Kategori: Nyhet

Problemen med kriminella nätverk och organiserad brottslighet är stora och är ett hot mot tryggheten i vardagen. Kommunerna gör mycket men kan göra ändå mer tillsammans med statliga myndigheter om regeringen agerar.

Göteborgs kommun har ett mål om att det inte ska finnas några utsatta områden 2025. När vi träffar kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Axel Josefson (M), förklarar han att ett särskilt utsatt område är en definition som polisen använder och att det betyder att de utsatta områdena ska vara bortplockade från polisens lista till 2025.

– Det är ett mycket tufft mål, men vi är fast beslutna om att vi ska lyckas. Det här är en mycket viktig fråga för göteborgarna säger Axel Josefson, (M) och berättar om åtgärderna som pågår för att minska problemen.

– Vi har i gång många olika insatser. Dels finns trygghetsskapande insatser som handlar om mer trygghet i området, som kameror och ordningsvakter. Sedan handlar det också om att skapa framtidsmöjligheter för människor i området. Där det finns en hög arbetslöshet behöver människor komma i jobb. Det handlar om att satsa på skolan och om att ställa krav i socialtjänsten. Vi har en bred palett med verktyg.

Förekomsten av kriminella nätverk märks på olika sätt, inte minst i Göteborg. Hur arbetar ni för att begränsa möjligheterna för kriminella nätverk, exempelvis genom att stävja bidragsfusk?

– Vi gör flera olika saker. Dels har vi en offensiv agenda när det gäller kommunens egna verksamheter och skärpa tillsynen för att stävja bidragsfusk. Vi är också en del av ett projekt tillsammans med Skatteverket om folkbokföringen för att säkerställa att vi vet vilka som bor i våra områden. Vi driver ett projekt med Polisen om svarta kontrakt och hur vi kan motarbeta sådana. Vi jobbar med flera olika aktörer för att få ordning och reda i våra bostadsområden och för att skapa större trygghet för de göteborgare som bor där, berättar Axel Josefson (M).

– Nyligen skrev Axel Josefson (M) tillsammans med andra lokala moderata företrädare i Dagens Samhälle om hur staten kan bidra till att stärka den lokala brottsbekämpningen. Av artikeln framgår att de kriminella nätverken kan bekämpas mer effektivt genom myndighetssamverkan och att regeringen av den anledningen borde ge de statliga myndigheterna i regleringsbreven ett generellt samverkansuppdrag för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Statliga myndigheter kan dra nytta av kommunernas möjligheter att oanmält granska kaféer, restauranger och även lokaler genom krav på brandskydd och andra kontroller som åligger kommuner. Även i fråga om socialtjänstens förebyggande arbete borde sekretessen mellan kommuner och myndigheter kunna brytas.

Finns det fler åtgärder där staten behöver gå hand i hand med kommunen?

– Alla kommuner i Sverige behöver hjälp från staten. Dels handlar det om att vi behöver fler poliser, de är alldeles för få. Nu tvingas vi stötta upp med ordningsvakter. Sedan handlar det också om skärpt lagstiftning och strängare straff. Vi måste få bort vissa individer på gatorna, och när de blivit dömda ska de inte komma tillbaka, avslutar Axel Josefson (M).

Skara med Ylva Pettersson (M), kommunstyrelsens ordförande i spetsen lovar med nytt medborgarlöfte att tillsammans med polisen höja företagsklimatet i frågan om brottslighet och otrygghet. Trygghetsfrågan är central i Skara och tillsammans med det lokala näringslivet och polisen har de hittat nya former för ett trygghetsskapande arbete.

 

Genom att involvera näringslivet i medborgarlöftet har Skara utmärkt sig bland kommuner och ligger i framkant med att skapa bättre förutsättningar för det lokala företagsklimatet. En framträdande faktor att komma till rätta med är kopplingen till att vara utsatt för brott. När otryggheten breder ut sig får det återverkningar som att det kan bli svårt att anställa och i övrigt växa som företag.

Ylva Pettersson (M) berättar att när hon träffade Svenskt Näringsliv för att tala om företagsklimatet blev det tydligt hur viktig trygghetsfrågan var för företagsklimatet. Det stod även klart att den naturliga kopplingen mellan polis och näringslivet saknades och att parterna behövde rum för att mötas.

För att uppfylla löftet om ökad trygghet i företagsklimatet har Ylva Pettersson (M) tagit initiativ till förändrade arbetssätt. Numera är kommunens näringslivsstrateg med i det lokala Brottsförebyggande rådet, Brå. Och i arbetet Effektiv Samordning för Trygghet (EST) som har träffar varje vecka är både näringslivet, företagarna och centrumhandeln med.

På fråga om vad som står högst på dagordningen från näringslivets sida, blir svaret att det är önskemål om att få vara med i stadsplaneringen för att minska skadegörelse och otrygga platser. Frågan om fler kameror kommer att tillmötesgås, både genom ansökan från polisen och kommunen.

Samarbetsavtal om ungdomars livsvillkor
Ett annat viktigt löfte som finns med sedan tidigare år är kommunens löfte om att utveckla det långsiktiga arbetet med frågor som berör ungdomars livsvillkor, som trygghet, psykisk hälsa, droganvändande och kriminalitet. För arbetet avsätts två miljoner kronor per år i en förvaltningsövergripande post där omsorg och skola samverkar.

– En framgångsfaktor för arbetet med barn och unga i utsatthet är att det finns specialanställda projektledare som har ett fritt utrymme där kompetenser kan mötas utifrån behov och skapa en frizon mellan skola och omsorg, säger Ylva Pettersson (M). Det är viktigt att budgeten i sig inte står i vägen och utgör hinder för arbete med att nå barns bästa.

Medborgardialogen
Samarbetsavtalet och medborgarlöftet har funnits i Skara i fem års tid. Varje år görs en enkät och det har visat sig att fler känner till konceptet och det blir allt mer inarbetat bland medborgarna. Som komplement till enkäten erbjuds tillfällen där alla är välkomna förbi för att bidra, säga sitt och lämna åsikter. På grund av pandemin blev torget förra årets mötesplats. Hur invånarna bjuds in till dialog i riktiga samtal i år är ännu inte bestämt. Ylva Pettersson (M) menar att det är viktigt att det erbjuds tillfällen för medborgare att prata trygghetsfrågor.

– Om man vill förtjäna rätten att vara missnöjd ska man också aktivt ha bidragit till att förändra.

En av de större utmaningarna är att det finns ett glapp mellan den upplevda otryggheten och den faktiska otryggheten.

– Vi är tryggare i Skara än vad man känner sig. Det finns inte många uteserveringar, nattklubbar eller krogar och är man hemma och inte upplever hur det är ute är det lätt hänt att man får fel uppfattning om hur det egentligen är. 

Det finns en förhoppning om att fler är aktiva i att prata om otryggheten och vad som kan göras.

– Är man med och påverkar och har inflytande då blir man tryggare samtidigt som man aktivt bidrar till att skapa trygghet, avslutar Ylva Pettersson (M).