Säkerhetspolitik

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskrigets slut, med ett Ryssland som inte tvekar inför dödligt våld, kärnvapenhot eller hybridkrigföring mot europeiska demokratier. Den moderatledda regeringen har svarat med handling: Natomedlemskap, historiska försvarsanslag och ett stöd till Ukraina som saknar motstycke i modern svensk historia. Det är en linje vi inte kan rubba, och som ett vänsterstyre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle hota i grunden.

Det här har vi gjort

Sverige under den moderatledda regeringen har under de senaste åren genomfört de mest genomgripande säkerhetspolitiska förändringarna på generationer.

Den sjunde mars 2024 blev Sverige fullvärdig Natomedlem, och därmed sattes punkt för tvåhundra år av allianslöshet. Det var slutet på decenniers arbete där Moderaterna drivit frågan när andra tvekat, backat och låtit gamla låsningar gå före landets bästa. Sedan dess har Sverige deltagit i Natos stående marina styrkor, bidragit med JAS Gripen till luftövervakning över Baltikum och skickat markstyrkor till Lettland och Finland som en del av Natos framskjutna närvaro.

Parallellt har vi mer än fördubblat försvarsanslagen sedan 2020. Vi har återinfört civilplikten, tagit initiativ till att fylla på beredskapslagren som tidigare regeringar lämnat tomma, och antagit en nationell cybersäkerhetsstrategi för att stärka skyddet mot det växande hotet om cyberangrepp och informationspåverkan.

Stödet till Ukraina har under den moderatledda regeringen vuxit till över 150 miljarder kronor sedan februari 2022. Vi har inrättat en särskild ram på 75 miljarder kronor för långsiktigt militärt stöd under perioden 2024–2026, vi har levererat JAS 39 Gripen och inlett ett brett militärt samarbete med Ukraina. Vi har inte satt några restriktioner på hur donerad materiel används, utöver att det ska ligga i linje med folkrätten. Det är inte bara ett moraliskt ställningstagande utan en investering i Europas frihet i generationer framöver.

Det här vill vi göra

Det arbete som påbörjats måste fortsätta, och det måste göra det med den kraft och den konsekvens som omvärldsläget kräver. Hoten mot Sverige förväntas öka fram till 2030, i takt med att Rysslands väpnade styrkor tillförs nya resurser och genomför reformer.

Moderaternas mål är att Sverige ska nå Natos nya utgiftsmål på minst 3,5 procent av BNP i militära utgifter senast 2030, och att upp till 300 miljarder kronor ska frigöras till försvaret fram till 2034 via den lånefinansierade satsning som samtliga riksdagspartier kommit överens om. Av detta öronmärks upp till 50 miljarder kronor specifikt för det civila försvaret, eftersom ett starkt militärt försvar kräver ett lika starkt samhälle bakom sig.

Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst för ett utökat europeiskt försvarsansvar, där Europa gradvis tar ett större ansvar som inte längre vilar för ensidigt på USA. Vi vill fördjupa säkerhetssamarbetet med de nordiska och baltiska länderna, med Storbritannien och med andra likasinnade demokratier. Vi vill att Sverige ska delta aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad, i demokratibyggande, cybersäkerhet och ansvarsutkrävande, parallellt med det

Vi vill att Sverige ska bygga en stark och sammanhållen koordineringsförmåga för att tidigt kunna se och möta cyberhot, och att det psykologiska försvaret ska vara motståndskraftigt och uthålligt. Desinformation, cyberangrepp, sabotage och påverkansoperationer är inte abstrakta hot, de pågår här och nu, riktade mot myndigheter, mot företag och mot det demokratiska samtalet.

Vi står inför ett vägval

Säkerhetspolitik är, kanske mer än något annat politikområde, ett område där konsekvenserna av felaktiga beslut inte enkelt kan rättas till i efterhand.

Hälften av det vänstra blockets potentiella regeringsunderlag är emot Natomedlemskapet eller mot de grundläggande förutsättningarna som gör alliansen trovärdig. Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato, och ställer nu krav på att sitta i regering. Miljöpartiet driver en linje om kärnvapenavskräckning som i praktiken skulle urholka Natos kollektiva försvarsförmåga och isolera Sverige som alliansmedlem. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med dessa partier på att sänka försvarsanslaget och agerade länge saktfärdigt när det gällde att rusta upp Sverige.

En regering som tvekar i försvarsfrågan sänder en signal till Moskva att Sverige inte är en pålitlig allierad i Nato. Det ger utrymme för Ryssland att pröva alliansenhetens gränser.

Frågor och svar

Är det inte bättre att söka dialog med Ryssland än att rusta upp?

Dialog förutsätter en motpart som respekterar spelreglerna. Ryssland har visat att landet inte gör det. Ryssland har invaderat ett suveränt grannland, begår systematiska krigsbrott och har ställt om sin ekonomi och sitt samhälle för ett långvarigt krig mot väst.

Varför låna till försvaret?

Alla åtta riksdagspartier har kommit överens om att lånefinansiera delar av försvarsuppbyggnaden, just för att inte tränga ut satsningar på vård, skola och omsorg. Det är ett ansvarsfullt sätt att hantera en historiskt allvarlig situation. Sverige har starka offentliga finanser, och planen är tydlig: finansieringen byggs successivt upp så att den offentliga sektorns sparande är i balans 2035.