Ukraina

Ukraina

Ukraina kämpar inte bara för sin egen överlevnad utan för hela den regelbaserade världsordning som skyddat fria länder i decennier. Den ryska aggressionen får inte löna sig, och det ansvaret kan inte skjutas undan eller förhandlas bort.

Det här har vi gjort

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige varit ett av de länder som gett ett omfattande stöd till Ukraina till ett värde på över 150 miljarder fram till juni 2026.

Syftet med stödet är att hjälpa landet att försvara sin självständighet, skydda sin befolkning och hantera de stora konsekvenserna av kriget. Sveriges stöd består av militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd och har successivt utökats i takt med att kriget har fortsatt.

Det militära stödet omfattar bland annat vapen, ammunition, stridsfordon, luftförsvar, utbildning av ukrainska soldater och annan försvarsmateriel. Sverige deltar även i internationella samarbeten tillsammans med andra europeiska länder och Nato för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Genom dessa insatser vill Sverige bidra till att Ukraina ska kunna skydda sitt territorium och sin befolkning.

Utöver det militära stödet har Sverige gett betydande ekonomiskt bistånd. Pengarna används bland annat för att stödja den ukrainska staten, återuppbygga förstörd infrastruktur och säkerställa att viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, utbildning och energiförsörjning kan fortsätta fungera trots kriget. Sverige bidrar också till internationella organisationer som arbetar med återuppbyggnad och utveckling i Ukraina.

Vi har även gett ett betydande humanitärt stöd, bl.a. genom svenska myndigheter, biståndsorganisationer och internationella hjälporganisationer skickas mat, mediciner, sjukvårdsutrustning, skyddsutrustning och andra förnödenheter till människor som drabbats av kriget. Sverige har även tagit emot många ukrainska flyktingar och erbjudit dem skydd, boende, utbildning och tillgång till sjukvård.

Samtidigt har vi drivit på för skärpta EU-sanktioner mot Ryssland, verkat för att avkastningen på frysta ryska tillgångar ska gå till Ukraina och stöttat Ukrainas EU-närmande. Parallellt har den moderatledda regeringen bidragit till demokratibyggande, cybersäkerhet och ansvarsutkrävande, för att ett framtida Ukraina ska vila på rättsstatens grund.

Det här vill vi göra

Så länge den ryska aggressionen pågår gäller tvåpunktsplanen: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland. Det militära stödet uppgår till 40 miljarder kronor per år under 2026 och 2027, och det civila stödet till 10 miljarder per år 2026 och 2027. Vi vill att Sverige fortsätter vara pådrivande för att EU tar gemensamt ansvar för Ukrainas återuppbyggnad och att den processen kopplas tydligt till EU-medlemskapet. Återuppbyggnaden kräver inte bara bistånd utan också handel, investeringar och ett privat näringsliv med möjlighet att delta. Sverige bör driva det aktivt. På grund av kriget har Ukraina dragit många lärdomar och utvecklat stora delar av sin industri. Sverige och svenska företag har därför mycket att lära och vi ser positivt på att svenska företag och organisationer ingår partnerskap och att vi fortsatt utvecklar våra förmågor tillsammans.

Vi står inför ett vägval

Ukraina behöver veta att Sverige inte byter position beroende på vilken regering som sitter vid makten. Det är precis här valet 2026 får konkret betydelse. Vänsterblockets potentiella regeringsunderlag är inte enigt om Ukrainafrågan, inte om Nato och inte om sanktionspolitiken mot Ryssland. I ett läge där Ryssland bedriver ett utdraget utmattningskrig i hopp om att väst ska tröttna, är varje signal om tveksamhet en strategisk tillgång för Kreml.

Frågor och svar

Kostar inte stödet för mycket när Sverige har egna problem?

Om Ryssland tillåts vinna riskerar vi att ryska maktanspråk utökas i vår närhet. De kostnader Sverige då tvingas ta, i form av ytterligare upprustning och försvagad säkerhetsordning, är mångfalt större. Stödet till Ukraina är en av de klokaste investeringarna vi gjort.

Borde Sverige inte mäkla fred i stället för att skicka vapen?

Fred är målet, men en fred som dikteras av en angripare är inte fred, det är kapitulation. En hållbar fred förutsätter att Ukraina kan förhandla från styrka. Varje sanktionspaket och varje vapenleverans ökar trycket på Ryssland att acceptera en rättvis fred grundad i folkrätten.

Behövs inte materielen hemma i Sverige?

Svensk materiel gör i dag bäst inverkan på svensk säkerhet just i Ukraina. Sverige går nu dessutom från donation till produktion, vilket innebär att förmågan byggs upp hemma simultant med att stödet fortsätter.

Ta ställning och dela artikeln