Kategori: Nyhet

Under första halvan av september har Moderaterna i Västra Götaland genomfört provval inför valet till riksdag och regionfullmäktige, samt till kommunfullmäktige i Göteborgs stad.

Det är medlemmar i Moderaterna som haft rösträtt i provvalet. 27 procent av medlemmarna har röstat i provvalet. Västra Götaland Södra (Borås/Sjuhärad) har inte deltagit i provvalet och därför finns heller inget provvalsresultat för den valkretsen.

Provvalsresultatet är ett av flera underlag som nomineringskommittéerna har när de sedan utarbetar förslag till valsedlar. Under kommande veckor kommer fem nomineringskommittéer, en för varje riksdagsvalkrets i Västra Götaland, ta fram förslag till valsedlar. Dessa fastställs sedan av en nomineringsstämma den 20 november.

Här hittar du provvalsresultatet.

Deltagande i provvalet 2021

Val	Röstlängd	Röstande	Valdeltagande
Västra Götaland Göteborg Riksdag	1346	394	29%
Västra Götaland Göteborg Region	1346	382	28%
Västra Götaland Göteborg Kommun	1346	435	32%
Västra Götaland Norra Riksdag	1040	269	26%
Västra Götaland Norra Region	1040	273	26%
Västra Götaland Västra Riksdag	1330	312	23%
Västra Götaland Västra Region	1330	337	25%
Västra Götaland Östra Riksdag	1196	303	25%
Västra Götaland Östra Region	1196	306	26%

(Västra Götaland Södra (Borås/Sjuhärad) har inte deltagit i provvalet och därför finns heller inget provvalsresultat för den valkretsen.)

När frågan om att det var stökigt på kvällar och helger gång på gång återkom på satte Moderaterna i Munkedal ner foten och markerade.

– Föräldrar behöver visa vad som är rätt och fel. Det handlar om barnets kontakt med föräldrarna, om hur man beter sig mot kompisar och andra vuxna. Vägen går genom en kontinuerlig dialog med barnen som behöver starta vid tidig ålder, säger Martin Svenberg-Rödin, (M) ordf. kultur- och fritidsnämnden i Munkedal.

Skadegörelse och annat bus i Munkedal var omfattande, särskilt vid skolan som hade en blivit en plats att hänga på fritiden.  Frågan var ett återkommande ämne på kultur- och fritidsnämndens möten. Droppen var nådd, det behövde hända något som ledde till minskad skadegörelse och gav varaktig förändring.

Martin Svenberg-Rödin (M), ordf. kultur- och fritidsnämnden berättar att de var fyra moderater från olika nämnder som tillsammans gick ut i media och talade om vikten av att föräldrar måste ta ansvar för sina barn, fostra och vägleda i vad som är rätt och fel.

Artikeln väckte debatt. Martin Svenberg-Rödin (M) kan se att det har blivit en positiv förändring som framför allt märks i facebook-grupper där det har blivit ett ökat engagemang och att bilder läggs upp på skadegörelse med frågan ”Vet ni vad era barn gör på helgen?”.  

– Som förälder kan man inte ha koll hela tiden, men man behöver ha en aktiv dialog om vem dom träffar ute och på nätet och att ta kontakt med kompisarnas föräldrar är också viktigt för att vara närvarande och aktiv i föräldrarollen, säger Martin Svenberg-Rödin (M).

När frågan om föräldraansvar kommer upp hamnar skolans roll ofta i centrum. En anledning är att det är platsen för flera händelser, men också för att skolans roll behöver diskuteras. Martin Svenberg-Rödin (M) uttrycker det såhär:

– Det är som att föräldrarnas ansvar i många fall har upphört och är överlämnat till skolan med argumentet att det är skolan som träffar dem mest. Och att det finns tankar om att när barnen kommer hem från skolan så är de färdiguppfostrade för dagen.

– Skolan ska göra det som dom är bra på och det är att utbilda. När föräldrar tar sitt ansvar och föregår med gott exempel blir barn och unga mer medvetna och får en trygg plattform. Tryggheten lyfter ungdomarna som istället för att busa tar ansvar för skolarbetet. Allt hänger ihop.

I Munkedal arbetar kommunen förebyggande på flera sätt bland annat genom samarbete mellan skolan, socialtjänst och polis. Exempel på andra viktiga aktörer är socialpedagogerna och fritidsledarna som bland annat har ett café på högstadieskolan. Martin Svenberg-Rödin (M), avslutar med att säga:

– Det är viktigt att skilja på kommunens och det civila vuxensamhällets roll. I frågan om att vägleda barn och unga och ge dem en trygg tillvaro är det varken fler sim- eller bowlinghallar som är svaret på frågan, utan det är föräldrarna och andra vuxna som måste närvara och vägleda i vad som är rätt och fel. 

Problemen med kriminella nätverk och organiserad brottslighet är stora och är ett hot mot tryggheten i vardagen. Kommunerna gör mycket men kan göra ändå mer tillsammans med statliga myndigheter om regeringen agerar.

Göteborgs kommun har ett mål om att det inte ska finnas några utsatta områden 2025. När vi träffar kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Axel Josefson (M), förklarar han att ett särskilt utsatt område är en definition som polisen använder och att det betyder att de utsatta områdena ska vara bortplockade från polisens lista till 2025.

– Det är ett mycket tufft mål, men vi är fast beslutna om att vi ska lyckas. Det här är en mycket viktig fråga för göteborgarna säger Axel Josefson, (M) och berättar om åtgärderna som pågår för att minska problemen.

– Vi har i gång många olika insatser. Dels finns trygghetsskapande insatser som handlar om mer trygghet i området, som kameror och ordningsvakter. Sedan handlar det också om att skapa framtidsmöjligheter för människor i området. Där det finns en hög arbetslöshet behöver människor komma i jobb. Det handlar om att satsa på skolan och om att ställa krav i socialtjänsten. Vi har en bred palett med verktyg.

Förekomsten av kriminella nätverk märks på olika sätt, inte minst i Göteborg. Hur arbetar ni för att begränsa möjligheterna för kriminella nätverk, exempelvis genom att stävja bidragsfusk?

– Vi gör flera olika saker. Dels har vi en offensiv agenda när det gäller kommunens egna verksamheter och skärpa tillsynen för att stävja bidragsfusk. Vi är också en del av ett projekt tillsammans med Skatteverket om folkbokföringen för att säkerställa att vi vet vilka som bor i våra områden. Vi driver ett projekt med Polisen om svarta kontrakt och hur vi kan motarbeta sådana. Vi jobbar med flera olika aktörer för att få ordning och reda i våra bostadsområden och för att skapa större trygghet för de göteborgare som bor där, berättar Axel Josefson (M).

– Nyligen skrev Axel Josefson (M) tillsammans med andra lokala moderata företrädare i Dagens Samhälle om hur staten kan bidra till att stärka den lokala brottsbekämpningen. Av artikeln framgår att de kriminella nätverken kan bekämpas mer effektivt genom myndighetssamverkan och att regeringen av den anledningen borde ge de statliga myndigheterna i regleringsbreven ett generellt samverkansuppdrag för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Statliga myndigheter kan dra nytta av kommunernas möjligheter att oanmält granska kaféer, restauranger och även lokaler genom krav på brandskydd och andra kontroller som åligger kommuner. Även i fråga om socialtjänstens förebyggande arbete borde sekretessen mellan kommuner och myndigheter kunna brytas.

Finns det fler åtgärder där staten behöver gå hand i hand med kommunen?

– Alla kommuner i Sverige behöver hjälp från staten. Dels handlar det om att vi behöver fler poliser, de är alldeles för få. Nu tvingas vi stötta upp med ordningsvakter. Sedan handlar det också om skärpt lagstiftning och strängare straff. Vi måste få bort vissa individer på gatorna, och när de blivit dömda ska de inte komma tillbaka, avslutar Axel Josefson (M).

Skara med Ylva Pettersson (M), kommunstyrelsens ordförande i spetsen lovar med nytt medborgarlöfte att tillsammans med polisen höja företagsklimatet i frågan om brottslighet och otrygghet. Trygghetsfrågan är central i Skara och tillsammans med det lokala näringslivet och polisen har de hittat nya former för ett trygghetsskapande arbete.

 

Genom att involvera näringslivet i medborgarlöftet har Skara utmärkt sig bland kommuner och ligger i framkant med att skapa bättre förutsättningar för det lokala företagsklimatet. En framträdande faktor att komma till rätta med är kopplingen till att vara utsatt för brott. När otryggheten breder ut sig får det återverkningar som att det kan bli svårt att anställa och i övrigt växa som företag.

Ylva Pettersson (M) berättar att när hon träffade Svenskt Näringsliv för att tala om företagsklimatet blev det tydligt hur viktig trygghetsfrågan var för företagsklimatet. Det stod även klart att den naturliga kopplingen mellan polis och näringslivet saknades och att parterna behövde rum för att mötas.

För att uppfylla löftet om ökad trygghet i företagsklimatet har Ylva Pettersson (M) tagit initiativ till förändrade arbetssätt. Numera är kommunens näringslivsstrateg med i det lokala Brottsförebyggande rådet, Brå. Och i arbetet Effektiv Samordning för Trygghet (EST) som har träffar varje vecka är både näringslivet, företagarna och centrumhandeln med.

På fråga om vad som står högst på dagordningen från näringslivets sida, blir svaret att det är önskemål om att få vara med i stadsplaneringen för att minska skadegörelse och otrygga platser. Frågan om fler kameror kommer att tillmötesgås, både genom ansökan från polisen och kommunen.

Samarbetsavtal om ungdomars livsvillkor
Ett annat viktigt löfte som finns med sedan tidigare år är kommunens löfte om att utveckla det långsiktiga arbetet med frågor som berör ungdomars livsvillkor, som trygghet, psykisk hälsa, droganvändande och kriminalitet. För arbetet avsätts två miljoner kronor per år i en förvaltningsövergripande post där omsorg och skola samverkar.

– En framgångsfaktor för arbetet med barn och unga i utsatthet är att det finns specialanställda projektledare som har ett fritt utrymme där kompetenser kan mötas utifrån behov och skapa en frizon mellan skola och omsorg, säger Ylva Pettersson (M). Det är viktigt att budgeten i sig inte står i vägen och utgör hinder för arbete med att nå barns bästa.

Medborgardialogen
Samarbetsavtalet och medborgarlöftet har funnits i Skara i fem års tid. Varje år görs en enkät och det har visat sig att fler känner till konceptet och det blir allt mer inarbetat bland medborgarna. Som komplement till enkäten erbjuds tillfällen där alla är välkomna förbi för att bidra, säga sitt och lämna åsikter. På grund av pandemin blev torget förra årets mötesplats. Hur invånarna bjuds in till dialog i riktiga samtal i år är ännu inte bestämt. Ylva Pettersson (M) menar att det är viktigt att det erbjuds tillfällen för medborgare att prata trygghetsfrågor.

– Om man vill förtjäna rätten att vara missnöjd ska man också aktivt ha bidragit till att förändra.

En av de större utmaningarna är att det finns ett glapp mellan den upplevda otryggheten och den faktiska otryggheten.

– Vi är tryggare i Skara än vad man känner sig. Det finns inte många uteserveringar, nattklubbar eller krogar och är man hemma och inte upplever hur det är ute är det lätt hänt att man får fel uppfattning om hur det egentligen är. 

Det finns en förhoppning om att fler är aktiva i att prata om otryggheten och vad som kan göras.

– Är man med och påverkar och har inflytande då blir man tryggare samtidigt som man aktivt bidrar till att skapa trygghet, avslutar Ylva Pettersson (M).