Kategori: Nyhet

Ett nytt avsnitt av Ring statsministern är ute nu. Ulf pressas med frågor om kärnvapen, folkrätten, rättssäkerheten och sen avslöjar han också sin favoriträtt.

I det senaste avsnittet av Ring statsministern frågar Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå om folkrätten verkligen värnas konsekvent, även i Mellanöstern? Johannes berättar att han blev stoppad av polisen och ombedd att lämna urinprov. Är det förenligt med rättssäkerheten? Albin ställer frågan hur regeringen vill skapa förutsättningar för kreativa yrken när AI tar över fler jobb. Och så får vi veta vilken rätt Ulf skulle välja om han bara fick äta en enda maträtt resten av sitt liv.

Lyssna och dela du också.

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected].

Ring statsministern

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

Idag meddelar den moderatledda regeringen byggstarter för 14 viktiga infrastrukturobjekt runt om i Sverige – från ny motorväg i Blekinge och mötesfri väg i Värmland till dubbelspår längs Norrlandskusten och en upprustning av Malmös järnvägsinfrastruktur. Det är konkreta leveranser för hårt arbetande människor som förtjänar vägar som håller och tåg som går i tid. Satsningarna är en del av den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037 – den största infrastruktursatsningen i Sveriges historia med totalt 1 171 miljarder kronor – där samhällsekonomisk lönsamhet är den vägledande principen, inte politiska prestigeprojekt.

Tvärförbindelse Södertörn blir verklighet

Den moderatledda regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Stockholms län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Södertörns kommuner har länge saknat en sammanhängande vägförbindelse som knyter ihop regionens stadskärnor. Pendlare och godstransporter har tvingats ta omvägar. När Förbifart Stockholm öppnar måste hela systemet hänga ihop. Nu säkras det på två fronter samtidigt.

Värmland får den väg den förtjänar – E45 Hammar–Valnäs blir äntligen av

Den moderatledda regeringen genomför en viktig satsning på trafiksäkerheten och framkomligheten i Värmlands län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. E45 är en av regionens viktigaste vägförbindelser. Sträckan mellan Hammar och Valnäs har länge saknat den standard som pendlare och näringsliv förtjänar. Nu åtgärdas det.

Laxå har länge bromsat hela systemet – nu bygger vi bort det

Den moderatledda regeringen genomför en viktig järnvägssatsning i Örebro län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Laxå är en strategisk knutpunkt där Västra stambanan och Värmlandsbanan möts. Hastighetsnedsättningen genom Laxå har länge bromsat trafiken och begränsat kapaciteten längs två av landets viktigaste järnvägsstråk. Nu åtgärdas det.

Väg 26 får den standard den borde haft för länge sedan

Den moderatledda regeringen genomför en viktig vägsatsning i Jönköpings län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Väg 26 är en viktig förbindelse mellan Halmstad, Jönköping och Kristinehamn och en av de viktigaste pendlingsvägarna mellan sydöstra Skaraborg, Mullsjö och Jönköping. Nu byggs hela sträckan ut samtidigt som regeringen går längre än Trafikverket föreslog.

Blekinge har väntat länge nog – nu rustas kustbanan och E22 byggs om till motorväg

Den moderatledda regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Blekinge län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Blekinge kustbana har länge haft för låga hastigheter och för lite kapacitet för att leva upp till sin potential. E22 binder samman fyra av fem kommunhuvudorter i länet – men håller inte motorvägsstandard på hela sträckan. Nu åtgärdas båda bristerna samtidigt.

Malmö rustas i tid – godsbangård och station redo när Fehmarn Bält öppnar

Den moderatledda regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Malmö inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Malmö är Sveriges strategiska järnvägsport mot Europa. Med Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande 2029 väntas godsvolymer och trafikflöden öka kraftigt. Utan rätt infrastruktur på plats riskerar Malmö att bli en flaskhals i stället för den tillväxtmotor södra Sverige behöver. Nu agerar regeringen i tid – på två fronter samtidigt.

E65 Svedala–Börringe – motorvägen som sydvästra Skåne länge väntat på byggs nu

Den moderatledda regeringen genomför en viktig infrastruktursatsning i Skåne inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. På E65 mellan Svedala och Börringe möter pendlare och lastbilschaufförer varje dag en väg som saknar tillräcklig kapacitet och skapar onödiga trafiksäkerhetsrisker. Regeringen beslutade den 16 april 2026 att avslå överklagandena av vägplanen – vägplanen har nu vunnit laga kraft och Trafikverket kan omgående påbörja byggandet.

Markarydsbanan vaknar – nu öppnas tåget för pendlare i tre län

Den moderatledda regeringen genomför en viktig järnvägssatsning inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Markarydsbanan förbinder Halmstad med Markaryd och knyter samman Halland, Skåne och Kronoberg. Ändå går i dag nästan enbart gods och omledningstrafik längs banan. Med ett mötesspår i Knäred är det möjligt att köra attraktiv och tillförlitlig regionaltågstrafik. 

Ett historiskt infrastrukturlyft för Gävleborg

Regeringen genomför två av de viktigaste infrastruktursatsningarna i Gävleborgs läns historia inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Dubbelspåret mellan Gävle och Kringlan säkras äntligen, och sträckan mellan Kongberget och Gnarp på E4 får den mötesseparering som länge saknats. Den sista etappen för en helt mötesfri E4 i hela Gävleborg kommer på plats. Tillsammans ger besluten Gävleborg ett samlat och konkret lyft för både väg och järnväg.

Läs mer här om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037?

Den som går till jobbet varje dag och betalar sin skatt förtjänar vägar som håller och tåg som går i tid. Under decennier har underhållet eftersatts, skulden fått växa och skattebetalarnas pengar lagts på projekt som aldrig levererade. Nu vänder det. Den moderatledda regeringen genomför den största infrastruktursatsningen i Sveriges historia – 1 171 miljarder kronor med samhällsekonomisk nytta som vägledande princip, inte politiska prestigeprojekt. Här samlar vi löpande alla nyheter och besked om vad den nationella planen för transportinfrastrukturen betyder för pendlare, företagare och hela Sverige. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Ostkustbanan rustas på allvar – dubbelspår i Sundsvall och Gävle stärker ryggraden längs Norrlandskusten

Den nationella planen innehåller två konkreta åtgärder längs Ostkustbanan: dubbelspår mellan Kubikenborg och Dingersjö i Sundsvall och nytt dubbelspår mellan Gävle och Kringlan. Det är åtgärder för de pendlare, godstransporter och det näringsliv som varje dag är beroende av att ett av landets viktigaste järnvägsstråk faktiskt håller måttet.

Jönköping-Ulricehamn får nu 2+2-väg

Regeringen beslutar att lägga in riksväg 40 Jönköping–Ulricehamn som ett nytt objekt i den nationella planen.

Äntligen – Dubbelspår Karlstad–Kil

Den moderatledda regeringen satsar på dubbelspår mellan Karlstad och Kil. Den nationella planen innehåller flera konkreta åtgärder för Värmland, med dubbelspår på sträckan Karlstad–Kil som det tyngsta beskedet. Det är åtgärder för pendlare, godstransporter och näringsliv som varje dag är beroende av att stråket Stockholm–Oslo håller måttet.

Göteborg får ett historiskt järnvägs- och väglyft

Göteborg är hela Sveriges järnvägsnav. Varje dag passerar hundratusentals pendlare, tusentals ton gods och en stor del av landets exportflöde genom ett system som länge pressats bortom sin kapacitetsgräns. Sträckan Göteborg–Alingsås är av Trafikverket identifierad som en av landets mest kapacitetsbegränsade järnvägssträckor och den mest samhällsekonomiskt lönsamma fyrspårssatsningen längs hela Västra stambanan. Ändå har den år efter år fått stå tillbaka. Det slutar nu. Den moderatledda regeringen tillför 3,8 miljarder kronor mer än Trafikverkets förslag under planperioden, lägger till planering för hela sträckan och påbörjar lokaliseringsutredningen för utbyggnad till fyra spår på etappen Olskroken–Partille. Det är ett beslut som på riktigt rör sig framåt.

Skaraborg får ett infrastrukturlyft – E20 och Västrastambanan rustas upp och Kinnekullebanan lyfts återigen in i planen

Den nationella planen innehåller fyra konkreta åtgärder för Skaraborg. Det är åtgärder för de pendlare, godstransporter och det näringsliv som varje dag är beroende av att ett av Sveriges viktigaste väg- och järnvägsstråk faktiskt håller måttet.

Västra delen av Västra Götaland får ett historiskt järnvägslyft

Den nationella planen innehåller tre konkreta åtgärder för västra Västra Götaland. Det är åtgärder för de pendlare, exportörer och det näringsliv som varje dag är beroende av att järnvägen och godssystemet längs västkusten faktiskt fungerar.

Norra Västra Götaland får ett historiskt infrastrukturlyft

Den nationella planen innehåller tre konkreta åtgärder för norra Västra Götaland. Det är åtgärder för de pendlare, lastbilschaufförer, industrier och det näringsliv i Dalsland och Vänerregionen som länge betalat priset för decennier av nedprioritering.

Västra Götaland får ett historiskt infrastrukturlyft 

Den nationella planen innehåller ett samlat paket för Västra Götaland. Det är åtgärder för de pendlare, godstransporter och det näringsliv som varje dag är beroende av att Sveriges viktigaste järnvägsnav, logistikport och regionala stråk faktiskt håller måttet.

Malmö rustas i tid – historiska satsningar på järnväg och infrastruktur

Den nationella planen innehåller flera avgörande satsningar för Malmö. Utan rätt infrastruktur på plats riskerar Malmö att bli en flaskhals i stället för den tillväxtmotor södra Sverige behöver – inte minst när Fehmarn Bält öppnar.

Södra stambanan byggs ut – avgörande satsning för södra Skåne

Den nationella planen innehåller viktiga satsningar för södra Skåne, med utbyggnaden av Södra stambanan mellan Hässleholm och Lund som det tyngsta beskedet. Det är en investering för pendlare, näringsliv och godstrafik längs ett av landets mest belastade järnvägsstråk.

Hässleholm stärks – kapacitetssatsningar längs Skånebanan och Södra stambanan

Den nationella planen innehåller flera konkreta satsningar för norra och östra Skåne. Med Hässleholm som en av Skånes viktigaste järnvägsnoder är investeringarna i kapacitet och robusthet längs Skånebanan avgörande för pendlare och näringsliv i hela delregionen.

Skånebanan och Helsingborg stärks – stor satsning för pendlare i västra Skåne

Den nationella planen innehåller flera avgörande satsningar för västra Skåne. Med Skånebanan som ett viktigt pendlingsstråk i valkretsen och Helsingborg som regionens järnvägshjärta är investeringarna i kapacitet och robusthet länge väntade och välbehövda.

Malmbanan rustas för framtiden – högre kapacitet på en av världens tyngsta godsjärnvägar

Regeringen genomför en historisk satsning på Malmbanan inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Malmbanan är livsnerven för svensk gruvdrift och exportindustri och en förutsättning för råvarutransporter som är avgörande för Sveriges och Europas industriomställning. Redan i dag pågår ett tiotal åtgärder längs banan. Med den nya planen stärks kapaciteten ytterligare genom höjd axellast, förlängda mötesstationer, modernt signalsystem och två helt nya objekt som regeringen tillför utöver Trafikverkets förslag: bangårdsförlängning vid Kalixfors och 3-spårsstation vid Kaisepakte.

Stort steg för Östlig förbindelse – Historisk infrastruktursatsning för Stockholmsregionen

En fungerande infrastruktur är inte ett mål i sig – det är förutsättningen för att människors vardag ska gå ihop. För pendlaren som ska hinna till jobbet i tid. För företaget som är beroende av att godset kommer fram. För ett samhälle som ska kunna hålla ihop även när det är kris. Under alltför lång tid har infrastrukturen i Stockholmsregionen och i hela Sverige fått förfalla – skulder som tillåtits växa och flaskhalsar som aldrig åtgärdats. Den moderatledda regeringen bryter nu den trenden med den största satsningen på transportinfrastruktur i svensk historia.

Fyrspår på Ostkustbanan – historisk satsning för Uppsala och hela Sverige

Regeringen genomför en av de mest betydelsefulla järnvägssatsningarna i modern tid längs Ostkustbanan inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Fyra spår byggs ut mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm – en systeminvestering på en av landets mest belastade järnvägssträckor med betydelse för hela Sverige.

Stor infrastruktursatsning – äntligen rustas Jämtland 

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Jämtlands län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Mittbanan är livsnerven för Jämtlands näringsliv och pendling. Men utan kapacitetshöjningar på sträckan mot norska gränsen stannar systemet upp. Nu fullföljs satsningen och vägnätet stärks med det.

Fyrspår till Uppsala – en bärande del i historisk infrastruktursatsning

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Uppsala län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Uppsala är navet i en av Europas mest kunskaps- och innovationsintensiva regioner. Men en flaskhals på järnvägen vid Knivsta begränsar inte bara pendlare – den begränsar hela Sveriges tillväxt. Nu byggs den bort och fyrspåret som förvandlar arbetsmarknaden tar form.

Historisk infrastruktursatsning når Södermanland

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Södermanlands län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Katrineholm är en av landets viktigaste järnvägsknutpunkter: här möts Västra och Södra stambanan och varje kapacitetsförbättring ger ringar på vatten i hela det svenska järnvägssystemet. Nu färdigställs både riksväg 56 och förbigångsspåret i Katrineholm.

Historisk satsning i Västmanland – för exportindustrin och vardagspendlaren

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Västmanlands län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Godsstråket genom Bergslagen är en strategisk länk för exportindustrin. Hjulstabron är porten till Mälaren. Riksväg 56 binder samman Sala och Heby. Länge har de fått stå tillbaka. Nu tar vi det ansvar som länge saknats.

Örebro län är navet Sverige inte klarar sig utan – nu investerar vi därefter

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Örebro län inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Hallsberg är Norra Europas största rangerbangård, ett nav där gods på väg till och från Göteborgs hamn och hela landet passerar varje dag. En järnvägsinfrastruktur som inte hänger med det trycket är ett problem för hela Sverige, inte bara för Örebro län. Nu adresseras det.

Historisk satsning i Dalarna – för exportindustrin, pendlaren och glesbygden

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Dalarna inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. I Dalarna bär lastbilen ut gods och råvaror längs vägar som länge fått stå tillbaka. Järnvägen genom Bergslagen är en strategisk länk för exportindustrin. E45 norrut är livsnerven för besöksnäringen och glesbygdens näringsliv. Nu tas det ansvar som länge saknats.

Sverige investerar – Gotland är med

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. För Gotland – ett län utan landförbindelser, utan järnväg och utan alternativa transportvägar – är varje satsning på väghållning och underhåll inte abstrakt. Den är konkret, varje dag.

Jönköping har väntat länge nog – nu levererar vi

Den nationella planen innehåller åtta konkreta åtgärder för Jönköpings län. Det är åtgärder för de tusentals lastbilar, pendlare och godstransporter som varje dag är beroende av att ett av Sveriges viktigaste logistiknav faktiskt fungerar.

Rekordsatsning på infrastruktur – Kalmar rustas 

Den nationella planen innehåller tre konkreta åtgärder för Kalmar län. Det är åtgärder för de invånare, pendlare och det näringsliv i Kalmar, Nybro och Bergkvara som länge förtjänat en infrastruktur som håller måttet.

Östergötland får en investering för generationer – nu tar vi ansvar för både Ostlänken och vardagen

Den nationella planen innehåller fyra konkreta åtgärder för Östergötlands län. Det är åtgärder för de pendlare, godstransporter och det näringsliv längs stråket Stockholm–Linköping som länge väntat på en infrastruktur som håller måttet.

Tiotusentals pendlare förtjänar ett tåg i tid – nu levererar vi för Halland

Den nationella planen innehåller fem konkreta åtgärder för Hallands län. Det är åtgärder för de tiotusentals pendlare och det näringsliv som varje dag är beroende av att Västkustbanan och Markarydsbanan faktiskt fungerar.

Kronoberg får ett historiskt infrastrukturlyft – järnväg och väg rustas i hela länet

–Kronoberg har under lång tid varit eftersatt. Vägarna har förfallit, för många har frusit på perrongen i väntan på försenade tåg och pendlare har fått betala priset. Nu är det nya tider. Kronoberg får en förstärkning med nästan 50 procent, medan landet som helhet får en ökning med 20 procent i den nationella infrastrukturplanen. Det kommer göra skillnad i vardagen, för att den som pendlar till jobbet ska hinna lämna barnen på träningen, och för våra företag, säger Oliver Rosengren (M), riksdagsledamot. 

Sverige har länge låtit Blekinge vänta. Nu levererar vi.

Den nationella planen innehåller tre konkreta åtgärder för Blekinge. Det är åtgärder för de pendlare, godstransporter och det näringsliv som länge betalat priset för ett av Sveriges mest outvecklade infrastruktursystem. 

Dalsland och Vänerregionen får ett historiskt infrastrukturlyft 

Den nationella planen innehåller fyra konkreta åtgärder för norra Västra Götaland. Det är åtgärder för de pendlare, lastbilschaufförer, industrier och det näringsliv i Dalsland och Vänerregionen som länge betalat priset för decennier av nedprioritering.

Västra Skåne stärks – kapacitetssatsningar som gör skillnad för pendlare och näringsliv

Regeringen genomför en historisk infrastruktursatsning i Helsingborg inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Helsingborg är Öresundsregionens järnvägshjärta – men länge har kapaciteten inte räckt till. Varje störning i noden sprider sig och drabbar tiotusentals pendlare längs hela Västkustbanan. Nu agerar regeringen.

Sidan uppdateras kontinuerligt med mer info om den nationella planen för transportinfrastrukturen.

Mer från Moderaterna

Alltför många barn lämnar lågstadiet utan att kunna läsa. Det är ett misslyckande som följer med genom hela skolgången – och långt bortom den. Nu ändrar vi på det med en nationell lässtrategi: mer läsning, tidigare insatser och hela samhället i samma riktning. Det är på tiden.

Läskris

Sverige har under en längre tid befunnit sig i en läskris och står inför flera utmaningar när det kommer till bristande läsförståelse hos barn och unga. Att öka läsförmågan i Sverige är en prioriterad fråga för den moderatledda regeringen. Genom strategin vill vi lägga grunden för ett mer målinriktat och sam­ordnat arbete som kan främja utvecklingen av läsförmågan i Sverige.

– Regeringen har genomfört en rad insatser för att förbättra läsförmågan och för att öka tillgången till kvalitetslitteratur i Sverige. Samtidigt är det tydligt att mer behöver göras. För att vända läskrisen behövs en politik som svarar mot de samhällsförändringar som påverkar läsförmågan och tillgången till litteratur. Den här strategin ska bidra till att Sverige återigen blir ett läsande land, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

En nationell lässtrategi

Vi genomför nu en bred omläggning av politiken för att få fler unga att lära sig läsa. I det arbetet är det viktigt att skolan och resten av samhället drar åt samma håll. Därför lägger vi nu fram en lässtrategi som pekar ut en riktning framåt.

Ett samhälle som vill vara starkt måste vara läsande. Strategin handlar om att gå tillbaka till grunderna: läsa mer, tidigare och bättre. 

Moderaterna är på rätt väg – men vi är inte framme.

Mer om en lässtrategi för Sverige

Strategin lyfter fram fyra områden som är särskilt viktiga i arbetet framåt:

• Stärka läsförmågan hos alla barn och unga
• Möta den tekniska utvecklingen och förändrade beteenden
• Stärka tillgången till kvalitetslitteratur
• Stärka hela samhällets förmåga för läsfrämjande

Den moderatledda regeringen satsar på läsning

• Läsutveckling på vetenskaplig grund
• Läs- och skrivinlärning ska ha en särställning i lågstadiet
• Mobilförbud i skolan och inga skärmar i förskolan
• 500 miljoner kronor årligen för inköp av litteratur
• Läslistor som inspiration för förskollärare och lärare
• Bemannade skolbibliotek
• 80 miljoner kronor till läsfrämjande via folkbiblioteken

Fler nyheter från Moderaterna

– För att krossa den organiserade brottsligheten och strypa den kriminella ekonomin behöver vi stoppa den alldeles för omfattande bidragsbrottsligheten i Sverige, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.

Samhällskontraktet ska hålla. Strävsamma människor som jobbar, sliter med vardagspusslet, gör rätt för sig och tar ansvar förtjänar att deras skattepengar används klokt. Kriminella ska inte kunna ta det som tillhör någon annan. Nu tar vi nästa steg för att stoppa bidragsbrottsligheten i Sverige. 

Bidragsbrotten behöver stoppas för att strypa den kriminella ekonomin och knäcka gängen. För att se över hur kriminella ska kunna spärras från att få bidrag, får en utredning i uppdrag att bland annat se över en generell bidragsspärr.

– Det ska vara lätt att göra rätt, men snudd på omöjligt att begå bidragsbrott i Sverige, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.

Moderaterna står på de hårt arbetande människornas sida. Välfärden är byggd för dig som har gjort rätt för dig. Du som har slitit, bidragit och tagit ansvar. Du ska kunna lita på att trygghetssystemet finns där när du behöver det. Välfärden är inte till för den som systematiskt lurar till sig pengar de aldrig hade rätt till eller som finansierar brottslighet för dem. Det är ett svek mot alla strävsamma människor som gör rätt för sig. Nu agerar vi för ett rättvisare Sverige. 

Stoppa bidragsbrottsligheten

Varje år betalas mellan 15 och 20 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen. En del av dessa medel riskerar att finansiera organiserad brottslighet. Den moderatledda regeringen är fast besluten att fortsätta rätt väg mot ett rättvisare Sverige. Vi ska se till att strypa den kriminella ekonomin, knäcka gängen och stoppa bidragsbrottsligheten. 

Bidragsspärr för kriminella

Utredningen En effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott får därför utökat och förlängt uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en generell bidragsspärr som hindrar utbetalning av bidrag från välfärdssystemen till kriminella, även till de som gjort sig skyldiga till brott –   såsom allvarliga former av bidragsbrott eller andra allvarliga brott.

– För att krossa den organiserade brottsligheten och strypa den kriminella ekonomin behöver vi stoppa den alldeles för omfattande bidragsbrottsligheten i Sverige. Kriminella ska inte kunna tillskansa sig våra gemensamma skattepengar, utan det är pengar som ska gå till de som faktiskt är i behov av dem. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme. Därför tar vi nu ytterligare steg för att stoppa bidragsbrottsligheten, säger Anna Tenje.

Kriminella ska inte kunna utnyttja ersättningar som är avsedda för arbetslösa. Utredningen är därför ett viktigt steg för att säkerställa att resurserna når dem som har rätt till dem.

Kriminella lockas av de hundratals miljarder som betalas ut av de statliga välfärdssystemen. Brott som begås bakom datorer, från ett kontor, eller hemma i soffan. Bidragsbrott måste tas på allvar, även om det är en anonym skara skattebetalare som är brottsoffer. Vi är redo att pröva varje åtgärd som gör att vi sparar miljardbelopp från att hamna i orätta händer och samtidigt bevarar legitimiteten för våra system.

Det handlar inte om att misstänkliggöra dem som får stöd. Det handlar om att värna dem. Om att samhällskontraktet ska hålla – att den som gör rätt för sig också kan lita på att systemet finns där när det verkligen behövs. Kriminella ska inte kunna ta det som tillhör någon annan.

Ett nytt avsnitt av Ring statsministern är ute nu. Ulf pressas med frågor om förlossningsvård, stödet till brottsoffer och hur många timmar i veckan han egentligen jobbar. 

Alina undrar varför kvinnor inte får välja förlossningssätt fritt – i en tid då kejsarsnitt blir allt vanligare. Sebastian ställer frågan hur vi kan göra det enklare att starta och driva nya företag i Sverige. Advokaten Elisabeth Massi Fritz ställer frågan: varför utreds förändringar som kan försvaga stödet till brottsoffer i rättsprocessen? Och så får vi reda på hur många timmar i veckan Ulf egentligen jobbar.

Lyssna och dela du också. 

Ring statsministern

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected]

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

Nu är de två regeringsalternativen klara. Nu står vi inför ett vägval. ”En S-V-MP-regering efter valet skulle bli den mest vänstervridna någonsin”, kommenterar statsminister Ulf Kristersson. 

Nu är vi i ett nytt men tydligt läge i svensk politik. De två regeringsalternativen är nu klara.

Vänsterpartiet kräver ministerposter

Vänsterpartiet har fattat beslutet att rösta nej till alla regeringar som de själva inte ingår i, precis som MP också har gjort. 

”En S-V-MP-regering efter valet skulle bli den mest vänstervridna någonsin. Det skulle vara riktigt skadligt för Sverige”, skriver Ulf Kristersson på Instagram. 

Mot en rödgrön vänsterregering kommer vi ställa en blågul med fyra partier som både kan och vill samarbeta och bilda en majoritetsregering som håller den kurs som vi har stakat ut.

För att underlätta för väljarna att jämföra de två regeringsalternativen utmanar vi därför det vänstra regeringsalternativets tre ledande företrädare på debatter.

Ulf Kristersson utmanar Magdalena Andersson

Statsminister Ulf Kristersson utmanar Socialdemokraternas partiledare på debatt om riktningen för Sverige och de två regeringsalternativen.

Elisabeth Svantesson utmanar Nooshi Dadgostar

Finansminister Elisabeth Svantesson utmanar Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar på debatt om den ekonomiska politiken.

Gunnar Strömmer utmanar Amanda Lind och Daniel Helldén

Justitieminister Gunnar Strömmer utmanar Miljöpartiets språkrör på debatt om brottsbekämpningen.

Vi står inför ett vägval

Nu står vi inför ett vägval. Göra en kraftig vänstersväng – eller fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige, där ansträngning lönar sig, brott straffar sig och samhället fungerar när människor behöver stöd. 

För ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig – rösta på Moderaterna. 

Senaste nytt från Moderaterna

Läs mer om Moderaterna

”Det ruvar ett stort hot mot svensk ekonomi, som inte beror på utvecklingen utanför Sverige. Magdalena Andersson lovar en ny riktning för Sverige. Om vänstern skulle vinna majoritet i valet riskerar vänstersvängen att skada svensk ekonomi, mer än vad Trumps tullar någonsin kunde”, skriver Benjamin Dousa, bistånds- och utrikeshandelsminister i ett debattinlägg i Dagens Industri.

De senaste åren har Sverige genomgått betydande ekonomiska påfrestningar, med hög inflation och en osäker omvärldshandel.

”Vi står fortfarande inför stora utmaningar, men svensk ekonomi har stått stark och nu syns ljuset i tunneln. Inflationstakten har avtagit och våra företag har visat sig kunna hantera tullarna”, skriver Benjamin Dousa. 

Samtidigt menar han att det är för tidigt att slå fast att riskerna är över. Det finns enligt honom fortfarande ett allvarligt hot mot svensk ekonomi som har sin grund i inrikes politiska vägval snarare än i internationella händelser.

Vi står inför ett vägval. Göra en kraftig vänstersväng – eller fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige, där ansträngning lönar sig

”Om vänstern skulle vinna majoritet i valet riskerar vänstersvängen att skada svensk ekonomi, mer än vad Trumps tullar någonsin kunde”, skriver Benjamin Dousa. 

Socialdemokraterna föreslår kortare arbetstid, vilket skulle leda till lägre samlad arbetsinsats och därmed minskade resurser till välfärden. Benjamin Dousa framhåller att höjda skatter riskerar att göra det mindre attraktivt att arbeta och samtidigt driva på ett ökat bidragsberoende. Därtill menar han att fler regleringar skulle bromsa företags innovationstakt och öka den administrativa bördan, vilket i förlängningen ger en större roll för staten, på vanliga människors bekostnad. 

Omnibus

Enligt Dousa är en viktig förklaring till att Europa halkat efter USA och flera asiatiska ekonomier sett till tillväxt och innovation kopplad till omfattande regelverk och byråkrati. Han pekar på att flera europeiska länder nu försöker minska administrationen och förenkla regelverk, medan Socialdemokraterna har motsatt sig dessa ansträngningar. Socialdemokraterna röstade till exempel emot det förenklingspaket i Bryssel, kallat omnibus, som drivit igenom i EU-parlamentet av den moderata EU-parlamentarikern Jörgen Warborn. 

”Genom ett samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer Sverige dessutom att sluta vara världens främsta frihandelsvän – vilket är särskilt viktigt nu när USA sluter sig alltmer”, skriver Benjamin Dousa och lägger till:

”Miljöpartiet och Vänsterpartiet har utmärkt sig för sitt extrema frihandelsmotstånd. Nämner man så gott som vilket frihandelsavtal som helst har antingen ett eller båda partier röstat emot det”. 

Mercosur-avtalet

Nu senast röstade Miljöpartiet och Vänsterpartiet i EU-parlamentet för att försena Mercosur-avtalet med Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay, som är avgörande för europeisk ekonomi, påpekar Benjamin Dousa. 

Bara i Sverige beräknas det skapa 7 500 jobb. Socialdemokraterna själva stöttade inte ens den moderatledda regeringens frihandelsavtal med Kanada.

Magdalena Anderssons styre skulle även skapa stor instabilitet.

”Att få ihop en ekonomisk politik som både Centerpartiet och Vänsterpartiet kan ställa sig bakom är inte bara ett svårt projekt – det är omöjligt. De båda partierna hade kunnat ha en pressträff om 1 500 frågor de inte håller med varandra om”, skriver Benjamin Dousa.

Detta leder till en tydlig slutsats, enligt Benjamin Dousa.

”Ett rött maktövertagande kommer att innebära en risk för svensk ekonomi. Mer byråkrati för småföretagare, höjda skatter och instabilitet”.

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme

Mot detta står alternativet som värnar om skattebetalarnas pengar och får fart på Sveriges tillväxt. 

• Sedan valet 2022 har vi gått från 6:e sämst till 6:e bäst tillväxt i EU
• En helt vanlig familj får nu 5 000 kronor mer i månaden som ett resultat av sänkta skatter och andra förändringar.
• De 300 000 första kronorna i ISK är skattefria.
• Det blir billigare att anställa ungdomar och administrationen för mindre företag kapas.

”Magdalena Andersson lovar en ny riktning för Sverige. Det finns alla skäl att ta henne på allvar, med samarbetspartier som Miljöpartiet och Vänsterpartiet. För svensk ekonomi är det en farlig riktning att ta”, avslutar Benjamin Dousa. 

Varje människa i Sverige ska kunna känna sig trygg. Varje barn ska ha rätten att växa upp utan att dras in i kriminalitetens värld. Du ska kunna lita på att samhället skyddar mot livsfarligt våld, ger brottsoffer den upprättelse de förtjänar och hjälper barn att lämna en destruktiv bana – den moderatledda regeringen lämnar därför nu ett stort antal förslag till lagändringar för ett rättvisare Sverige. 

Den allvarliga brottsligheten bland barn och unga har trängt allt längre ner i åldrarna. Därför bedömer den moderatledda regeringen att reglerna för unga lagöverträdare behöver ses över i skärpande riktning. 

– Det här är nödvändigt för att hantera ett akut läge med ett livsfarligt våld, öka brottsoffers upprättelse och hjälpa barn att lämna en destruktiv bana, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Allt fler unga som begår brott har koppling till kriminella nätverk, och de som är misstänkta i samband med dödliga skjutningar har blivit yngre över tid.

Det är uppenbart att systemet vi har för unga brottslingar inte fungerar. Reaktionen från samhället kommer alldeles för sent och är inte tillräckligt kraftfull i relation till det lidande brott orsakar. Och vi vet att nio av tio av de unga som döms till sluten ungdomsvård på SiS-hem och har kopplingar till gängen återfaller i grov brottslighet.

En minderårig som dras in i gängens mörker kan utan tvekan ofta ses som både gärningsman och brottsoffer där hot och utpressning är en del av bilden. Men den andra sidan av problemet är att de här barnen i många fall utsätter andra människor – också andra barn – för väldigt grovt, alltför ofta dödligt, våld. För det brottsoffer som träffas av skotten spelar det ingen roll att skytten inte fyllt 18 år.

Vårt samhälle måste nu orka ta in och agera på hela vidden av problemet. Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag.

Därför lämnar regeringen i dag ett stort antal förslag till lagändringar som syftar till att skärpa reglerna för unga lagöverträdare. Detta gör vi för att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att stärka brottsoffrens upprättelse och att samtidigt ta hand om de barn som begår allvarliga brott på ett mycket bättre sätt än idag.

Det är så vi bygger ett rättvisare Sverige – där ansträngning lönar sig och brott straffar sig.

Skärpta regler för unga som begår brott

Alla över 18 år ska behandlas som vuxna

Ungdomsreduktionen ska avskaffas helt för unga myndiga (18–20 år). Det innebär att personer i denna åldersgrupp som huvudregel ska behandlas som vuxna vid såväl straffmätning som påföljdsval. Unga myndiga ska vidare inte längre särbehandlas i domstol, och det ska inte vara möjligt att döma till ungdomsvård för brott som någon begått efter att personen fyllt 18 år. 

Ungdomsreduktionen ska minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år

Straffmätningsvärdet för ett brott begånget av en 15-åring kommer som utgångspunkt att bli dubbelt så högt jämfört med i dag. För brott begångna av äldre ungdomar kommer det som regel bli ännu högre, särskilt vid mycket allvarliga brott. 

Straffmaximum

Straffmaximum för lagöverträdare under 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år.

Påföljden ungdomsövervakning ska skärpas och användas i fler fall

Det handlar bland annat om att den dömde ska ha hemarrest under ytterligare en kväll och natt i veckan, att den dömde ska kunna förbjudas att under vissa tider vistas på en viss plats eller inom ett visst område och stärkt tillsyn från Kriminalvården. Ungdomsvård ska inte längre kunna förenas med ungdomstjänst eller böter. Det gör att ungdomsövervakning kommer att dömas ut i fler fall.

Straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år

Det gäller brott med minimistraff om fyra års fängelse eller mer och försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Det handlar till exempel om mord, mordförsök, allvarliga sprängningar, grovt vapenbrott och grov våldtäkt. Den 13- eller 14 åring som döms för något av dessa brott ska kunna få en ungdomspåföljd, till exempel ungdomsvård eller ungdomsövervakning. I de mest allvarliga fallen ska även fängelse kunna dömas ut. Den 13- eller 14-åring som döms för brott som omfattas av regleringen ska få en ungdomsreduktion på grund av sin ålder. 

Åklagare ska väcka bevistalan i fler fall

I dag gäller att åklagaren har en skyldighet att väcka en bevistalan vid brott med ett minimistraff om fem års fängelse. Denna gräns ska sänkas till fyra år. Vidare ska en fällande dom i ett mål om bevistalan registreras i belastningsregistret.

Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, träda i kraft den 2 augusti 2026.

Ett samhälle som ser ett barn på väg att gå förlorat men inte kan agera har misslyckats med sin grundläggande uppgift. Det löftet måste hålla – även när barnet eller föräldrarna just nu säger nej till hjälp.

– Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid, och det är barns rätt till trygghet som alltid ska väga tyngst. Det handlar om att vi tidigt måste kunna agera för barns och ungas bästa, innan problemen växer sig så stora att tvångsvård behövs. Och det måste vi kunna göra även när barnet, den unge eller vårdnadshavarna inte håller med, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Den moderatledda regeringen föreslår att socialtjänsten ska kunna sätta in tidiga insatser för att stödja och skydda barn och unga – även när samtycke till insatserna saknas. Med dessa verktyg verktygen ska socialtjänsten kunna förhindra att barn och unga far illa genom att exempelvis involveras i kriminalitet.

Det är av största vikt att barn och unga får det stöd och det skydd som de är i behov av, inte minst mot bakgrund av den samhällsutveckling vi ser i dag där allt yngre barn dras in i grov kriminalitet. 

Oavsett barnets eller den unges problematik spelar föräldrarna en viktig roll. Att stärka både föräldraförmågan och föräldraansvaret är viktiga prioriteringar för regeringen för att barn ska kunna ges bättre förutsättningar i livet.

Många föräldrar ser tecknen tidigt – fel sällskap, förändrat beteende, en oro som växer. Men i dag kan socialtjänsten inte agera om samtycket uteblir. Det är just det glappet som nu täpps till. Antalet barn under 15 år som misstänks i mordutredningar har ökat från 21 till 120 mellan 2022 och 2024 – barn som samhället inte nådde i tid.

Det förebyggande arbetet och kampen mot brott är inte varandras motsatser – de är samma kamp. Den moderatledda regeringen agerar nu på båda fronterna, för ett Sverige där samhället griper in i tid och där brott faktiskt straffar sig. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme.

Tidiga insatser för att stödja barn, unga och vårdnadshavare även när medverkan brister

• Socialnämnden behöver kunna agera tidigt för att kunna bryta en negativ utveckling hos barn och unga och för att ge stöd och skydd till dem.
• De förebyggande åtgärder som har vidtagits på det socialrättsliga området de senaste åren är inte tillräckliga. 
• Det är uppenbart att socialtjänsten behöver fler verktyg, särskilt i de situationer där man bedömer att ett barn eller en ung person tidigt är i behov av stöd och skydd. 
• Regeringen lägger därför fram flera förslag som syftar till att förebygga och förhindra att barn och unga far illa. 
• I syfte att säkerställa att barn och unga får nödvändigt stöd i ett tidigt skede föreslås utökade möjligheter för socialnämnden att besluta om insatser och ställa krav på barn och unga i de fall samtycke från dem saknas. 
• När ett barn eller en ung person misstänks för ett brott för första gången är det viktigt med en tydlig och snabb reaktion från samhällets sida för att markera att samhället inte accepterar brottslighet. 
• Barn och unga som misstänks för brott där fängelse kan följa ska därför kallas till ett brottssamtal med socialtjänsten och polisen. Barnets vårdnadshavare ska också delta. 
• I dag saknas möjlighet att ge insatser till vårdnadshavare i de fall de motsätter sig det. 
• Eftersom barns behov av skydd och stöd i flera fall hör ihop med brister hos deras vårdnadshavare, gäller förslagen även insatser och krav till barnets vårdnadshavare. 
• Vite kan fungera som ett påtryckningsmedel för att förmå vårdnads-havarna att ta emot nödvändigt stöd. 
• Samtidigt är det viktigt att vårdnadshavare har reella förutsättningar att kunna ta emot socialnämndens stöd och insatser.
• Föräldrar och vårdnadshavare ges rätt till tillfällig föräldrapenning och samtidig rätt till ledighet för att kunna delta i en insats.  
• Förslagen fyller det glapp som finns mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård som finns i dag.