Kvinnors hälsa
För Moderaterna är kvinnors hälsa en prioriterad fråga. Alla människor ska kunna ha balans i yrkeslivet, en självständig ekonomi och ett rikt familjeliv. Tyvärr har kvinnors hälsa och sjukdomar länge varit eftersatta både inom forskning och kliniskt arbete. Därför har vi under mandatperioden genomfört ett antal åtgärder för att stärka kvinnors hälsa, men det finns mycket mer kvar att göra som exempelvis att förbättra klimakterievården och ge fler möjlighet att skaffa barn genom subventionerade IVF-behandlingar.
Det finns flera kunskapsluckor om hur könsskillnader påverkar symptom, smärta och reaktioner på läkemedel. Kvinnor behöver ofta visa mer smärta för att få samma behandling som män och får i många fall mindre resurser och en lägre vårdkvalitet. Forskning visar också att vården inte är jämlik för sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnor får senare diagnos, har sämre tillgång till nya läkemedel och får vänta längre på behandling. Arbetet med att uppnå en jämlik vård behöver därför inte bara fokusera på kvinnosjukdomar, utan även säkerställa lika villkor inom samtliga vårdområden. Sammantaget bidrar detta till att kvinnor är mer sjukskrivna än män, vilket inte bara innebär svårigheter och inkomstförluster för den enskilda kvinnan utan även stora kostnader för samhället.
Det här har vi gjort för kvinnors hälsa
Köerna i sjukvården var långa redan när den moderatledda regeringen tillträdde, de hade fördubblats redan före pandemin. Fyra av tio patienter väntade olagligt länge på sin operation eller annan behandling. För Moderaterna stod det också klart att kvinnors sjukdomar varit eftersatta inom både inom forskning och i det kliniska arbetet under lång.
Under mandatperioden har den moderatledda regeringen därför genomfört och påbörjat ett antal förbättringsåtgärder inom både kvinnors vård och forskning på sjukdomar som oftare drabbar kvinnor. Dessa åtgärder inkluderar bland annat:
* En satsning för på 25 miljarder kronor för att minska köerna i vården, som har lett till att köerna minskat med 41 procent (nationellt) sedan oktober 2022.
* Inom ramen för arbetet med att korta vårdköerna, under 2025, satsat särskilt på operationer av framfall. Antalet kvinnor som väntade på en framfallsoperation minskade med 66 procent på ett år. Satsningen fortsätter under 2026.
* Dubblering av antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex stycken.
* En satsning (inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen) för att stärka forskningen om kvinnors hälsa och sjukdomar med fokus på sjukdomar och tillstånd som är unika för eller vanligare bland kvinnor. Exempelvis endometrios, migrän och klimakteriebesvär samt gravidas hälsa och en jämlik förlossningsvård, inklusive eftervård.
* Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka mödra-, förlossnings- och kvinnosjukvården samt vården för personer utsatta för sexuellt våld. Genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner (SKR) har arbetet för en mer jämlik och tillgänglig vård stärkts.
* Uppdrag till myndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering om att ta fram kunskapsunderlag inom området kvinnors hälsa, exempelvis om klimakteriet och endometrios.
* Uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kunskapen i vården om klimakteriebesvär – och som ett resultat finns nu för första gången nationella riktlinjer för klimakterievården på plats.
* Uppdrag till Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om att stärka tillgången till östrogenläkemedel, bland annat genom att analysera möjligheterna till inhemsk produktion och ökad parallellhandel inom EU.
* Beslut som innebär att cirka 6 miljarder kronor har satsats på förlossningsvård och kvinnlig hälsa, inklusive myndighetsuppdrag. Detta inkluderar bland annat en nationell plan för förlossningsvården och satsningar under 2026 på cirka 957 miljoner kronor för mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa. Utöver detta fick regionerna drygt 1,5 miljarder kronor under 2025 för att skapa tydliga vårdkedjor och remissvägar för sjukdomar och tillstånd som främst drabbar flickor och kvinnor.
* Uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att följa upp satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa ur ett system- och patientperspektiv under perioden 2026–2027.
* Två uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om att analysera hur sjukdomsbördan och vårdbehoven skiljer sig åt mellan könen och hur första linjens vård kan utvecklas för att bättre omhänderta flickors och kvinnors behov.
* Presenterat förslag för att möjliggöra abort i hemmet och att barnmorskor självständigt ska kunna handlägga medicinska aborter. De nya reglerna planeras träda i kraft 1 januari 2027.
* Tagit det första steget i att grundlagsskydda rätten till abort. Efter valet i september 2026 behöver riksdagen fatta samma beslut ytterligare en gång för att grundlagen ska ändras.
Vallöften om kvinnors hälsa inför valet 2026
* Utveckla klimakterievården genom att säkra tillgången till östrogenplåster och andra läkemedel, förbättra klimakterierådgivningen på primärvårdsnivå, kunskapslyft om klimakteriet för vårdpersonal samt en nationell informationssatsning om klimakteriet riktad till kvinnor i övergångsåldern.
* Utreda om barnmorskor ska få förskrivningsrätt för klimakterieläkemedel.
* Offentligt subventionerade IVF-behandlingar ska omfatta så kallade syskonförsök.
Det här vill vi göra för kvinnors hälsa
Moderaterna beslutade under arbetsstämman 2025 om en rad reformer vi vill genomföra framöver för att förbättra kvinnors hälsa. Moderaterna vill bland annat att:
* det inrättas ett nationellt program för eftervården efter förlossning likt det som finns för mödrahälsovården och barnhälsovården
* kvinnor ska vara mer delaktiga i planering och beslut avseende sin förlossning
* förlossningsvård och eftervård erbjuds på ett mer jämlikt sätt i hela landet
* rutinerna för när diagnos och behandling ska ges vid endometrios ses över
* nationella riktlinjer om menstruell hälsa och smärta tas fram för grundskolans elevhälsa
* prioritera forskning om orsaker och behandling av endometrios och migrän
* vården för polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) ses över och att det vid behov tas fram nationella riktlinjer
* avskaffa den övre åldersgränsen på 74 år för avgiftsfri bröstcancerscreening
Frågor och svar om kvinnors hälsa
Varför gör Moderaterna särskilda satsningar på kvinnors hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor?
Eftersom forskning pekar på att även vid sjukdomar som drabbar både kvinnor och män, är vården inte jämlik. Kvinnor får senare diagnos, sämre tillgång till nya läkemedel och det tar längre tid till dess att behandlingar sätts in. Exempelvis så prövas medicin oftast ut på män.
Vad säger Moderaterna om förlossningsvården (på nationell nivå)?
Moderaterna vill stärka hela vårdkedjan från mödravård till eftervård, ge kvinnor tillgång till samma barnmorsketeam genom hela processen och öka kvinnors delaktighet i planeringen av sin förlossning. Regeringen har tagit fram en nationell plan för förlossningsvården och satsar år 2026 cirka 957 miljoner kronor på mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa.
Hur ska ni säkra tillgången till östrogenplåster och andra läkemedel för att behandla klimakteriebesvär?
Moderaterna kommer prioritera tillgången till östrogenplåster under nästa mandatperiod. Just nu förändras den globala läkemedelsmarknaden snabbt. Regeringen analyserar nu hur förändringar i omvärlden påverkar tillgången till läkemedel i Sverige, bland annat genom uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV). Vi behöver ett läkemedelssystem som klarar två saker samtidigt: att ta ansvar för kostnader men också vara beredda att betala för att patienter får tillgång till läkemedel i tid.