vid såväl straffmätning som påföljdsval. Unga myndiga ska vidare inte längre särbehandlas i domstol, och det ska inte vara möjligt att döma till ungdomsvård för brott som någon begått efter att personen fyllt 18 år. 

Ungdomsreduktionen ska minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år

Straffmätningsvärdet för ett brott begånget av en 15-åring kommer som utgångspunkt att bli dubbelt så högt jämfört med i dag. För brott begångna av äldre ungdomar kommer det som regel bli ännu högre, särskilt vid mycket allvarliga brott. 

Straffmaximum

Straffmaximum för lagöverträdare under 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år.

Påföljden ungdomsövervakning ska skärpas och användas i fler fall

Det handlar bland annat om att den dömde ska ha hemarrest under ytterligare en kväll och natt i veckan, att den dömde ska kunna förbjudas att under vissa tider vistas på en viss plats eller inom ett visst område och stärkt tillsyn från Kriminalvården. Ungdomsvård ska inte längre kunna förenas med ungdomstjänst eller böter. Det gör att ungdomsövervakning kommer att dömas ut i fler fall.

Straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år

Det gäller brott med minimistraff om fyra års fängelse eller mer och försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Det handlar till exempel om mord, mordförsök, allvarliga sprängningar, grovt vapenbrott och grov våldtäkt. Den 13- eller 14 åring som döms för något av dessa brott ska kunna få en ungdomspåföljd, till exempel ungdomsvård eller ungdomsövervakning. I de mest allvarliga fallen ska även fängelse kunna dömas ut. Den 13- eller 14-åring som döms för brott som omfattas av regleringen ska få en ungdomsreduktion på grund av sin ålder. 

Åklagare ska väcka bevistalan i fler fall

I dag gäller att åklagaren har en skyldighet att väcka en bevistalan vid brott med ett minimistraff om fem års fängelse. Denna gräns ska sänkas till fyra år. Vidare ska en fällande dom i ett mål om bevistalan registreras i belastningsregistret.

Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, träda i kraft den 2 augusti 2026.

Ett samhälle som ser ett barn på väg att gå förlorat men inte kan agera har misslyckats med sin grundläggande uppgift. Det löftet måste hålla – även när barnet eller föräldrarna just nu säger nej till hjälp.

– Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid, och det är barns rätt till trygghet som alltid ska väga tyngst. Det handlar om att vi tidigt måste kunna agera för barns och ungas bästa, innan problemen växer sig så stora att tvångsvård behövs. Och det måste vi kunna göra även när barnet, den unge eller vårdnadshavarna inte håller med, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Den moderatledda regeringen föreslår att socialtjänsten ska kunna sätta in tidiga insatser för att stödja och skydda barn och unga – även när samtycke till insatserna saknas. Med dessa verktyg verktygen ska socialtjänsten kunna förhindra att barn och unga far illa genom att exempelvis involveras i kriminalitet.

Det är av största vikt att barn och unga får det stöd och det skydd som de är i behov av, inte minst mot bakgrund av den samhällsutveckling vi ser i dag där allt yngre barn dras in i grov kriminalitet. 

Oavsett barnets eller den unges problematik spelar föräldrarna en viktig roll. Att stärka både föräldraförmågan och föräldraansvaret är viktiga prioriteringar för regeringen för att barn ska kunna ges bättre förutsättningar i livet.

Många föräldrar ser tecknen tidigt – fel sällskap, förändrat beteende, en oro som växer. Men i dag kan socialtjänsten inte agera om samtycket uteblir. Det är just det glappet som nu täpps till. Antalet barn under 15 år som misstänks i mordutredningar har ökat från 21 till 120 mellan 2022 och 2024 – barn som samhället inte nådde i tid.

Det förebyggande arbetet och kampen mot brott är inte varandras motsatser – de är samma kamp. Den moderatledda regeringen agerar nu på båda fronterna, för ett Sverige där samhället griper in i tid och där brott faktiskt straffar sig. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme.

Tidiga insatser för att stödja barn, unga och vårdnadshavare även när medverkan brister

• Socialnämnden behöver kunna agera tidigt för att kunna bryta en negativ utveckling hos barn och unga och för att ge stöd och skydd till dem.
• De förebyggande åtgärder som har vidtagits på det socialrättsliga området de senaste åren är inte tillräckliga. 
• Det är uppenbart att socialtjänsten behöver fler verktyg, särskilt i de situationer där man bedömer att ett barn eller en ung person tidigt är i behov av stöd och skydd. 
• Regeringen lägger därför fram flera förslag som syftar till att förebygga och förhindra att barn och unga far illa. 
• I syfte att säkerställa att barn och unga får nödvändigt stöd i ett tidigt skede föreslås utökade möjligheter för socialnämnden att besluta om insatser och ställa krav på barn och unga i de fall samtycke från dem saknas. 
• När ett barn eller en ung person misstänks för ett brott för första gången är det viktigt med en tydlig och snabb reaktion från samhällets sida för att markera att samhället inte accepterar brottslighet. 
• Barn och unga som misstänks för brott där fängelse kan följa ska därför kallas till ett brottssamtal med socialtjänsten och polisen. Barnets vårdnadshavare ska också delta. 
• I dag saknas möjlighet att ge insatser till vårdnadshavare i de fall de motsätter sig det. 
• Eftersom barns behov av skydd och stöd i flera fall hör ihop med brister hos deras vårdnadshavare, gäller förslagen även insatser och krav till barnets vårdnadshavare. 
• Vite kan fungera som ett påtryckningsmedel för att förmå vårdnads-havarna att ta emot nödvändigt stöd. 
• Samtidigt är det viktigt att vårdnadshavare har reella förutsättningar att kunna ta emot socialnämndens stöd och insatser.
• Föräldrar och vårdnadshavare ges rätt till tillfällig föräldrapenning och samtidig rätt till ledighet för att kunna delta i en insats.  
• Förslagen fyller det glapp som finns mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård som finns i dag.

De nya påföljden säkerhetsförvaring träder i kraft. Farliga pedofiler och serievåldtäktsmän ska sitta inne – så att du och dina barn kan vara trygga ute.

– Från och med idag kan riktigt farliga pedofiler och serievåldtäktsmän låsas in på obestämd tid. Det handlar om att grova brottslingar ska sitta inne så att du kan vara fri och trygg ute. Det ska inte vara livsfarligt att vara kvinna i Sverige, säger Gunnar Strömmer om att den nya påföljden säkerhetsförvaring träder i kraft i dag. 

Vi gör detta för att vissa brottslingar är så farliga att de inte bör släppas ut, för att brottsoffer ska få upprättelse, för att du ska kunna känna dig trygg och för att kvinnor i Sverige inte ska behöva titta sig över axeln på väg hem från bussen i rädsla för att bli överfallen.

Fredrik Lundgren (Nytorgsmannen) dömdes till fem års fängelse för sju våldtäkter, grov fridskränkning, åtta sexuella övergrepp och sex sexuella ofredanden 2021. Året därefter bedömde Kriminalvården att hans återfallsrisk för sexualbrott och partnervåld var hög. 2024 släpptes han ut villkorligt ändå. Året därefter dömdes han på nytt till fem års fängelse för våldtäkt mot en 17-årig flicka i Hörby samt flera fall av sexuella ofredanden. Det här skulle aldrig få ha hänt. 

– Det här (säkerhetsförvaring) hade kunnat vara i kraft för länge sedan. Tyvärr var Socialdemokraterna emot det under den förra mandatperioden.  Nu ser vi till att det här händer. Allt för att farliga människor ska vara inlåsta ska vara inlåsta så att du och alla andra skötsamma människor vågar vara ute. 

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. 

Den nya påföljden säkerhetsförvaring

En central del handlar om straffen – Bakom lås och bom kan dömda brottslingar, såsom pedofiler, våldtäktsmän och män som mördar kvinnor, inte ge sig på nya brottsoffer. 

Men vissa brottslingar är så farliga att de inte bör släppas ut. Därför inför vi en ny tidsobestämd påföljd – säkerhetsförvaring – så att serievåldtäktsmän och pedofiler kan låsas in tills de inte utgör en fara för det omgivande samhället längre.

Det ska inte vara livsfarligt att vara kvinna i Sverige. Kvinnor ska vara trygga på väg hem från krogen och i sina egna hem. Behovet av att skydda människor och vårt samhälle mot livsfarlig brottslighet är förstås ännu bredare. Det gäller inte minst den organiserade brottlighetens brutala våld.

Mer om säkerhetsförvaring

• En ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd.
• En möjlighet att låsa in särskilt samhällsfarliga personer på obestämd tid.
• Påföljden kan dömas ut vid återfall i allvarlig brottslighet eller vid upprepad synnerligen allvarlig brottslighet.
• Brottsligheten ska innefatta angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid (till exempel vålds- eller sexualbrottslighet) och vara av visst allvar.
• Det ska finnas en hög risk för återfall i sådan brottslighet.
• Påföljden avtjänas i kriminalvårdsanstalt.
• Domstolen ska fastställa den kortaste tiden för frihetsberövande (minimitiden) och den totala tiden för påföljdens verkställighet (ramtiden).
• Särskilt samhällsfarliga personer ska inte ska friges så länge det föreligger en påtaglig risk för att de kommer återfalla i allvarlig brottslighet – påföljden kan förlängas med högst tre år åt gången.
• Tiden för verkställighet kan också förlängas om det behövs för att villkorad utslussning ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
• Den som döms till säkerhetsförvaring kommer inte bli föremål för villkorlig frigivning.
• Efter minimitidens utgång och när återfallsrisken minskat kan den dömde beviljas om villkorad utslussning.
• Villkorad utslussning sker med särskilt stöd och under kontroll.
• Vid misskötsamhet kan tillståndet till villkorad utslussning upphävas och den dömde ska då fortsätta avtjäna påföljden i anstalt.
• Barn och unga under 18 år kan inte dömas till säkerhetsförvaring.
• Brott som någon har begått innan han eller hon har fyllt 18 år får inte ligga till grund för säkerhetsförvaring.
• Om en person döms för brott som begåtts både innan och efter 18-årsdagen kan säkerhetsförvaring i vissa fall dömas ut som gemensam påföljd.

Ett nytt avsnitt av Ring statsministern är ute nu. Ulf pressas med frågor som hur vi får fler unga att vilja skaffa barn? Och varför höjer vi inte straffen för sexualbrott?

Frida undrar hur vi får fler unga att vilja skaffa barn. Ola frågar varför vi inte höjer straffen för sexualbrott i Sverige. Kith vill veta hur regeringen kan acceptera att public service favoriserar vissa partier. Och så får vi också veta om Ulf var moppe-, epa- eller cykelkille när han var ung.

Ring statsministern

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected]

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

De allra flesta som arbetar inom stat och kommun gör det för att göra ett bra jobb — för dig och för alla andra som betalar skatt och förväntar sig att samhällets resurser används rätt. Men den som missbrukar sin position ska inte längre kunna göra det ostraffat. Nu går vi vidare med ett förslag som gör det tydligt: att utnyttja offentlig makt för egen vinning eller för att gynna kriminella är ett brott. 

Den moderatledda regeringen har lämnat över propositionen Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar till riksdagen. Propositionen innehåller förslag om ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, och en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel. Syftet är att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet.

Medborgarna ska kunna lita på att företrädare för den offentliga förvaltningen agerar sakligt, opartiskt och i enlighet med lagen.

Den moderatledda regeringens förslag tar sikte på allvarliga fall där någon medvetet utnyttjar sin ställning för att otillbörligt gynna sig själv eller någon annan eller missgynna någon. Reformen riktar sig bland annat mot den organiserade brottslighetens försök att påverka eller infiltrera det offentliga.

– De allra flesta tjänstemän och politiker som jobbar i stat och kommun arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt, uppskattning och ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan. Tyvärr finns det också de som missbrukar sin ställning för egen eller andras vinning. Så får det inte fortsätta. Med ett utökat tjänstemannaansvar stärker vi Sveriges motståndskraft mot korruption och maktmissbruk och medborgarnas förtroende för det offentliga. Hårt arbetande människor betalar inte skatt för att offentliganställd ska missbruka sin position för egen vinning eller för att gynna kriminella, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar

Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken. Brottet ska omfatta personer som utövar offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet och som uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas.

Tjänstemannaansvaret innebär att staten kommer närmare medborgarna. Det stärker också förtroendet för det offentliga samtidigt som det minskar risken för att kriminella försöker påverka beslut till sin egen fördel.

Den offentliga verksamheten måste alltid arbeta i medborgarnas tjänst. Dagens ordning lämnar dessvärre utrymme för fusk som kan gynna både gängkriminaliteten och egna intressen. Nu återupprättar vi förtroendet för offentlig sektor och utökar tjänstemannaansvaret.

Det är viktigt att allmänheten har förtroende för de tjänstemän som hanterar våra skattepengar, ett starkt tjänstemannaansvar ökar den tilliten.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Även ett grovt brott föreslås, med straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

För att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslighetens allvar föreslår regeringen också att minimistraffet för grovt tjänstefel ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Moderaterna har börjat få ordning på Sverige. Det är vad ansvarsfull politik levererar – och nu tar vi nästa steg.

”Sverige är på rätt kurs i en orolig omvärld. När vi tog över regeringsmakten var inflationen på 10 procent. Sverige var i EU:s bottenliga vad gäller tillväxt och skjutningarna slog rekord. När regeringen och Sverigedemokraterna idag presenterar mandatperiodens sista vårbudget är inflationen runt målet på två procent, Sverige väntas tillhöra EU-toppen i år vad gäller tillväxt och antalet skjutningar har halverats. Vi är på rätt väg men vi är inte framme. Omvärldsläget gör att det är viktigare än någonsin att bygga en stark svensk ekonomi”, skriver Elisabeth Svantesson i ett debattinlägg i Dagens Industri.

Händelserna under våren är de senaste i raden av exempel de senaste åren som visar på att det skett ett skifte i världsekonomin och att de geoekonomiska riskerna blivit alltmer påtagliga. Detta kräver att vi fortsätter stärka svensk ekonomi så att återhämtningen kan fortsätta. Den moderatledda regeringen arbetar efter en plan i tre delar för att bygga en mer motståndskraftig svensk ekonomi.

Fortsätta värna offentliga finanser

Sverige har offentliga finanser i världsklass. Det gör den svenska ekonomin motståndskraftig. Vi kan vidta åtgärder om det skulle krävas. För att värna den styrkan bör nya större reformer i huvudsak vara finansierade under nästa mandatperiod. Den moderatledda regeringen har visat att det går att finansiera reformer genom omprioriteringar i statens budget och utan att höja skattetrycket. Våra partier är överens om att framtida reformer inte ska finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande.

Möjliggöra fler svenska jobb

Det är hård konkurrens om investeringar och kompetens i världen, där inte minst USA och Kina konkurrerar om produktion och företagsetableringar. När USA höjer tullarna är det tydligt att vi behöver hitta fler handelsvägar. EU:s frihandelsavtal med Indien och Mercosur är viktiga. Men fler frihandelsavtal behöver ingås framåt.

Företagens skattetryck är en viktig del. Den moderatledda regeringen har förlängt tidsgränsen för expertskatt och höjt beloppsgränsen i FoU-avdraget. Vi har förbättrat 3:12-reglerna och avskaffat kvittokrångel. Vi har även tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för unga. Skattetrycket är det lägsta på 50 år och nu är inte läge att slå av på takten.

En stabil och fungerande energiförsörjning är avgörande för att företag ska vilja etablera sig och stanna i Sverige. Ny kärnkraft är en omfattande investering och tar tid, men är nödvändig för att säkra stabil elförsörjning när Sverige elektrifieras.

Ansträngning ska löna sig

Vi står på hårt arbetande människors sida. Vi har sänkt skatten på arbete och pension tre år i rad. Under 2026 fortsätter genomförandet av den moderatledda regeringens bidragsreform. Bidragsreformen bedöms tillsammans med sänkt skatt på arbete leda till fler arbetade timmar i ekonomin. Vår politik bedöms även bidra till att den strukturella arbetslösheten minskar trendmässigt framöver. Det är första gången på 20 år som det sker.

I dag när hela Europa pressas av högre oljepriser till följd av USA:s krig i Iran så har Sverige ett bättre utgångsläge än de flesta. I en extra ändringsbudget föreslår vi att skatten på drivmedel tillfälligt sänks ytterligare för att motverka stigande drivmedelspriser. För att kompensera för höga elpriser föreslår vi även ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd för januari och februari 2026. Det kan innebära 1 000–2 000 kr för en familj i villa och gäller hela Sverige. Samtidigt fortsätter vi att leverera ekonomiska åtgärder som nettomässigt sänker utsläppen.

För att stärka välfärden gör vi en satsning för att regionerna ska kunna upprätthålla bemanning och kapacitet i vården under sommarmånaderna. Dessutom satsar vi på språkfrukost för barn i utanförskapsområden så att fler elever ska lyckas i skolan. Och för att minska ofrivillig barnlöshet riktar vi ett stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök.

Det senaste årtiondet har präglats av olika kriser. Flyktingkrisen, pandemin, Rysslands invasion av Ukraina med efterföljande inflation och lågkonjunktur. Och under det senaste året; nya tullhot från USA och kriget i Iran. Men kriser får inte skymma sikten framåt. Nu behöver fullt fokus riktas mot reformer som stärker den svenska ekonomin. I det land vi vill bygga är alla som kan med och bidrar och alla kan leva på sin lön.

Idag har vi beslutat om en historisk reform för att fortsätta få ordning på Sverige. ”Att skärpa straffen handlar om rättvisa. Vi ökar brottsoffers upprättelse och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att alla andra vågar vara ute”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer.

Sverige ska vara ett land där den som gör rätt för sig också kan känna sig trygg. Där man vågar gå ut på kvällen, låta barnen leka på gatan, promenera hem ensam utan att hålla koll över axeln. Det är inte för mycket begärt – det är det grundläggande löfte som ett samhälle måste kunna hålla till sina medborgare. Allt för länge har det löftet inte hållits. Nu börjar det bli annorlunda.

Skärpta straff

Idag har den moderatledda regeringen fattat beslut om den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. Det handlar om ett femtiotal straffskärpningar, dubbla straff för gängkriminella, avskaffande av dagens mängdrabatt, att hela straffskalan ska komma till användning och om ett nytt påföljdssystem där presumtionen mot fängelse ersätts med principen att straffets längd ska styras av brottets allvar – inte av gärningsmannens bekvämlighet.

”Att skärpa straffen handlar om rättvisa. Vi ökar brottsoffers upprättelse och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att alla andra vågar vara ute”, skriver justitieminister Gunnar Strömmer, i ett debattinlägg. 

Paradigmskiftet

Reformen handlar om ett verkligt perspektivskifte: från ett historiskt fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet. Det är ett skifte som är länge efterlängtat.

Dagens system grundar sig i stor utsträckning på reformer från 1960- och 1980-talen. Sedan dess har Sverige förändrats i grunden, men straffrätten har lappats och lagats utan att möta tidens verklighet. Utgångspunkten har varit att fängelse ska dömas ut i sista hand – och när straff väl bestäms har domstolarna konsekvent börjat i straffskalans nedre del. Straff har dessutom kunnat sättas ned med hänvisning till att gärningsmannen förlorat jobbet till följd av sitt brott. För den som drabbats av brott kan det upplevas som ett hån.

Vi står på brottsoffrets sida

Det viktigaste är att fråga sig varför vi skärper straffen. Svaret är enkelt. För tjejen som blivit våldtagen och som slipper möta sin förövare i mataffären, för killen som blivit utsatt för ett förnedringsrån och slipper möta sin förövare i skolan – för dem fungerar fängelsestraff alldeles utmärkt. Och att gängkriminella som sitter inlåsta inte kan skjuta, spränga eller rekrytera nya barn till kriminaliteten är det nog få som säger emot. Ibland framförs argumentet att skärpta straff inte fungerar. Men det är ett förenklat synsätt som bortser från brottsoffrens upprättelse och samhällets rätt till skydd. 

Omläggning av svensk kriminalpolitik

Sedan regeringsskiftet 2022 genomför vi en stor omläggning av svensk kriminalpolitik. Om du riskerar att träffas av förlupna kulor på en öppen gata, är du inte trygg och inte fri. Om du känner dig tvingad att stanna inne när det skymmer, är du inte trygg och inte fri. Om du inte vågar fatta beslut om din framtid på grund av hedersförtryck, är du inte trygg och inte fri. Den friheten tar vi tillbaka – ett steg i taget.

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Det Sverige vi bygger är ett där skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute på gator och torg. Där ansträngning lönar sig, brott straffar sig och samhällskontraktet håller. Det handlar ytterst om rättvisa – och nu ser vi till att det äntligen blir så.

En summering av den moderatledda regeringens stora reform av svensk straffrätt

• Presumtionen mot fängelse tas bort – ett system med villkorligt fängelse införs
• Dagens mängdrabatt avskaffas – som utgångspunkt ska varje brott räknas fullt ut 
• Hela straffskalan ska användas – inklusive maximistraffet
• Flera billighetsskäl slopas – t.ex. att gärningsmannen blivit av med jobbet eller hög ålder
• Dubbla straff för gängkriminella
• Ett femtiotal straffskalor skärps
• Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse
• Häktningspresumtionen utvidgas – grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck omfattas

Sverige ska vara ett land där samhället finns där när du behöver det. Det är kärnan i det vi tror på – att skattepengar ska gå till det som verkligen spelar roll i människors liv. Nu genomför den moderatledda regeringen tre satsningar som gör just det: fler statligt finansierade IVF-försök, stärkt sommarbemanning inom hälso- och sjukvården och ett vaccinationspaket för äldre.

Fler statligt finansierade IVF-försök

Drömmen om att bli förälder väcker både hopp och längtan. Samtidigt är vägen dit långt ifrån självklar för många. Ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär ett av sex par och kan leda till stress, ångest och depression.

I dag erbjuder regionerna upp till tre offentligt finansierade IVF-försök för att möjliggöra det första barnet. Eftersom ett försök kostar cirka 50 000 kronor är det många som inte har råd att fortsätta om de första tre inte lyckas. Det är inte rimligt att plånboken ska avgöra om man får chansen att bli förälder.

Den moderatledda regeringen föreslår därför ett nytt statsbidrag om 327 miljoner kronor till regionerna för att fler ska kunna fortsätta sin IVF-behandling. Statsbidraget finansieras delvis genom att 100 miljoner kronor omfördelas inom ramen för anslaget. Det ska möjliggöra att antalet offentligfinansierade IVF-försök kan dubbleras – och göra det möjligt för fler att fortsätta försöka få den familj de önskar, utan att ekonomin stoppar dem. Sverige står dessutom inför en framtid med en äldre och minskande befolkning, och fler IVF-försök kan bidra till en mer hållbar befolkningsutveckling. Satsningen beräknas fortsätta även kommande år.

Stärkt bemanning på vårdcentraler och sjukhus i sommar

Ingen ska behöva sitta och vänta på akuten längre än nödvändigt, och ingen sjuksköterska ska behöva täcka ett arbetspass som egentligen är obemannat. Men det är verkligheten som möter allt för många varje sommar. Sommaren skapar stora bemanningsproblem i vården när många har semester, samtidigt som vårdbehovet består eller på vissa platser till och med ökar. Sommaren 2025 uppgav en tredjedel av Vårdförbundets förtroendevalda att det fanns obemannade arbetspass i sommarschemat, särskilt inom akut-, intensiv- och medicinsk vård. Många verksamheter behöver hyrpersonal för att klara bemanningen.

För att möta dessa återkommande problem föreslår regeringen en särskild satsning inför sommaren 2026. Regionerna får totalt 250 miljoner kronor för att stärka bemanningen, både i primärvården och på sjukhusen. Medlen kan användas till exempelvis vikarier och hyrpersonal. För att bidra till att finansiera statsbidraget omfördelas 125 miljoner kronor som regeringen avsatt för att öka incitamenten för att implementera en nationell vårdförmedling. Satsningen bygger vidare på Socialstyrelsens arbete att utveckla bättre metoder för personalplanering inför semestern. Myndigheten ska redovisa sina slutsatser i maj 2026.

Nytt vaccinationspaket för äldre

Äldre ska slippa bli allvarligt sjuka av något vi kan förebygga. Lunginflammation och blodförgiftning tar hälsa, livskvalitet och ibland liv – och det är just det regeringens nya vaccinationspaket syftar till att motverka. Paketet består av två delar: en vaccinationskampanj mot allvarlig pneumokockinfektion och ett uppdrag som regeringen avser att ge till Folkhälsomyndigheten för en samlad översyn över vaccinationsrekommendationer för personer över 65 år.

En central del av satsningen är en ikappvaccinering för alla över 65 år som ännu inte vaccinerats mot pneumokocker, eller som tidigare vaccinerats med ett vaccin som kräver påfyllnadsdos. En högre vaccinationstäckning kan på sikt minska antalet allvarliga sjukdomsfall och avlasta vården. För att möjliggöra ett snabbt införande tillförs ytterligare 108 miljoner kronor redan 2026. Den totala insatsen för ikappvaccination av alla över 65 år beräknas kosta totalt 660 miljoner kronor – medel som redan finns avsatta.

Folkhälsomyndigheten har nyligen uppdaterat sina rekommendationer och rekommenderar nu en ny typ av vaccin som är mer effektivt än tidigare sorter. Myndigheten arbetar för att sänka vaccinationsåldern till 65 år i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Ikappvaccineringen ska genomföras så snart de nya föreskrifterna träder i kraft. Den moderatledda regeringen kommer även att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över och sammanställa alla vaccinationsrekommendationer för äldre, till exempel mot influensa, covid-19 och bältros. Målet är mer enhetliga och tydliga råd, så att vaccinationer erbjuds på ett likvärdigt sätt i hela landet. För detta föreslår regeringen att fyra miljoner kronor avsätts år 2026.

Sverige är på rätt väg – men vi är inte framme

Dessa satsningar är ytterligare steg mot ett samhälle där vården finns där när du behöver den – oavsett om du drömmer om att bli förälder, hamnar på akuten en sommarnatt eller är äldre och förtjänar att hålla dig frisk.

Frågor och svar om att vi fördubblar antalet IVF-försök

Syskonförsök – ingår de tre extra försöken även om man redan har ett barn? gäller de tre extra försöken specifikt som syskonförsök, eller räknas alla sex samlat?

Vi har stor förståelse för att många vill skaffa ett syskon men i denna satsning ingår inte syskonförsök, utan fokus ligger på ett första barn. Med den här satsningen ökar vi jämlikheten mellan de som lyckas få barn inom tre försök och de som inte gör.

Samkönade par – finns något alternativ med IVF för homosexuella par?

Kvinnliga samkönade par kan redan idag ta del av offentligt finansierad IVF, och det gäller även det utökade antalet försök. För manliga samkönade par ser situationen annorlunda ut. I Sverige är inte surrogatmoderskap tillåtet idag, men det är något Moderaterna vill förändra. Vi anser att möjligheterna att bilda familj bör utökas och vill tillåta altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige – med samma omsorgsfulla lämplighetsprövning som gäller vid adoption. Idag hamnar många familjer som skaffar barn via surrogatmoderskap utomlands i en rättsosäker situation, och det är inte acceptabelt.

Redan använda tre försök – kan man ta del av de tre extra försöken?

Det är en fråga vi förstår att många som befinner sig mitt i en IVF-resa ställer sig. Det är viktigt att övergångsreglerna är rättvisa. Utgångspunkten är att det utökade antalet försök gäller framåt, men exakt hur det hanteras för de som redan genomfört försök regleras i de tillämpningsföreskrifter som regionerna arbetar med. Vi vill att ingen ska hamna i kläm på grund av tidpunkten för beslutet, och det är något vi fortsätter bevaka.

Åldersgräns – ska den höjas för att få göra IVF?

Moderaterna anser att åldersgränserna för offentligt finansierad IVF bör ses över. Idag gäller att en kvinna ska vara under 40 år för att få subventionerad behandling, medan privata vårdgivare ofta sätter gränsen högre – utan att det skapat oacceptabla medicinska risker. Vi menar att större hänsyn bör tas till individuella förutsättningar snarare än en strikt åldersgräns. Denna översyn är en del av det bredare arbete som nu inletts, men det är inte en fråga som löses enbart genom regeringsbeslutet om fler försök – det kräver en separat process.

När träder det i kraft?

Beslut om vårändringsbudgeten tas 9 juni och därefter är det möjligt för regionerna att söka ersättning för de tre extra försöken. Det är sedan upp till regionerna att implementera förändringen i sina respektive system och vårdkedjor, vilket innebär att det i praktiken kan ta något olika lång tid innan alla patienter i hela landet märker av förändringen. Vi förväntar oss att regionerna agerar skyndsamt.

Fler IVF-försök betyder fler chanser för dig som längtar efter barn. Nu dubblar den moderatledda regeringen antalet offentligt finansierade IVF-försök. För att samhället ska finnas där när du behöver det.

”Det finns få tillfällen i livet som väcker så mycket hopp och längtan som drömmen om att bli förälder. För många är det en självklar del av framtiden. För andra blir drömmen i stället en kamp – inte bara mot biologiska eller medicinska hinder, utan också mot begränsningar i tillgångar och ekonomi. Den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa. I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök”, skriver finansminister Elisabeth Svantesson i ett debattinlägg på Aftonbladet. 

Ofrivillig barnlöshet

Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring ett av sex par i Sverige och för med sig både medicinska och psykosociala svårigheter. Bakom varje siffra i statistiken finns människor som bär på en djup längtan efter att få barn och bilda familj.

Offentligt finansierade IVF-försök

I dag erbjuder regionerna upp till tre offentligt finansierade IVF-försök för att möjliggöra det första barnet. Om behandlingen inte lyckas behöver paret eller den som önskar bli gravid stå för ytterligare försök och kostnader själva. För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken. 

Fler IVF-försök

Nu stärker vi möjligheterna för fler att uppfylla sin familjedröm. I den kommande vårändringsbudgeten föreslår den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna att 327 miljoner kronor avsätts så att för ytterligare tre offentligt finansierade IVF-försök. Den moderatledda regeringen planerar att fortsätta satsningen efter 2026.

En välfungerade och tillgänglig vård är kärnan i vår gemensamma välfärd. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför lagt stora resurser på att korta vårdköerna och ser nu betydligt kortare köer jämfört med 2022.  

Vi stärker vården för kvinnor

Vi stärker också vården för kvinnor i alla olika livsskeenden. Vi satsar på de sjukdomar och tillstånd som särskilt rör kvinnor och flickor, såsom endometrios, sköldkörtelsjukdomar och migrän men också på områden där sjukdomsbördan för kvinnor är stor, till exempel cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Med en nationell plan för vården vid graviditet, förlossning och tiden efter bidrar vi till ökad jämlikhet i vården – kvaliteten på vården ska vara hög oavsett var i landet du föder barn. Förra sommaren gav vi också ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett nationellt kunskapsstöd till hälso-sjukvårdens arbete med assisterad befruktning och ett nationellt register för könscellsdonation är på gång. 

Vi förenklar vardagen för barnfamiljer

Vi vill att fler ska känna sig trygga i valet att bilda familj. Därför driver den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna samtidigt en politik för att förenkla vardagen för barnfamiljer. En vanlig arbetande familj får i år 5 000 kronor mer i plånboken i månaden tack vare vår politik jämfört med 2022. Det nya fritidskortet ger fler barn möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Föräldrar ges nu större frihet att lägga upp föräldradagar utifrån familjens behov. Dubbeldagarna har fördubblats och föräldradagar kan överlåtas till närstående som till exempel mor- och farföräldrar. 

”Ofrivillig barnlöshet är för många tätt kopplat till ångest och depression. När ekonomiska begränsningar tvingar människor att ge upp hoppet om barn, skapas en ojämlikhet som inte hör hemma i svensk vård. Den som har ekonomiska möjligheter kan redan i dag köpa fler försök privat – medan andra får se sin familjedröm gå förlorad. Regeringen och Sverigedemokraternas satsning ger människor möjligheten att hålla hoppet vid liv. Och framför allt, ge fler möjligheten att uppleva glädjen i att bilda familj”, skriver Elisabeth Svantesson.

Ett nytt avsnitt av Ring statsministern är ute. Ulf får frågor som varför äldres tandvård prioriteras framför ungas och varför det är högre moms på kondomer än på choklad.

Hugo undrar varför regeringen prioriterar äldres tandvård framför ungas. Rabih vill veta varför vi fortfarande har öppna personuppgifter när bedragare utnyttjar dem för att lura äldre. Rebecka ställer frågan varför momsen är högre på kondomer och andra receptfria preventivmedel än på preventivmedel på recept. Och så avslöjar Ulf vilken snabbmatshamburgare han föredrar.

Ring statsministern

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected]

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.