Kategori: Nyhet

Det ska inte gå att bryta mot lagar och fuska sig till bidrag och ändå få stanna i Sverige.

De allra flesta människor som invandrar till Sverige lever hederligt, arbetar och gör rätt för sig. De är en uppskattad del av vårt samhälle. Samtidigt finns det en liten grupp som kommer hit och begår brott och missköter sig – som inte respekterar svenska lagar och värderingar, eller anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället. Därför föreslår den moderatledda regeringen ett vandelskrav för uppehållstillstånd. Det innebär att fler uppehållstillstånd kan nekas eller återkallas till följd av brister i levnadssätt och skötsamhet än vad som gäller i dag. Det gäller till exempel människor som begår brott, fuskar sig till bidrag eller är ett säkerhetshot för Sverige.

– De allra flesta som invandrar till Sverige, gör rätt för sig och är en viktig del av den svenska samhällsgemenskapen. Men den som kommer hit och begår brott eller missköter sig har förbrukat den svenska gästfriheten. Sverige är inte en kravlös gemenskap, säger migrationsminister Johan Forssell.

Alldeles för länge har den här gruppen kunnat fortsätta missköta sig utan att det har fått tydliga konsekvenser. Det är inte bara orättvist mot alla som gör rätt för sig, det har också skadat förtroendet för migrationspolitiken, och det har varit skadligt för integrationen. 

Regeringen har varit tydlig från dag ett med att den som kommer till Sverige och begår brott väljer bort att vara i Sverige. Att man följer lagar och regler borde vara en självklarhet. Men det borde faktiskt också vara en självklarhet att man inte missköter sig och att man anstränger sig för att göra rätt för sig.

För oss är det självklart att den som kommer till Sverige och begår brott eller missköter sig har förbrukat den svenska gästfriheten. Sverige är ett tolerant och välkommande land, men vi är inte en kravlös gemenskap.

Frågor och svar om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd

Vilka är de nya kraven på vandel?

• Nya krav införs som innebär att brister i vandeln, utöver brottslighet, ska kunna beaktas i större utsträckning
• Vandelsprövningar ska genomföras både i samband med ansökan och förnyelse av uppehållstillstånd samt vid en prövning om permanent uppehållstillstånd
• Kraven ska dessutom gälla under hela vistelsen i Sverige och ett uppehållstillstånd ska därför även kunna återkallas
• Prövningen görs av Migrationsverket och ärendet kan överklagas till Migrationsdomstolen
• I varje enskilt fall görs en helhetsbedömning som också tar hänsyn till eventuell tidigare bristande vandel

Vad innebär vandelsprövningen?

• Hot mot allmän ordning eller säkerhet, till exempel stöd till internationell terrorism, extremistiska sympatier eller kopplingar till en våldsbejakande organisation
• Brottslighet även när den är mindre allvarlig, till exempel enstaka bötesbrottslighet
• Bristande vandel i övrigt

Vad menas med bristande vandel i övrigt?

• Beteenden som samhället på ett övergripande plan motverkar, till exempel att man skuldsätter sig utan någon avsikt eller ansträngning att betala tillbaka skulderna, eller organiserande av tiggeri
• Överträdelser av regler, författningar och myndighetsbeslut, till exempel bidragsfusk, svartjobb, eller att inte betala böter
• Yttranden ska inte i sig kunna utgöra bristande vandel, men de kan bekräfta eller förstärka bilden av en utländsk persons kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer
• Omfattas ej: Prostitution, missbruk i sig, tiggeri

Vilka omfattas av de nya reglerna?

• Alla uppehållstillstånd som vilar på nationell rätt, till exempel vissa uppehållstillstånd på grund av: Anknytning till svenska medborgare eller utanför kärnfamiljen och arbete (inklusive anhöriga)
• Reglerna gäller inte: Uppehållstillstånd som omfattas av EU-rätt, till exempel flyktingar, EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare som omfattas av EU:s utlänningslagstiftning.

Ytterligare möjligheter att återkalla uppehållstillstånd

• Hot mot allmän ordning eller säkerhet
• Vilseledande uppgifter i ansökan
• Ändrade förhållanden
• Begränsningar med hänsyn till vistelsetid tas bort

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. Moderaterna fortsätter att arbeta för ett rättvisare Sverige där ansträngning ska löna sig och brott ska straffa sig. 

”Farliga män ska sitta inne, så att kvinnor kan känna sig trygga ute”, skriver Ulf Kristersson i ett debattinlägg på Aftonbladet. 

När preventiva tvångsmedel infördes mot de kriminella gängen 2023 blev det ett avgörande genombrott. Nu tar vi nästa steg och undersöker om samma verktyg kan användas för att förhindra mäns livsfarliga våld mot kvinnor. Ambitionen är tydlig – kampen ska föras med samma kraft.

Alltför många kvinnor i Sverige lever i dag med rädsla för att utsättas för våld av en man. För vissa är hotet nära – innanför hemmets väggar. För andra finns rädslan och otryggheten utanför hemmet. På vägen hem, i natten, i det till synes vardagliga.

Skärpta straff och fler verktyg för att stoppa mäns våld mot kvinnor

Under många år har olika regeringar talat om vikten av att stoppa mäns våld mot kvinnor. Ändå har det grova och livsfarliga våldet mötts av korta straff och otillräckliga verktyg. Det priset betalas av brottsoffren.

”Våra partier sätter kraft bakom orden. Vi bekämpar mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi bekämpar gängkriminaliteten. Det står inte emot varandra”, skriver statsminister Ulf Kristersson.

Från den 15 april i år kommer män som begår allvarliga vålds- eller sexualbrott, till exempel serievåldtäktsmän, och som bedöms ha hög återfallsrisk, att kunna dömas till säkerhetsförvaring och därmed hållas frihetsberövade på obestämd tid.

I sommar skärper vi straffen för de allvarligaste fallen av misshandel och våldtäkt. Den som begår upprepade grova våldtäkter ska kunna dömas till livstids fängelse. Sedan januari i år gäller skärpta regler för villkorlig frigivning för personer med risk att återfalla i brott av allvarligt slag.

Farliga män ska sitta inne, så att kvinnor kan känna sig trygga ute

Vi har redan stärkt skyddet på flera områden. Kontaktförbud kan nu beslutas i fler situationer och omfatta större geografiska områden, exempelvis en hel kommun.

Sekretesshinder rivs. Och sedan sommaren 2024 är det lättare att vräka en hyresgäst som utsätter en närstående för våld – och lättare för den utsatta att ta över kontraktet. Dessutom stärker vi skyddet mot psykiskt och ekonomiskt våld genom en ny brottsrubricering – psykiskt våld.

Rådet för kvinnofrid

Men arbetet är långt ifrån klart. Efter de fruktansvärda morden i Boden och Rönninge under julhelgerna inrättade vi ”Rådet för kvinnofrid” och satte en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor.

I dag håller rådet ett möte med fokus på våld i nära relation. Samtidigt tar vi ytterligare ett steg framåt.

Preventiva tvångsmedel för att stoppa mäns våld mot kvinnor i nära relationer

När preventiva tvångsmedel infördes mot gängen hösten 2023 var det ett avgörande genombrott. Det har gett rättsväsendet nya möjligheter att förhindra allvarlig brottslighet.

Avlyssna män som slår kvinnor

Nu vill vi undersöka om motsvarande verktyg kan användas för att stoppa mäns livsfarliga våld mot kvinnor i nära relationer. Det kan handla om att ge polisen möjlighet att avlyssna telefonsamtal, ta del av meddelanden och mejl – eller i vissa fall använda teknisk utrustning för att fånga upp ljud i en våldsutövares hem.

Män som systematiskt misshandlar och hotar sin partner ska inte kunna fortsätta i skydd av hemmets väggar. Med nya verktyg skapas nya möjligheter att lagföra farliga gärningsmän – och att rädda liv. I morgon beslutar regeringen om att ge en utredare i uppdrag att se över dessa frågor.

”När vi säger att vi bekämpar mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi bekämpar gängkriminaliteten så menar vi alltså allvar. Det handlar om skärpta straff, skarpare verktyg och stöd som bokstavligen kan göra skillnad mellan liv och död”, skriver Ulf Kristersson. 

Sedan 2022 har vi genom uthålligt arbete nästan halverat det dödliga gängvåldet. Vi är övertygade om att samma målmedvetenhet kan ge liknande resultat också när det gäller det dödliga våldet mot kvinnor.

För ett rättvisare Sverige. 

I det senaste avsnittet av Ring statsministern pressas Ulf Kristersson bland annat om det faktiskt var hans hund på valaffischerna 2022 och varför den moderatledda regeringen inte stödjer civila initiativ mot blockaden i Gaza. 

Ahmad vill veta varför regeringen inte stödjer civila initiativ mot blockaden av Gaza – och hur svenska medborgare som deltar ska skyddas. Katarina undrar hur Sverige ska kunna säkra en stabil livsmedelsproduktion om landet hamnar i en kris. Davyd frågar vad som händer efter 2027 för honom som flykting från Ukraina. Och journalisten Kristin Lundell vill veta om det verkligen var Ulf Kristerssons egen hund på valaffischen från förra valet – eller hundens mer karismatiske bror.

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected].

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

– Färre röda linjer ger oss bättre förutsättningar, kommenterar statsminister Ulf Kristersson.

I tre och ett halvt år har Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna visat att politisk förändring är möjlig. Vi har lagt om kursen och resultaten talar för sig själva. Vi är på rätt väg – men vi är inte framme. 

”Jag välkomnar dagens besked från Liberalernas landsmöte eftersom det nu skapar ännu bättre förutsättningar för oss att fortsätta få ordning på Sverige, även efter valdagen den 13 september. Borttagna röda linjer mellan våra fyra partier som samarbetar, kan underlätta min nästa regeringsbildning. Jag kommer inom kort bjuda in mina partiledarkollegor till ett nytt gemensamt planeringsmöte för att förbereda nästa mandatperiod”, skriver statsminister Ulf Kristersson i ett debattinlägg i Aftonbladet efter Liberalernas extrainsatta landsmöte under söndagen där Simona Mohamsson omvaldes som partiledare.

Vi står redo

Valet i höst blir ett vägval för vårt land – ska vi hålla kursen en mandatperiod till – eller ”byta riktning” och göra en vänstersväng mot högre skatter, högre bidrag och högre invandring? Socialdemokraterna vill inte tala om V, MP och C. De vet att en sådan vänsterregering skulle ta Sverige tillbaka till mer av de problem som vi håller på att lösa.

Utvecklingen går nu åt rätt håll. Men statsminister Ulf Kristersson sa redan före valet 2022 att uppgiften att få ordning på Sverige efter många år med växande problem, kommer kräva mer än bara en mandatperiod.

”När vi fick väljarnas mandat att ta över, pekade nästan alla kurvor i fel riktning. Hårt arbetande människor fick se tio års reallönehöjningar ätas upp av inflationen och ekonomin gick inte ihop i slutet av månaden. Det dödliga skjutvapenvåldet hade tredubblats på tio år och otryggheten var stor. Sverige hade tagit emot 320 000 asylsökande på åtta år utan en tanke på integrationen. Resultatet blev utanförskap, bidragsberoende och ökad gängkriminalitet”, skriver Ulf Kristersson.

Steg för steg har vi sedan dess satt Sverige på en ny kurs

Vi genomför ett stort perspektivskifte i kriminalpolitiken – från gammalt fokus på gärningsman till nytt fokus på brottsoffer och samhällsskydd

• Vi låser in farliga människor riktigt länge och utvisar dem som begår brott och som inte är svenska medborgare.
• Vi står på de skötsammas sida. Polisen har fått helt nya verktyg för att bekämpa kriminaliteten – och poliserna har blivit många fler. Och vi ser resultat: Uppklaringen av de grövsta gängbrotten har dubblerats, medan det dödliga gängvåldet har halverats. Januari var första månaden på åtta år utan en enda dödlig skjutning. Våra fyra partier tänker fortsätta på den inslagna vägen.

Vi har lagt om svensk invandringspolitik

• Vi lämnar den politik där misstänkta mördare samtidigt kunde få svenskt medborgarskap. Asylinvandringen har minskat tre år i rad, och ligger nu på den lägsta nivån sedan 1985. Vi uppvärderar det svenska medborgarskapet och kräver att man försörjer sig själv och lär sig bra svenska. Våra fyra partier är garanten för att den strama migrationspolitiken ligger fast.
• Vi har fortsatt göra stora satsningar i det svenska välfärdssamhället. Vårdköerna har minskat med nästan 30 procent och fler patienter får god vård i rätt tid. Fokus på kunskap i skolan gör att fler elever får rättvisa betyg. Vård, skola och omsorg har fått mer resurser varje år. Även här kan våra partier enas framåt.

Vi har lagt om den politiska kursen, samtidigt som vi prioriterar plånboken för hårt arbetande människor

• En vanlig familj får nu varje månad behålla 5 000 kronor mer än de fick under vänsterregeringen.
• Och om en dryg vecka halverar vi matmomsen och sänker arbetsgivaravgifterna för unga.
• Världsläget är stökigt och farligt, men det ljusnar i svensk ekonomi.
• Sverige har sedan valet 2022 gått från botten till toppen i EU:s tillväxtliga.
• Internationellt beskrivs Sverige allt oftare som en förebild – inte som ett skräckexempel.

Vi är på rätt väg – men vi är inte framme

”Våra fyra partier har alltså en hel del att vara stolta över. Men vi är långtifrån nöjda. Dels för att en lång resa återstår, dels för att oron i omvärlden kan slå mot svensk ekonomi”, kommenterar Ulf Kristersson.

Gårdagens besked från Liberalerna är ett styrkebesked för vår sida av politiken. Färre röda linjer ger oss ännu bättre förutsättningar nästa mandatperiod. Och kontrasten mot oppositionen är slående. Det enda alla fyra partier till vänster kan enas om är ökat bistånd och ökad asylinvandring. Om allt annat är de oeniga – från a-kassan till Sveriges medlemskap i Nato. Det skulle bli grisen i säcken.

”Mitt mål är enkelt och tydligt: Ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och där brott straffar sig. Ett land som vi med stolthet kan lämna över till nästa generation. Vi har nu stakat ut kursen för Sverige i tre och ett halvt år. Vid ett möte med mina partiledarkollegor i SD, KD och L kommer vi tillsammans snart fortsätta staka ut den kursen för de kommande fyra åren”, avslutar Ulf Kristersson.

Strävsamma människor som jobbar, bidrar, sliter med vardagspusslet och tar ansvar ska känna att samhället finns där när de behöver det. Därför stärker den moderatledda regeringen stödet till de svenska hushållen till följd av ökade energipriser.

För att motverka stigande energipriser avser regeringen föreslå flera åtgärder i vårändringsbudgeten för 2026. I ett energiprispaket aviserar regeringen nu tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd för januari och februari 2026, en satsning för att under 2026 öka statliga myndigheters inköp av fossilfria drivmedel eller elektriska alternativ, och en stärkt elbilspremie. Totalt består energiprispaketet av satsningar för 4,6 miljarder kronor, där 4,1 miljarder kronor planeras ingå i kommande extra ändringsbudgetar.

Det pågående kriget i Iran har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen kan få högre produktionskostnader.

Åtgärder mot höjda energi- och drivmedelspriser summerat

• För att motverka stigande energipriser till följd av kriget i Iran aviserar den moderatledda regeringen ett energiprispaket för att stötta hushållen
• Vi sänker skatten tillfälligt på bensin- & diesel till EU:s miniminivå.
• Den moderatledda regeringen kommer skicka in en ansökan till EU om att få möjligheten att sänka skatterna ytterligare för att upprätthålla en beredskap ifall bränslepriserna fortsätter att öka.
• Ett el- och gasstöd kommer att automatiskt att betalas ut till alla hushåll
• För att få ned utsläppen inom transportsektorn satsar vi 500 miljoner kronor på att myndigheter ska ställa om sin fordonsflotta och skjuter till 100 miljoner till elbilspremien så att fler hushåll kan byta till en elbil.

Aviserad tillfällig sänkning av skatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå

• För att motverka stigande drivmedelspriser aviserar den moderatledda regeringen nu tillfälliga skattesänkningar på drivmedel. Vi kommer i närtid att föreslå att energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt till energiskattedirektivets minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. Skattesänkningen motsvarar cirka 0,4 kronor per liter inklusive moms för diesel och cirka 1,03 kronor per liter inklusive moms för bensin vid full prisövervältring. Sänkningen planeras ingå i en extra ändringsbudget.

Ansökan för att kunna sänka skatten ytterligare framöver

• Vi vill ha beredskap att kunna vidta ytterligare åtgärder för att motverka ökande drivmedelspriser. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare avser regeringen därför också att ansöka hos EU-kommissionen om tillstånd att tillfälligt få sänka skatten under EU:s minimiskattenivå, likt det tillstånd Sverige fick 2022, under fem månader 2026. Om en sådan ansökan beviljas har regeringen möjlighet att göra ytterligare en sänkning som, om den genomförs, skulle motsvara 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring för både bensin och diesel.
• Vid fortsatt förhöjda drivmedelspriser kommer regeringen kunna gå fram med skattesänkningen i ytterligare en extra ändringsbudget.

Nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026

• Den moderatledda regeringen avser att i en extra ändringsbudget skjuta till ytterligare 2,4 miljarder kronor för att möjliggöra ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för hushållen i hela Sverige. Den totala kostnaden för stödet beräknas uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor, varav 1 miljard tilldelades anslaget genom budgetpropositionen för 2026.
• Ersättningen kommer att baseras på hushållens månadsförbrukning under januari och februari 2026. Ersättningen ska utgå från en förbestämd och fast ersättning i respektive elområde. Beloppen ska sedan multipliceras med hushållens förbrukning under perioden. Regeringen kommer i närtid återkomma med närmare detaljer för hur el- och gasstöden ska beräknas.
• Utbetalningarna av elstödet är planerade att inledas från mitten av juni 2026. Regeringen kommer att återkomma om en tidsplan för utbetalning av gasstödet.
• Hushållen kommer inte att behöva ansöka om stödet. Försäkringskassan kommer hantera utbetalningarna av elstödet och Energimyndigheten och gasnätsföretagen kommer att hantera utbetalningar av gasstödet.
• Regeringen avser att gå fram med förslaget till el- och gasstöd i en extra ändringsbudget.

Ny ersättning till myndigheter för att välja fossilfria och elektriska alternativ

• Vi avser föreslå en ersättning på 500 miljoner kronor 2026 till statliga myndigheter för att snabba på klimatomställningen i år. Utsläpp från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används i statliga myndigheters verksamhet ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. För att vända den här utvecklingen kan statliga myndigheter öka sin användning av förnybara drivmedel så som HVO100 eller byta till elektriska alternativ.
• Ersättningen ska under 2026 ges till statliga myndigheter som byter ut fossila drivmedel. Regeringen avser att återkomma med vilka statliga myndigheter som ska omfattas av ersättningen och den närmare fördelningen av medel mellan dessa. Stödet ska motsvara den merkostnad som uppstår när fossila bränslen byts ut till fossilfria, förnybara eller elektriska alternativ. På så sätt väntas utsläppen från de statliga myndigheterna att minska redan 2026.
• Satsningen finansieras genom att minska anslagen för Klimatklivet, Klimatpremierna och regeringens driftstöd till bio-CCS. Regeringen bedömer att det hade varit svårt att få alla medel inom dessa anslag att gå åt, och bedömer därför att en del av medlen på anslagen under innevarande år kan göra större nytta för klimatomställningen genom att i stället bidra till att myndigheten kan minska sina utsläpp.

Förstärkning av elbilspremien

• Den 18 mars startade en ny elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster i landsbygd och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. Hushåll som uppfyller villkoren kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa eller leasa en ny eller begagnad elbil. Elbilspremien ingår i Sveriges sociala klimatplan och finansieras till 75 procent av EU:s sociala klimatfond.
• För att möjliggöra att fler hushåll kan få tillgång till premien avser regeringen föreslå att förstärka premien med ytterligare 100 miljoner kronor under 2026. Tillskottet möjliggör att fler beslut om att bevilja premier kan fattas redan i år. Förslaget innebär ett förstärkt stöd till elektrifieringen av fordonsflottan och innebär att utsläppen från transportsektorn väntas minska fortare.

I dag lever alltför många människor i utanförskap, i form av arbetslöshet, bidragsberoende och utan möjligheter att kunna klara sin egen försörjning. För att bryta detta behöver det bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. 

Den moderatledda regeringen fortsätter att stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet. Nu föreslår vi att ett bidragstak och ett aktivitetskrav införs inom försörjningsstödet. 

– I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Det är både rätt och rättvist att det lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Med regeringens bidragsreform kommer fler barn se sina föräldrar gå till jobbet, fler människor försörja sig själva och leva på sin lön, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige ska vara ett samhälle där ansträngning lönar sig

Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Därför är bidragsreformen viktig för att stärka drivkrafterna till egen försörjning. Reformen motverkar utanförskapet, och fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet. 

Strävsamma människor som jobbar, bidrar, sliter med vardagspusslet och tar ansvar känner att de får allt mindre tillbaka. Det är inte rätt. 

Att ha ett jobb bidrar till ökad självkänsla både för den enskilde och dennes familj. Vår bidragsreform bidrar till att fler ska komma i arbete och bli delaktiga i uppbyggandet av vår samhällsgemenskap. 

Under alltför lång tid har det varit möjligt för personer att leva på bidrag under mycket lång tid utan krav på motprestation eller försök att återgå i arbete. Det ska alltid löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag. 

Ekonomiskt bistånd är inte en långsiktig lösning

• I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Därför har den moderatledda regeringen utformat ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Därigenom stärks drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Det ekonomiska biståndet ska utgöra det yttersta skyddsnätet när människor tillfälligt inte kan klara sin egen försörjning. Men det ska inte vara en långsiktig lösning.
• Vi anser att försörjningsstödets utformning lett till att det i många familjer med flera barn inte har lönat sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag.
• Regeringen förslår därför ett bidragstak för att öka det ekonomiska utbytet av att gå från försörjningsstöd till arbete. Bidragstaket består av en modernisering och uppstramning av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll, och en begränsning av möjligheten att bevilja försörjningsstöd utöver riksnormen.
• En modernisering av riksnormen innebär att den bättre ska spegla dagens konsumtionsmönster, och inte beräknas utifrån dyrare livsstilsval. Begränsningen för större hushåll innebär att bidragen från och med det fjärde barnet räknas ner, eftersom det framför allt är i större familjer bidragen kan bli mycket höga i relation till arbetsinkomster.
• Bidragstaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Meningsfull sysselsättning kan bryta isolering och främja integration

• Den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och få en egen försörjning. Därför föreslår regeringen ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare.
• Aktivitetskravet ställer krav både på den enskilde att delta i aktiviteterna för att närma sig arbetsmarknaden och på kommunerna att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter för de som får försörjningsstöd, till exempel genom arbetsförlagda aktiviteter.
• Enligt regeringens förslag krävs det av den som får försörjningsstöd sedan minst tre sammanhängande månader, att delta i aktivitet inom aktivitetskravet för att ha rätt till försörjningsstöd. Omfattningen av aktivitetskravet ska motsvara den enskildes förmåga att delta i aktiviteterna, men gäller i normalfallet på heltid.
• Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i insatser enligt aktivitetskravet ska socialnämnden vägra eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd.
• Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete och förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete. Det kan även handla om arbetsplatsförlagda aktiviteter.
• Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Moderaterna står på de hårt arbetande människornas sida. 

Läs mer om Moderaternas bidragsreform här.

Att flickor och kvinnor, men också pojkar och män, får sina liv och sin frihet begränsade av hedersnormer är någonting som den här regeringen aldrig kommer att acceptera. Därför stärker vi lagstiftningen för ett rättvisare och tryggare Sverige. 

I Sverige ska din framtid avgöras av dina egna livsval, inte din familj eller släkts kontroll över dig. Men vi vet, att idag finns det flickor och kvinnor – men också pojkar och män – som trots det begränsas av hedersnormer här i Sverige. Och för den som försöker bryta sig loss kan konsekvenserna bli allvarliga, i värsta fall dödliga.

– Alltför länge har samhället inte reagerat med tillräcklig kraft mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det är enkelt att tala om nolltolerans, men det måste också återspeglas både i den straffrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer. 

Vi har sedan vi tillträdde arbetat på bred front för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck

• Den moderatledda regeringen har kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp genom särskilda straffbestämmelser, och samtidigt gjort det straffbart att inte avslöja och förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
• Vi har skärpt regelverket för kontaktförbud, så att det kan meddelas i fler fall, omfatta större områden och i fler fall förenas med elektronisk övervakning.
• Och vi har lämnat förslag på riksdagens bord om en särskild straffbestämmelse om psykiskt våld, som innebär ett starkare straffrättsligt skydd mot bland annat omvändelseförsök genom hot eller tvång, tvång att bära religiös klädsel och tvång att stanna kvar i ett äktenskap. 
• Vi har också lämnat förslag om att förbjuda kusinäktenskap, som inte sällan används som verktyg för att stärka och befästa hedersstrukturer.

En central del i allt detta handlar om att göra upp med de ofrivilliga och olagliga äktenskapen, som är ett tydligt uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Nu stärker vi lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck

• Tillämpningsområdet för brottet äktenskapstvång utökas till att omfatta straffansvar även för den som genom vilseledande angående att ett äktenskap ingås eller förutsättningarna för dess upplösning förmår någon att ingå ett äktenskap. Den nuvarande bestämmelsen straffbelägger den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår någon att ingå äktenskap. 
• Tillämpningsområdet för brottet vilseledande till äktenskapsresa utökas till att omfatta straffansvar även för den som förmår en person att företa en sådan resa genom olaga tvång eller utnyttjande av personens utsatta belägenhet. Brottet byter också beteckning till äktenskapsresebrott. Den nuvarande bestämmelsen straffbelägger den som förmår en person att resa till en annan stat i syfte att personen ska utsättas för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott. 
• Ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs. Om den som utsätts för en sådan gärning som avses i straffbestämmelsen om äktenskapsresebrott är under 18 år ska gärningspersonen i stället dömas för det särskilda äktenskapsresebrottet mot barn. Detsamma gäller den som tillåter eller annars förmår någon som är under 18 år att resa till en annan stat i syfte att personen ska utsättas för barnäktenskapsbrott.
• Straffskalorna för äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott skärps på så sätt att minimistraffet höjs till sex månaders fängelse och maximistraffet höjs från fyra till sex års fängelse. Maximistraffet för äktenskapsresebrott höjs från fängelse i högst två till fängelse i högst fyra år. Även straffskalan för äktenskapsresebrott mot barn bestäms till fängelse i fyra år. 
• Försök till äktenskapsresebrott och äktenskapsresebrott mot barn kriminaliseras. 
• Hemliga tvångsmedel ska få användas vid utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. 
• Förbudet mot att erkänna utländska månggiften, barnäktenskap, tvångsäktenskap, äktenskap mellan nära släktningar och fullmaktsäktenskap ska gälla utan undantag. Trots att ett sådant äktenskap inte erkänns ska det ha viss rättsverkan, om det finns synnerliga skäl för det och båda parterna är över 18 år.
• Förslagen föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

För ett rättvisare Sverige

– Alla i Sverige ska ha rätt till ett liv fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. Och alla ska ha rätten att välja sin livspartner av egen fri vilja. Allt för länge har Sverige agerat alltför kraftlöst medan människor har berövats sin rätt att forma sitt eget liv. Det är inte något som ett anständigt samhälle kan acceptera. Ingen ska kunna gömma sig bakom tradition för att kontrollera andra, säger Gunnar Strömmer. 

I det senaste avsnittet av Ring statsministern får Ulf bland annat svara på om Moderaterna kan tänka sig att ingå i regering med SD och om vad politiken kan göra åt mäns psykiska ohälsa.

Malte undrar om Moderaterna kan tänka sig att ingå i regering med Sverigedemokraterna. Sofia frågar om det finns en risk att Ryssland skulle kunna utnyttja Hesa Fredriks övningssignal för att anfalla Sverige. Emil vill veta vad politiken kan göra för att minska den psykiska ohälsan bland män. Och så får vi också reda på vilken topping Ulf Kristersson vägrar ha på sin pizza. Detta och mycket mer i det senaste avssnittet av Ring statsministern.

Har du en egen fråga till statsministern? Ring 08-503 54 000 eller mejla [email protected].

Podden Ring statsministern är ett sätt för vem som helst i hela Sverige att få direktkontakt med Sveriges statsminister, att ställa frågor, komma med idéer och dela erfarenheter – och för alla andra att lyssna på samtalet.

Syftet är att skapa ett utrymme för goda samtal med Sveriges statsminister – genuina, nyfikna och raka samtal om människors verklighet.

Medverkande väljs ut av en extern redaktör och producent och samtalen sänds i ett nytt avsnitt varje vecka.

Avsnittet finns i både ljud- och videoformat där poddar finns.

Det är sex månader kvar till valet. Ett val som blir ett vägval. Ska vi hålla kursen eller byta riktning? Vänstersidan vill slå in på en ny riktning. Frågan är på vilka områden de vill slå in på en ny riktning? Nu måste Magdalena Andersson visa korten.

Den grundläggande frågan är om vi i Sverige ska hålla kursen framåt, eller om vi ska ”byta riktning” som Socialdemokraterna kräver, när nu många av de stora frågor som avgör vilket land våra barn ska växa upp i, står på högkant.

Detta gäller politiken i stort – kriminalpolitiken, invandringen, säkerhetspolitiken och energipolitiken. Men kanske allra främst gäller det den ekonomiska politiken.

Vänstersidan vill slå in på en ny riktning. Frågan är på vilka områden de vill slå in på en ny riktning?

Den moderatledda regeringen ärvde stora problem.

Strax innan valet 2022 låg inflationen på över 10 procent. Hårt arbetande svenskar märkte av inflationen i matbutiken, på elräkningen och vid pumpen, samtidigt. Inflationen var den allt annat överskuggande ekonomisk-politiska utmaningen.

Under 2022 kunde en liter diesel kosta runt 27 kronor.

Elpriserna skenade, särskilt i södra Sverige där bristen på effekt efter svensk och tysk kärnkraftsnedläggning slog igenom i priserna.

Paradigmskiftet

Samtidigt präglade den kravlösa invandrings- och integrationspolitiken Sverige på många områden. Brottslighet, utanförskap, bidragsberoende. Sverige blev mer känt utomlands för unikt hög brottslighet.

I våra grannländer användes begreppet ”det svenska tillståndet” som ett slagträ i debatterna. Allt detta skedde samtidigt som vi hade en regering som inte ens fick igenom sina egna budgetar. I det läget som vi fick mandatet att börja få ordning på Sverige.

Och det är precis det vi har gjort.

Först handlade det om att vara stram och få ner inflationen, men samtidigt stötta de familjer och de välfärdsverksamheter som drabbades allra hårdast.

Sammantaget har vanliga löntagare fått se tio års reallönehöjningar ätas upp av inflationen.

I år får en vanlig familj med två barn behålla 5 000 kronor mer – i månaden. Det har blivit mer lönsamt att gå till jobbet.

Men också nu snart lägre skatt på mat och på el. Matmomsen sänks om några veckor.

Vi har också påbörjat ett avgörande paradigmskifte för att få ordning på både migrationen och brottsligheten.

Vi börjar nu på allvar ställa krav på människor som bor i Sverige. Vi uppvärderar medborgarskapet och gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag.

Vi ger polisen nya verktyg att bekämpa gängen och vi gör nu det som borde ha gjorts för länge sedan.

Ett genomgripande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Laglydiga människors rätt till trygghet ska gå före farliga individers rätt att röra sig fritt.

Socialdemokraterna hävdar nu att regeringen har fört en ”bakvänd ekonomisk politik”. Det är inte helt klart vad som avses, men det måste väl tolkas som att S tycker att vi inte skulle ha varit strama när inflationen var på 10 procent och partierna till vänster krävde mer till det mesta, och att vi inte borde vara expansiva nu när Sverige håller på att sakta ta sig ur den längsta lågkonjunkturen sedan 90-talskrisen.

Kritiken är obegriplig och få kvalificerade ekonomer skulle hålla med om att vi borde ha eldat på inflationen 2022/2023, och få tycker att vi är för expansiva just nu.

Socialdemokraterna säger att Sverige behöver en ny riktning. Vi moderater säger tvärtom: håll kursen. Stärk svensk säkerhet och stärk svensk ekonomi. Nu måste Magdalena Andersson visa korten

På vilka av de politiska områden som vi nämnt vill Socialdemokraterna och vänstersidan vill ge Sverige en ny riktning? Är det högre skatter? Höjda bidrag? Höjt bistånd? Ökad asylinvandring? Silkesvantar mot gängen? Lägre tillväxt? Färre samtal med våra europeiska vänner om stärkt säkerhet?

Detta är den motfråga Socialdemokraterna behöver besvara. Det är dags för Magdalena Andersson att visa korten.

Nu gör vi systemet för bostadsbidrag tryggare så att ensamstående mammor, unga människor, barnfamiljer och många fler som sköter sina jobb, tar hand om sina barn och gör allt rätt kan lita på att det stöd de tar emot är deras att behålla. – Det gör livet lättare, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. 

Nuvarande system leder till att en hög andel av de som tar emot bostadsbidrag blir helt eller delvis återbetalningsskyldiga, eftersom deras årsinkomst blivit högre än den som låg till grund för det utbetalda bostadsbidraget. Det skapar otrygghet för hushåll med låga inkomster som redan kämpar med vardagspusslet. Det är inte rätt. Nu gör vi om systemet.

För att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning kopplad till bostadsbidraget föreslår den moderatledda regeringen ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag. Vi lägger därför fram en proposition med förslag som ska minska felaktiga utbetalningar och återkrav.

– Det ska vara lätt att göra rätt. Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent. Det är rättvisare, och gör livet lättare för många ensamstående mammor, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Bostadsbidraget ska vara ett tryggt stöd, inte en skuldfälla. Nu gör vi bidraget mer träffsäkert och minskar kraftigt risken för återkrav. Det gör vardagen mer förutsägbar för barnfamiljer och ensamstående föräldrar. 

Minskade återkrav genom månadsberäkning

I dag beräknas det preliminära bostadsbidraget utifrån den enskildes uppskattade inkomst för ett helt kalenderår, och det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när Skatteverket meddelat beslut om slutlig skatt. Den konstruktionen har bidragit till att många blir återbetalningsskyldiga.

Den moderatledda regeringen föreslår att bostadsbidraget i stället ska baseras på månadsvisa inkomstuppgifter. Genom reformen beräknas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent.

Ett tryggare bostadsbidrag

En beräkning utifrån månadsinkomster innebär att bostadsbidraget i högre grad blir korrekt från början och därmed minskar risken för både felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Det gör livet tryggare och rättvisare för hårt arbetande människor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.