Barn får växa upp i utanförskapsområden utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Det är inte rätt. Nu ändrar vi på det genom att skärpa reglerna för anhöriginvandringen.
Anhöriginvandringen har under lång tid varit hög och kunnat ske på alldeles för generösa villkor. Ett viktigt led i det paradigmskifte som nu genomförs är att skärpa villkoren för anhöriginvandring.
För den moderatledda regeringen är det viktigt att vi har ett regelverk som bidrar till integration, självförsörjning och delaktighet. Så ser det tyvärr inte ut idag.
Kvinnor från länder utanför EU som har kommit till Sverige genom anknytning står som regel längst från arbetsmarknaden. Barn får växa upp i utanförskapsområden utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Den oproportionerligt höga asylinvandringen i kombination med en närmast kravlös integrationspolitik har bidragit till det utanförskap vi nu ser.
Moderaterna har börjat få ordning på Sverige
Bakgrunden till vår omläggning är att ge människor som redan har kommit till Sverige de bästa möjligheterna att komma in i den svenska samhällsgemenskapen. En restriktiv migrationspolitik handlar i grunden om att skapa förutsättningarna att bryta utanförskapet och ge de som är i Sverige förutsättningarna att också bli en del av Sverige.
Vi har numera den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. Vi förändrar också reglerna på en rad andra migrationsområden. Till exempel gör vi om och uppvärderar därför hela det svenska medborgarskapet och har skiftat fokus i arbetskraftsinvandringen från lågkvalificerad till högkvalificerad, talangattraktion och internationell spetskompetens.
Vi vill att Sverige ska ha ett restriktivt regelverk för anhöriginvandring som är mer i linje med andra EU-länder. De svenska reglerna är i många fall mer generösa än vad EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden kräver. Det vill vi ändra på.
Ett restriktivt regelverk för anhöriginvandring
Vi föreslår att en väntetid på två år införs för viss anhöriginvandring. Det ska vara huvudregeln. Syftet är bland annat att personer som vill ta sin familj till Sverige ska ha mer tid på sig att integreras och etableras i samhället. Det är också i linje med hur det ser ut i andra EU-länder, till exempel Finland.
Väntetiden föreslås omfatta personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Svenska medborgare behöver inte uppehållstillstånd och träffas alltså inte. Alternativt skyddsbehövande omfattas men däremot undantas vissa flyktingar.
Anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare och forskare/doktorander föreslås inte ha en väntetid. Det är ett led i den moderatledda regeringens arbete med talangattraktion.
Vi föreslår att ett försörjningskrav ska gälla i fler fall än idag och prövas återkommande i samband med förlängning av uppehållstillstånd. Idag prövas ett försörjningskrav bara vid första ansökan. Vi tycker det är viktigt att personer som kommer till Sverige och som vill ta hit sin närmaste familj också kan försörja dem och bidra till att familjen integreras.
Vi föreslår även att möjligheterna att neka uppehållstillstånd utökas. Till exempel ska det regelmässigt, i ärenden som inte omfattas av EU-rätten, tas hänsyn till om det finns en risk för att familjemedlemmar utsätts för våld eller annan allvarlig kränkning om uppehållstillstånd beviljas. Man kan även ta hänsyn till vandel och skötsamhet.